Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32015R0035

Artikel 272 i förordning (EU) 2015/35

Aktuariefunktion

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II) (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Vid samordningen av beräkningen av försäkringstekniska avsättningar ska aktuariefunktionen fullgöra följande uppgifter:

(a) Använda metoder och rutiner för att bedöma om de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga och säkerställa att beräkningen uppfyller villkoren i artiklarna 75–86 i direktiv 2009/138/EG.

(b) Bedöma graden av osäkerhet i de skattningar som görs för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna.

(c) Säkerställa att eventuella brister i de uppgifter som används för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar hanteras på lämpligt sätt.

(d) Säkerställa att de mest lämpliga approximationerna vid beräkningen av bästa skattningar används i de fall som avses i artikel 82 i direktiv 2009/138/EG.

(e) Säkerställa att homogena riskgrupper av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser identifieras, med tanke på en lämplig bedömning av underliggande risker.

(f) Granska relevant information från finansiella marknader och allmänt tillgängliga uppgifter om teckningsrisker, och säkerställa att denna information och dessa uppgifter införlivas i bedömningen av försäkringstekniska avsättningar.

(g) Jämföra och motivera eventuella materiella skillnader i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för olika år.

(h) Säkerställa att optioner och garantier som ingår i försäkrings- och återförsäkringsavtal bedöms korrekt.

2. Aktuariefunktionen ska bedöma huruvida de metoder och antaganden som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar är lämpliga för företagets specifika klasser och för det sätt på vilket företaget leds, med beaktande av tillgängliga uppgifter.

3. Aktuariefunktionen ska bedöma huruvida de it-system som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar utgör ett tillräckligt stöd för de aktuariella och statistiska procedurerna.

4. Vid jämförelsen av bästa skattningar med den faktiska utvecklingen ska aktuariefunktionen granska kvaliteten på tidigare bästa skattningar och utifrån denna bedömning förbättra kvaliteten på nuvarande beräkningar. Jämförelsen av bästa skattningar mot gjorda erfarenheter ska innefatta jämförelser mellan observerade värden och de uppskattningar som ligger till grund för beräkningen av bästa skattningar, så att man kan dra slutsatser om huruvida de uppgifter, antaganden och metoder som använts vid beräkningen är lämpliga, riktiga och fullständiga.

5. Den information som lämnas till förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet om beräkningen av försäkringstekniska avsättningar ska åtminstone innefatta en välgrundad analys av beräkningens tillförlitlighet och ändamålsenlighet och av de källor som ligger till grund för och den grad av osäkerhet som kännetecknar skattningen av försäkringstekniska avsättningar. Denna välgrundade analys ska stödjas av en känslighetsanalys som inbegriper en undersökning av hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna är för varje materiell risk som ingår i de förpliktelser som täcks av de försäkringstekniska avsättningarna. Aktuariefunktionen ska tydligt uppge och förklara alla betänkligheter de har angående de försäkringstekniska avsättningarnas tillräcklighet.

6. När det gäller styrdokumentet för tecknande av försäkring ska det yttrande som aktuariefunktionen ska avge enligt artikel 48.1 g i direktiv 2009/138/EG åtminstone innehålla slutsatser om följande:

(a) Huruvida de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida fordringar och utgifter, särskilt med hänsyn till underliggande risker (inklusive teckningsrisker) och effekten av de optioner och garantier som ingår i försäkrings- och återförsäkringsavtal.

(b) Effekten av inflation, rättsliga risker, förändringar i sammansättningen av företagets försäkringsbestånd och av system som justerar de premier som försäkringstagare ska betala uppåt eller nedåt beroende på deras skadehistorik (”bonus-malus”-system) eller liknande system, med uppdelning på specifika homogena riskgrupper.

(c) Huruvida ett bestånd av försäkringsavtal successivt tenderar att attrahera eller behålla försäkrade personer med högre riskprofil (moturval).

7. När det gäller de övergripande återförsäkringslösningarna ska det yttrande som aktuariefunktionen ska avge enligt artikel 48.1 h i direktiv 2009/138/EG innehålla en analys av lämpligheten hos följande:

(a) Företagets riskprofil och styrdokumentet för tecknande av försäkring.

(b) Återförsäkringsföretagen, med beaktande av deras kreditvärdighet.

(c) Det skydd som styrdokumentet för tecknande av försäkring förväntas ge vid olika stresscenarier.

(d) Beräkningen av de belopp som kan återktävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.

8. Aktuariefunktionen ska minst en gång per år lämna en skriftlig rapport till förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet. I rapporten ska aktuariefunktionen dokumentera alla verksamheter som den har utfört och dessas resultat, tydligt identifiera alla brister och avge rekommendationer om hur dessa brister bör åtgärdas.

Artikeln i rättsakten