Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32015R0063

Artikel 3 i förordning (EU) 2015/63

Definitioner

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution.

EU-rätten

Artikelns text

I denna förordning gäller definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (7) och direktiv 2014/59/EU samt följande definitioner:

1. institut : kreditinstitut enligt definitionen i artikel 2.1.2 i direktiv 2014/59/EU eller värdepappersföretag enligt definitionen i punkt 2 i den här artikeln och, på samlad konsoliderad basis och om villkoren i artikel 2.1 är uppfyllda, centrala företagsenheter och samtliga kreditinstitut som är permanent underställda dessa enheter i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.

2. värdepappersföretag : värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 2.1.3 i direktiv 2014/59/EU, med undantag av värdepappersföretag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i förordning (EU) nr 575/2013 eller värdepappersföretag som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (8) men som inte bedriver verksamheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan.

3. årlig målnivå : det totala belopp av årliga bidrag som för varje bidragsperiod fastställs av resolutionsmyndigheten för att man ska uppnå den målnivå som avses i artikel 102.1 i direktiv 2014/59/EU.

4. finansieringsarrangemang : ett arrangemang för att säkerställa att resolutionsmyndigheten på ett effektivt sätt kan tillämpa resolutionsverktygen och utöva resolutionsbefogenheterna i enlighet med artikel 100.1 i direktiv 2014/59/EU.

5. årligt bidrag : det belopp som avses i artikel 103 i direktiv 2014/59/EU och som resolutionsmyndigheten under bidragsperioden anskaffar för det nationella finansieringsarrangemanget från vart och ett av de institut som avses i artikel 2 i den här förordningen.

6. bidragsperiod : ett kalenderår.

7. resolutionsmyndighet : den myndighet som avses i artikel 2.1.18 i direktiv 2014/59/EU eller varje annan relevant myndighet som för tillämpningen av artikel 100.2 och 100.6 i samma direktiv utses av medlemsstaterna.

8. behörig myndighet : en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i förordning (EU) nr 575/2013.

9. insättningsgarantisystem : ett system som avses i artikel 1.2 a, b eller c i direktiv 2014/49/EU.

10. garanterade insättningar : insättningar som avses i artikel 6.1 i direktiv 2014/49/EU, med undantag av tillfälligt höga tillgodohavanden enligt definitionen i artikel 6.2 i samma direktiv.

11. totala skulder : totala skulder enligt definitionen i avsnitt 3 i rådets direktiv 86/635/EEG (9) eller som de definieras i de IFRS-standarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (10).

12. totala tillgångar : totala tillgångar enligt definitionen i avsnitt 3 i direktiv 86/635/EEG eller som de definieras i de IFRS-standarder som avses i förordning (EG) nr 1606/2002.

13. total riskexponering : det totala riskvägda exponeringsbelopp som definieras i artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

14. kärnprimärkapitalrelation : den relation som avses i artikel 92.2 a i förordning (EU) nr 575/2013.

15. minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder : ett minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt definitionen i artikel 45.1 i direktiv 2014/59/EU.

16. kapitalbas : kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1.118 i förordning (EU) nr 575/2013.

17. kvalificerade skulder : skulder och kapitalinstrument enligt definitionen i artikel 2.1.71 i direktiv 2014/59/EU.

18. bruttosoliditetsgrad : en bruttosoliditetsgrad enligt definitionen i artikel 429 i förordning (EU) nr 575/2013.

19. likviditetstäckningskvot : en likviditetstäckningskvot enligt definitionen i artikel 412 i förordning (EU) nr 575/2013 och som specificeras ytterligare i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (11).

20. stabil nettofinansieringskvot : en stabil nettofinansieringskvot som rapporteras i enlighet med artikel 415 i förordning (EU) nr 575/2013.

21. central motpart : en juridisk person enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.

22. derivat : derivat i enlighet med bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013.

23. värdepapperscentral : en juridisk person enligt definitionen i artikel 2.1.1 och artikel 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (12).

24. avveckling : ett slutförande av en värdepapperstransaktion enligt definitionen i artikel 2.1.2 i förordning (EU) nr 909/2014.

25. clearing : den process för att fastställa positioner som definieras i artikel 2.3 i förordning (EU) nr 648/2012.

26. finansmarknadsinfrastruktur : för tillämpningen av denna förordning, en central motpart som avses i punkt 21 i denna artikel eller en värdepapperscentral som avses i punkt 23 i denna artikel och som auktoriserats som ett institut i enlighet med artikel 8 i direktiv 2013/36/EU.

27. utvecklingsbank : ett företag eller en enhet som inrättas av en medlemsstat på central eller regional nivå och som beviljar subventionerade lån på icke-konkurrensutsatt och icke-vinstdrivande grund, med syfte att främja statens allmänpolitiska mål, förutsatt att den staten har en skyldighet att skydda företagets eller enhetens ekonomiska grund och upprätthålla dess existens under hela dess livslängd eller förutsatt att åtminstone 90 % av företagets eller enhetens ursprungliga finansiering eller dess subventionerade beviljade lån direkt eller indirekt garanteras av medlemsstaten på central eller regional nivå.

28. subventionerat lån : ett lån som beviljas av en utvecklingsbank eller via ett mellanvarande institut och som beviljas på icke-konkurrensutsatt och icke-vinstdrivande grund, med syfte att främja allmänpolitiska mål på central eller regional nivå i en medlemsstat.

29. mellanvarande institut : ett kreditinstitut som förmedlar subventionerade lån, förutsatt att det inte beviljar dem som kredit till en slutkund.

Artikeln i rättsakten