EU-rätt · Förordning · CELEX 32015R1017
Artikel 12 i förordning (EU) 2015/1017
EU-garantifonden
EU-rätten
Artikelns text
1. Det ska inrättas en EU-garantifond (nedan kallad garantifonden) som ska utgöra en likviditetsbuffert som ska användas för att betala EIB om anspråk görs på EU-garantin.
2. Garantifonden ska finansieras genom
a) bidrag från unionens allmänna budget,
b) avkastningar på investerade garantifondsmedel,
c) belopp som drivs in från försumliga gäldenärer i enlighet med det indrivningsförfarande som anges i Efsiavtalet som föreskrivs i artikel 4.2 c iv,
d) intäkter och andra betalningar som unionen mottar i enlighet med Efsi-avtalet.
3. Den finansiering av garantifonden som föreskrivs i punkt 2 b, c och d i den här artikeln ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (13).
4. De medel som tillhandahålls garantifonden enligt punkt 2 ska förvaltas direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning samt följa lämpliga tillsynskrav.
5. Den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 ska användas för att uppnå en lämplig nivå (nedan kallat målbeloppet) som avspeglar EU:s totala garantiförpliktelser. Målbeloppet ska fastställas till 50 % av de totala EU-garantiförpliktelserna.
Målbeloppet ska inledningsvis uppnås genom den gradvisa betalning av medel som avses i punkt 2 a. Om anspråk görs på EU-garantin under det inledande uppbyggandet av garantifonden ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b, c och d bidra till att uppnå målbeloppet upp till ett belopp som är lika med anspråken på EU-garantin.
6. Efter en bedömning av lämpligheten av garantifondens nivå i enlighet med den rapport som föreskrivs i artikel 16.6 ska följande betalningar utföras:
a) Eventuella överskott ska betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden.
b) Eventuella kompletteringar av garantifonden ska betalas i årliga delbetalningar under högst tre år från och med år n+1.
7. Om nivån i garantifonden till följd av anspråk på EU-garantin sjunker under 50 % av målbeloppet ska kommissionen från och med den 1 januari 2019 överlämna en rapport om exceptionella åtgärder som kan krävas för att komplettera garantifonden.
8. Efter att ett anspråk gjorts på EU-garantin ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b och d utöver målbeloppet användas, inom de gränser som anges i den investeringsperiod som föreskrivs i artikel 9, för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.
9. Den finansiering av garantifonden som föreskrivs i punkt 2 c ska användas för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.
10. Om EU-garantin till fullo skulle återställas till sitt maximala ursprungliga belopp på 16 000 000 000 EUR, ska eventuella belopp i garantifonden utöver målbeloppet betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden.