Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/533 av den 31 mars 2016 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan
31 mars 2016
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk ac89a2e4-fbbd-11e5-b713-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- (1) Genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 upprättades en
- (2) För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt
- (3) Kjeldahlmetoden, som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr
- (4) En ny kompletterande anmärkning bör därför läggas till
- (5) Förordning (EEG) nr 2658/87 bör därför ändras i
- (6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är
6.4.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 89/4
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/533
av den 31 mars 2016
om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och
av följande skäl:
(1) Genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 upprättades en varunomenklatur (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen) i bilaga I till förordningen.
(2) För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klargöra fastställandet av proteinhalten i sojabaserade drycker som klassificeras enligt undernummer 2202 90 11 och 2202 90 15 i Kombinerade nomenklaturen.
(3) Kjeldahlmetoden, som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (2), bör tillämpas för bestämning av råproteinhalt. Kjeldahlmetoden är tack vare sin universalitet, precision och reproducerbarhet en internationellt erkänd metod för att beräkna proteininnehållet i livsmedel. Omvandlingsfaktorn för att fastställa proteinhalten på grundval av den totala kvävehalten beror på typen av protein i provet. Med hänsyn till att sojaproteinhalten måste fastställas i det här fallet bör en omvandlingsfaktor på 6,25 tillämpas.
(4) En ny kompletterande anmärkning bör därför läggas till i del två kapitel 22 i Kombinerade nomenklaturen för att säkerställa en enhetlig tolkning av denna i hela unionen.
(5) Förordning (EEG) nr 2658/87 bör därför ändras i enlighet med detta.
(6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
I del 2 kapitel 22 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 ska följande kompletterande anmärkning läggas till som kompletterande anmärkning 13:
”13.
Vid tillämpning av nr 2202 90 11 och 2202 90 15 ska proteininnehållet bestämmas genom multiplicering av den totala kvävehalten, beräknad enligt den metod som anges i punkterna 2–8 i del C i bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (*1), med faktorn 6,25.
Artikel 2 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 31 mars 2016.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Stephen QUEST
Generaldirektör för skatter och tullunionen
(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 av den 27 januari 2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder (EUT L 54, 26.2.2009, s. 1).