EU-rätt · Förordning · CELEX 32016R1011
Artikel 23 i förordning (EU) 2016/1011
Obligatorisk rapportering till kritiska referensvärden
EU-rätten
Artikelns text
1. Denna artikel ska tillämpas på kritiska referensvärden som baseras på information från rapportörer varav majoriteten är enheter under tillsyn.
2. Administratören av ett eller flera kritiska referensvärden ska vartannat år till sin behöriga myndighet lämna en bedömning av förmågan hos varje kritiskt referensvärde som den tillhandahåller att mäta den underliggande marknadssituationen eller ekonomiska verkligheten.
3. Om en rapportör under tillsyn som rapporterar till ett kritiskt referensvärde har för avsikt att upphöra att rapportera dataunderlag ska den utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till administratören av referensvärdet, som utan dröjsmål ska informera sin behöriga myndighet. När rapportören under tillsyn befinner sig i en annan medlemsstat ska administratörens behöriga myndighet utan dröjsmål informera den rapportörens behöriga myndighet. Administratören av referensvärdet ska så snart som möjligt, dock senast 14 dagar efter anmälan från rapportören under tillsyn, till sin behöriga myndighet översända en bedömning av hur referensvärdets förmåga att mäta den underliggande marknaden eller ekonomiska verkligheten påverkas.
4. När administratörens behöriga myndighet har mottagit en sådan bedömning från referensvärdets administratör som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska myndigheten, baserat på denna bedömning, utan dröjsmål informera Esma, och i tillämpliga fall det kollegiet som inrättats enligt artikel 46, och göra sin egen bedömning av referensvärdets förmåga att mäta den underliggande marknaden och ekonomiska verkligheten, med beaktande av administratörens förfarande i artikel 28.1 för referensvärden som upphör att gälla.
5. Från och med den dag då administratörens behöriga myndighet har mottagit anmälan om en rapportörs avsikt att upphöra med att rapportera dataunderlag, och till dess att den bedömning som avses i punkt 4 är slutförd, har myndigheten befogenhet att kräva att de rapportörer som gjorde en anmälan i enlighet med punkt 3 fortsätter att rapportera dataunderlag, i alla händelser under en period av högst fyra veckor, utan att det medför en skyldighet för enheter under tillsyn att vare sig handla eller förbinda sig att handla.
6. Om den behöriga myndigheten, efter den period som anges i punkt 5 och mot bakgrund av den egna bedömning som avses i punkt 4, anser att representativiteten för ett kritiskt referensvärde äventyras ska den ha följande befogenheter:
a) Kräva att enheter under tillsyn som valts ut i enlighet med punkt 7 i denna artikel, inbegripet enheter som inte redan är rapportörer till det relevanta kritiska referensvärdet, rapporterar dataunderlag till administratören i enlighet med administratörens metod, den uppförandekod som avses i artikel 15 och andra regler. Ett sådant krav ska gälla under en lämplig period som dock inte får överstiga 12 månader från den dag då det ursprungliga beslutet om att kräva obligatorisk rapportering fattades enligt punkt 5 eller, för de enheter som ännu inte är rapportörer, från den dag då beslutet om att kräva obligatorisk rapportering fattas enligt detta led.
b) Förlänga perioden för obligatorisk rapportering med en lämplig period som inte får överstiga 12 månader, efter granskningen enligt punkt 9 av åtgärder som antagits enligt led a i den här punkten.
c) Fastställa i vilken form, och vid vilken tidpunkt, dataunderlag ska lämnas, utan att det medför en skyldighet för enheter under tillsyn att handla eller åta sig att handla.
d) Kräva att administratören ändrar den metod, den uppförandekod som avses i artikel 15, eller andra regler som avser det kritiska referensvärdet.
Den maximala perioden för obligatorisk rapportering enligt leden a och b i första stycket får inte överstiga totalt 24 månader.
7. Vid tillämpning av punkt 6 ska enheter under tillsyn som är skyldiga att rapportera dataunderlag väljas ut av administratörens behöriga myndighet i nära samarbete med de behöriga myndigheterna för enheter under tillsyn, på grundval av omfattningen av enhetens faktiska och potentiella deltagande på den marknad som referensvärdet avser att mäta.
8. Den behöriga myndigheten för en rapportör under tillsyn som har varit skyldig att rapportera till ett referensvärde genom åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 6 a, b eller c ska samarbeta med administratörens behöriga myndighet vid genomförandet av sådana åtgärder.
9. Vid slutet av den period som avses i punkt 6 första stycket a, ska administratörens behöriga myndighet granska de åtgärder som vidtagits enligt punkt 6. Den ska upphäva en åtgärd om den bedömer att
a) rapportörerna sannolikt skulle fortsätta att rapportera dataunderlag i minst ett år om åtgärden upphävdes, vilket ska styrkas med minst följande:
i) Ett skriftligt åtagande från rapportörerna till administratören och den behöriga myndigheten att fortsätta att rapportera dataunderlag till det kritiska referensvärdet under minst ett år om åtgärden upphävs.
ii) En skriftlig rapport från administratören till den behöriga myndigheten med belägg för dess bedömning att det kan säkerställas att det kritiska referensvärdet kommer att fortsätta att fungera när den obligatoriska rapporteringen har upphävts.
b) tillhandahållandet av referensvärdet kan fortsätta att fungera när de rapportörer som anmodats att lämna dataunderlag har upphört med rapporteringen,
c) ett godtagbart alternativt referensvärde finns tillgänglig och användare av det kritiska referensvärdet kan byta till detta alternativ till minimala kostnader, vilket ska framgå av minst en skriftlig rapport från administratören som närmare beskriver metoderna för övergång till ett alternativt referensvärde samt förmågan och kostnaderna för användarna för att gå över till detta referensvärde, eller
d) det inte går att finna några lämpliga alternativa rapportörer och att referensvärdet skulle försvagas i en sådan omfattning att det måste upphöra om rapporteringen från berörda enheter under tillsyn upphörde.
10. När ett kritiskt referensvärde ska upphöra att tillhandahållas, ska varje rapportör under tillsyn som rapporterar till det referensvärdet fortsätta att rapportera dataunderlag under en tidsperiod som ska fastställas av den behöriga myndigheten, men som inte får överstiga den längsta tillåtna period på 24 månader som fastställs i punkt 6 andra stycket.
11. Administratören ska till den relevanta behöriga myndigheten anmäla om någon rapportör inte uppfyller kraven i punkt 6 så snart det är rimligen möjligt.
12. Om ett referensvärde är erkänt som ett kritiskt referensvärde i enlighet med förfarandet i artikel 20.2, 20.3, 20.4, och 20.5 ska administratörens behöriga myndighet ha befogenhet att kräva dataunderlag i enlighet med punkterna 5 och 6 a, b och c i den här artikeln endast från rapportörer under tillsyn belägna i den behöriga myndighetens medlemsstat.