Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32016R1037

Artikel 10 i förordning (EU) 2016/1037

Inledande av förfaranden

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering).

EU-rätten

Artikelns text

1. Med undantag för vad som föreskrivs i punkt 8 ska en undersökning för att fastställa förekomst, grad och effekt av en påstådd subvention inledas när en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning som inte är juridisk person på unionsindustrins vägnar gör en skriftlig framställning.

Framställningen får göras till kommissionen eller till en medlemsstat som ska vidarebefordra den till kommissionen. Kommissionen ska sända medlemsstaterna en kopia av varje framställning den tar emot. Framställningen ska anses gjord den första arbetsdagen efter det att den översändes till kommissionen med rekommenderat brev eller efter det att kommissionen skriftligen erkänt sig ha mottagit det.

Om en medlemsstat utan att en framställning har gjorts förfogar över tillräckliga bevis för en subvention och en därav följande skada för unionsindustrin ska den omedelbart översända dessa bevis till kommissionen.

2. En framställning enligt punkt 1 ska innehålla tillräckliga bevis om förekomsten av utjämningsbara subventioner (och, om möjligt, om deras belopp), skada och orsakssamband mellan den påstått subventionerade importen och den påstådda skadan. Framställningen ska innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden och som rör följande förhållanden:

a) Klagandens identitet och en beskrivning av volymen och värdet på klagandens tillverkning inom unionen av den likadana produkten. Om en skriftlig framställning görs för unionsindustrins räkning ska i framställningen anges den industri för vars räkning den görs med hjälp av en förteckning över samtliga kända unionsproducenter av den likadana produkten (eller sammanslutningar av unionsproducenter av den likadana produkten), och, i möjligaste mån, uppgift om hur stor del av volymen och värdet på unionens tillverkning av den likadana produkten som dessa producenter står för.

b) En fullständig beskrivning av den produkt som påstås vara subventionerad, namnen på ursprungs- eller exportlandet eller -länderna, varje känd exportörs eller utländsk producents identitet samt en förteckning över kända importörer av produkten i fråga.

c) Bevis angående förekomsten, omfattningen och arten av subventionerna i fråga samt bevis för att den är utjämningsbar.

d) Hur volymen av den påstått subventionerade importen har utvecklats, denna imports inverkan på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och dess påverkan på unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 8.2 och 8.4.

3. Kommissionen ska i möjligaste mån pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som framläggs i framställningen för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds.

4. En undersökning får inledas för att avgöra om de påstådda subventionerna är ”selektiva” enligt artikel 4.2 och 4.3.

5. En undersökning får även inledas angående åtgärder av det slag som räknas upp i bilaga IV, i den mån de inrymmer ett inslag av subvention i enlighet med artikel 3, i syfte att fastställa huruvida åtgärderna i fråga helt och hållet överensstämmer med bestämmelserna i den bilagan.

6. En undersökning enligt punkt 1 ska endast inledas om det, på grundval av en granskning av i vilken grad unionsproducenter av en likadan produkt stöder eller motsätter sig framställningen, fastställs att framställningen har gjorts av unionsindustrin eller för dess räkning. Framställningen ska anses gjord av unionsindustrin eller för dess räkning om den stöds av unionsproducenter vars sammanlagda produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten för den del av unionsindustrin som antingen uttrycker stöd för eller motsätter sig framställningen. Undersökningen ska dock inte inledas om de unionsproducenter som uttryckligen stöder framställningen tillsammans svarar för mindre än 25 % av unionsindustrins sammanlagda produktion av den likadana produkten.

7. Om ett beslut inte redan har fattats om att en undersökning ska inledas, ska myndigheterna undvika att offentliggöra en ansökan om att en undersökning ska inledas. Kommissionen ska dock, så snart som möjligt efter det att en framställning som är vederbörligen underbyggd i enlighet med denna artikel har tagits emot och i alla händelser innan en undersökning inleds, underrätta det berörda ursprungs- eller exportlandet, som ska uppmanas att inleda samråd i syfte att klargöra situationen såvitt avser de frågor som avses i punkt 2 och för att uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.

8. Om kommissionen på grund av särskilda omständigheter beslutar att en undersökning ska inledas utan att en skriftlig framställning angående inledande av en sådan undersökning har mottagits från en unionsindustri eller för dess räkning, ska detta endast göras om den förfogar över tillräckliga bevis för förekomsten av en utjämningsbar subvention, en skada och ett orsakssamband enligt vad som anges i punkt 2. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information så snart den har fastställt att det finns ett behov av att inleda en sådan undersökning.

9. Bevis som rör subventioner och skada ska granskas samtidigt när beslut fattas om huruvida en undersökning ska inledas eller inte. En framställning ska avslås om de bevis som rör utjämningsbar subventionering eller skada inte räcker till för att motivera att förfarandet fortsätter. Förfaranden ska inte inledas mot länder vilkas import motsvarar en marknadsandel som är mindre än 1 %, om inte dessa länder tillsammans svarar för 3 % eller mer av unionens konsumtion.

10. En framställning får återkallas innan undersökningen har inletts och ska då betraktas som icke ingiven.

11. Om det klart framgår att det finns tillräckliga bevis för att motivera att ett förfarande inleds, ska kommissionen inleda förfarandet inom 45 dagar efter dagen då framställningen lämnades in och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning. Om tillräckliga bevis inte har lagts fram, ska klaganden informeras om detta inom 45 dagar efter det att framställningen lämnades in till kommissionen. Kommissionen ska, normalt inom 21 dagar från den dag då den mottog framställningen, tillhandahålla medlemsstaterna information om sin analys av framställningen.

12. Tillkännagivandet om att ett förfarande inleds ska innehålla ett meddelande om att en undersökning har inletts, uppgift om vilken produkt och vilka länder som berörs, en sammanfattning av den information som har mottagits och en föreskrift om att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen.

Vidare ska de tidsfrister anges inom vilka berörda parter ska ge sig till känna och skriftligen redogöra för sin ståndpunkt samt lämna uppgifter, om denna ståndpunkt och dessa uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen. I tillkännagivandet ska även anges den tid inom vilken berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionen enligt artikel 11.5.

13. Kommissionen ska underrätta de exportörer, importörer och intresseorganisationer för dessa som den vet är berörda samt ursprungs- och/eller exportlandet och klagandena om att förfarandet har inletts och ska, samtidigt som den ser till att skydda konfidentiella uppgifter, tillhandahålla de kända exportörerna och myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet den fullständiga texten till den skriftliga framställning som avses i punkt 1 och, om de begär det, även förse de andra berörda parterna med texten. Om antalet berörda exportörer är särskilt stort behöver den fullständiga texten till framställningen endast tillställas myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet eller den berörda branschorganisationen.

14. En undersökning avseende utjämningstull ska inte hindra tullklarering.

Artikeln i rättsakten

EU-domstolen och andra EU-källor (7 dokument)

Tribunalen (7 dokument)

  1. Mål T-348/22 Judgment of the General Court (Third Chamber, sitting with five Judges) 9 September 2026 2026 p. 2 i texten
  2. Mål T-246/22, EU:T:2024:880 Tribunalens dom (tionde avdelningen i utökad sammansättning) den 4 december 2024 p. 4 i texten
  3. Mål T-138/20 Judgment of the General Court (Fourth Chamber, Extended Composition) 14 December 2022 2022 p. 7 i texten
  4. Mål T-111/20, EU:T:2022:809 Tribunalens dom (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) den 14 december 2022 p. 7 i texten
  5. Mål T-143/20, EU:T:2022:811 Tribunalens dom (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) den 14 december 2022 p. 7 i texten
  6. Mål T-242/19 Judgment of the General Court (Eighth Chamber) 27 April 2022 2022 p. 5 i texten
  7. Mål T-243/19 Judgment of the General Court (Eighth Chamber) 27 April 2022 2022 p. 5 i texten