EU-rätt · Förordning · CELEX 32016R1239
Artikel 14 i förordning (EU) 2016/1239
Fullgörande av skyldigheten och bevis
EU-rätten
Artikelns text
1. Säkerheten för en licens ska frisläppas om de skyldigheter som avses i artikel 24 i den delegerade förordningen (EU) nr 907/2014 och denna artikel har fullgjorts.
2. Rätten att låta produkterna övergå till fri omsättning eller att exportera ska anses har utövats, och motsvarande skyldighet anses fullgjord, samma dag som den relevanta tulldeklarationen godtas inom licensens giltighetsperiod och under följande förutsättningar:
a) När det gäller övergång till fri omsättning, att produkterna faktiskt övergått till fri omsättning.
b) När det gäller export, att produkterna har lämnat unionens tullområde inom 150 kalenderdagar från dagen för godtagandet av tulldeklarationen.
3. Bevis för fullgörandet av skyldigheten att låta produkterna övergå till fri omsättning ska vara licensinnehavarens eller licensmottagarens exemplar av licensen eller dellicensen, attesterad av tullen, eller dess elektroniska motsvarighet.
4. Bevis för fullgörande av skyldigheten att exportera ska vara
a) licensinnehavaren eller licensmottagarens exemplar av licensen eller dellicensen, attesterad av tullen, eller dess elektroniska motsvarighet, och
b) exporttullkontorets intygande av utförsel till exportören eller deklaranten i enlighet med artikel 334 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447.
5. Det bevis som avses i punkt 4 b ska tillhandahållas och kontrolleras enligt följande:
a) Exportören eller deklaranten som avses i punkt 4 b ska överföra intygandet av utförsel till licensinnehavaren och licensinnehavaren ska inlämna beviset i elektroniskt form till den licensutfärdande myndigheten. Om intygandet av utförsel ogiltigförklaras, på grund av rättelser gjorda av utfartstullkontoret, ska exporttullkontoret underrätta exportören eller dennes tullombud, och exportören eller dennes tullombud ska underrätta licensinnehavaren, som ska underrätta den licensutfärdande myndigheten om detta.
b) Det förfarande som anges i led a ska omfatta inlämnande av det berörda huvudreferensnumret (MRN) enligt definitionen i artikel 1.22 i den delegerade förordningen (EU) 2015/2446 till den licensutfärdande myndigheten
— om mer än en medlemsstat är inblandad i exportförfarandet, eller
— om exporttullkontoret ligger i en annan medlemsstat än den licensutfärdande myndighetens medlemsstat, eller
— om MRN används i det exportförfarande som slutförts i den medlemsstat där exportdeklarationen lämnades in.
c) Den licensutfärdande myndigheten ska kontrollera den mottagna informationen, bl.a. riktigheten i dagen för utförsel från unionens tullområde, på grundval av riskhantering. Om MRN och MRN-databasen (22) inte möjliggör lämpliga kontroller ska tullen, på begäran av den licensutfärdande myndigheten och på grundval av det berörda huvudreferensnumret, antingen bekräfta eller rätta dagen för utförsel.
Om exporttullkontoret är etablerat i en annan medlemsstat än den medlemsstat där den licensutfärdande myndigheten är etablerad ska de förfaranden som anges i artikel 13.6 andra stycket gälla i tillämpliga delar.
Myndigheterna får komma överens om att de förfaranden som anges i första stycket ska genomföras direkt mellan de berörda myndigheterna. Licensutfärdande myndigheter får arrangera förenklade förfaranden vid tillämpning av led a.
6. Bevis för att produkterna har övergått till fri omsättning ska ha mottagits av den licensutfärdande myndigheten inom 60 kalenderdagar från och med utgången av licensens giltighetsperiod.
Bevis för export och utförsel från unionens tullområde ska ha mottagits av den licensutfärdande myndigheten inom 180 kalenderdagar efter det att licensen har upphört att gälla.
Om de perioder som anges i första och andra styckena inte kan respekteras på grund av tekniska problem får den licensutfärdande myndigheten, om licensinnehavaren så begär och bevisar, förlänga dessa tidsperioder, vid behov i efterhand, upp till högst 730 kalenderdagar, med beaktande av artikel 23.4 i den delegerade förordningen (EU) nr 907/2014.
7. De licensutfärdande myndigheterna får frångå kravet på att tillhandahålla de bevis som avses i punkterna 2, 3 och 4 om de redan förfogar över erforderlig information.