Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32017R0867

Artikel 3 i förordning (EU) 2017/867

Villkor relaterade till kvittningsavtal

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/867 av den 7 februari 2017 om klasser av arrangemang som ska skyddas vid en delvis egendomsöverföring enligt artikel 76 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Kvittningsavtal som ingåtts mellan ett institut och en enda motpart ska räknas som sådana kvittningsavtal som avses i artikel 76.2 c i direktiv 2014/59/EU om de rör rättigheter och åtaganden som är en följd av finansiella avtal eller derivat.

2. Kvittningsavtal som ingåtts mellan ett institut och en eller flera motparter ska räknas som sådana kvittningsavtal som avses i artikel 76.2 c i direktiv 2014/59/EU under någon av följande omständigheter:

a) Om avtalet har anknytning till motpartens verksamhet som central motpart, särskilt för verksamhet som omfattas av en sådan obeståndsfond som avses i artikel 42 i förordning (EU) nr 648/2012.

b) Om avtalet rör rättigheter och åtaganden gentemot de system som definieras i artikel 2 a i direktiv 98/26/EG eller andra system för betalningar eller värdepappersavveckling och har anknytning till deras verksamhet som system för betalningar eller värdepappersavveckling.

3. Resolutionsmyndigheterna får i enskilda fall besluta att kvittningsavtal som ingåtts mellan ett institut och en eller flera motparter, i den mån de rör andra typer av rättigheter och åtaganden än de som avses i punkterna 1 och 2, ska räknas som kvittningsavtal enligt artikel 76.2 c i direktiv 2014/59/EU, om avtalen har godkänts för riskreducerande ändamål enligt tillämpliga tillsynsregler och skyddet, i synnerhet genom att inte möjliggöra separering, är en förutsättning för detta godkännande.

Artikeln i rättsakten