Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32017R1001

Artikel 146 i förordning (EU) 2017/1001

Språk

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (kodifiering) (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Ansökan om registrering av ett EU-varumärke ska ges in på ett av unionens officiella språk.

2. Immaterialrättsmyndighetens språk ska vara engelska, franska, italienska, spanska och tyska.

3. Sökanden ska ange ett andra språk, som ska vara ett av immaterialrättsmyndighetens språk, och som den sökande kan godkänna som handläggningsspråk vid eventuella invändnings-, upphävande- eller ogiltighetsförfaranden.

Om ansökan inte har ingetts på ett av immaterialrättsmyndighetens språk ska immaterialrättsmyndigheten sörja för att ansökan, som beskrivs i artikel 31.1, översätts till det språk som sökanden har angett.

4. När den som ansöker om registrering av ett EU-varumärke är ensam part inför immaterialrättsmyndigheten ska handläggningsspråket vara det språk på vilket ansökan har ingetts. Om ansökan inte har ingetts på ett av immaterialrättsmyndighetens språk kan immaterialrättsmyndigheten sända skriftliga meddelanden till den sökande på det andra språk som denne har angett i ansökan.

5. Anmälningar om invändning och ansökningar om upphävande eller ogiltighetsförklaring ska inges på något av immaterialrättsmyndighetens språk.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 får

a) ansökningar eller förklaringar som avser en ansökan om EU-varumärke inges på det språk på vilket ansökan om EU-varumärke getts in, eller på det andra språk som sökanden angett i sin ansökan,

b) ansökningar eller förklaringar som avser ett registrerat EU-varumärke inges på något av immaterialrättsmyndighetens språk.

Om ansökan ges in med hjälp av en blankett som immaterialrättsmyndigheten tillhandahåller enligt artikel 100.2, får de blanketterna användas på vilket som helst av unionens officiella språk, förutsatt att blanketten fylls i på något av immaterialrättsmyndighetens språk, vad gäller textavsnitten.

7. Om det språk som i enlighet med punkt 5 har valts för ansökan om invändning, upphävande eller ogiltighet är det språk på vilket ansökan om varumärke har ingetts eller det andra språk som har angetts i ansökan, ska detta språk vara handläggningsspråk.

Om det språk som i enlighet med punkt 5 har valts för ansökan om invändning, upphävande eller ogiltighet varken är det språk på vilket ansökan om varumärke har ingetts eller det andra språk som har angetts i ansökan, är den som ansöker om invändning, upphävande eller ogiltighet skyldig att på egen bekostnad låta översätta sin ansökan antingen till det språk som används i ansökan om varumärke, om det är ett av immaterialrättsmyndighetens språk, eller till det andra språk som har angetts i ansökan. Översättningen ska ges in inom en månad från det att invändningsperioden löper ut eller från den dag då en ansökan om upphävande eller ogiltighetsförklaring ingavs. Det språk till vilket handlingen har översatts ska därefter bli handläggningsspråk.

8. Parterna i invändnings-, upphävande-, ogiltighets- och överklagandeförfaranden kan enas om att använda något annat av unionens officiella språk som handläggningsspråk.

9. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 4 och 8 och om inte annat anges, får parterna i skriftliga förfaranden vid immaterialrättsmyndigheten använda vilket som helst av immaterialrättsmyndighetens språk. Om det valda språket inte är detsamma som handläggningsspråket ska parten tillhandahålla en översättning till det språket inom en månad från den dag då det ursprungliga dokumentet gavs in. Om den som ansöker om ett EU-varumärke är ensam part inför immaterialrättsmyndigheten och det språk på vilket ansökan har ingetts inte är något av immaterialrättsmyndighetens språk får översättningen även ges in på det andra språk som sökanden angett i sin ansökan.

10. Den verkställande direktören ska fastställa hur översättningarnas riktighet ska bestyrkas.

11. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer

a) i vilken utsträckning de stödjande handlingar som ska användas i skriftliga förfaranden vid immaterialrättsmyndigheten får inges på valfritt EU-språk och behovet av att tillhandahålla en översättning,

b) relevanta standarder för översättningar som ska ges in till immaterialrättsmyndigheten.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 207.2.

Artikeln i rättsakten