EU-rätt · Förordning · CELEX 32017R1938
Artikel 11 i förordning (EU) 2017/1938
Tillkännagivande av en kris
EU-rätten
Artikelns text
1. Det ska finnas följande tre krisnivåer: Kopplingar till art. 11.1: svenska författningar 1
a) Nivå för tidig varning (nedan kallad tidig varning): När det finns konkret, seriös och tillförlitlig information om att det kan ske en händelse som sannolikt kommer att resultera i en avsevärd försämring avförsörjningssituationen för gas och sannolikt kommer att leda till att beredskaps- eller krisnivån aktiveras, varvid nivån för tidig varning får aktiveras genom en mekanism för tidig varning.
b) Beredskapsnivå (nedan kallad beredskap): När det uppstår ett avbrott i gasförsörjningen eller en exceptionellt hög efterfrågan på gas som resulterar i en avsevärd försämring av försörjningssituationen för gas, men marknaden fortfarande kan hantera avbrottet eller efterfrågan utan att icke-marknadsbaserade åtgärder behöver tillgripas.
c) Krisnivå (nedan kallad kris): När det finns en exceptionellt hög efterfrågan på gas, ett allvarligt avbrott i gasförsörjningen eller någon annan avsevärd försämring av försörjningssituationen för gas, och alla relevanta marknadsbaserade åtgärder har genomförts men gasförsörjningen inte räcker till för att tillgodose den återstående efterfrågan på gas, så att icke-marknadsbaserade åtgärder dessutom måste vidtas för att i synnerhet trygga gasförsörjningen till skyddade kunder i enlighet med artikel 6. Kopplingar till art. 11.1 c: förarbeten 1
2. När den behöriga myndigheten tillkännager någon en av de krisnivåer som avses i punkt 1, ska den omedelbart underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater med vilka den behöriga myndighetens medlemsstat är direkt sammanlänkad och förse dem med all nödvändig information, särskilt uppgifter om vilka åtgärder som den avser att vidta. Vid en kris som kan leda till en begäran om bistånd från unionen och dess medlemsstater ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utan dröjsmål underrätta kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap.
3. Om en medlemsstat har tillkännagett en kris och har angett att det krävs gränsöverskridande åtgärder ska en eventuell utökad försörjningsnorm för gas eller ytterligare skyldigheter enligt artikel 6.2 som åläggs naturgasföretag i andra medlemsstater som tillhör samma riskgrupp tillfälligt begränsas till den nivå som fastställs i artikel 6.1.
De skyldigheter som fastställs i första stycket i denna punkt ska omedelbart upphöra att gälla när den behöriga myndigheten tillkännager att krisen är över eller kommissionen i enlighet med punkt 8 första stycket konstaterar att tillkännagivandet av en kris inte längre är motiverat.
4. När den behöriga myndigheten tillkännager en kris, ska den vidta de i förväg fastställda åtgärder som anges i krisplanen och omedelbart underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna i riskgruppen samt de behöriga myndigheterna i de medlemsstater med vilka den behöriga myndighetens medlemsstat är direkt sammanlänkad om i synnerhet de åtgärder som den avser att vidta. I vederbörligen motiverade undantagsfall får den behöriga myndigheten vidta åtgärder som avviker från krisplanen. Den behöriga myndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna i sin riskgrupp enligt förteckningen i bilaga I samt de behöriga myndigheterna i de medlemsstater med vilka den behöriga myndighetens medlemsstat är direkt sammanlänkad om sådana åtgärder och lämna en motivering till avvikelsen.
5. Den systemansvarige för överföringssystemet ska säkerställa att när en kris tillkännages i en angränsande medlemsstat, har kapacitet vid sammanlänkningspunkter till den medlemsstaten, oavsett om den är fast eller avbrytbar och om den har bokats före eller under krisen, prioritet framför konkurrerande kapacitet vid uttagspunkter till lagringsanläggningar. Systemanvändaren av den prioriterade kapaciteten ska omgående betala skälig ersättning till systemanvändaren av den fasta kapaciteten för den ekonomiska förlust som uppstått till följd av prioriteringen, inklusive en proportionell ersättning för kostnaden för den fasta kapacitet som avbryts. Processen för att fastställa och betala ut ersättningen ska inte påverka genomförandet av prioritetsregeln.
6. Medlemsstaterna och särskilt de behöriga myndigheterna ska säkerställa att
a) inga åtgärder vidtas som otillbörligt begränsar gasflödet på den inre marknaden vid någon tidpunkt,
b) inga åtgärder vidtas som sannolikt utgör ett allvarligt hot mot gasförsörjningen i en annan medlemsstat, samt
c) gränsöverskridande tillträde till infrastruktur i enlighet med förordning (EG) nr 715/2009 upprätthålls i den utsträckning som det är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt i enlighet med krisplanen.
7. I en kris och på goda grunder kan en medlemsstat på begäran av berörd systemansvarig för el- eller gasöverföringssystemet besluta att prioritera gasförsörjningen till vissa viktiga gaseldade kraftverk framför gasförsörjningen till vissa kategorier av skyddade kunder, om bristande gasförsörjning till sådana viktiga gaseldade kraftverk
a) skulle kunna leda till allvarliga problem för elsystemets funktionssätt, eller
b) skulle hindra produktionen och/eller transporten av gas.
Medlemsstaterna ska basera sådana åtgärder på riskbedömningen.
Viktiga gaseldade kraftverk som avses i första stycket ska tydligt identifieras tillsammans med de möjliga gasvolymer som skulle beröras av en sådan åtgärd och inkluderas i de regionala kapitlen i de förebyggande åtgärdsplanerna och krisplanerna. Identifieringen av dem ska genomföras i nära samarbete med systemansvariga för överföringssystemen för den berörda medlemsstatens elsystem och gassystem.
8. Kommissionen ska snarast möjligt, men under alla omständigheter inom fem dagar efter att den har erhållit den information som avses i punkt 2 från den behöriga myndigheten, kontrollera huruvida tillkännagivandet av en kris är motiverat i enlighet med punkt 1 c och huruvida de vidtagna åtgärderna i största möjliga utsträckning överensstämmer med de åtgärder som anges i krisplanen och inte medför en orimlig börda för naturgasföretagen samt är förenliga med punkt 6. Kommissionen får på begäran av en annan behörig myndighet eller ett naturgasföretag eller på eget initiativ begära att den behöriga myndigheten ändrar åtgärderna i den mån som de strider mot de villkor som avses i första meningen i denna punkt. Kommissionen får också begära att den behöriga myndigheten tillkännager att krisen är över om den konstaterar att tillkännagivandet av en kris inte är eller inte längre är motiverat i enlighet med punkt 1 c.
Den behöriga myndigheten ska inom tre dagar efter att ha underrättats om kommissionens begäran ändra åtgärderna och underrätta kommissionen om detta eller underrätta kommissionen om skälen till att den motsätter sig begäran. I det senare fallet får kommissionen inom tre dagar efter att den blivit underrättad ändra eller dra tillbaka sin begäran eller, i syfte att diskutera frågan, sammankalla den berörda behöriga myndigheten eller i förekommande fall de berörda behöriga myndigheterna samt, om kommissionen anser det nödvändigt, gruppen för samordning av gasförsörjningen. Kommissionen ska ange en detaljerad motivering till sin begäran att åtgärderna ska ändras. Den behöriga myndigheten ska fullt ut beakta kommissionens ståndpunkt. Om den behöriga myndighetens slutliga beslut avviker från kommissionens ståndpunkt, ska den behöriga myndigheten motivera sitt beslut.
9. När den behöriga myndigheten tillkännager att en av de krisnivåer som avses i punkt 1 är över, ska den underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater med vilka den behöriga myndighetens medlemsstat är direkt sammanlänkad.
Svensk rätt
Svenska författningar (1 dokument)
Förarbeten (2 dokument)
Propositioner (2 dokument)
- Prop. 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnät i texten
- Prop. 2022/23:89 Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning om art. 11.1 c i texten