Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32017R1938

Artikel 14 i förordning (EU) 2017/1938

Informationsutbyte

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Om en medlemsstat har tillkännagivit någon av de krisnivåer som avses i artikel 11.1, ska de berörda naturgasföretagen dagligen ställa särskilt följande information till förfogande för medlemsstatens berörda behöriga myndighet:

a) Prognoser för dygnsvis efterfrågan och tillgång på gasförsörjning för de tre följande dygnen i miljoner kubikmeter per dygn (miljoner m3/dygn).

b) Dygnsvis gasflöde vid samtliga gränsöverskridande inmatnings- och uttagspunkter liksom vid alla punkter där en produktionsanläggning, lagringsanläggning eller LNG-terminal ansluter till nätet, i miljoner kubikmeter per dygn (miljoner m3/dygn).

c) Den period uttryckt i dagar under vilken gasförsörjningen till skyddade kunder förväntas kunna tryggas.

2. Vid en kris på regional nivå eller unionsnivå får kommissionen begära att den behöriga myndighet som avses i punkt 1 utan dröjsmål tillhandahåller åtminstone

a) den information som anges i punkt 1,

b) information om de åtgärder som den behöriga myndigheten har planerat att vidta och dem som redan har genomförts för att mildra krisen samt information om deras effektivitet,

c) information om begäranden om kompletterande åtgärder som ska vidtas av andra behöriga myndigheter,

d) information om de åtgärder som har genomförts på begäran av andra behöriga myndigheter.

3. Efter en kris ska den behöriga myndighet som avses i punkt 1 snarast möjligt och senast sex veckor efter det att krisen har upphört förse kommissionen med en detaljerad utvärdering av krisen och de genomförda åtgärdernas effektivitet, inklusive en bedömning av krisens ekonomiska konsekvenser, konsekvenserna för elsektorn och biståndet till eller från unionen och dess medlemsstater. Utvärderingen ska göras tillgänglig för gruppen för samordning av gasförsörjningen och ska avspeglas i uppdateringarna av de förebyggande åtgärdsplanerna och krisplanerna.

Kommissionen ska analysera de behöriga myndigheternas utvärderingar och ska underrätta medlemsstaterna, Europaparlamentet och gruppen för samordning av gasförsörjningen om resultaten av sin analys i aggregerad form.

4. Oberoende av ett tillkännagivande av en kris får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som i första hand berörs i vederbörligen motiverade fall kräva att naturgasföretagen tillhandahåller den information som avses i punkt 1 eller ytterligare information som är nödvändig för att kunna bedöma den övergripande situationen för gasförsörjningen i medlemsstaten eller andra medlemsstater, inklusive avtalsinformation som inte är prisinformation. Kommissionen får begära att de behöriga myndigheterna tillhandahåller den information som naturgasföretagen har lämnat enligt denna punkt, förutsatt att denna information inte redan har översänts till kommissionen.

5. Om kommissionen anser att gasförsörjningen i unionen eller en del av unionen äventyras eller sannolikt kommer att äventyras så att följden kan bli ett tillkännagivande av någon av de krisnivåer som avses i artikel 11.1, får den kräva att de berörda behöriga myndigheterna samlar in och till kommissionen överlämnar den information som är nödvändig för att bedöma försörjningssituationen för gas. Kommissionen ska meddela gruppen för samordning av gasförsörjningen sin bedömning.

6. För att de behöriga myndigheterna och kommissionen ska kunna bedöma försörjningstryggheten för gas på nationell och regional nivå och unionsnivå ska alla naturgasföretag göra följande:

a) Till den berörda behöriga myndigheten anmäla följande uppgifter om gasförsörjningsavtal med en gränsöverskridande dimension och en löptid på mer än ett år som den har ingått för att köpa gas:

i) Avtalets löptid.

ii) Avtalade årliga volymer.

iii) Avtalade maximala dygnsvisa volymer i händelse av en beredskaps- eller kris.

iv) Avtalade leveransställen.

v) Minimigasvolymer per dygn och månad.

vi) Villkor vid avbrott i gasförsörjningen.

vii) Uppgift om huruvida avtalet enskilt eller tillsammans med avtal som har ingåtts med samma leverantör eller dess anknutna företag motsvarar eller överstiger gränsvärdet på 28 % som avses i punkt 6 b i den medlemsstat som i första hand berörs.

b) Omedelbart efter det att gasförsörjningsavtalen har ingåtts eller ändrats underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat som i första hand berörs om avtal med en löptid på mer än ett år som har ingåtts eller ändrats den 1 november 2017 eller efter den 1 november 2017 och som enskilt eller tillsammans med avtal som har ingåtts med samma leverantör eller dess anknutna företag motsvarar 28 % eller mer av den årliga gasförbrukningen i den medlemsstaten på basis av de senaste tillgängliga uppgifterna. Dessutom ska naturgasföretag senast den 2 november 2018 anmäla alla befintliga avtal som uppfyller samma villkor till den behöriga myndigheten. Anmälningsskyldigheten ska inte gälla prisinformation och sådana ändringar som endast rör gaspriset. Anmälningsskyldigheten ska även gälla alla kommersiella avtal som är relevanta för fullgörandet av gasförsörjningsavtalet, med undantag för prisinformation.

Den behöriga myndigheten ska anmäla de uppgifter som anges i första stycket led a till kommissionen i anonymiserad form. Om nya avtal ingås eller befintliga avtal ändras, ska samtliga uppgifter anmälas före utgången av september det berörda året. När den behöriga myndigheten är osäker på om ett visst avtal som den har underrättats om enligt första stycket led b äventyrar försörjningstryggheten för gas i en medlemsstat eller region, ska den underrätta kommissionen om avtalet.

7. I situationer där behovet av att garantera transparens hos viktiga gasförsörjningsavtal som är av betydelse för försörjningstryggheten för gas gör detta motiverat, och om den behöriga myndigheten i den medlemsstat som i första hand berörs eller kommissionen anser att ett gasförsörjningsavtal kan äventyra försörjningstryggheten för gas i en medlemsstat, en region eller unionen som helhet, får den behöriga myndigheten i den medlemsstaten eller kommissionen begära att naturgasföretaget tillhandahåller avtalet, med undantag för prisinformation, för att kunna bedöma dess inverkan på försörjningstryggheten för gas. Denna begäran ska vara motiverad och får även omfatta uppgifter om andra eventuella kommersiella avtal som är relevanta för fullgörandet av gasförsörjningsavtalet, med undantag för prisinformation. Motiveringen ska inkludera en redovisning av proportionaliteten av den administrativa börda som begäran medför.

8. De behöriga myndigheter som mottar information i enlighet med punkt 6 b eller punkt 7 i denna artikel ska på grundval av denna information inom tre månader göra en bedömning av hur försörjningstryggheten för gas påverkas och överlämna resultaten av denna bedömning till kommissionen.

9. Den behöriga myndigheten ska beakta den information som mottagits enligt denna artikel när den utarbetar riskbedömningen, den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen eller uppdateringar av dessa. Kommissionen får anta ett yttrande där den föreslår att den behöriga myndigheten ska ändra riskbedömningarna eller planerna på grundval av den information som mottagits i enlighet med denna artikel. Den berörda behöriga myndigheten ska se över riskbedömningen och planerna i fråga i enlighet med det förfarande som anges i artikel 8.9.

10. Senast den 2 maj 2019 ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser om sanktioner för naturgasföretags överträdelser av punkt 6 eller 7 i denna artikel och ska vidta alla åtgärder som krävs för att se till att de genomförs. De fastställda sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

11. Vid tillämpning av denna artikel avses med den medlemsstat som i första hand berörs den medlemsstat där en avtalspart i ett visst avtal har största delen av sin gasförsäljning eller sina kunder.

12. Alla avtal eller all avtalsinformation som har erhållits på grundval av punkterna 6 och 7 liksom de behöriga myndigheternas respektive kommissionens bedömningar ska förbli konfidentiella. De behöriga myndigheterna och kommissionen ska säkerställa fullständig konfidentialitet.

Artikeln i rättsakten