Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2114 av den 9 november 2017 om ändring av förordning (EU) nr 680/2014 vad gäller mallar och instruktioner (Text av betydelse för EES)
9 november 2017
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 5c51688a-da4f-11e7-a506-01aa75ed71a1).
Citeras av (1)
Förarbeten 1
- SOU 2019:52 (2019-12-09)
Dokument hos oss som hänvisar till detta med nummer, när hänvisningen pekar ut exakt ett dokument i EUR-Lex förteckning. Hänvisningar i form av namn eller kortnamn räknas inte.
Dokumentets text
Skäl
- (1) I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2) anges
- (2) Genomförandeförordning (EU) 680/2014 behöver ändras så att felaktiga
- (3) Det behövs också ändringar av genomförandeförordning (EU) 680/2014
- (4) För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig
- (5) Denna förordning grundar sig på det förslag till
- (6) Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om
- (7) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i
6.12.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/1
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2114
av den 9 november 2017
om ändring av förordning (EU) nr 680/2014 vad gäller mallar och instruktioner
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 101.4 tredje stycket, artikel 415.3 fjärde stycket och artikel 430.2 tredje stycket, och
av följande skäl:
(1) I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2) anges formerna för hur institut ska rapportera information som är relevant för deras efterlevnad av förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom den rättsliga ram som inrättats genom förordning (EU) nr 575/2013 ersätts och ändras i sina icke-väsentliga delar genom att ytterligare sekundärlagstiftning successivt antas – i detta fall genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (3) – bör även genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 uppdateras för att återspegla dessa bestämmelser och för att förtydliga de instruktioner och definitioner som instituten använder sig av i sin tillsynsrapportering, inbegripet vad gäller en löptidsmetod som gör att löptidsobalanser i institutens balansräkningar kan avspeglas i rapporteringen.
(2) Genomförandeförordning (EU) 680/2014 behöver ändras så att felaktiga referenser och formateringsinkonsekvenser som har upptäckts i samband med tillämpningen av förordningen korrigeras.
(3) Det behövs också ändringar av genomförandeförordning (EU) 680/2014 för att återspegla behöriga myndigheters förmåga att effektivt kunna bedöma institutens riskprofil och för att ge en bild av de risker som finanssektorn är exponerad för, något som kräver ändringar i rapporteringskraven avseende operativ risk, kreditrisk och när det gäller instituts exponering i statspapper.
(4) För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig tid att genomföra de ändringar som anges i denna förordning, bör den tillämpas från och med den 1 mars 2018.
(5) Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen.
(6) Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen baseras på, gjort en kostnads-nyttoanalys samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).
(7) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 5 b ska punkt 2 ersättas med följande:
”2.
Information om väsentliga förluster till följd av operativa riskhändelser på följande sätt:
a) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.
b) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, och som uppfyller minst ett av följande kriterier, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med och instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II:
i) Förhållandet mellan enskilda instituts balansomslutning och summan av alla enskilda instituts balansomslutningar i respektive medlemsstat är minst 1 %, där summan av alla balansomslutningar bygger på siffrorna vid räkenskapsårets utgång för det år som föregick året före referensdatumet för rapportering.
ii) Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger 30 miljarder euro.
iii) Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger både 5 miljarder euro och 20 % av BNP för den medlemsstat där institutet är etablerat.
iv) Institutet är ett av de tre största instituten i en medlemsstat, mätt som det sammanlagda värdet av dess tillgångar.
v) Institutet är moderföretag till dotterföretag som själva är kreditinstitut som är etablerade i minst två andra medlemsstater än den medlemsstat där moderföretaget är auktoriserat och där båda följande villkor uppfylls:
— Värdet av institutets konsoliderade totala tillgångar överstiger 5 miljarder euro.
— Mer än 20 % av antingen institutets konsoliderade totala tillgångar, enligt mall 1.1 i bilaga III eller IV beroende på vad som är tillämpligt, eller institutets konsoliderade totala skulder, enligt mall 1.2 i bilaga III eller IV beroende på vad som är tillämpligt, hänför sig till verksamhet med motparter som är etablerade i en annan medlemsstat än den medlemsstat där moderföretaget är auktoriserat.
c) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, och som inte uppfyller något av kriterierna i led b, ska rapportera den information som avses i leden i och ii nedan i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II:
i) Den information som avses för kolumn 080 i mall 17.01 i bilaga I för följande rader:
— Antal händelser (nya händelser) (rad 910).
— Bruttoförlustbelopp (nya händelser) (rad 920).
— Antal händelser som är föremål för förlustjusteringar (rad 930).
— Förlustjusteringar som avser tidigare rapporteringsperioder (rad 940).
— Största enskilda förlust (rad 950).
— Summan av de fem största förlusterna (rad 960).
— Total direkt återvinning (utom försäkring och andra mekanismer för risköverföring) (rad 970).
— Total direkt återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring (rad 980).
ii) Informationen enligt specifikationerna i mall 17.02 i bilaga I.
d) De institut som avses i led c få rapportera all den information som anges i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.
e) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, och som uppfyller minst ett av villkoren i led b ii–v ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.
f) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, och som inte uppfyller något av kriterierna i led b ii–v, får rapportera den information som avses i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.
g) Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”.
2. I artikel 5 b ska följande punkt läggas till som punkt 3:
”3.
Information om exponering i statspapper på följande sätt:
a) Instituten ska rapportera den information som anges i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II om det aggregerade redovisade värdet av finansiella tillgångar från motpartssektorn ”Offentlig sektor” är minst 1 % av summan av det totala redovisade värdet för ”Räntebärande värdepapper samt lån och förskott”. Vid fastställande av dessa redovisade värden ska instituten tillämpa definitionerna i mallarna 4.1–4.4.1 i bilaga III eller mallarna 4.1–4.4.1 och 4.6–4.10 i bilaga IV, beroende på vad som är tillämpligt.
b) Institut som uppfyller kriteriet i led a och där det värde som rapporterats för nationella exponeringar av finansiella tillgångar som inte är derivat enligt rad 010, kolumn 010 i mall 33 i bilaga I är mindre än 90 % av det rapporterade värdet av nationella och internationella exponeringar för samma uppgiftspost, ska rapportera den information som anges i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II, på aggregerad totalnivå och för varje enskilt land som de är exponerade mot.
c) Institut som uppfyller kriteriet i led a men inte kriteriet i punkt b ska rapportera informationen i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II med aggregerade exponeringar både på total och nationell nivå.
d) Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”.
3. I artikel 16b.1 ska följande led läggas till som led c:
”c)
De uppgifter som anges i bilaga XXII i enlighet med instruktionerna i bilaga XXIII.”.
4. I artikel 16b.2 ska led a ersättas med följande:
”a)
Institutet ingår inte i någon grupp bestående av kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansinstitut med dotterbolag eller moderinstitut etablerade i andra jurisdiktioner än institutets registreringsland.”.
5. Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.
6. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.
7. Bilaga VII ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.
8. Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.
9. Bilaga XIV ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.
10. Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.
11. Bilaga XVIII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.
12. Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.
13. Bilaga XX ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.
14. Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen.
15. En ny bilaga XXII, vars text finns i bilaga XI till den här förordningen, ska läggas till.
16. En ny bilaga XXIII, vars text finns i bilaga XII till den här förordningen, ska läggas till.
Artikel 2 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 november 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
BILAGA I
”BILAGA I
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
COREP-MALLAR
Mallnr
Mallkod
Mallens/mallgruppens namn
Förkortning
Kapitalkrav
CA
1
C 01.00
KAPITALBAS
CA1
2
C 02.00
KAPITALBASKRAV
CA2
3
C 03.00
KAPITALRELATIONER
CA3
4
C 04.00
MEMORANDUMPOSTER:
CA4
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
CA5
5,1
C 05.01
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
CA5.1
5,2
C 05.02
INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD
CA5.2
Solvens på gruppnivå
GS
6,1
C 06.01
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTAL
GS total
6,2
C 06.02
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG
GS
Kreditrisk
CR
7
C 07.00
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: SCHABLONMETOD FÖR KAPITALKRAV
CR SA
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV
CR IRB
8,1
C 08.01
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV
CR IRB 1
8,2
C 08.02
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (uppdelning per riskklass)
CR IRB 2
GEOGRAFISK UPPDELNING
CR GB
9,1
C 09.01
Tabell 9.1 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt schablonmetoden)
CR GB 1
9,2
C 09.02
Tabell 9.2 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt internmetoden)
CR GB 2
9,4
C 09.04
Tabell 9.4 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde
CCB
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV
CR EQU IRB
10,1
C 10.01
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV
CR EQU IRB 1
10,2
C 10.02
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS
CR EQU IRB 2
11
C 11.00
AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
CR SETT
12
C 12.00
KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV
CR SEC SA
13
C 13.00
KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV
CR SEC IRB
14
C 14.00
DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING
CR SEC Details
Operativ risk
OPR
16
C 16.00
OPERATIV RISK
OPR
17
C 17.00
OPERATIV RISK: BRUTTOFÖRLUSTER PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET
OPR Details
Marknadsrisk
MKR
18
C 18.00
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT
MKR SA TDI
19
C 19.00
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING
MKR SA SEC
20
C 20.00
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ
MKR SA CTP
21
C 21.00
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER
MKR SA EQU
22
C 22.00
MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK
MKR SA FX
23
C 23.00
MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR
MKR SA COM
24
C 24.00
MARKNADSRISK INTERNA MODELLER
MKR IM
25
C 25.00
KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK
CVA
33
C 33.00
OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND
GOV
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
Rad
ID
Post
Belopp
010
1
KAPITALBAS
015
1.1
PRIMÄRKAPITAL
020
1.1.1
KÄRNPRIMÄRKAPITAL
030
1.1.1.1
Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital
040
1.1.1.1.1
Fullt betalda kapitalinstrument
045
1.1.1.1.1*
Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer
050
1.1.1.1.2*
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital
060
1.1.1.1.3
Överkurs vid aktieemission
070
1.1.1.1.4
(-) Egna kärnprimärkapitalinstrument
080
1.1.1.1.4.1
(-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument
090
1.1.1.1.4.2
(-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument
091
1.1.1.1.4.3
(-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument
092
1.1.1.1.5
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument
130
1.1.1.2
Balanserade vinstmedel
140
1.1.1.2.1
Balanserade vinstmedel föregående år
150
1.1.1.2.2
Vinst eller förlust som godtas
160
1.1.1.2.2.1
Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare
170
1.1.1.2.2.2
(-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsöverskottet
180
1.1.1.3
Ackumulerat annat totalresultat
200
1.1.1.4
Övriga reserver
210
1.1.1.5
Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse
220
1.1.1.6
Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
230
1.1.1.7
Minoritetsintressen som betraktas i kärnprimärkapitalet
240
1.1.1.8
Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen
250
1.1.1.9
Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler
260
1.1.1.9.1
(-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar
270
1.1.1.9.2
Reserv som härrör från säkring av kassaflöden
280
1.1.1.9.3
Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde
285
1.1.1.9.4
Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder
290
1.1.1.9.5
(-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering
300
1.1.1.10
(-) Goodwill
310
1.1.1.10.1
(-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång
320
1.1.1.10.2
(-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav
330
1.1.1.10.3
Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill
340
1.1.1.11
(-) Övriga immateriella tillgångar
350
1.1.1.11.1
(-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder
360
1.1.1.11.2
Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar
370
1.1.1.12
(-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder
380
1.1.1.13
(-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster
390
1.1.1.14
(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner
400
1.1.1.14.1
(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner
410
1.1.1.14.2
Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner
420
1.1.1.14.3
Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja
430
1.1.1.15
(-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital
440
1.1.1.16
(-) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger primärkapital för kapitaltäckningsändamål
450
1.1.1.17
(-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
460
1.1.1.18
(-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
470
1.1.1.19
(-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
471
1.1.1.20
(-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 %
472
1.1.1.21
(-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
480
1.1.1.22
(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
490
1.1.1.23
(-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader
500
1.1.1.24
(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav
510
1.1.1.25
(-) Belopp som överskrider tröskelvärdet 17,65 %
520
1.1.1.26
Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital
524
1.1.1.27
(-) Övriga avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
529
1.1.1.28
Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt
530
1.1.2
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
540
1.1.2.1
Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1)
550
1.1.2.1.1
Fullt betalda kapitalinstrument
560
1.1.2.1.2*
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital
570
1.1.2.1.3
Överkurs vid aktieemission
580
1.1.2.1.4
(-) Egna primärkapitalinstrument
590
1.1.2.1.4.1
(-) Direkta innehav av primärkapitalinstrument
620
1.1.2.1.4.2
(-) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument
621
1.1.2.1.4.3
(-) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument
622
1.1.2.1.5
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott
660
1.1.2.2
Övergångsjusteringar på grund av primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
670
1.1.2.3
Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital
680
1.1.2.4
Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital
690
1.1.2.5
(-) Ömsesidigt korsägande av primärkapital
700
1.1.2.6
(-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
710
1.1.2.7
(-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
720
1.1.2.8
(-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital
730
1.1.2.9
Övriga övergångsjusteringar av primärkapital
740
1.1.2.10
Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet)
744
1.1.2.11
(-) Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen
748
1.1.2.12
Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt
750
1.2
SUPPLEMENTÄRKAPITAL
760
1.2.1
Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital
770
1.2.1.1
Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån
780
1.2.1.2*
Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån
790
1.2.1.3
Överkurs vid aktieemission
800
1.2.1.4
(-) Egna supplementärkapitalinstrument
810
1.2.1.4.1
(-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument
840
1.2.1.4.2
(-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument
841
1.2.1.4.3
(-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument
842
1.2.1.5
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument
880
1.2.2
Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument och efterställda lån för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
890
1.2.3
Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital
900
1.2.4
Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital
910
1.2.5
Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)
920
1.2.6
Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)
930
1.2.7
(-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital
940
1.2.8
(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
950
1.2.9
(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
960
1.2.10
Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital
970
1.2.11
Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital)
974
1.2.12
(-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen
978
1.2.13
Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
Rader
Post
Beteckning
Belopp
010
1
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
020
1*
Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR
030
1**
Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR
040
1.1
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSKREDITRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION
050
1.1.1
Schablonmetoden
060
1.1.1.1
Exponeringsklasser enligt schablonmetoden förutom positioner i värdepapperisering
070
1.1.1.1.01
Nationella regeringar eller centralbanker
080
1.1.1.1.02
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter
090
1.1.1.1.03
Offentliga organ
100
1.1.1.1.04
Multilaterala utvecklingsbanker
110
1.1.1.1.05
Internationella organisationer
120
1.1.1.1.06
Institut
130
1.1.1.1.07
Företag
140
1.1.1.1.08
Hushåll
150
1.1.1.1.09
Säkrade genom panträtt i fastigheter
160
1.1.1.1.10
Fallerande exponeringar
170
1.1.1.1.11
Poster som är förenade med särskilt hög risk
180
1.1.1.1.12
Säkerställda obligationer
190
1.1.1.1.13
Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
200
1.1.1.1.14
Företag för kollektiva investeringar (fond)
210
1.1.1.1.15
Aktier
211
1.1.1.1.16
Övriga poster
220
1.1.1.2
Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)
230
1.1.1.2*
Varav: återvärdepapperisering
240
1.1.2
Internmetoden (IRB)
250
1.1.2.1
Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer
260
1.1.2.1.01
Nationella regeringar och centralbanker
270
1.1.2.1.02
Institut
280
1.1.2.1.03
Företag – små och medelstora företag
290
1.1.2.1.04
Företag – specialutlåning
300
1.1.2.1.05
Företag – övriga
310
1.1.2.2
Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer
320
1.1.2.2.01
Nationella regeringar och centralbanker
330
1.1.2.2.02
Institut
340
1.1.2.2.03
Företag – små och medelstora företag
350
1.1.2.2.04
Företag – specialutlåning
360
1.1.2.2.05
Företag – övriga
370
1.1.2.2.06
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
380
1.1.2.2.07
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
390
1.1.2.2.08
Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar
400
1.1.2.2.09
Hushåll – övriga små och medelstora företag
410
1.1.2.2.10
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
420
1.1.2.3
Aktieexponeringar (internmetod)
430
1.1.2.4
Positioner i värdepapperisering (internmetod)
440
1.1.2.4*
Varav: återvärdepapperisering
450
1.1.2.5
Övriga motpartslösa tillgångar
460
1.1.3
Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond
490
1.2
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKER
500
1.2.1
Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret
510
1.2.2
Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret
520
1.3
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK
530
1.3.1
Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt schablonmetoder (SA)
540
1.3.1.1
Omsatta skuldinstrument
550
1.3.1.2
Aktier
555
1.3.1.3
Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)
556
1.3.1.3*
Memorandumpost: Fonder som enbart investerat i omsatta skuldinstrument
557
1.3.1.3**
Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument
560
1.3.1.4
Utländsk valuta
570
1.3.1.5
Råvaror
580
1.3.2
Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt interna metoder (IM)
590
1.4
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)
600
1.4.1
Operativ risk, basmetod (BIA)
610
1.4.2
Operativ risk, schablonmetod (STA)/alternativa schablonmetoder (ASA)
620
1.4.3
Operativ risk enligt internmätningsmetoder (AMA)
630
1.5
YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER
640
1.6
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
650
1.6.1
Avancerad metod
660
1.6.2
Schablonmetoden
670
1.6.3
Ursprungligt åtagandemetoden
680
1.7
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET
690
1.8
ÖVRIGA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP
710
1.8.2
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458
720
1.8.2*
Varav: kapitalkrav för stora exponeringar
730
1.8.2**
Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
740
1.8.2***
Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn
750
1.8.3
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459
760
1.8.4
Varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR.
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
Rad
ID
Post
Belopp
010
1
Kärnprimärkapitalrelation
020
2
Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital
030
3
Primärkapitalrelation
040
4
Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital
050
5
Summa kapitalrelationer
060
6
Överskott(+)/underskott(-) i sammanlagt kapital
Memorandumposter: Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II
070
7
Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II
080
8
Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II
090
9
Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II
100
10
Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II
110
11
Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II
120
12
Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
Rad
ID
Post
Kolumn
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
010
010
1
Summa uppskjutna skattefordringar
020
1.1
Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet
030
1.2
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
040
1.3
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
050
2
Summa uppskjutna skatteskulder
060
2.1
Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet
070
2.2
Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet
080
2.2.1
Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
090
2.2.2
Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
093
2A
För mycket inbetald skatt och förlustavdrag
096
2B
Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 %
097
2C
Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 %
Kreditriskjusteringar och förväntade förluster
100
3
Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)
110
3.1
Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet
120
3.1.1
Allmänna kreditriskjusteringar
130
3.1.2
Specifika kreditriskjusteringar
131
3.1.3
Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen
140
3.2
Summa förväntade förluster som får inkluderas
145
4
Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod)
150
4.1
Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt
155
4.2
Summa förväntade förluster som får inkluderas
160
5
Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital
170
6
Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital
180
7
Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital
Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital
190
8
Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
200
9
Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet
210
10
Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet
225
11,1
Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn
226
11,2
Godtagbart kapital för stora exponeringar
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
230
12
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
240
12.1
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
250
12.1.1
Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
260
12.1.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
270
12.2
Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
280
12.2.1
Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
290
12.2.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
291
12.3
Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
292
12.3.1
Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
293
12.3.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
300
13
Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
310
13.1
Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
320
13.1.1
Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
330
13.1.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
340
13.2
Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
350
13.2.1
Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
360
13.2.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
361
13.3
Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
362
13.3.1
Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
363
13.3.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
370
14
Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
380
14.1
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
390
14.1.1
Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
400
14.1.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
410
14.2
Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
420
14.2.1
Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
430
14.2.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
431
14.3
Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
432
14.3.1
Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
433
14.3.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
440
15
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
450
15.1
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
460
15.1.1
Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
470
15.1.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
480
15.2
Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
490
15.2.1
Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
500
15.2.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
501
15.3
Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
502
15.3.1
Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
503
15.3.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
510
16
Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
520
16.1
Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
530
16.1.1
Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
540
16.1.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
550
16.2
Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
560
16.2.1
Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
570
16.2.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
571
16.3
Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
572
16.3.1
Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
573
16.3.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
580
17
Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
590
17.1
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
600
17.1.1
Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
610
17.1.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
620
17.2
Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
630
17.2.1
Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
640
17.2.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
641
17.3
Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
642
17.3.1
Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
643
17.3.2
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Totala riskvägda exponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori:
650
18
Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital
660
19
Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital
670
20
Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital
Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen
680
21
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
690
22
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
700
23
Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
710
24
Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
720
25
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
730
26
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Kapitalbuffertar
740
27
Kombinerade buffertkrav
750
Kapitalkonserveringsbuffert
760
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
770
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
780
Systemriskbuffert
800
Buffert för globalt systemviktigt institut
810
Buffert för andra systemviktiga institut
Krav enligt pelare II
820
28
Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II
Ytterligare information för värdepappersföretag
830
29
Startkapital
840
30
Kapitalbas baserad på fasta omkostnader
Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar
850
31
Icke-nationella ursprungliga exponeringar
860
32
Totala ursprungliga exponeringar
Basel I-golvet
870
Justeringar av total kapitalbas
880
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet
890
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet
900
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA
910
Underskott i totalt kapital när det gäller minimikapitalbaskrav för Basel I-golvet
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
Justeringar i kärnprimärkapital
Justeringar i primärkapital
Justeringar i supplementärkapital
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar
Memorandumposter
Tillämplig procentandel
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser
Kod
ID
Post
010
020
030
040
050
060
010
1
SUMMA JUSTERINGAR
020
1.1
INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS
länk till {CA1;r220}
länk till {CA1;r660}
länk till {CA1;r880}
030
1.1.1
Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd
040
1.1.1.1
Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG
050
1.1.1.2
Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram
060
1.1.2
Instrument som inte är statligt stöd
länk till {CA5.2;r010;c060}
länk till {CA5.2;r020;c060}
länk till {CA5.2;r090;c060}
070
1.2
MINORITETSINTRESSEN OCH MOTSVARANDE
länk till {CA1;r240}
länk till {CA1;r680}
länk till {CA1;r900}
080
1.2.1
Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen
090
1.2.2
Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod
091
1.2.3
Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod
092
1.2.4
Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod
100
1.3
Andra övergångsjusteringar
länk till {CA1;r520}
länk till {CA1;r730}
länk till {CA1;r960}
110
1.3.1
Orealiserade vinster och förluster
120
1.3.1.1
Orealiserade vinster
130
1.3.1.2
Orealiserade förluster
133
1.3.1.3.
Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39
136
1.3.1.4.
Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39
138
1.3.1.5.
Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder
140
1.3.2
Avdrag
150
1.3.2.1
Förluster för innevarande räkenskapsår
160
1.3.2.2
Immateriella tillgångar
170
1.3.2.3
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
180
1.3.2.4
Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)
190
1.3.2.5
Förmånsbestämda pensionsplaner
194
1.3.2.5*
Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post
198
1.3.2.5**
Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post
200
1.3.2.6
Egna instrument
210
1.3.2.6.1
Egna kärnprimärkapitalinstrument
211
1.3.2.6.1**
Varav: Direkta innehav
212
1.3.2.6.1*
Varav: Indirekta innehav
220
1.3.2.6.2
Egna primärkapitalinstrument
221
1.3.2.6.2**
Varav: Direkta innehav
222
1.3.2.6.2*
Varav: Indirekta innehav
230
1.3.2.6.3
Egna supplementärkapitalinstrument
231
1.3.2.6.3*
Varav: Direkta innehav
232
1.3.2.6.3**
Varav: Indirekta innehav
240
1.3.2.7
Ömsesidigt korsägande
250
1.3.2.7.1
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital
260
1.3.2.7.1.1
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
270
1.3.2.7.1.2
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
280
1.3.2.7.2
Ömsesidigt korsägande av primärkapital
290
1.3.2.7.2.1
Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
300
1.3.2.7.2.2
Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
310
1.3.2.7.3
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital
320
1.3.2.7.3.1
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
330
1.3.2.7.3.2
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
340
1.3.2.8
Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
350
1.3.2.8.1
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
360
1.3.2.8.2
Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
370
1.3.2.8.3
Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
380
1.3.2.9
Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
385
1.3.2.9a
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
390
1.3.2.10
Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
400
1.3.2.10.1
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
410
1.3.2.10.2
Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
420
1.3.2.10.3
Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
425
1.3.2.11
Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter
430
1.3.3
Ytterligare filter och avdrag
440
1.3.4
Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS9
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
CA 5.2
Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som inte är statligt stöd
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs
Bas för beräkning av gränsen
Tillämplig procentandel
Gräns
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas
Kod
ID
Post
010
020
030
040
050
060
010
1. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG
länk till {CA5.1;r060;c010)
020
2. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras
länk till {CA5.1;r060;c020)
030
2.1
Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen
040
2.2.
Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen
050
2.2.1
Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
060
2.2.2
Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
070
2.2.3
Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
080
2.3
Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
090
3
Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras
länk till {CA5.1;r060;c030)
100
3.1
Summa poster utan incitament till återlösen
110
3.2
Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen
120
3.2.1
Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
130
3.2.2
Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
140
3.2.3
Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
150
3.3
Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS
KAPITALBUFFERTAR
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS
KONSOLIDERAD KAPITALBAS
KOMBINERADE BUFFERTKRAV
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK
OPERATIV RISK
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET
MEMORANDUMPOST:
GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ
SYSTEMRISKBUFFERT
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
470
480
010
TOTAL
C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS
KAPITALBUFFERTAR
NAMN
KOD
Identifieringskod för juridiska personer
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA / NEJ)
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP)
LANDKOD
ANDEL AV INNEHAV (%)
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
KAPITALBAS
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS
KONSOLIDERAD KAPITALBAS
KOMBINERADE BUFFERTKRAV
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK
OPERATIV RISK
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
TOTALT PRIMÄRKAPITAL
SUPPLEMENTÄRKAPITAL
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK
OPERATIV RISK
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET
MEMORANDUMPOST:
GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ
SYSTEMRISKBUFFERT
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT
KÄRNPRIMÄRKAPITAL
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS
VARAV: KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER
VARAV: MINORITETSINTRESSEN
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL
010
020
025
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
470
480
C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
Exponeringsklass (schablonmetod)
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN
EXPONERING NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN
EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET:
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)
UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR
EXPONERINGSVÄRDE
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
OBETALT KREDITRISKSKYDD:JUSTERADE VÄRDEN (Ga) JUSTERADE VÄRDEN (Ga)
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
VOLATILITETSJUSTERING AV EXPONERINGEN
(-) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam)
0 %
20 %
50 %
100 %
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK
VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDITVÄRDERINGSINSTITUT
VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING SOM HÄRRÖR FRÅN STATEN
(-) GARANTIER
(-) KREDITDERIVAT
(-) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
(-) SUMMA UTFLÖDEN
SUMMA INFLÖDEN (+)
(-) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDSJUSTERINGAR
010
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
215
220
230
240
010
SUMMA EXPONERINGAR
Cell länkad till CA
015
varav: Fallerade exponeringar
020
varav: Små och medelstora företag
030
varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
040
varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter
050
varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden
060
varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:
070
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk
080
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
090
Transaktioner för värdepappersfinansiering
100
Varav clearade genom en kvalificerad central motpart
110
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel
120
Varav clearade genom en kvalificerad central motpart
130
Från avtal om produktövergripande nettning
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:
140
0 %
150
2 %
160
4 %
170
10 %
180
20 %
190
35 %
200
50 %
210
70 %
220
75 %
230
100 %
240
150 %
250
250 %
260
370 %
270
1 250 %
280
Övriga riskvikter
MEMORANDUMPOSTER
290
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter
300
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %
310
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter
320
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %
C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1)
Exponeringsklass (internmetod):
Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
EXPONERINGSVÄRDE
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
MEMORANDUMPOSTER:
OBETALT KREDITRISKSKYDD
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:
OBETALT KREDITRISKSKYDD
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
OBETALT KREDITRISKSKYDD
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
ANTAL GÄLDENÄRER
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
(-) GARANTIER
(-) KREDITDERIVAT
(-) SUMMA UTFLÖDEN
SUMMA INFLÖDEN (+)
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
GARANTIER
KREDITDERIVAT
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:
ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
FAST EGENDOM
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER
FORDRINGAR
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
255
260
270
280
290
300
010
SUMMA EXPONERINGAR
Cell länkad till CA
015
varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:
020
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk
030
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
040
Transaktioner för värdepappersfinansiering
050
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel
060
Från avtal om produktövergripande nettning
070
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT
080
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:
090
RISKVIKT: 0 %
100
50 %
110
70 %
120
Varav tillhörande kategori 1
130
90 %
140
115 %
150
250 %
160
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER
170
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
180
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR
C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV: UPPDELNING PER RISKKLASS (CR IRB 2)
Exponeringsklass (internmetod):
Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:
RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
EXPONERINGSVÄRDE
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
MEMORANDUMPOSTER:
OBETALT KREDITRISKSKYDD
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:
OBETALT KREDITRISKSKYDD
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
OBETALT KREDITRISKSKYDD
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
ANTAL GÄLDENÄRER
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
(-) GARANTIER
(-) KREDITDERIVAT
(-) SUMMA UTFLÖDEN
SUMMA INFLÖDEN (+)
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
GARANTIER
KREDITDERIVAT
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:
ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
FAST EGENDOM
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER
FORDRINGAR
005
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
255
260
270
280
290
300
C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1)
Land:
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Fallerade exponeringar
Observerade nya fallissemang för perioden
Allmänna kreditriskjusteringar
Specifika kreditriskjusteringar
Varav nedskrivningar
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang
EXPONERINGSVÄRDE
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
010
020
040
050
055
060
070
075
080
090
010
Nationella regeringar eller centralbanker
020
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter
030
Offentliga organ
040
Multilaterala utvecklingsbanker
050
Internationella organisationer
060
Institut
070
Företag
075
varav: Små och medelstora företag
080
Hushåll
085
varav: Små och medelstora företag
090
Säkrade genom panträtt i fastigheter
095
varav: Små och medelstora företag
100
Fallerande exponeringar
110
Poster förknippade med särskilt hög risk
120
Säkerställda obligationer
130
Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
140
Företag för kollektiva investeringar (fond)
150
Aktieexponeringar
160
Övriga exponeringar
170
Summa exponeringar
C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2)
Land:
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Varav: fallerade exponeringar
Observerade nya fallissemang för perioden
Allmänna kreditriskjusteringar
Specifika kreditriskjusteringar
Varav nedskrivningar
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
Varav: fallerade exponeringar
EXPONERINGSVÄRDE
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Varav: fallerade exponeringar
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
010
030
040
050
055
060
070
080
090
100
105
110
120
125
130
010
Nationella regeringar eller centralbanker
020
Institut
030
Företag
042
Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier)
045
Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier
050
Varav: Små och medelstora företag
060
Hushåll
070
Säkerhet i fastighet
080
Små och medelstora företag
090
Ej små och medelstora företag
100
Kvalificerad rullande exponering
110
Övrigt hushåll
120
Små och medelstora företag
130
Ej små och medelstora företag
140
Aktier
150
Summa exponeringar
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB)
Land:
Belopp
Procent
Kvalitativ information
010
020
030
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk
010
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden
020
Exponeringsvärde enligt internmetoden
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk
030
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder
040
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller
Berörda kreditexponeringar – värdepapperisering
050
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden
060
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden
Kapitalbaskrav och vikter
070
Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för CCB
080
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk
090
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk
100
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret
110
Kapitalbaskravsvikter
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde
120
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten
130
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte
140
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde
Användning av tröskelvärdet på 2 %
150
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar
160
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret
C 10.01 – KREDITRISK: KAPITAL – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU 1)
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
EXPONERINGSVÄRDE
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
MEMORANDUMPOST:
OBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%):
(-) GARANTIER
(-) KREDITDERIVAT
(-) SUMMA UTFLÖDEN
010
020
030
040
050
060
070
080
090
010
SUMMA AKTIEEXPONERINGAR (INTERNMETOD)
Cell länkad till CA
020
PD/LGD-METOD: SUMMA
050
FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA
060
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:
070
RISKVIKT: 190 %
080
290 %
090
370 %
100
METOD MED INTERNA MODELLER
110
AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS(CR EQU IRB 2) INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM
RISKKLASS
(RADIDENTIFIERARE)
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
EXPONERINGSVÄRDE
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
MEMORANDUMPOST:
OBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%):
(-) GARANTIER
(-) KREDITDERIVAT
(-) SUMMA UTFLÖDEN
005
010
020
030
040
050
060
070
080
090
C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER
KAPITALBASKRAV
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK
010
020
030
040
010
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret
Cell länkad till CA
020
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)
030
Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)
040
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)
050
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)
060
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)
070
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret
Cell länkad till CA
080
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)
090
Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)
100
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)
110
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)
120
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)
C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDE-PAPPERISERADE EXPONERINGAR
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
EXPONERING NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR
EXPONERINGSVÄRDE
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP
MEMORANDUMPOST:
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)
(-) SUMMA UTFLÖDEN
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
0 %
> 0 % och ≤ 20 %
> 20 % och ≤ 50 %
> 50 % och ≤ 100 %
(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN
OMFATTAS AV RISKVIKTER
KREDITVÄRDERADE
(KREDITKVALITETSSTEG)
1 250 %
GENOMGÅNG
INTERNMETOD
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)
(-) SUMMA UTFLÖDEN
SUMMA INFLÖDEN
CQS 1
CQS 2
CQS 3
CQS 4
ALLA ÖVRIGA CQS
ICKE KREDITVÄRDERADE
VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP
VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING
FÖRE TAKET
EFTER TAKET
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
010
SUMMA EXPONERINGAR
Cell länkad till CA
020
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
Cell länkad till CA
030
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
040
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
050
VÄRDEPAPPERISERING
060
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
070
POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
080
VÄRDEPAPPERISERING
090
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
100
FÖRTIDA AMORTERING
110
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
120
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
130
VÄRDEPAPPERISERING
140
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
150
POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
160
VÄRDEPAPPERISERING
170
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
180
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
190
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
200
VÄRDEPAPPERISERING
210
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
220
POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
230
VÄRDEPAPPERISERING
240
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:
250
CQS 1
260
CQS 2
270
CQS 3
280
CQS 4
290
ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE
C 13.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KREDITKONVERTERINGSFAKTOR
EXPONERINGSVÄRDE
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP
MEMORANDUMPOST:
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)
(-) SUMMA UTFLÖDEN
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga)
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
0 %
> 0 % och ≤ 20 %
> 20 % och ≤ 50 %
> 50 % och ≤ 100 %
(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN
OMFATTAS AV RISKVIKTER
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETOD
(KREDITKVALITETSSTEG)
1 250 %
FORMELBASERAD METOD
GENOMGÅNG
INTERNMETOD
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)
(-) SUMMA UTFLÖDEN
SUMMA INFLÖDEN
CQS 1 & S/T CQS 1
CQS 2
CQS 3
CQS 4 & S/T CQS 2
CQS 5
CQS 6
CQS 7 & S/T CQS 3
CQS 8
CQS 9
CQS 10
CQS 11
ALLA ÖVRIGA CQS
ICKE KREDITVÄRDERADE
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING
FÖRE TAKET
EFTER TAKET
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
460
010
SUMMA EXPONERINGAR
Cell länkad till CA
020
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
Cell länkad till CA
030
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
040
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
050
VÄRDEPAPPERISERING
A
060
B
070
C
080
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
D
090
E
100
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
110
VÄRDEPAPPERISERING
A
120
B
130
C
140
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
D
150
E
160
FÖRTIDA AMORTERING
170
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
180
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
190
VÄRDEPAPPERISERING
A
200
B
210
C
220
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
D
230
E
240
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
250
VÄRDEPAPPERISERING
A
260
B
270
C
280
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
D
290
E
300
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
310
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
320
VÄRDEPAPPERISERING
A
330
B
340
C
350
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
D
360
E
370
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
380
VÄRDEPAPPERISERING
A
390
B
400
C
410
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
D
420
E
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:
430
CQS 1 & S/T CQS 1
440
CQS 2
450
CQS 3
460
CQS 4 & S/T CQS 2
470
CQS 5
480
CQS 6
490
CQS 7 & S/T CQS 3
500
CQS 8
510
CQS 9
520
CQS 10
530
CQS 11
540
ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE
C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC Details)
RADNUMMER
INTERN KOD
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING
IDENTIFIERINGS-KOD FÖR ORIGINATOR
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING:
(TRADITIONELL/ SYNTETISK)
KONTOBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller avförs från balansräkningen
SOLVENSBEHANDLING: Positioner i värdepapperisering som omfattas av kapitalbaskrav?
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?
BIBEHÅLLANDE
INSTITUTETS ROLL:
(ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)
ICKE-ABCP-PROGRAM
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING
(-) AVDRAGET EXPONERINGSVÄRDE FRÅN KAPITALBASEN
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET?
URSPRUNGSTIDPUNKT
(mm/åååå)
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN
TOTALT BELOPP
INSTITUTENS ANDEL (%):
TYP
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)
ANTAL EXPONERINGAR
LAND
ELGD (%)
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
LÖPTID
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
FÖRTIDA AMORTERING
KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONHANDELSPORTFÖLJ?
NETTOPOSITIONER
SUMMA KAPITALBASKRAV (SCHABLONMETOD)
PRIORITERADE
MELLANLIGGANDE
FÖRSTAFÖRLUST
PRIORITERADE
MELLANLIGGANDE
FÖRSTAFÖRLUST
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
DIREKTA KREDITSUBSTITUT
IRS / CRS
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER
ÖVRIGT (inklusive icke-godtagbara likviditetsfaciliteter)
TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR
PRIORITERADE
MELLANLIGGANDE
FÖRSTAFÖRLUST
PRIORITERADE
MELLANLIGGANDE
FÖRSTAFÖRLUST
FÖRE TAKET
EFTER TAKET
LÅNGA
KORTA
SPECIFIK RISK
005
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
460
470
480
C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
BANKVERKSAMHET
RELEVANT INDIKATOR
LÅN OCH FÖRSKOTT
(VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD)
KAPITALBAS KRAV
Summa exponeringsbelopp för operativa risker
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)
ÅR-3
ÅR-2
FÖRRA ÅRET
ÅR-3
ÅR-2
FÖRRA ÅRET
VARAV:
PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV ATT FÖRVÄNTADE FÖRLUSTER FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)
010
020
030
040
050
060
070
O71
080
090
100
110
120
010
1.
BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV BASMETODEN (BIA)
Cell länkad till CA2
020
2.
BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV SCHABLONMETOD (TSA)/ALTERNATIV SCHABLONMETOD
Cell länkad till CA2
OMFATTAS AV SCHABLONMETOD:
030
FÖRETAGSFINANSIERING (CF)
040
HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING (TS)
050
PRIVATKUNDSMÄKLERI (RBr)
060
STORKUNDSBANK (CB)
070
HUSHÅLLSBANK (RB)
080
CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM (PS)
090
ADMINISTRATIONSUPPDRAG (AS)
100
KAPITALFÖRVALTNING (AM)
OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD:
110
STORKUNDSBANK (CB)
120
HUSHÅLLSBANK (RB)
130
3. BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV AVANCERADE MÄTMETODER (AMA)
Cell länkad till CA2
C 17.01 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1)
FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN
HÄNDELSETYP
SUMMA HÄNDELSETYPER
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN
INTERNA BEDRÄGERIER
EXTERNA BEDRÄGERIER
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ
KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS
SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR
AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL
UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING
LÄGST
HÖGST
Rad
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
010
FÖRETAGSFINANSIERING [CF]
Antal händelser (nya händelser)
020
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
030
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
040
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
050
Största enskilda förlust
060
Summa av de fem största förlusterna
070
Total direkt återvinning
080
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
110
HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS]
Antal händelser (nya händelser)
120
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
130
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
140
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
150
Största enskilda förlust
160
Summa av de fem största förlusterna
170
Total direkt återvinning
180
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
210
PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr]
Antal händelser (nya händelser)
220
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
230
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
240
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
250
Största enskilda förlust
260
Summa av de fem största förlusterna
270
Total direkt återvinning
280
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
310
STORKUNDSBANK [CB]
Antal händelser (nya händelser)
320
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
330
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
340
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
350
Största enskilda förlust
360
Summa av de fem största förlusterna
370
Total direkt återvinning
380
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
410
HUSHÅLLS-BANK [RB]
Antal händelser (nya händelser)
420
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
430
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
440
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
450
Största enskilda förlust
460
Summa av de fem största förlusterna
470
Total direkt återvinning
480
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
510
CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS]
Antal händelser (nya händelser)
520
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
530
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
540
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
550
Största enskilda förlust
560
Summa av de fem största förlusterna
570
Total direkt återvinning
580
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
610
ADMINISTRATIONS- UPPDRAG [AS]
Antal händelser (nya händelser)
620
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
630
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
640
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
650
Största enskilda förlust
660
Summa av de fem största förlusterna
670
Total direkt återvinning
680
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
710
KAPITALFÖRVALTNING [AM]
Antal händelser (nya händelser)
720
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
730
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
740
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
750
Största enskilda förlust
760
Summa av de fem största förlusterna
770
Total direkt återvinning
780
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
810
FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI]
Antal händelser (nya händelser)
820
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
830
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar
840
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
850
Största enskilda förlust
860
Summa av de fem största förlusterna
870
Total direkt återvinning
880
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
910
SUMMA AFFÄRS-OMRÅDEN
Antal händelser (nya händelser) Varav:
911
kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000
912
kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000
913
kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000
914
kopplade till förluster ≥ 1 000 000
920
Totalt förlustbelopp (nya händelser). Varav:
921
kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000
922
kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000
923
kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000
924
kopplade till förluster ≥ 1 000 000
930
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar Varav:
935
Varav: antal händelser med positiva förlustkorrigeringar
936
Varav: antal händelser med negativa förlustkorrigeringar
940
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
945
Varav: positiva förlustkorrigeringsbelopp (+)
946
Varav: negativa förlustkorrigeringsbelopp (–)
950
Största enskilda förlust
960
Summa av de fem största förlusterna
970
Total direkt återvinning
980
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
C 17.02 – OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER
Händelse-ID
Redovisningsdatum
Datum för inträffande
Datum för upptäckt
Händelsetyp
Bruttoförlust
Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar
BRUTTOFÖRLUST PER AFFÄRSOMRÅDE
Namn på juridisk person
LEI-kod
Affärsenhet
Beskrivning
Företagsfinansiering [CF]
Handel och finansförvaltning [TS]
Privatkundsmäkleri [RBr]
Storkundsbank [TS]
Hushålls-bank [RB]
Clearing- och betalningssystem [PS]
Administrations-uppdrag [AS]
Kapitalförvaltning [AM]
Företagsövergripande poster [CI]
Rad
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
…
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
Valuta:
POSITIONER
KAPITALBASKRAV
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
ALLA POSITIONER
NETTOPOSITIONER
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
LÅNGA
KORTA
LÅNGA
KORTA
010
020
030
040
050
060
070
010
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET
Cell länkad till CA2
011
Generell risk
012
Derivat
013
Övriga tillgångar och skulder
020
Löptidsgrundad metod
030
Zon 1
040
0 ≤ 1 månad
050
> 1 ≤ 3 månader
060
> 3 ≤ 6 månader
070
> 6 ≤ 12 månader
080
Zon 2
090
> 1 ≤ 2 (1,9 för kupong med mindre än 3 %) år
100
> 2 ≤ 3 (> 1,9 ≤ 2,8 för kupong med mindre än 3 %) år
110
> 3 ≤ 4 (> 2,8 ≤ 3,6 för kupong med mindre än 3 %) år
120
Zon 3
130
> 4 ≤ 5 (> 3,6 ≤ 4,3 för kupong med mindre än 3 %) år
140
> 5 ≤ 7 (> 4,3 ≤ 5,7 för kupong med mindre än 3 %) år
150
> 7 ≤ 10 (> 5,7 ≤ 7,3 för kupong med mindre än 3 %) år
160
> 10 ≤ 15 (> 7,3 ≤ 9,3 för kupong med mindre än 3 %) år
170
> 15 ≤ 20 (> 9,3 ≤ 10,6 för kupong med mindre än 3 %) år
180
> 20 (> 10,6 ≤ 12,0 för kupong med mindre än 3 %) år
190
(> 12,0 ≤ 20,0 för kupong med mindre än 3 %) år
200
(> 20 för kupong med mindre än 3 %) år
210
Durationsbaserad metod
220
Zon 1
230
Zon 2
240
Zon 3
250
Specifik risk
251
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar
260
Räntebärande värdepapper i den första kategorin i tabell 1
270
Räntebärande värdepapper i den andra kategorin i tabell 1
280
Med en återstående löptid på ≤ 6 månader
290
Med en återstående löptid på > 6 månader och ≤ 24 månader
300
Med en återstående löptid på > 24 månader
310
Räntebärande värdepapper i den tredje kategorin i tabell 1
320
Räntebärande värdepapper i den fjärde kategorin i tabell 1
321
Kreditvärderade kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget
325
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument
330
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen
350
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
360
Förenklad metod
370
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
380
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
390
Scenariomatrismetod
C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
ALLA POSITIONER
(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN
NETTOPOSITIONER
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
FÖRE TAKET
EFTER TAKET
SUMMA KAPITALBASKRAV
RISKVIKTER < 1 250 %
1 250 %
FORMELBASERAD METOD
GENOMGÅNG
INTERNMETOD
RISKVIKTER < 1 250 %
1 250 %
FORMELBASERAD METOD
GENOMGÅNG
INTERNMETOD
LÅNGA
KORTA
(-) LÅNGA
(-) KORTA
LÅNGA
KORTA
7–10 %
12–18 %
20–35 %
40–75 %
100 %
150 %
200 %
225 %
250 %
300 %
350 %
425 %
500 %
650 %
750 %
850 %
KREDITVÄRDERADE
ICKE KREDITVÄRDERADE
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
7–10 %
12–18 %
20–35 %
40–75 %
100 %
150 %
200 %
225 %
250 %
300 %
350 %
425 %
500 %
650 %
750 %
850 %
KREDITVÄRDERADE
ICKE KREDITVÄRDERADE
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER
SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER
SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
460
470
480
490
500
510
520
530
540
550
560
570
580
590
600
610
010
SUMMA EXPONERINGAR
Cell länkade till MKR SA TDI {325:060}
020
Varav: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
030
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
040
VÄRDEPAPPERISERING
050
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
060
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
070
VÄRDEPAPPERISERING
080
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
090
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
100
VÄRDEPAPPERISERING
110
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP:
120
1.
Panträtt i bostadsfastigheter
130
2.
Panträtt i kommersiella fastigheter
140
3.
Kreditkortsfordringar
150
4. Leasing
160
5. Lån till företag eller små och medelstora företag
170
6. Konsumentlån
180
7. Kundfordringar
190
8. Övriga tillgångar
200
9. Säkerställda obligationer
210
10. Övriga skulder
C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
ALLA POSITIONER
(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN
NETTOPOSITIONER
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)
FÖRE TAKET
EFTER TAKET
SUMMA KAPITAL-BASKRAV
RISKVIKTER < 1 250 %
1 250 %
FORMELBASERAD METOD
GENOMGÅNG
INTERNMETOD
RISKVIKTER < 1 250 %
1 250 %
FORMELBASERAD METOD
GENOMGÅNG
INTERNMETOD
LÅNGA
KORTA
(-) LÅNGA
(-) KORTA
LÅNGA
KORTA
7–10 %
12–18 %
20–35 %
40–75 %
100 %
250 %
350 %
425 %
650 %
Övrigt
KREDITVÄRDERADE
ICKE KREDITVÄRDERADE
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
7–10 %
12–18 %
20–35 %
40–75 %
100 %
250 %
350 %
425 %
650 %
Övrigt
KREDITVÄRDERADE
ICKE KREDITVÄRDERADE
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
380
390
400
410
420
430
440
450
010
SUMMA EXPONERINGAR
Cell länkade till MKR SA TDI {330:060}
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING:
020
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
030
VÄRDEPAPPERISERING
040
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
050
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
060
VÄRDEPAPPERISERING
070
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
080
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
090
VÄRDEPAPPERISERING
100
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET
110
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET
120
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)
Nationell marknad:
POSITIONER
KAPITALBASKRAV
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
ALLA POSITIONER
NETTOPOSITIONER
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
LÅNGA
KORTA
LÅNGA
KORTA
010
020
030
040
050
060
070
010
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET
Cell länkad till CA
020
Generell risk
021
Derivat
022
Övriga tillgångar och skulder
030
Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod
040
Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade
050
Specifik risk
090
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
100
Förenklad metod
110
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
120
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
130
Scenariomatrismetod
C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
ALLA POSITIONER
NETTOPOSITIONER
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
(Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner)
KAPITALBASKRAV
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
LÅNGA
KORTA
LÅNGA
KORTA
LÅNGA
KORTA
AVSTÄMDA
020
030
040
050
060
070
080
090
100
010
SUMMA POSITIONER
Cell länkad till CA
020
Nära sammanhängande valutor
025
Varav: rapportvaluta
030
Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)
040
Guld
050
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
060
Förenklad metod
070
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
080
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
090
Scenariomatrismetod
UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTVALUTA) PER EXPONERINGSTYP
100
Övriga tillgångar och skulder som inte är poster utanför balansräkningen och derivat
110
Poster utanför balansräkningen
120
Derivat
Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER
130
Euro
140
Lek
150
Argentinsk peso
160
Australisk dollar
170
Brasiliansk real
180
Bulgarisk lev
190
Kanadensisk dollar
200
Tjeckisk koruna
210
Dansk krona
220
Egyptiskt pund
230
Pund sterling
240
Forint
250
Yen
270
Litauisk litas
280
Denar
290
Mexikansk peso
300
Zloty
310
Rumänsk leu
320
Rysk rubel
330
Serbisk dinar
340
Svensk krona
350
Schweizisk franc
360
Turkisk lira
370
Hryvnia
380
US-dollar
390
Isländsk krona
400
Norsk krona
410
Hongkong Dollar
420
New Taiwan Dollar
430
New Zealand Dollar
440
Singapore Dollar
450
Won
460
Yuan Renminbi
470
Övrigt
480
Kroatisk kuna
C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
ALLA POSITIONER
NETTOPOSITIONER
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
KAPITALBASKRAV
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
LÅNGA
KORTA
LÅNGA
KORTA
010
020
030
040
050
060
070
010
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR
Cell länkad till CA
020
Ädelmetaller (utom guld)
030
Basmetaller
040
Jordbruksprodukter
050
Övriga
060
Varav energiprodukter (olja, gas)
070
Löptidsmetod
080
Utökad löptidsmetod
090
Förenklad metod: Alla positioner
100
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)
110
Förenklad metod
120
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk
130
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk
140
Scenariomatrismetod
C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
Value at Risk (VaR)
STRESSJUSTERAD VaR
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ
KAPITALBASKRAV
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar
VaR-multiplikationsfaktor (mc)
SVaR-multiplikationsfaktor (ms)
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)
Senast tillgängliga (SVaRt-1)
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR
SENASTE MÅTT
MINIMIGRÄNS
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR
SENASTE MÅTT
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
010
SUMMA POSITIONER
Cell länkad till CA
Memorandumposter: UPPDELNING AV MARKNADSRISK
020
Omsatta räntebärande instrument
030
Omsatta räntebärande instrument – generell risk
040
Omsatta räntebärande instrument – specifik risk
050
Aktier
060
Aktier – generell risk
070
Aktier – specifik risk
080
Valutarisk
090
Råvarurisk
100
Totalt belopp för generell risk
110
Totalt belopp för specifik risk
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
EXPONERINGSVÄRDE
Value at Risk (VaR)
STRESSJUSTERAD VaR
KAPITALBASKRAV
SUMMA RISK-EXPONERINGSBELOPP
MEMORANDUMPOSTER
TEORETISKA BELOPP FÖR SÄKRING AV KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK
Varav: OTC-derivat
Varav: SFT
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)
Senast tillgängliga (SVaRt-1)
Antal motparter
Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN
INDEXERADE KREDITSWAPPAR
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
010
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt
Länk till {CA2;r640;c010}
020
Enligt avancerad metod
Länk till {CA2;r650;c010}
030
Enligt standardiserad metod
Länk till {CA2;r660;c010}
040
Ursprungligt åtagandemetoden
Länk till {CA2;r670;c010}
C 33.00 OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND (GOV)
Land:
Direkta exponeringar
Memorandumpost: kreditderivat kopplade till offentliga sektorns exponering
Exponeringsvärde
Riskvägt exponeringsbelopp
Exponeringar i balansräkningen
Ackumulerad nedskrivning
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk
Derivat
Exponeringar utanför balansräkningen
Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat
Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner)
Finansiella tillgångar som inte är derivat per redovisningsportfölj
Korta positioner
Derivat med positivt verkligt värde
Derivat med negativt verkligt värde
Nominellt belopp
Avsättningar
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk
Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde
Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Finansiella tillgångar förenade med handel
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat
Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel
Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet.
Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Redovisat värde
Teoretiskt värde
Redovisat värde
Teoretiskt värde
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
010
Summa exponeringar
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISK, METOD OCH EXPONERINGSKLASS:
020
Exponeringar enligt kreditriskramen
030
Schablonmetod
040
Nationella regeringar
050
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter
060
Offentliga organ
070
Internationella organisationer
080
Internmetod för kapitalkrav
090
Nationella regeringar
100
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar]
110
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut]
120
Offentliga organ [Nationella regeringar]
130
Offentliga organ [Institut]
140
Internationella organisationer [Nationella regeringar]
150
Internationella organisationer [Institut]
160
Exponeringar enligt marknadsriskramen
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:
170
[ 0 – 3M [
180
[ 3M – 1Å [
190
[ 1Å – 2Å [
200
[ 2Å – 3Å [
210
[ 3Å – 5Å [
220
[ 5Å – 10Å [
230
[10ÅR – mer
”
BILAGA II
”BILAGA II
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
Innehåll
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
140
1.
STRUKTUR OCH PRAXIS 140
1.1
STRUKTUR 140
1.2
NUMRERINGSSYSTEM 140
1.3
TECKENSYSTEM 140
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
140
1.
KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) 140
1.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 140
1.2
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) 141
1.2.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 141
1.3
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) 155
1.3.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 155
1.4
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) 161
1.4.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 161
1.5
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) 162
1.5.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 162
1.6
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) 177
1.6.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 177
1.6.2
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) 177
1.6.2.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 177
1.6.3
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) 185
1.6.3.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 185
2.
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 187
2.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 187
2.2
DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ 188
2.3
UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS 188
2.4
C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL) 188
2.5
C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 189
3.
KREDITRISKMALLAR 195
3.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 195
3.1.1
RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT 195
3.1.2
RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK 196
3.2
C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) 196
3.2.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 196
3.2.2
CR SA-MALLENS RÄCKVIDD 196
3.2.3
INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN 197
3.2.4
FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR 200
3.2.4.1
EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT” 200
3.2.4.2
EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER” 200
3.2.4.3
EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND) 201
3.2.5
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 201
3.3
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) 207
3.3.1
CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD 207
3.3.2
UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN 208
3.3.3
C 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) 209
3.3.3.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 209
3.3.4
C 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) 216
3.4
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION 217
3.4.1
C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) 217
3.4.1.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 217
3.4.2
C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) 219
3.4.2.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 219
3.4.3
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) 222
3.4.3.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 222
3.4.3.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 222
3.5
C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 225
3.5.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 225
3.5.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 226
3.6
C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) 229
3.6.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 229
3.6.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 230
3.7
C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) 231
3.7.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 231
3.7.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 231
3.8
C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) 237
3.8.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 237
3.8.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 238
3.9
C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) 244
3.9.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 244
3.9.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 245
4.
MALLAR FÖR OPERATIV RISK 253
4.1.
C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) 253
4.1.1.
ALLMÄNNA KOMMENTARER 253
4.1.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 254
4.2
OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) 256
4.2.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 256
4.2.2
C 17.01: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1) 257
4.2.2.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 257
4.2.2.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 257
4.2.3
C 17.02: OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM DE STÖRSTA FÖRLUSTHÄNDELSERNA UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 2) 262
4.2.3.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 262
4.2.3.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 263
5.
MALLAR FÖR MARKNADSRISKER 263
5.1
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) 264
5.1.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 264
5.1.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 264
5.2
C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 266
5.2.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 266
5.2.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 266
5.3
C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) 268
5.3.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 268
5.3.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 269
5.4
C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) 270
5.4.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 270
5.4.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 271
5.5
C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) 272
5.5.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 272
5.5.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 272
5.6
C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) 274
5.6.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 274
5.6.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 275
5.7
C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) 275
5.7.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 275
5.7.2
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 276
5.8
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) 278
5.8.1
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 278
6.
C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV) 280
6.1
ALLMÄNNA KOMMENTARER 280
6.2
TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR” 280
6.3
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 280
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. STRUKTUR OCH PRAXIS
1.1 STRUKTUR
1.
Ramen består av följande fem grupper av mallar:
a) Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.
b) Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.
c) Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).
d) Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).
e) Operativ risk.
2.
För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler.
3.
Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.
1.2 NUMRERINGSSYSTEM
4.
I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna.
5.
Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}
6.
Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}
7.
Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}.
8.
En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.
1.3 TECKENSYSTEM
9.
Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (-) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten.
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)
1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
10.
Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:
a) I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.
b) I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen (i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR)).
c) Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.
d) Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet (nedan kallat CRD).
e) I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att avskaffas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.
11. Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
12. Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och primärkapitaltillskott (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2).
13. Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:
a) Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.
b) Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av primärkapitaltillskott (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.
c) Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.
14. Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.
a) Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.
b) Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.
c) Mall CA4 innehåller en cell som avser extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.
1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
1.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Rad
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
1. Kapitalbas
Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR
Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.
015
1.1 Primärkapital
Artikel 25 i CRR.
Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott.
020
1.1.1 Kärnprimärkapital
Artikel 50 i CRR.
030
1.1.1.1 Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital
Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR.
040
1.1.1.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument
Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR.
Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas.
Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas
Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda.
045
1.1.1.1.1* varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer
Artikel 31 i CRR.
Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda.
050
1.1.1.1.2* Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital
Artikel 28.1 b, l och m i CRR.
Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.
Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
060
1.1.1.1.3 Överkurs vid aktieemission
Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR.
Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.
I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.
070
1.1.1.1.4 (-) Egna kärnprimärkapitalinstrument
Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.
Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR.
Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.
Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.
Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5.
080
1.1.1.1.4.1 (-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument
Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.
Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.
Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR.
090
1.1.1.1.4.2 (-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument
Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR.
091
1.1.1.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument
Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR.
092
1.1.1.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument
Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.
Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ”egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse”.
130
1.1.1.2 Balanserade vinstmedel
Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR.
I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott.
140
1.1.1.2.1 Balanserade vinstmedel föregående år
Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR
I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ”balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar”.
150
1.1.1.2.2 Vinst eller förlust som godtas
Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR.
Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda.
Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.
160
1.1.1.2.2.1 Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare
Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR.
Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen.
170
1.1.1.2.2.2 (-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat
Artikel 26.2 i CRR
Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet.
Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar).
Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna.
180
1.1.1.3 Ackumulerat annat totalresultat
Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR.
Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014.
200
1.1.1.4 Övriga reserver
Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR.
Övriga reserver definieras i CRR som ”reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel”.
Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.
210
1.1.1.5 Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse
Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR.
Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ”reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse”.
Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.
220
1.1.1.6 Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR.
Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
230
1.1.1.7 Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital
Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR.
Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.
240
1.1.1.8 Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen
Artiklarna 479 och 480 i CRR.
Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.
250
1.1.1.9 Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler
Artiklarna 32–35 i CRR.
260
1.1.1.9.1 (-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar
Artikel 32.1 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard.
Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen.
270
1.1.1.9.2 Reserv som härrör från säkring av kassaflöden
Artikel 33.1 a i CRR.
Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen.
Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.
280
1.1.1.9.3 Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde
Artikel 33.1 b i CRR.
Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen.
Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.
285
1.1.1.9.4 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder
Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen.
Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.
290
1.1.1.9.5 (-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering
Artiklarna 34 och 105 i CRR.
Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR.
300
1.1.1.10 (–) Goodwill
Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR.
310
1.1.1.10.1 (-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång
Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR.
Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.
Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen.
320
1.1.1.10.2 (-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav
Artikel 37 b och 43 i CRR.
330
1.1.1.10.3 Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill
Artikel 37 a i CRR.
Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.
340
1.1.1.11 (-) Övriga immateriella tillgångar
Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR.
Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.
350
1.1.1.11.1 (-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder
Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR.
Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.
Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill.
360
1.1.1.11.2 Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar
Artikel 37 a i CRR.
Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.
370
1.1.1.12 (-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder
Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.
380
1.1.1.13 (-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster
Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR.
Det belopp som rapporteras ”ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster” (artikel 40 i CRR).
390
1.1.1.14 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner
Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR.
400
1.1.1.14.1 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner
Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR.
Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ”tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan”.
Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat).
410
1.1.1.14.2 Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner
Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR.
Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.
420
1.1.1.14.3 Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja
Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR.
I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.
De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven.
430
1.1.1.15 (-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital
Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR.
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet.
440
1.1.1.16 (-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet
Artikel 36.1 j i CRR.
Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital”. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet.
450
1.1.1.17 (-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR.
Kvalificerat innehav definieras som ”direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag”.
I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.
460
1.1.1.18 (-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR.
Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.
470
1.1.1.19 (-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR.
Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.
471
1.1.1.20 (-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.
Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.
I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.
472
1.1.1.21 (-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %
Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR.
I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.
480
1.1.1.22 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.27 och 36.1 h i CRR. Artiklarna 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR.
Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet.
Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3).
490
1.1.1.23 (-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader
Artikel 36.1 c. Artiklarna 38 och 48.1 a i CRR.
Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR.
500
1.1.1.24 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–49.3 och 79 i CRR.
Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR.
Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3).
510
1.1.1.25 (-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 %
Artikel 48.1 i CRR.
Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR.
520
1.1.1.26 Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital
Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR.
Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
524
1.1.1.27 (-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR
Artikel 3 i CRR.
529
1.1.1.28 Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt
Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524.
Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).
530
1.1.2 PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
Artikel 61 i CRR.
540
1.1.2.1 Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott
Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR.
550
1.1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument
Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR.
Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
560
1.1.2.1.2 (*) Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital
Artikel 52.1 c, e och f i CRR.
Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.
Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
570
1.1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission
Artikel 51 b i CRR.
Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.
I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.
580
1.1.2.1.4 (-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument
Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.
Egna primärkapitaltillskottsinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR.
Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.
Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.
Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5.
590
1.1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument
Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.
Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.
620
1.1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument
Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR.
621
1.1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument
Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.
622
1.1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument
Artiklarna 56 a och 57 i CRR.
I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ”egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”.
660
1.1.2.2 Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR.
Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som primärkapitaltillskott enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
670
1.1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott
Artiklarna 83, 85 och 86 i CRR.
Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott.
Kvalificerande primärkapitaltillskott emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas.
680
1.1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet
Artikel 480 i CRR.
Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.
690
1.1.2.5 (-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott
Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR.
Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitaltillskottet.
700
1.1.2.6 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR.
Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från primärkapitaltillskottet.
710
1.1.2.7 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR.
Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.
720
1.1.2.8 (-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital
Artikel 56 e i CRR.
Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital” (dras av i primärkapitaltillskott).
730
1.1.2.9 Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott
Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR.
Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
740
1.1.2.10 Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet)
Artikel 36.1 j i CRR.
Primärkapitaltillskott kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från primärkapitaltillskottet är större än primärkapitaltillskottet plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska primärkapitaltillskottet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger primärkapitaltillskottet ska dras av från kärnprimärkapitalet.
Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal.
744
1.1.2.11 (-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
Artikel 3 i CRR.
748
1.1.2.12 Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt
Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av primärkapitaltillskottet respektive ett avdrag från en del av primärkapitaltillskottet inte kan hänföras till någon av raderna 530–744.
Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).
750
1.2 SUPPLEMENTÄRKAPITAL
Artikel 71 i CRR.
760
1.2.1 Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital
Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR.
770
1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån
Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR.
Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
780
1.2.1.2 (*) Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån
Artikel 63 c, e och f och artikel 64 i CRR.
Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.
Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.
790
1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission
Artiklarna 62 b och 65 i CRR.
Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.
I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.
800
1.2.1.4 (-) Egna supplementärkapitalinstrument
Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR.
Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR.
Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.
Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.
Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5.
810
1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument
Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR.
Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.
840
1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument
Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR.
841
1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument
Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR.
842
1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument
Artiklarna 66 a och 67 i CRR.
I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ”egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”.
880
1.2.2 Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR.
Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.
890
1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital
Artiklarna 83, 87 och 88 i CRR.
Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet.
Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR).
900
1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital
Artikel 480 i CRR.
Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.
910
1.2.5 Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)
Artikel 62 d i CRR.
För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital.
920
1.2.6 Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)
Artikel 62 c i CRR.
För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital.
930
1.2.7 (-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital
Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR.
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen.
940
1.2.8 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR.
Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet.
950
1.2.9 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR.
Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.
960
1.2.10 Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital
Artiklarna 476–478 och 481 i CRR.
Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5.
970
1.2.11 Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet)
Artikel 56 e i CRR.
Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från primärkapitaltillskottet.
Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal.
974
1.2.12 (-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
Artikel 3 i CRR.
978
1.2.13 Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt
Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974.
Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).
1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
1.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Rad
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
1. TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.
020
1* varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR
För värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och 98 i CRR.
030
1** Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen
För värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och 97 i CRR.
040
1.1 RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION
Artikel 92.3 a och f i CRR.
050
1.1.1 Schablonmetoden (SA)
Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA).
060
1.1.1.1 Exponeringsklasser förutom positioner i värdepapperisering
Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner.
070
1.1.1.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
080
1.1.1.1.02 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
090
1.1.1.1.03 Offentliga organ
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
100
1.1.1.1.04 Multilaterala utvecklingsbanker
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
110
1.1.1.1.05 Internationella organisationer
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
120
1.1.1.1.06 Institut
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
130
1.1.1.1.07 Företag
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
140
1.1.1.1.08 Hushåll
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
150
1.1.1.1.09 Säkrade genom panträtt fastigheter
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
160
1.1.1.1.10 Fallerande exponeringar
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
170
1.1.1.1.11 Poster som är förenade med särskilt hög risk
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
180
1.1.1.1.12 Säkerställda obligationer
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
190
1.1.1.1.13 Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
200
1.1.1.1.14 Företag för kollektiva investeringar (fond)
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
210
1.1.1.1.15 Aktier
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
211
1.1.1.1.16 Övriga poster
Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).
220
1.1.1.2 Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)
Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).
230
1.1.1.2.* varav: återvärdepapperisering
Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).
240
1.1.2 Internmetoden
250
1.1.2.1 Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer
Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).
260
1.1.2.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
270
1.1.2.1.02 Institut
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
280
1.1.2.1.03 Företag – små och medelstora företag
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
290
1.1.2.1.04 Företag – specialutlåning
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
300
1.1.2.1.05 Företag – andra
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
310
1.1.2.2 Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer
Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).
320
1.1.2.2.01 Nationella regeringar eller centralbanker
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
330
1.1.2.2.02 Institut
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
340
1.1.2.2.03 Företag – små och medelstora företag
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
350
1.1.2.2.04 Företag – specialutlåning
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
360
1.1.2.2.05 Företag – andra
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
370
1.1.2.2.06 Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
380
1.1.2.2.07 Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
390
1.1.2.2.08 Hushåll – Kvalificerad rullande exponering
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
400
1.1.2.2.09 ) Hushåll – övriga små och medelstora företag
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
410
1.1.2.2.10 Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).
420
1.1.2.3 Aktier (internmetod)
Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB).
430
1.1.2.4 Positioner i värdepapperisering (internmetod)
Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).
440
1.1.2.4* varav: återvärdepapperisering
Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).
450
1.1.2.5 Övriga motpartslösa tillgångar
Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR.
460
1.1.3 Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond
Artiklarna 307–309 i CRR.
490
1.2 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR.
500
1.2.1 Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret
Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).
510
1.2.2 Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret
Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).
520
1.3 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK
Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR
530
1.3.1 Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)
540
1.3.1.1 Omsatta skuldinstrument
Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI).
550
1.3.1.2 Aktier
Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU).
555
1.3.1.3 Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)
Artiklarna 348.1, 350.3 c och 364.2 a i CRR
Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i företag för kollektiva investeringar om kapitalbaskrav beräknas enligt artikel 348.1 i CRR, antingen direkt eller som en följd av det tak som anges i artikel 350.3 c i CRR. Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner.
Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 första meningen i CRR ska det rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga, multiplicerat med 12,5.
Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering, multiplicerat med 12,5 i båda fallen.
556
1.3.1.3.* Memorandumpost: Fonder som enbart investerat i omsatta skuldinstrument
Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna uteslutande investeras i instrument som är föremål för ränterisker.
557
1.3.1.3.** Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument
Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna investeras antingen uteslutande i instrument som är föremål för aktierisk eller i blandade instrument eller om beståndsdelarna i fonden är okända.
560
1.3.1.4 Utländsk valuta
Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX).
570
1.3.1.5 Råvaror
Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM).
580
1.3.2 Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk enligt interna metoder (IM)
Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM).
590
1.4 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)
Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR.
För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll.
600
1.4.1 Operativ risk, basmetod (BIA)
Se mallen för operativ risk (OPR).
610
1.4.2 Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA)
Se mallen för operativ risk (OPR).
620
1.4.3 Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA)
Se mallen för operativ risk (OPR).
630
1.5 YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER
Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR.
Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR.
Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5.
Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:
— Om det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR ska det rapporterade beloppet vara noll.
— Om det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR ska det rapporterade beloppet utgöras av differensen av det förstnämnda beloppet och det sistnämnda beloppet.
640
1.6 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
650
1.6.1 Avancerad metod
Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
660
1.6.2 Schablonmetod
Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
670
1.6.3 Baserad på OEM
Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).
680
1.7 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET
Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR.
690
1.8 ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7.
Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande:
De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR.
Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR.
Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall.
710
1.8.2 varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458
Artikel 458 i CRR.
720
1.8.2* varav: Kapitalkrav för stora exponeringar
Artikel 458 i CRR.
730
1.8.2** varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
Artikel 458 i CRR.
740
1.8.2*** varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn
Artikel 458 i CRR.
750
1.8.3 varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459
Artikel 459 i CRR.
760
1.8.4 varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grund av artikel 3 i CRR
Artikel 3 i CRR.
Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras. Det ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras).
1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
1.4.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Rader
010
1. Kärnprimärkapitalrelation
Artikel 92.2 a i CRR.
Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
020
2. Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital
Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.
030
3. Primärkapitalrelation
Artikel 92.2 b i CRR.
Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
040
4. Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital
Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.
050
5. Summa kapitalrelationer
Artikel 92.2 c i CRR.
Summan av kapitalrelationerna är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
060
6. Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital
Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten.
070
Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II
Artikel 92.2 a i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.
Denna cell ska bara fyllas i om kärnprimärkapitalrelationen påverkas av ett beslut av en behörig myndighet.
080
Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II
Artikel 104.2 i CRD
Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för kärnprimärkapitalrelationen.
Kärnprimärkapitalrelationsmålet speglar minimikravet i artikel 92.1 a i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav).
090
Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II
Artikel 92.2 b i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.
Denna cell ska bara fyllas i om primärkapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.
100
Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II
Artikel 104.2 i CRD IV.
Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för primärkapitalrelationen.
Primärkapitalrelationsmålet speglar minimikravet i artikel 92.1 b i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav).
110
Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II
Artikel 92.2 c i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.
Denna cell ska bara fyllas i om den totala kapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.
120
Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II
Artikel 104.2 i CRD IV.
Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för den totala kapitalrelationen.
Summan av kapitalrelationsmålen speglar minimikravet i artikel 92.1 c i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav).
1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
1.5.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Rader
010
1. Summa uppskjutna skattefordringar
Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.
020
1.1 Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet
Artikel 39.2 i CRR.
Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt.
030
1.2 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet).
040
1.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
Artikel 36.1 c. Artiklarna 38 och 48.1 a i CRR.
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR.
050
2. Summa uppskjutna skatteskulder
Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.
060
2.1 Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.
Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.
Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2.
070
2.2 Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet
Artikel 38 i CRR.
080
2.2.1 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.
Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.
090
2.2.2 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.
Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.
093
2A För mycket inbetald skatt och förlustavdrag
Artikel 39.1 i CRR
Det belopp av för mycket inbetald skatt och förlustavdrag som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 39.1 i CRR, Det rapporterade beloppet ska vara beloppet före tillämpning av riskvikter.
096
2B Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 %
Artikel 48.4 i CRR
Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som inte dras av i enlighet med artikel 48.1 i CRR men som åsätts en riskvikt på 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, med beaktande av effekten av artikel 470 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter.
097
2C Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 %
Artiklarna 469.1 d, 470, 472.5 och 478 i CRR
Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader som inte dras av i enlighet med artiklarna 469.1 d och 470 i CRR men som åsätts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 472.5 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter.
100
3. Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)
Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
110
3.1 Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet
Artikel 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
120
3.1.1 Allmänna kreditriskjusteringar
Artikel 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
130
3.1.2 Specifika kreditriskjusteringar
Artikel 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
131
3.1.3 Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen
Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
140
3,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas
Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med icke fallerade exponeringar som ska rapporteras.
145
4. Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod)
Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
150
4.1 Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt
Artikel 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.
155
4,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas
Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.
Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras.
160
5. Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital
Artikel 62 d i CRR.
För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden.
Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.
170
6. Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital
Artikel 62 c i CRR.
Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket.
Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter.
180
7. Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital
Artikel 62 c i CRR.
Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen.
Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.
190
8. Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artikel 46.1 a i CRR.
Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.
200
9. Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet
Artikel 48.1 a och b i CRR.
Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader.
Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.
210
10. Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet
Artikel 48.1 i CRR.
Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt:
Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av det slutliga kärnprimärkapitalet, dvs. kärnprimärkapitalet beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser.
225
11.1 Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn
Artikel 4.1.71 a.
226
11,2 Godtagbart kapital för stora exponeringar
Artikel 4.1.71 b.
230
12. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
Artiklarna 44–46 och 49 i CRR.
240
12.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i CRR.
250
12.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR.
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,
b) de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, om
c) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.
260
12.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artikel 45 i CRR.
Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
270
12,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.
280
12.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.
290
12.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR
Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
291
12.3.1 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
292
12.3.2 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
293
12.3.3 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR
300
13. Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
Artiklarna 58–60 i CRR.
310
13.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR.
320
13.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 58 och 60.2 i CRR.
Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, om
b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.
330
13.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artikel 59 i CRR.
Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
340
13.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.
350
13.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.
360
13.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR
Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
361
13,3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
362
13.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
363
13.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR
370
14. Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
Artiklarna 68–70 i CRR.
380
14.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR.
390
14.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 68 och 70.2 i CRR.
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, om
b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.
400
14.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artikel 69 i CRR.
Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
410
14,2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR.
420
14.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.
430
14.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR
Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
431
14,3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
432
14.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
433
14.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR
440
15. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.
450
15.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.
460
15.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,
b) de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, om
c) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.
470
15.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artikel 45 i CRR.
Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
480
15,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.
490
15.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.
500
15.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR
Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
501
15.3 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
502
15.3.1 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.
503
15.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR
510
16. Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
Artiklarna 58 och 59 i CRR.
520
16.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 58 och 59 i CRR.
530
16.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artikel 58 i CRR.
Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 56 d), om
b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.
540
16.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artikel 59 i CRR.
Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
550
16.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.
560
16.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.
570
16.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR.
Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
571
16.3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
572
16.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.
573
16.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR
580
17. Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner
Artiklarna 68 och 69 i CRR.
590
17.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 68 och 69 i CRR.
600
17.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artikel 68 i CRR.
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
a) emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 66 d), om
b) innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.
610
17.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artikel 69 i CRR.
Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
620
17.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.
630
17.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.
640
17.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR.
Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.
641
17.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
642
17.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.
643
17.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan
Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR
650
18. Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital
Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR
660
19. Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital
Artikel 60.4 i CRR.
670
20. Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital
Artikel 70.4 i CRR.
680
21. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Artikel 79 i CRR.
En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.
Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1.
690
22. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Artikel 79 i CRR.
En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.
Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1.
700
23. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Artikel 79 i CRR.
En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.
Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1.
710
24. Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Artikel 79 i CRR.
En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.
Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1.
720
25. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Artikel 79 i CRR.
En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.
Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1.
730
26. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag
Artikel 79 i CRR.
En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.
Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1.
740
27. Kombinerade buffertkrav
Artikel 128.6 i CRD.
750
Kapitalkonserveringsbuffert
Artiklarna 128.1 och 129 i CRD.
I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.
760
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Artikel 458.2 d iv i CRR.
I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.
Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
770
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD.
Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
780
Systemriskbuffert
Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD.
Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
800
Buffert för globalt systemviktigt institut
Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.
Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
810
Buffert för andra systemviktiga institut
Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.
Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.
820
28. Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II
Artikel 104.2 i CRD.
Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell.
830
29. Startkapital
Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR.
840
30. Kapitalbas baserad på fasta omkostnader
Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR.
850
31. Icke-nationella ursprungliga exponeringar
Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.
En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.
860
32. Totala ursprungliga exponeringar
Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.
En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.
870
Justeringar av total kapitalbas
Artikel 500.4 i CRR
Skillnaden mellan det belopp som rapporteras under 880 och den totala kapitalbasen i enlighet med CRR rapporteras här.
Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i.
880
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet
Artikel 500.4 i CRR
Total kapitalbas i enlighet med CRR anpassad enligt kraven i artikel 500.4 i CRR (dvs. anpassad för att fullständigt avspegla skillnaderna mellan beräkningen av kapitalbasen enligt direktiven 93/6/EEG och 2000/12/EG enligt deras lydelse före den 1 januari 2007 och beräkningen av kapitalbasen enligt CRR till följd av att förväntade och oväntade förluster behandlas separat enligt del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) rapporteras här.
Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i.
890
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet
Artikel 500.1 b i CRR
Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.1 b i CRR (dvs. 80 % av det totala minsta kapitalbasbelopp som institutet skulle ha varit skyldigt att ha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, enligt den lydelse som dessa direktiv hade före januari 2007) ska rapporteras här.
900
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA
Artikel 500.2 och 500.3 i CRR
Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.2 i CRR (dvs. 80 % av den kapitalbas som institutet skulle behöva inneha enligt artikel 92 med beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 och del tre avdelning III kapitel 2 eller 3 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt, i stället för i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 eller del tre avdelning III kapitel 4 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt) ska rapporteras här.
910
Underskott i total kapitalbas när det gäller kapitalbaskrav för Basel I-golvet eller alternativ SA
Artiklarna 500.1 b och 500.2 i CRR
Denna rad fylls i med:
— om artikel 500.1 b i CRR tillämpas och rad 880 < rad 890: skillnaden mellan rad 890 och rad 880
— eller om artikel 500.2 i CRR tillämpas och rad 010 i C 01.00 < rad 900 i C 04.00: skillnaden mellan rad 900 i C 04.00 och rad 010 i C 01.00
1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)
1.6.1 Allmänna kommentarer
15.
I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.
16.
CA5 har följande struktur:
a) I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ”justeringar” av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.
b) I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.
17.
Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.
18.
Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.
19.
Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om primärkapitaltillskottet inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.
1.6.2 C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
20.
I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.
21.
På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.
22.
På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).
23.
På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.
24.
Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.
1.6.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
Justeringar i kärnprimärkapital
020
Justeringar i primärkapitaltillskott
030
Justeringar i supplementärkapital
040
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar
I kolumn 040 ingår de relevanta belopp som justerar det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 i CRR till följd av övergångsbestämmelser. I de rapporterade beloppen ska hänsyn tas till tillämpningen av bestämmelser i del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 eller del tre avdelning IV i enlighet med artikel 92.4 i CRR. Detta innebär att övergångsbelopp som omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 2 eller 3 bör rapporteras som riskvägda exponeringsbelopp medan övergångsbelopp som omfattas av del tre avdelning IV bör representera kapitalbaskraven multiplicerat med 12,5.
Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och justeringarna av det totala riskvägda exponeringsbeloppet har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB, CR EQU IRB, MKR SA TDI, MKR SA EQU eller MKR IM. Dessutom ska dessa effekter rapporteras i kolumn 040 i CA5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter.
050
Tillämplig procentandel
060
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser
I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna.
Rader
010
1. 1 Summa justeringar
Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.
020
1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas
Artiklarna 483–491 i CRR.
Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital.
030
1.1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd
Artikel 483 i CRR.
040
1.1.1.1 Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG
Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR.
050
1.1.1.2 Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram
Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR.
060
1.1.2 Instrument som inte är statligt stöd
De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2.
070
1,2 Minoritetsintressen eller motsvarande
Artiklarna 479 och 480 i CRR.
Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat primärkapitaltillskott, och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital.
080
1.2.1 Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen
Artikel 479 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning.
090
1.2.2 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod
Artiklarna 84 och 480 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.
091
1.2.3 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod
Artiklarna 85 och 480 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.
092
1.2.4 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod
Artiklarna 87 och 480 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.
100
1,3 Övriga övergångsjusteringar
Artiklarna 467–478 och 481 i CRR.
Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.
110
1.3.1 Orealiserade vinster och förluster
Artiklarna 467 och 468 i CRR.
Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde.
120
1.3.1.1 Orealiserade vinster
Artikel 468.1 i CRR.
130
1.3.1.2 Orealiserade förluster
Artikel 467.1 i CRR.
133
1.3.1.3 Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39
Artikel 468 i CRR.
136
1.3.1.4 Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39
Artikel 467 i CRR.
138
1.3.1.5 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder
Artikel 468 i CRR.
140
1.3.2 Avdrag
Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR.
Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag.
150
1.3.2.1 Förluster för innevarande räkenskapsår
Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.
Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:
— Om den totala delårsnettoförlusten är ”väsentlig” ska hela restvärdet dras av från primärkapitalet.
— Om den totala delårsnettoförlusten inte är ”väsentlig” ska inget restvärde dras av.
160
1.3.2.2 Immateriella tillgångar
Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR.
Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR.
170
1.3.2.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader
Artiklarna 36. 1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR.
När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 i CRR.
180
1.3.2.4 Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)
Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR.
Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 d i CRR.
190
1.3.2.5 Förmånsbestämda pensionsplaner
Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR.
Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 e i CRR.
194
1.3.2.5.* Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post
Artikel 473 i CRR.
198
1.3.2.5.** Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post
Artikel 473 i CRR.
200
1.3.2.6 Egna instrument
Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR.
210
1.3.2.6.1 Egna kärnprimärkapitalinstrument
Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.
Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument.
Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ”direkta” och ”indirekta” innehav.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR.
211
1.3.2.6.1** Varav: Direkta innehav
Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse.
212
1.3.2.6.1* Varav: Indirekta innehav
Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse.
220
1.3.2.6.2 Egna primärkapitaltillskottsinstrument
Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR.
Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav.
Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna primärkapitaltillskott.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56.1 a i CRR.
221
1.3.2.6.2** Varav: Direkta innehav
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR).
222
1.3.2.6.2* Varav: Indirekta innehav
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR).
230
1.3.2.6.3 Egna supplementärkapitalinstrument
Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR.
Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av.
Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna supplementärkapitalinstrument.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 a i CRR.
231
Varav: Direkta innehav
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR).
232
Varav: Indirekta innehav
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR).
240
1.3.2.7 Ömsesidigt korsägande
Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav.
250
1.3.2.7.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital
Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.
260
1.3.2.7.1.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.
270
1.3.2.7.1.2 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.
280
1.3.2.7.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott
Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 b i CRR.
290
1.3.2.7.2.1 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 475.3 i CRR.
300
1.3.2.7.2.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 475.3 i CRR.
310
1.3.2.7.3 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital
Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 b i CRR.
320
1.3.2.7.3.1 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 477.3 i CRR.
330
1.3.2.7.3.2 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 477.3 i CRR.
340
1.3.2.8 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
350
1.3.2.8.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 h i CRR.
360
1.3.2.8.2 Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 c i CRR.
370
1.3.2.8.3 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav
Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 c i CRR.
380
1.3.2.9 Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artikel 470.2 och 470.3 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Artikel 470.1 i CRR.
385
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader
Artiklarna 469.1 c, 478 och 472.5 i CRR.
Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader som överstiger tröskelvärdet på 10 % i artikel 470.2 a i CRR.
390
1.3.2.10 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
400
1.3.2.10.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 i) i CRR.
410
1.3.2.10.2 Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 d i CRR.
420
1.3.2.10.2 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav
Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 d i CRR.
425
1.3.2.11 Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter
Artikel 471 i CRR.
430
1.3.3 Ytterligare filter och avdrag
Artikel 481 i CRR.
Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag.
I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två.
440
1.3.4 Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9
Instituten ska rapportera uppgifter som rör övergångsordningen för IFRS 9 i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser.
1.6.3 C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
25.
Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).
1.6.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs
Artikel 484.3–484.5 i CRR.
Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser.
020
Bas för beräkning av gränsen
Artikel 486.2–486.4 i CRR
030
Tillämplig procentandel
Artikel 486.5 i CRR.
040
Gräns
Artikel 486.2–486.5 i CRR.
050
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas
Artikel 486.2–486.5 i CRR.
060
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas
Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1.
Rader
010
1. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG
Artikel 484.3 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
020
2. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras
Artikel 484.4 i CRR.
030
2.1 Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen
Artiklarna 484.4 och 489 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
040
2,2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen
Artikel 489 i CRR.
050
2.2.1 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
060
2.2.2 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
070
2.2.3 Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden
Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
080
2,3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
Artikel 487.1 i CRR.
De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott.
090
3. Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras
Artikel 484.5 i CRR.
100
3.1 Summa poster utan incitament till återlösen
Artikel 490 i CRR.
110
3,2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen
Artikel 490 i CRR.
120
3.2.1 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
130
3.2.2 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
140
3.2.3 Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden
Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR.
Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.
150
3,3 Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
Artikel 487.2 i CRR.
De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas.
2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
26.
Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:
a) Enheter som omfattas av konsolideringen.
b) Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.
c) Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.
d) Uppgifter om kapitalbuffertar.
27.
Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.
28.
I de siffror som rapporteras beaktas alla tillämpliga övergångsbestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 som är gäller på respektive rapporteringsdatum.
2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ
29.
Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.
30.
Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.
2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS
31.
Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.
32.
I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.
33. Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.
34. Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.
35. Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.
36. En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.
37. Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).
2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – Totalsumma (GS Total)
Kolumner
Instruktioner
250–400
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN
Se instruktioner för C 06.02
410–480
KAPITALBUFFERTAR
Se instruktioner för C 06.02
Rader
Instruktioner
010
SUMMA
Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02.
2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
Kolumner
Instruktioner
010–060
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN
Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR.
010
NAMN
Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen.
020
KOD
Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen.
Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen.
Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet.
025
LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)
LEI står för identifieringskod för juridiska personer (”Legal Entity Identification”) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner.
Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org)).
Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten.
030
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ)
”JA” ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRR och CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna.
I annat fall ska ”NEJ” anges.
Minoritetsintressen:
Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii) i CRR.
För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR.
040
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP)
”SF” ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade.
”SP” ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade.
050
LANDKOD
Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2.
060
ANDEL AV INNEHAV (%)
Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen.
070–240
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV
I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och delgrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ”JA” i kolumn 030).
Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade.
De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler.
Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag
Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR.
Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall.
070
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här.
080
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ”RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION” i mall CA2 och de belopp för kapitalbaskrav som är lika med eller likvärdiga med de som rapporteras i rad 490 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK” i mall CA2.
090
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK
Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i mall CA2.
100
OPERATIV RISK
Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)” i mall CA2.
I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ”YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER” i mall CA2.
110
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2.
120–240
DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ
De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller delgruppen har sin verksamhet.
120
KAPITALBAS
Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ”KAPITALBAS” i mall CA1.
130
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS
Artikel 82 i CRR.
Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.
Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.
Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
140
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER
Artikel 87.1 b i CRR.
150
TOTALT PRIMÄRKAPITAL
Artikel 25 i CRR.
160
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL
Artikel 82 i CRR.
Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.
Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.
Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
170
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER
Artikel 85.1 b i CRR.
180
KÄRNPRIMÄRKAPITAL
Artikel 50 i CRR.
190
VARAV: MINORITETSINTRESSEN
Artikel 81 i CRR.
Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå.
Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.
Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
200
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER
Artikel 84.1 b i CRR.
210
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
Artikel 61 i CRR.
220
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
Artiklarna 82 och 83 i CRR.
Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå.
Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.
Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
230
SUPPLEMENTÄRKAPITAL
Artikel 71 i CRR.
240
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL
Artiklarna 82 och 83 i CRR.
Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå.
Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.
Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.
250–400
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS
250–290
BIDRAG TILL RISKER
De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.
250
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här.
260
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK
Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen.
270
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK
Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i den konsoliderade rapporten.
280
OPERATIV RISK
Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk.
Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn.
290
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan.
300–400
BIDRAG TILL KAPITALBASEN
I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet.
Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, kvalificerande primärkapital och / eller kvalificerande kapitalbas. Med beaktande av det tröskelvärde som anges i del II kapitel 2.3 sista stycket ovan, ska kolumnerna 360–400 rapporteras för alla konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen.
Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver.
De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.
300–350
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS
Det belopp som ska rapporteras som ”KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS” beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen.
300
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS
Artikel 87 i CRR.
310
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET
Artikel 85 i CRR.
320
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET
Artikel 84 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR.
330
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET
Artikel 86 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål i enlighet med CRR.
340
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET
Artikel 88 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR.
350
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL
360–400
KONSOLIDERAD KAPITALBAS
Artikel 18 i CRR.
Som ”KONSOLIDERAD KAPITALBAS” rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen.
360
KONSOLIDERAD KAPITALBAS
370
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL
380
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
390
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT
Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen.
400
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL
Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget.
410–480
KAPITALBUFFERTAR
Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen i enlighet med bestämmelserna om beräkning av kapitalbuffertkraven för en grupps konsoliderade situation. De rapporterade kapitalbuffertbeloppen representerar därför varje enhets bidrag till gruppkapitalbuffertarna. De rapporterade beloppen ska grunda sig på de nationella införlivandeåtgärderna av direktiv 2013/36/EU (CRD) och på förordning (EU) nr 575/2013 (CRR), inbegripet alla övergångsbestämmelser i dessa akter.
410
KOMBINERADE BUFFERTKRAV
Artikel 128.6 i CRD.
420
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT
Artiklarna 128.1 och 129 i CRD.
I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.
430
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT
Artiklarna 128.2, 130 och 135–140 i CRD.
I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras.
440
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ
Artikel 458.2 d iv i CRR.
I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.
450
SYSTEMRISKBUFFERT
Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD.
I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras.
470
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT
Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.
I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras.
480
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT
Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.
I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras.
3. KREDITRISKMALLAR
3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
38. När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.
3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt
39. I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.
40. I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.
41. I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.
42. Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.
43. Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.
44. Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.
45. Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.
3.1.2 Rapportering av motpartsrisk
46. Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.
3.2 C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
3.2.1 Allmänna kommentarer
47. CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om
a) hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt
b) vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.
3.2.2 CR SA-mallens räckvidd
48. I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.
49. I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.
50. Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:
a) Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ”poster som avser positioner i värdepapperisering” i enlighet med artikel 112 m i CRR. Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.
b) Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.
51. CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
a) Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.
b) Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.
c) Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.
52. Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.
53. CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.
54. Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:
a) Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).
b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).
c) Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).
d) Institut (artikel 112 f i CRR).
e) Företag (artikel 112 g i CRR).
f) Hushåll (artikel 112 h i CRR).
55. Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.
56. Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”.
57. Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 220, totalt sett och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”.
3.2.3 Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden
58. För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:
a) I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.
b) I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.
59. Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.
60. Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).
61. Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.
62. För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.
63. En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.
64. Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:
1.
Positioner i värdepapperisering.
2.
Poster förknippade med särskilt hög risk.
3.
Aktieexponeringar
4.
Fallerande exponeringar.
5.
Exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).
6.
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom.
7.
Övriga poster.
8.
Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.
9.
Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Exponeringar mot offentliga organ. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker. Exponeringar mot internationella organisationer. Exponeringar mot institut. Exponeringar mot företag och hushåll.
65. När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond).
66. Sådana kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).
67. Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.
BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR
Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m?
JA
Positioner i värdepapperisering
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k?
JA
Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128)
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p?
JA
Aktieexponeringar (se även artikel 133)
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j?
JA
Fallerande exponeringar
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o?
JA
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder).
Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129)
Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i?
JA
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124)
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q?
JA
Övriga poster
NEJ
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n?
JA
Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering
NEJ
Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut
Exponeringar mot företag
Hushållsexponeringar
3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR
3.2.4.1 Exponeringsklassen ”institut”
68. Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:
69. Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.
70. Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.
3.2.4.2 Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”
71. Exponeringar enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande:
72. Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR.
3.2.4.3 Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fond)
73. Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.
3.2.5 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
Exponeringsvärdet enligt artikel 111 i CRR utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR:
För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.
Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR.
Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet.
Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen.
030
(-) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen
Artiklarna 24 och 111 i CRR.
Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten.
040
Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar
Summan av kolumnerna 010 och 030.
050 – 100
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering.
Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.
Följande poster ska rapporteras här:
— Säkerheter som inkluderas enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter.
— Godtagbart obetalt kreditriskskydd.
Se även instruktionerna till punkt 4.1.1.
050 – 060
Obetalt kreditriskskydd: justerade värden (Ga)
Artikel 235 i CRR.
I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd.
050
Garantier
Artikel 203 i CRR.
Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat.
060
Kreditderivat
Artikel 204 i CRR.
070 – 080
Förbetalt kreditriskskydd
Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer).
Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet.
070
Finansiell säkerhet: förenklad metod
Artikel 222.1–222.2 i CRR.
080
Övrigt förbetalt kreditriskskydd
Artikel 232 i CRR.
090 – 100
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING
Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR.
Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd.
Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras.
Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.
110
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN
120–140
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET – FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD; DEN FULLSTÄNDIGA METODEN FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER
Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR).
Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet.
Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR.
120
Volatilitetsjustering av exponeringen
Artikel 223.2–223.3 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He.
130
(-) Finansiell säkerhet: justerat värde (Cvam)
Artikel 239.2 i CRR.
För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR.
Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR.
140
(-) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar
Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR.
Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1].
150
Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*)
Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR.
160 – 190
Uppdelning av den fullständigt justerade exponeringen i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor
Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR.
De siffror som rapporteras ska vara de fullständigt justerade exponeringsvärdena före tillämpning av konverteringsfaktorn.
200
Exponeringsvärde
Artikel 111 i CRR och del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR.
Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR.
210
varav: Till följd av motpartsrisk
För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR.
215
Riskvägt exponeringsbelopp före tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag
Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.
220
Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag
Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.
230
varav: Med en kreditvärdering av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut
Artikel 112 a–d, f, g, l, n, o och q i CRR.
240
varav: Med en kreditvärdering som härleds ur staten
Artikel 112 b–d, f, g, l och o i CRR.
Rader
Instruktioner
010
Summa exponeringar
015
Varav: Fallerade exponeringar
Artikel 127 i CRR.
Denna rad ska endast rapporteras för exponeringsklasserna ”Poster förknippade med särskilt hög risk” och ”Aktieexponeringar”.
Om en exponering antingen förtecknas i artikel 128.2 i CRR eller uppfyller de kriterier som anges i artiklarna 128.3 eller 133 i CRR ska den hänföras till exponeringsklassen ”Poster förknippade med särskilt hög risk” eller ”Aktieexponeringar”. Följaktligen ska ingen annan allokering göras även om exponeringen har fallerat i enlighet med artikel 127 i CRR.
020
Varav: Små och medelstora företag
Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här.
030
Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.
040
Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter
Artikel 125 i CRR.
Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ”säkrade genom panträtt i fastigheter”.
050
Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden
Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR.
060
Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod
Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR.
070–130
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGTYP
Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.
Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som omfattas av motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.
070
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk
De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.
Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad.
Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.
Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.
080
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.
Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.
Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.
090–130
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
090
Transaktioner för värdepappersfinansiering
Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.
100
varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart
Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.
Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.
110
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel
Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR.
Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR.
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080
120
varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart
Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.
Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.
130
Från avtal om produktövergripande nettning
Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperisering ska rapporteras på denna rad.
140–280
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER RISKVIKTER
140
0 %
150
2 %
Artikel 306.1 i CRR.
160
4 %
Artikel 305.3 i CRR.
170
10 %
180
20 %
190
35 %
200
50 %
210
70 %
Artikel 232.3 c i CRR.
220
75 %
230
100 %
240
150 %
250
250 %
Artikel 133.2 i CRR.
260
370 %
Artikel 471 i CRR.
270
1 250 %
Artikel 133.2 i CRR.
280
Övriga riskvikter
Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad.
För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen.
Artikel 113.1–113.5 i CRR.
Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ”övriga poster”.
Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR.
290–320
Memorandumposter
Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen.
290
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter
Artikel 112 i i CRR.
Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter.
300
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %
Artikel 112 j i CRR.
Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande.
310
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter
Artikel 112 i i CRR.
Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter.
320
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %
Artikel 112 j i CRR.
Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande.
3.3 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)
3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd
74. CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
i) Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet
— motpartsrisk utanför handelslagret, och
— utspädningsrisk för förvärvade fordringar.
ii) Motpartsrisk i handelslagret.
iii) Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.
75. Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden).
76. Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:
i) Aktieexponeringar, som rapporteras i CR EQU IRB-mallen.
ii) Värdepapperiseringspositioner, som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB och/eller de detaljerade CR SEC-mallarna.
iii) ”Övriga motpartslösa tillgångar”, som rapporteras i enlighet med artikel 147.2 g i CRR. Denna exponeringsklass måste alltid åsättas riskvikten 100 % utom för kassabehållning, likvärdiga poster och exponeringar som restvärden av leasade tillgångar i enlighet med artikel 156 i CRR. De riskvägda exponeringsbeloppen för denna exponeringsklass rapporteras direkt i CA-mallen.
iv) Risker i samband med kreditvärdighetsjustering, som rapporteras i mallen för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA).
I CR IRB-mallen behöver exponeringar som beräknats enligt internmetoden inte delas upp geografiskt efter motpartens säte. Denna uppdelning rapporteras i CR GB-mallen.
77. För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:
”NEJ” = om man använder tillsynsmyndighetens skattning av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (grundläggande internmetod).
”JA” = om man använder egna skattningar av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (avancerad internmetod).
”JA” ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar.
Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB).
3.3.2 Uppdelning av CR IRB-mallen
78. CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:
1)
Totala exponeringar
(Mallen för total kreditrisk ska rapporteras vid tillämpning av den grundläggande internmetoden och separat vid tillämpning av den avancerade internmetoden.)
2)
Nationella regeringar eller centralbanker
Artikel 147.2 a i CRR.
3)
Institut
Artikel 147.2 b i CRR.
4.1)
Små och medelstora företag.
(artikel 147.2 c i CRR)
4,2)
Företag – specialutlåning.
(artikel 147.8 i CRR)
4,3)
Företag – övrigt.
(alla de exponeringar mot företag i enlighet med artikel 147.2 c som inte rapporteras enligt 4.1 och 4.2)
5.1)
Hushåll – säkrade genom små och medelstora företags fasta egendom.
(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.3 i CRR och som är säkrade genom fast egendom)
5,2)
Hushåll – säkrade genom större företags fasta egendom.
(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d i CRR och som är säkrade genom fast egendom men som inte rapporteras enligt led 5.1)
5,3)
Hushåll – Kvalificerad rullande exponering
Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.
5,4)
Hushåll – övriga små och medelstora företag
(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.1 och 5.3)
5,5)
Övriga hushållsexponeringar mot större företag.
(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.2 och 5.3)
3.3.3 C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)
3.3.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
Instruktioner
010
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110).
Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.
Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas.
I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.
Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser.
Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ”totala exponeringar”). Fallerande exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %.
020
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer.
Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR.
Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna.
030
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
040–080
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ”substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering”.
040–050
OBETALT KREDITRISKSKYDD
Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses med definitionen i artikel 4.1.59 i CRR.
Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.
040
GARANTIER
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.
Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150.
När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.
050
KREDITDERIVAT
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.
Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160.
När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.
060
ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras.
Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170.
070–080
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING
Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen.
Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras.
Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.
090
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen.
100, 120
varav: Poster utanför balansräkningen
Se instruktionerna till CR SA-mallen.
110
EXPONERINGSVÄRDE
Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR.
För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt.
På raderna 040–060 (transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ”Varav exponeringsvärden som härrör från motpartsrisk”.
130
varav: Till följd av motpartsrisk
Se instruktionerna till CR SA-mallen.
140
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
150–210
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG
Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner.
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande:
— För obetalt kreditriskskydd för exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker, institut och företag: Artikel 161.3 i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 164.2 i CRR.
— För förbetalt kreditriskskydd ska LGD-skattningarna ta hänsyn till säkerhet i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.
150
GARANTIER
Se instruktionerna till kolumn 040.
160
KREDITDERIVAT
Se instruktionerna till kolumn 050.
170
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
Det relevanta värde som används i institutets interna modeller.
De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR.
180
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET
För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet.
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla de finansiella säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde.
190–210
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 199.1–199.8 och 229 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande: Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla övriga säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.
190
FAST EGENDOM
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Uthyrning av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet.
200
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Uthyrning av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.
210
FORDRINGAR
Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.
220
OMFATTAS AV BEHANDLING AV DUBBLA FALLISSEMANG: OBETALT KREDITRISKSKYDD
Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ”garantier” och 050 ”kreditderivat”.
230
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.
Fallerande exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR.
Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena.
Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen).
För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR.
Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ”motpartsriskklass” med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110.
Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2.
Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.
Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet.
Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.
Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240.
240
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
250
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)
Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar.
Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ”hushåll”.
255
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.
Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas.
260
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.
Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas.
270
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER
Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.
280
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.
290
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna.
300
ANTAL GÄLDENÄRER
Artikel 172.1 och 172.2 i CRR.
För alla exponeringsklasser utom hushåll och de fall som avses i artikel 172.1 e andra meningen i CRR ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats.
Inom exponeringsklassen hushåll eller om separata exponeringar mot samma gäldenär hänförs till olika klasser i enlighet med artikel 172.1 e andra meningen i CRR i andra exponeringsklasser ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass.
Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter).
Rader
Instruktioner
010
SUMMA EXPONERINGAR
015
Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag
Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.
020–060
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:
020
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk
De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.
Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.
Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.
Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.
030
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.
Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.
Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.
040–060
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk
040
Transaktioner för värdepappersfinansiering
Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.
Transaktioner för värdepapperisering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.
050
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel
Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.
060
Från avtal om produktövergripande nettning
Se instruktionerna till CR SA-mallen.
070
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA
För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR.
För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR.
Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass.
Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.
Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen.
080
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA
Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker.
090–150
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:
120
varav: Tillhörande kategori 1
Artikel 153.5 tabell 1 i CRR.
160
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER
Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR.
170
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad.
180
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVAD FORDRINGAR
Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR.
I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering.
3.3.4 C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)
Kolumn
Instruktioner
005
Riskklass (radidentifierare)
Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.
010–300
För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1.
Rad
Instruktioner
010–001 – 010-NNN
De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall.
3.4 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION
79. Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder.
80. Termen ”motpartens säte” avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. CRM-metoder med substitutionseffekt kan alltså ändra allokeringen av en exponering mot ett land. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ”övriga länder” oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig.
81. Uppgifter om ”ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer” ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ”exponeringsvärde” och ”riskvägda exponeringsbelopp” ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte.
3.4.1 C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)
3.4.1.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen.
020
Fallerade exponeringar
Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar, och för fallerade exponeringar som hör till exponeringsklasserna” exponeringar förknippade med särskilt hög risk eller ”aktieexponeringar”.
Denna ”memorandumpost” ger ytterligare information om motpartsstrukturen för fallerade exponeringar. Exponeringar som klassificeras som ”fallerade exponeringar” enligt artikel 112 j i CRR ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ”fallerande exponeringar”.
Denna uppgift är en ”memorandumpost” och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar”, ”exponeringar som är förenade med särskilt hög risk” eller ”aktieexponeringar” enligt artikel 112 j, k respektive p i CRR.
040
Observerade nya fallissemang för perioden
Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.
050
Allmänna kreditriskjusteringar
Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
055
Specifika kreditriskjusteringar
Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
060
Nedskrivningar
Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].
070
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang
Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.
075
Exponeringsvärde
Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen.
080
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen.
090
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen.
Rader
010
Nationella regeringar eller centralbanker
Artikel 112 a i CRR.
020
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
Artikel 112 b i CRR.
030
Offentliga organ
Artikel 112 c i CRR.
040
Multilaterala utvecklingsbanker
Artikel 112 d i CRR.
050
Internationella organisationer
Artikel 112 e i CRR.
060
Institut
Artikel 112 f i CRR.
070
Företag
Artikel 112 g i CRR.
075
Varav: Små och medelstora företag
Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.
080
Hushåll
Artikel 112 h i CRR.
085
Varav: Små och medelstora företag
Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.
090
Säkrade genom panträtt fastigheter
Artikel 112 i i CRR.
095
Varav: Små och medelstora företag
Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.
100
Fallerande exponeringar
Artikel 112 j i CRR.
110
Poster förknippade med särskilt hög risk
Artikel 112 k i CRR.
120
Säkerställda obligationer
Artikel 112 l i CRR.
130
Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg
Artikel 112 n i CRR.
140
Företag för kollektiva investeringar (fond)
Artikel 112 o i CRR.
150
Aktieexponeringar
Artikel 112 p i CRR.
160
Övriga exponeringar
Artikel 112 q i CRR.
170
Summa exponeringar
3.4.2 C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)
3.4.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen.
030
Varav fallerande exponeringar
Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.
040
Observerade nya fallissemang för perioden
Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.
050
Allmänna kreditriskjusteringar
Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
055
Specifika kreditriskjusteringar
Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.
060
Nedskrivningar
Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].
070
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang
Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.
080
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen.
090
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
Samma definition som för kolumn 230 i CR IRB-mallen. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas.
Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.
100
varav: fallerade exponeringar
Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.
105
Exponeringsvärde
Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen.
110
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen.
120
Varav fallerande exponeringar
Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.
125
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen.
130
FÖRVÄNTAD FÖRLUST
Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen.
Rader
010
Nationella regeringar eller centralbanker
Artikel 147.2 a i CRR.
020
Institut
Artikel 147.2 b i CRR.
030
Företag
Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR.
042
varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier)
Artikel 147.8 a i CRR.
Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.
045
varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier
Artiklarna 147.8 a och 153.5 i CRR
050
varav: Små och medelstora företag
Artikel 147.2 c i CRR.
060
Hushåll
Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d.
070
Hushåll – säkrade genom fastigheter
Exponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
080
Små och medelstora företag
Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
090
Ej små och medelstora företag
Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
100
Hushåll – Kvalificerad rullande exponering
Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.
110
Övrigt hushåll
De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100.
120
Små och medelstora företag
Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.
130
Ej små och medelstora företag
Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR.
140
Aktier
Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR.
150
Summa exponeringar
3.4.3 Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)
3.4.3.1 Allmänna kommentarer
82. Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. De begärda uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar).
83. Uppgifterna i mall C 09.04 begärs för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka relevanta kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion rapporteras separat.
84. Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning.
85. För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall.
3.4.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
Belopp
Värdet av berörda kreditexponeringar och tillhörande kapitalbaskrav fastställda i enlighet med anvisningarna för de olika raderna.
020
Procent
030
Kvalitativ information
Denna information ska endast rapporteras för institutets hemviststat (den jurisdiktion som motsvarar dess hemmedlemsstat) och totalt för alla länder.
Instituten ska rapportera antingen {y} eller {n} i enlighet med instruktionerna för den aktuella raden.
Rader
010–020
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk
Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.
010
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden
Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 111 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 050.
020
Exponeringsvärde enligt internmetoden
Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 166 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 060.
030–040
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk
Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD.
030
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder
Summan av långa och korta nettopositioner i enlighet med artikel 327 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR:
— Exponeringar mot skuldinstrument förutom värdepapperisering,
— exponeringar mot positioner i värdepapperisering i handelslagret,
— exponeringar mot korrelationshandelsportföljer,
— exponeringar mot aktierelaterade värdepapper, och
— exponeringar mot fonder om kapitalkraven beräknas i enlighet med artikel 348 i CRR.
040
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller
För berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitlen 2 och 5 i CRR ska summan av följande rapporteras:
— Verkligt värde av andra positioner än derivat som utgör berörda kreditexponeringar enligt artikel 140.4 b i CRD, fastställt i enlighet med artikel 104 i CRR.
— Nominellt värde av derivat som utgör berörda kreditexponeringar enligt artikel 140.4 b i CRD
050–060
Berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret
Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.
050
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden
Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.
060
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden
Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.
070–110
Kapitalbaskrav och vikter
070
Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB
Summan av raderna 080, 090 och 100.
080
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk
Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD, för landet i fråga.
Kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering i handelslagret ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 100.
Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR.
090
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk
Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR för specifik risk, eller i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR för fallissemangs- och migrationsrisker för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD, för landet i fråga.
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar inom ramen för marknadsrisker är bland annat kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR och kapitalbaskrav för exponeringar mot företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med artikel 348 i CRR.
100
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret
Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD, för landet i fråga.
Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR.
110
Kapitalbaskravsvikter
Den vikt som tillämpas på det kontracykliska buffertvärdet i varje land beräknas som en andel av kapitalbaskraven, fastställd enligt följande:
1.
Täljare: De totala kapitalbaskrav som avser de berörda kreditexponeringarna i landet i fråga [R070; c010; rapporteringsblad per land].
2.
Nämnare: De totala kapitalbaskrav som avser alla kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten i enlighet med artikel 140.4 i CRD [r070; c010; totalt]
Uppgifter om kapitalbaskravsvikter ska inte rapporteras totalt för alla länder.
120–140
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde
120
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet i enlighet med artikel 136, 137, 138 och 139 i CRD.
Denna rad ska lämnas tom om inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet.
Kontracykliska kapitalbuffertvärden som fastställts av den utsedda myndigheten, men som ännu inte är tillämpliga i landet i fråga vid rapporteringsreferensdatum, ska inte rapporteras.
Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten ska inte rapporteras totalt för alla länder.
130
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet i fråga och som fastställts av den utsedda myndigheten i det land där institutet har sitt säte, i enlighet med artiklarna 137, 138, 139,140.1, 140.2 och 140.3 i CRD. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som ännu inte är tillämpliga vid rapporteringsreferensdatum ska inte rapporteras.
Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som gäller i det land där institutet har sitt säte ska inte rapporteras totalt för alla länder.
140
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde fastställt i enlighet med artikel 140.1 i CRD.
Det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet beräknas som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av artikel 140 i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 i CRD. Det aktuella kontracykliska buffertvärdet rapporteras i [r120; c020; rapporteringsblad per land], eller [r130; c020; rapporteringsblad per land] i tillämpliga fall.
Den vikt som gäller för det kontracykliska buffertvärdet i varje land är andelen kapitalbaskrav av de totala kapitalbaskraven, och ska rapporteras i [r110; c020; rapporteringsblad per land].
Uppgifter om det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska endast rapporteras totalt för alla länder och inte för varje land separat.
150 – 160
Användning av tröskelvärdet på 2 %
150
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar
I enlighet med artikel 2.5 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 kan allmänna kreditexponeringar mot utlandet, som tillsammans inte överstiger 2 % av den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen i institutet, fördelas till institutets hemmedlemsstat. Den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen beräknas genom att man undantar allmänna kreditexponeringar lokaliserade i enlighet med artikel 2.5 a och artikel 2.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014.
Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder.
Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell.
160
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret
I enlighet med artikel 3.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 får institut fördela exponeringar i handelslager till sin hemmedlemsstat om totala exponeringar i handelslagret inte överstiger 2 % av deras totala allmänna kreditexponeringar, exponeringar i handelslager och värdepapperiseringsexponeringar.
Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder.
Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell.
3.5 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)
3.5.1 Allmänna kommentarer
86. CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ”CR EQU IRB” både mallen ”CR EQU IRB 1” och mallen ”CR EQU IRB 2”, beroende på vad som är tillämpligt.
87. CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR.
88. I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:
a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd återstående fordran på emittentens tillgångar eller intäkter.
b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.
89. Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen.
90. I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:
— Den förenklade riskviktmetoden.
— PD/LGD-metoden.
— Internmetoden.
Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)).
91. Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:
— Aktieexponeringar i handelslagret (i det fall instituten inte är undantagna från beräkning av kapitalbaskrav för positioner i handelslagret i enlighet med artikel 94 i CRR).
— Aktieexponeringar som är föremål för partiell användning av schablonmetoden (artikel 150 i CRR), bl.a.
— aktieexponeringar för vilka äldre regler får tillämpas i enlighet med artikel 495.1 i CRR,
— aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts riskvikten 0 % enligt schablonmetoden, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 % kan tillämpas (artikel 150.1 g i CRR),
— aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper (artikel 150.1 h i CRR),
— aktieexponeringar mot anknutna företag i enlighet med behandlingen av ”övriga motpartslösa tillgångar” (i enlighet med artikel 155.1 i CRR), och
— aktiefordringar som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artiklarna 46 och 48 i CRR.
3.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)
Kolumner
005
MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)
Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.
010
INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)
Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR.
PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.
När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. ”totala exponeringar”) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkning av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska vikterna för exponeringsvärdet fastställas med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060).
020
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar.
I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ”obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper”).
Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR.
030–040
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
OBETALT KREDITRISKSKYDD
GARANTIER
KREDITDERIVAT
Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.
050
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING
(-) SUMMA UTFLÖDEN
I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.
060
EXPONERINGSVÄRDE
Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR).
Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR).
070
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)
I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR.
080
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR.
Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR).
När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR).
090
MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST
I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR.
92. I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk).
Rader
CR EQU IRB 1 – rad 020
PD/LGD-METOD: SUMMA
Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen.
CR EQU IRB 1 – raderna 050–090
FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:
På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de begärda uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper.
CR EQU IRB 1 – rad 100
METOD MED INTERNA MODELLER
Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 100.
CR EQU IRB 1 – rad 110
AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER
Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera
— riskvägda exponeringsbelopp för sådana aktiepositioner i enheter i den finansiella sektorn som behandlas i enlighet med artikel 48.4 i CRR, och
— aktiepositioner med riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR.
CR EQU IRB 2
UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS
Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen.
Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta.
3.6 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
3.6.1 Allmänna kommentarer
93. I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR.
94. I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret.
95. Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR.
96. Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet.
97. Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav.
98. I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5.
99. Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB).
3.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS
I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser.
Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen.
020
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER
I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet.
Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020.
030
KAPITALBASKRAV
I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR.
040
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK
I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken.
Rader
010
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret
På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).
På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.
På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.
På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).
020 – 060
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)
Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)
På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.
Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.
070
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret
På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).
På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.
På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.
På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med en tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).
080 – 120
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)
Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)
På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.
Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.
3.7 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
3.7.1 Allmänna kommentarer
100. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.
101. I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR.
3.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen.
En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR.
020–040
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans.
020
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)
Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.
030
(-) SUMMA UTFLÖDEN: OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)
Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).
Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.
040
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD
För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.
Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.
050
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.
De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.
Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR.
I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.
060
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.
070
ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen.
080–110
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.
I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).
Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).
080
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)
Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR.
Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).
090
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR.
Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet.
Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).
100–110
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.
100
(-) SUMMA UTFLÖDEN
Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2.
Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.
Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(-) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen.
110
SUMMA INFLÖDEN
Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen.
120
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen.
130
(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM)
Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).
Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen.
140
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)
Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen.
150–180
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR
I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR.
Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen.
De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %,]0 %, 20 %],]20 %, 50 %] och]50 %, 100 %].
190
EXPONERINGSVÄRDE
Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen.
200
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN
I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.
210
OMFATTAS AV RISKVIKTER
Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen.
220–320
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT
220–260
KREDITVÄRDERADE
Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR.
Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR.
270
1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE)
Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR.
280
GENOMLYSNING
Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR.
Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).
290
GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP
Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR.
Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR.
300
GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.
310
INTERNMETODEN (IAA)
Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden.
320
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)
Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.
330
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall.
340
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING
Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn.
350
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare.
360
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER
För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.
370–380
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP: FÖRE TAKET/EFTER TAKET
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR.
390
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER
Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.
102. CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.
103. Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.
Rader
010
SUMMA EXPONERINGAR
Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.
020
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.
030
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.
040–060
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar.
Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060).
070–090
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.
Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.
För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.
För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.
Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR.
100
FÖRTIDA AMORTERING
Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.
110
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.
CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.
120–140
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.
150–170
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.
180
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
190–210
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.
220–240
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.
250–290
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE
På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.
Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190, 210–270 och kolumnerna 330–340.
3.8 C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
3.8.1 Allmänna kommentarer
104. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden.
105. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.
106. CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret.
3.8.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen.
Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen.
020–040
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
Artiklarna 249 och 250 i CRR.
Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen.
020
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)
Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.
030
(-) SUMMA UTFLÖDEN: OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)
Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).
Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.
040
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD
För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.
Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.
050
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.
De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.
Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR.
I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.
060–090
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET
Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.
I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).
060
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)
Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR.
I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd eller partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.
Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen.
070
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD
Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR.
Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen.
080–090
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING
Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.
080
(-) SUMMA UTFLÖDEN
Artikel 236 i CRR.
Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.
Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen.
090
SUMMA INFLÖDEN
Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen.
100
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER
Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen.
110
(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER, JUSTERAT VÄRDE (CVAM)
Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).
120
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)
Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.
130–160
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR
I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges.
I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR.
De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, (0 %, 20 %], (20 %, 50 %] och (50 %, 100 %].
170
EXPONERINGSVÄRDE
Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.
Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen.
180
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN
I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.
190
OMFATTAS AV RISKVIKTER
200–320
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG)
Artikel 261 i CRR.
Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering.
Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR.
330
FORMELBASERAD METOD
Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR.
Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges.
340
DEN FORMELBASERADE METODEN: GENOMSNITTLIG RISKVIKT
Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ”effektiva riskvikt” när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100).
När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ”T” ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR.
I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.
350
GENOMLYSNING
Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen).
I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas.
Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ”Poster utanför balansräkningen och derivat”.
Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350.
För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR.
360
GENOMLYSNING: GENOMSNITTLIG RISKVIKT
Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.
370
INTERNMETOD
I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP).
380
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT
I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.
390
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR.
Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.
400
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Totalt riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall.
410
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING
När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn.
420
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR.
430
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER
För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.
Negativa värden ska rapporteras i denna kolumn.
440–450
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP: FÖRE TAKET/EFTER TAKET
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering).
460
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER
Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.
107. CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.
108. Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.
Rader
010
SUMMA EXPONERINGAR
Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.
020
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.
030
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR
På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.
040–090
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts.
Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.
100–150
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.
De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.
För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.
För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.
Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.
160
FÖRTIDA AMORTERING
Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.
170
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR
På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.
CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.
180–230
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer.
240–290
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.
300
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR
På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
310–360
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.
370–420
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.
430–540
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE
På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 (tabell 4) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.
Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170, 190–320 och kolumnerna 400–410.
3.9 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)
3.9.1 Allmänna kommentarer
109. I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade.
110. Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:
a.
Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkar i, om det innehar minst en position i värdepapperiseringen. Det innebär att oavsett om det har funnits en betydande risköverföring eller inte ska instituten rapportera information om alla positioner som de innehar (såväl utanför som inom handelslagret). De positioner som innehas inbegriper de positioner som behålls på grund av artikel 405 i CRR.
b.
Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkat i under rapporteringsåret (1), om det inte innehar någon position.
c.
Värdepapperiseringar vars yttersta underliggande tillgång är finansiella skuldförpliktelser som ursprungligen emitterats av det rapporterande institutet och (delvis) förvärvats av ett specialföretag för värdepapperiseringar. Denna underliggande tillgång skulle kunna inkludera säkerställda obligationer eller andra skuldförpliktelser och ska identifieras som sådan i kolumn 160.
d.
Positioner som innehas i värdepapperiseringar där det rapporterande institutet varken är originator eller medverkande institut (dvs. investerare och ursprungliga långivare).
111. Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut (2) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet.
112. När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400; 420–470.
113. Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare.
3.9.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
005
RADNUMMER
Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.
010
INTERN KOD
Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning.
020
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn)
Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn.
030
IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn)
I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn.
Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras.
040
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK)
Följande förkortningar rapporteras:
— ”T” för traditionell.
— ”S” för syntetisk.
Definitionerna av ”traditionell värdepapperisering” och ”syntetisk värdepapperisering” återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR.
050
KONTOBEHANDLING: STÅR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR KVAR I BALANSRÄKNINGEN ELLER DE ÄR BORTTAGNA FRÅN DEN?
Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar:
— ”K” om de beaktas fullständigt.
— ”P” om de är delvis borttagna.
— ”R” om de är helt och hållet borttagna.
— ”N” – ej tillämpligt.
I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen.
Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen.
Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.
Alternativet ”P” (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IAS 39.30–35.
060
SOLVENSBEHANDLING: VILKA VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITIONER OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVEN?
Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar:
— ”N” för poster som inte omfattas av kapitalbaskraven.
— ”B” för poster utanför handelslagret.
— ”T” för poster i handelslagret.
— ”A” för poster delvis inom och delvis utanför handelslagret.
Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR.
I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret).
Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden.
Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller).
Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.
070
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?
Utifrån de definitioner av ”värdepapperisering” och ”återvärdepapperisering” som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar:
— ”S” för värdepapperisering.
— ”R” för återvärdepapperisering.
080–100
BIBEHÅLLANDE
Artiklarna 404–410 i CRR.
080
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS
För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR:
A – Vertikal andel (värdepapperiseringspositioner): ”bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje tranch som sålts eller överförts till investerarna”.
V – Vertikal andel (värdepapperiserade exponeringar): bibehållande av minst 5 % av kreditrisken för var och en av de värdepapperiserade exponeringarna, om den bibehållna kreditrisken avseende sådana värdepapperiserade exponeringar alltid likställs med eller efterställs den kreditrisk som har värdepapperiserats för samma exponeringar.
B-Rullande exponeringar: ”bibehållande av originatorns andel på minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna”.
C – Inom balansräkningen: ”bibehållande av slumpvis utvalda exponeringar som motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, vilka annars skulle ha värdepapperiserats i den aktuella transaktionen, förutsatt att antalet potentiella värdepapperiserade exponeringar ursprungligen inte understiger 100”.
D – Förstaförlustläge: ”bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge och vid behov andra trancher med samma eller högre riskprofil än de som överförts eller sålts till investerare, vilka inte har kortare löptid än de som överförts eller sålts till investerare, så att bibehållandet totalt motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna”.
E – Undantagna: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar som avses med bestämmelserna i artikel 405.3 i CRR.
N – Ej tillämpligt: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar för vilka bestämmelserna i artikel 404 i CRR är relevanta.
U – Föremål för överträdelse eller okänt: Denna kod ska rapporteras om man vid rapporteringen är osäker på vilken typ av bibehållande det gäller, eller om någon bestämmelse har överträtts.
090
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET
Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten).
Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel.
Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).
100
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET?
Artikel 405.1 i CRR.
Följande förkortningar rapporteras:
Y = ja.
N = nej.
Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).
110
INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)
Följande förkortningar rapporteras:
— ”O” för originator.
— ”S” för medverkande institut.
— ”L” för ursprunglig långivare.
— ”I” för investerare.
Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR.
120–130
GÄLLER INTE PROGRAM FÖR TILLGÅNGSBASERADE CERTIFIKAT (ABCP)
På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130.
120
URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år)
Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ”mm/yyyy” (mån/år).
Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper.
Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
130
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN
I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten.
Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten.
Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
140–220
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR
I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen.
140
TOTALT BELOPP
Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis.
Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
150
INSTITUTENS ANDEL (%)
Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett).
Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
160
TYP
I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder:
1 – Panträtter i bostadsfastigheter.
2 – Panträtter i kommersiella fastigheter.
3 – Kreditkortsfordringar.
4 – Leasing.
5 – Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag).
6 – Konsumentkrediter.
7 – Handelsfordringar.
8 – Övriga tillgångar.
9 – Säkerställda obligationer.
10 – Övriga skulder.
Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer.
När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena.
170
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)
I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen.
Följande förkortningar rapporteras:
— ”S” för schablonmetoden.
— ”I” för internmetoden.
— ”M” för en kombination av de båda metoderna (SA/IRB).
Om schablonmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA.
Om internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB.
Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB.
Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
180
ANTAL EXPONERINGAR
Artikel 261.1 i CRR.
Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar.
Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn.
190
LAND
Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ”OT” (övrigt) rapporteras.
200
ELGD (%)
Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR.
Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
210
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR
Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen.
I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder.
Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
220
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)
I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. kirb definieras i artikel 242.4 i CRR.
Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.
Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.
230–300
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR
I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid.
Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet.
230–250
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).
230
PRIORITERADE
Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge ska tillhöra denna kategori.
240
MELLANLIGGANDE
Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR.
250
FÖRSTAFÖRLUST
Tranch i första-förlustläge definieras i artikel 242.15 i CRR.
260–280
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).
Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.
290
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM
Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum:
i) det tidigaste datum då en städoption (definieras i artikel 242.2 i CRR) kan utnyttjas med hänsyn till löptiden för underliggande exponering(ar) och till förväntad förbetalningsgrad eller till potentiella omförhandlingar avseende dessa exponeringar.
ii) det tidigaste datum då originatorn kan utnyttja någon annan städoption som ingår i avtalsbestämmelserna om värdepapperisering och som leda till att värdepapperiseringen löstes in helt och hållet.
Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.
300
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG
Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation).
Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.
310–400
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER
I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (högt rangordnade, mellanliggande, i första-förlustläge).
310–330
POSTER I BALANSRÄKNINGEN
Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.
340–360
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster utanför balansräkningen.
370–400
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT
I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360).
370
DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS)
Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS).
I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut:
— Garantier knutna till kreditgivning.
— Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.
380
IRS / CRS
Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR.
390
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER
Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden).
400
ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER)
Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR).
410
FÖRTIDA AMORTERING: TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR
I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen).
Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar).
I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas.
Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB.
420
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN
Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB.
I denna kolumn rapporteras ett negativt värde.
430
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET
I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.
Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET
440
SUMMA EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET
I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.
Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET
450–510
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET
450
KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ?
Följande förkortningar rapporteras:
C – korrelationshandelsportfölj (CTP).
N – ej korrelationshandelsportfölj.
460–470
NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA
Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP.
480
SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK
Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP.
4. MALLAR FÖR OPERATIV RISK
4.1. C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
4.1.1. Allmänna Kommentarer
114. Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.
115. Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om reviderade uppgifter inte är tillgängliga får instituten använda skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter.
116. Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga.
117. I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk.
118. Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena.
119. Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk.
4.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–030
RELEVANT INDIKATOR
Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.
Med ”relevant indikator” avses nedan ”summan av posterna” i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR.
Om institutets uppgifter om ”relevant indikator” avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år +2).
Om det helt saknas historiska uppgifter om ”relevant indikator” får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar.
040–060
LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ASA)
I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR).
För affärsområdet ”storkundsbank” ska även värdepapper utanför handelslagret tas med.
070
KAPITALBASKRAV
Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070.
071
SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER
Artikel 92.4 i CRR Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5.
080
VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM
Artikel 18.1 i CRR (avseende som inkluderas, med den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR) om vilken metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.
090–120
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)
090
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING
De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan).
100
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS
I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR).
110
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING
Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ”perfekt samband”) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ”perfekt samband” mellan riskklasserna). Förhållandet med ”perfekt samband” inträffar i ”utgångsläget”, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ”utgångsläget”, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ”diversifieringskapaciteten” i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %.
120
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)
I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR.
Rader
010
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS
På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR).
020
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN SCHABLONMETODEN (TSA) ELLER DEN ALTERNATIVA SCHABLONMETODEN (ASA) TILLÄMPAS
Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras.
030–100
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN TSA TILLÄMPAS
Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR.
110–120
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN ASA TILLÄMPAS
Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank”.
Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ”storkundsbank” och ”hushållsbank” såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget.
130
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS
Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR).
Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.
4.2 OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)
4.2.1 Allmänna kommentarer
120. I mall C 17.01 (OPR DETAILS 1) summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden. I mall C 17.02 (OPR DETAILS 2) ges detaljerad information om de största förlusthändelserna under året.
121. Förluster till följd av operativa risker kopplade till kreditrisker och som omfattas av kapitalbaskrav för kreditrisk (kreditrelaterade operativa riskhändelser) beaktas varken i mall C 17.01 eller i mall C 17.02.
122. Vid kombinerad användning av olika metoder för beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk enligt artikel 314 i CRR ska ett instituts redovisade förluster och återvinningar rapporteras i C 17.01 och C 17.02, oavsett vilken metod som använts för att beräkna kapitalbaskraven.
123. bruttoförlust: en förlust som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – i enlighet med artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar ”snabbt återvunna förlusthändelser”, som avses nedan.
124. återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter. Återvinningar delas upp i återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring.
125. snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR DETAILS.
126. Den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen).
127. Förluster som orsakats av en gemensam operativ riskhändelse eller av flera händelser kopplade till en ursprunglig operativ riskhändelse som orsakar händelser eller förluster (huvudhändelsen) slås ihop. De hopslagna händelserna ska betraktas och rapporteras som en händelse och de hänförliga bruttoförlustbeloppen respektive förlustkorrigeringarna ska därför summeras.
128. De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret). Både för uppgifter som rapporterats i juni och i december avser ”tidigare rapporteringsreferensperiod” alla rapporteringsreferensperioder till och med den som slutar vid föregående kalenderårs utgång.
129. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b i) i denna förordning ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ”den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat”. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b iii ska bruttonationalprodukten till marknadspris – enligt definitionen i punkt 8.89 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (ESA 2010) och publicerad av Eurostat för det föregående kalenderåret – användas.
4.2.2 C 17.01: Förluster och återvinningar per affärsområde och händelsetyp det senaste året (OPR DETAILS 1)
4.2.2.1 Allmänna kommentarer
130. I mall C.17.01 ska uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ”företagsövergripande poster” som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden.
131. Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde.
132. Raderna visar affärsområdena och inom varje affärsområde, uppgifter om antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbelopp (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, de förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna och de totala återvinningsbeloppen (direkta återvinningar såväl som återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring).
133. För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och bruttoförlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000, 20 000, 100 000 och 1 000 000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen
4.2.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–070
HÄNDELSETYP
Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070).
Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080.
080
SUMMA HÄNDELSETYPER
I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera totalt ”Antal händelser (nya händelser)”, totalt ”Bruttoförlustbelopp (nya händelser)”, totalt ”Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar”, de totala ”förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder”, ”Största enskilda förlust”, ”Summa av de fem största förlusterna”, ”Total direkt återvinning” och ”Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring”.
Förutsatt att institutet har fastställt händelsetypen för alla förluster visar kolumn 080 en summering av antalet förlusthändelser, det sammanräknade bruttoförlustbeloppen, de totala återvinningsbeloppen och de totala förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder som rapporteras i kolumnerna 010–070.
Den största enskilda förlusten som rapporteras i kolumn 080 är den största enskilda förlusten inom ett affärsområde och identisk med det högsta beloppet av de största enskilda förluster som rapporteras i kolumnerna 010–070, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för alla förluster.
Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde.
090–100
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN
I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR.
Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090.
Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100).
Rader
010–880
AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER
Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ”företagsövergripande poster” som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbeloppet (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna, totalt direkt återvinningsbelopp och de total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring.
För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska det bruttoförlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden.
Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka affärsområdet är okänt i kolumn 910–980.
010, 110, 210, 310, 410, 510, 610, 710, 810
Antal händelser (nya händelser)
Antalet händelser är antalet operativa riskhändelser där bruttoförluster beaktats under rapporteringsreferensperioden.
Antalet händelser ska avse nya händelser, dvs. operativa riskhändelser
i) ”som beaktas för första gången” inom rapporteringsreferensperioden, eller
ii) ”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod, om händelsen inte ingått i någon tidigare tillsynsrapport, exempelvis på grund av att den fastställts som en operativ riskhändelse först under innevarande rapporteringsreferensperiod eller på grund av att de ackumulerade förlusterna hänförliga till händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) överstiger tröskelvärdet för intern uppgiftsinsamling först under innevarande rapporteringsreferensperiod.
”Nya händelser” innefattar inte operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod som redan ingår i tidigare tillsynsrapporter.
020, 120, 220, 320, 420, 520, 620, 720, 820
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
Bruttoförlustbeloppet är de förlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar). Alla förluster som avser en enskild händelse som inte beaktats under rapporteringsreferensperioden räknas samman och betraktas som bruttoförlusten för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden.
De rapporterade bruttoförlustbeloppet ska avse ”nya händelser” enligt definitionen i raden ovan. För händelser ”som beaktas för första gången” under en föregående rapporteringsreferensperiod som inte ingått i några tidigare tillsynsrapporter ska den totala förlust som ackumulerats fram till rapporteringsreferensdatumet (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) rapporteras som bruttoförlusten på rapporteringsreferensdatumet.
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
030, 130, 230, 330, 430, 530, 630, 730, 830
Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar
Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar är antalet operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under tidigare rapporteringsreferensperioder och som redan ingår i tidigare rapporter för vilka förlustkorrigeringar gjorts under innevarande rapporteringsreferensperiod.
Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska summan av dessa förlustkorrigeringar räknas som en värdering under perioden.
040, 140, 240, 340, 440, 540, 640, 740, 840
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsreferensperioder är summan av följande element (positiva eller negativa):
i) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av positiva förlustkorrigeringar under rapporteringsperioden (t.ex. ökade avsättningar, sammanhörande förlusthändelser, ytterligare avveckling) för operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” och rapporterats under tidigare rapporteringsreferensperioder.
ii) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av negativa förlustkorrigeringar som gjorts under rapporteringsperioden (t.ex. till följd av minskad provision) för operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under tidigare rapporteringsreferensperioder.
Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska alla dessa förlustkorrigeringsbelopp summeras med beaktande av tecknet för värderingen (positivt eller negativt). Denna summa betraktas som förlustkorrigeringen för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden.
Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen rapporterades för ett referensdatum i december (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet.
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
050, 150, 250, 350, 450, 550, 650, 750, 850
Största enskilda förlust
Den största enskilda förlusten är den största av
i) det största bruttoförlustbeloppet som avser en händelse som rapporterats för första gången inom rapporteringsreferensperioden och
ii) det största positiva förlustkorrigeringsbelopp (definieras ovan) som avser en händelse som rapporteras för första gången under en tidigare rapporteringsreferensperiod.
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
060, 160, 260, 360, 460, 560, 660, 760, 860
Summa av de fem största förlusterna
Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland
i) bruttoförlustbeloppet för händelser som rapporterats för första gången inom rapporteringsreferensperioden och
ii) de positiva förlustkorrigeringsbeloppen (definieras för raderna 040, 140 ..., 840 ovan) som avser händelser som rapporteras för första gången under en tidigare rapporteringsreferensperiod. Det belopp som kan kvalificeras som ett av de fem största är själva förlustkorrigeringsbeloppet, inte den totala förlusten som härrör från respektive händelse före eller efter förlustkorrigeringen.
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.
070, 170, 270, 370, 470, 570, 670, 770, 870
Total direkt återvinning
Direkta återvinningar är alla återvinningar som erhållits utom de som omfattas av artikel 323 i CRR enligt vad som rapporteras i raden nedan.
Det totala direkta återvinningsbeloppet är summan av alla direkta återvinningar och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder.
080, 180, 280, 380, 480, 580, 680, 780, 880
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
Återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring är de återvinningar som omfattas av artikel 323 i CRR.
Den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring är summan av alla återvinningar och andra mekanismer för risköverföring och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsreferensperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder.
910–980
SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN
För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget rapporteras.
910–914
Antal händelser
På rad 910 ska det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall.
På raderna 911–914 ska antalet händelser med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras.
Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:
— Det totala antalet händelser som rapporteras i raderna 910–914 är lika med den horisontella summeringen av antalet händelser på motsvarande rad, förutsatt att man i dessa siffror redan behandlar de händelser som berör flera affärsområden som en händelse.
— Siffran som rapporteras i kolumn 080; rad 910 behöver inte vara lika med den vertikala summeringen av antalet händelser som anges i kolumn 080, eftersom en händelse kan beröra flera affärsområden samtidigt.
920–924
Bruttoförlustbelopp (nya händelser)
Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är bruttoförlustbeloppet (nya händelser) som rapporteras i rad 920 en summering av bruttoförlustbeloppen för nya händelser för varje affärsområde.
På raderna 921–914 ska bruttoförlustbeloppet för varje händelse med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras.
930, 935, 936
Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar
På rad 930 ska summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering, i enlighet med raderna 030, 130 ..., 830, rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall.
Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigering ska delas upp i antalet händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden och antalet händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (alla ska rapporteras med positivt tecken).
940, 945, 946
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder
På rad 940 ska summan av förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder per affärsområde (i enlighet med raderna 040, 140 ..., 840) rapporteras. Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är det belopp som rapporteras på rad 940 en summering av de förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder som rapporterats för de olika affärsområdena.
Antalet förlustkorrigeringar ska delas upp i beloppet som avser händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden (rad 945, rapporteras som ett positivt tal) och beloppet som avser händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (rad 946, rapporteras som ett negativt tal). Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken på rad 946 i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet.
950
Största enskilda förlust
Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den största enskilda förlusten den största förlusten över det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden.
Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:
— Den största enskilda förlusten som rapporteras ska vara lika med det högsta av de värden som rapporteras i kolumnerna 010–070 på denna rad.
— Om händelser påverkar olika affärsområden kan det rapporterade beloppet i {r950, c080} vara högre än beloppet av den största enskilda förlusten per affärsområde som rapporterats på andra rader i kolumn 080.
960
Summa av de fem största förlusterna
Summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster.
Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 i tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och om det har fastställt händelsetyperna för alla förluster ska summan av de fem största kolumnerna, för kolumn 080 vara summan av de fem största förlusterna i hela matrisen, vilket betyder att den inte behöver vara lika med varken det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna” på rad 960 eller det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna i kolumn 080”.
970
Total direkt återvinning
Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är de totala direkta återvinningarna summan av de direkta återvinningarna för varje affärsområde.
980
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring
Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring summan av den totala återvinningen från försäkring och andra mekanismer för risköverföring för varje affärsområde.
4.2.3 C 17.02: Operativ risk: Detaljerad information om de största förlusthändelserna under det senaste året (OPR DETAILS 2)
4.2.3.1 Allmänna kommentarer
134. I mall C 17.02 ska uppgifter om enskilda förlusthändelser lämnas (en rad per händelse).
135. De uppgifter som rapporteras i mallen ska avse ”nya händelser”, dvs. operativa riskhändelser
a) ”som beaktas för första gången” inom rapporteringsreferensperioden, eller
b) ”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod, om händelsen inte ingått i någon tidigare tillsynsrapport, exempelvis på grund av att den fastställts som en operativ riskhändelse först under innevarande rapporteringsreferensperiod eller på grund av att de ackumulerade förlusterna hänförliga till händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) överstiger tröskelvärdet för intern uppgiftsinsamling först under innevarande rapporteringsreferensperiod.
136. Endast händelser som leder till bruttoförlustbelopp på minst 100 000 euro ska rapporteras Med beaktande av detta tröskelvärde ska följande ingå i mallen:
a) Den största händelsen inom varje händelsetyp, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för förluster.
b) Minst tio av de största resterande händelserna, med eller utan fastställd händelsetyp, per bruttoförlustbelopp.
c) Händelserna ska rangordnas efter bruttoförlustbelopp.
d) En händelse får endast beaktas en gång.
4.2.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
Händelse-ID
Händelse-ID är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen.
Om ett internt ID finns tillgängligt ska instituten ange internt ID. I annat fall ska det ID som rapporteras följa nummerordning 1, 2, 3 osv.
020
Redovisningsdatum
Den dag då en förlust eller reserv/avsättning först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker.
030
Datum för inträffande
Den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början.
040
Datum för upptäckt
Den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen.
050
Händelsetyp
De händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR.
060
Bruttoförlust
Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan.
070
Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar
Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan, netto efter direkta återvinningar till följd av förlusthändelser.
080 – 160
Bruttoförlust per affärsområde
Den bruttoförlust som rapporteras i kolumn 060 ska hänföras till relevant affärsområde i enlighet med artiklarna 317 och 322.3 b i CRR.
170
Namn på juridisk person
Namnet på den juridiska person enligt kolumn 010 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffar.
180
LEI-kod
LEI-koden enligt kolumn 025 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffat.
190
Affärsenhet
Affärsenhet eller företagsdivision inom enheten där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera affärsenheter eller företagsdivisioner påverkas – inträffat.
200
Beskrivning
En narrativ beskrivning av händelsen, i tillämpliga fall i generella och anonyma ordalag, som minst bör ska innehålla information om själva händelsen och om vad som orsakat händelsen, om detta är känt.
5. MALLAR FÖR MARKNADSRISKER
137. Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM).
138. Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som emitterat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som emitterat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR.
5.1 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
5.1.1 Allmänna kommentarer
139. I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell {325;060} (värdepapperiseringar) respektive cell {330;060} (CTP)..
140. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor.
5.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–020
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.
030–040
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.
050
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.
060
KAPITALBASKRAV
Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.
070
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
Rader
010–350
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET
Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod.
011
GENERELL RISK:
012
Derivat
Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall.
013
Övriga tillgångar och skulder
Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret.
020–200
LÖPTIDSBASERAD METOD
Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid.
210–240
GENERELL RISK: DURATIONSBASERAD METOD
Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3.
250
SPECIFIK RISK
Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330.
Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR.
251–321
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar
Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321.
Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ”genomlysning”). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321.
Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR:
Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid.
Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas.
325
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument
Det totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI.
330
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen
De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI.
350–390
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)
Artikel 329.3 i CRR.
De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.
5.2 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
5.2.1 Allmänna kommentarer
141. I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden.
142. I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.
143. Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.
5.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–020
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.
030–040
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)
Artikel 258 i CRR.
050–060
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.
070–520
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER
Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner.
230–240 och 460–470
1 250 %
Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.
250–260 och 480–490
FORMELBASERAD METOD
Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.
Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser.
270 och 500
GENOMLYSNING
SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).
Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.
280–290 / 510–520
INTERNMETOD
Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR.
Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ”investment grade”.
530–540
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 14.2 i CRR.
550–570
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER
Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.
580–600
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER
Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.
610
Kapitalbaskravet fastställs till det högsta av följande värden:
I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600).
Rader
010
SUMMA EXPONERINGAR
Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.
040, 070 och 100
VÄRDEPAPPERISERING
Artikel 4.1.38 i CRR.
020,050, 080 och 110
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING
Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR.
030–050
ORIGINATOR
Artikel 4.1.41 i CRR.
060–080
INVESTERARE
Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.
090–110
MEDVERKANDE INSTITUT
Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
120–210
UPPDELNING AV DET TOTALA BELOPPET FÖR RISKVÄGDA LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP
Artikel 337.4 sista meningen i CRR.
Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ”typ”):
— 1–Panträtt i bostadsfastigheter.
— 2–Panträtt i kommersiella fastigheter.
— 3–Kreditkortsfordringar.
— 4–Leasing.
— 5–Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag).
— 6–Konsumentlån.
— 7–Kundfordringar.
— 8–Övriga tillgångar.
— 9–Säkerställda obligationer.
— 10–Övriga skulder.
Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen.
5.3 C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
5.3.1 Allmänna kommentarer
144. I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden.
145. I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.
146. Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ”Övriga CTP-positioner” är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ”värdepapperisering” och ”kreditderivat på n:te förfall”.
147. Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.
5.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–020
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.
030–040
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)
Artikel 258 i CRR.
050–060
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.
070–400
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)
Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.
160 och 330
ÖVRIGA
Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner.
Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt.
170–180 och 360–370
1 250 %
Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.
190–200 och 340–350
FORMELBASERAD METOD
Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.
210 / 380
GENOMLYSNING
SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).
Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.
220–230 och 390–400
INTERNMETOD
Artikel 259.3–259.4 i CRR.
410–420
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER
Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.
430–440
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER
Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. SUMMA KAPITALBASKRAV
450
KAPITALBASKRAVET FASTSTÄLLS TILL DET HÖGSTA AV FÖLJANDE VÄRDEN:
den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440).
Rader
010
SUMMA EXPONERINGAR
Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.
020–040
ORIGINATOR
Artikel 4.1.13 i CRR.
050–070
INVESTERARE
Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.
080–100
MEDVERKANDE INSTITUT
Artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.
030, 060 och 090
VÄRDEPAPPERISERING
Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR.
Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ”övriga CTP-positioner”.
110
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET
När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här.
Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall.
040, 070, 100 and 120
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER
Positionerna i
— derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner,
— CTP-positioner som är säkrade genom kreditderivat i enlighet med artikel 346 i CRR, och
— övriga positioner som uppfyller kriterierna i artikel 338.3 i CRR.
rapporteras här.
5.4 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)
5.4.1 Allmänna kommentarer
148. I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden.
149. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ”marknad” förstås som ”land” (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014).
5.4.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–020
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR).
030–040
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR.
050
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad. Positioner i aktieindexterminer enligt artikel 344.4 andra meningen i CRR ska inte tas med i denna kolumn.
060
KAPITALBASKRAV
Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.
070
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
Rader
010–130
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET
Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.
020–040
GENERELL RISK
Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.
Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk.
På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav.
021
Derivat
Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall.
022
Övriga tillgångar och skulder
Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret.
030
Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod
Brett diversifierade aktieindexterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050.
040
Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade
Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR.
050
SPECIFIK RISK
Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR.
090–130
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)
Artikel 329.2 och 329.3 i CRR.
De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.
5.5 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
5.5.1 Allmänna kommentarer
150. Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder.
151. Raderna 100– 480 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR. I dessa memorandumposter ingår alla positioner i rapportvalutan, oavsett i vilken utsträckning de är avsedda för syftena i artikel 354 i CRR. Raderna 130–480 i memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.
5.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
020–030
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras.
040–050
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR.
Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt.
060–080
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR.
060–070
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA)
Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner.
Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.
Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.
Icke avstämda positioner i andra valutor än rapportvalutor adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa.
080
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA)
Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor.
RISKKAPITALKRAV (%)
I enlighet med artiklarna 351 och 354. Riskkapitalkraven anges i procent.
090
KAPITALBASKRAV
Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR.
100
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
Rader
010
SUMMA POSITIONER
Alla positioner i andra valutor än rapportvalutor och de positioner i rapportvalutan som beaktas i enlighet med artikel 354 i CRR samt motsvarande kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 c i och artikel 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan).
020
NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR
Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR.
025
Nära sammanhängande valutor: varav: rapportvaluta
Positioner i rapportvalutan som bidrar till beräkningen av kapitalbaskraven i enlighet med artikel 354 i CRR.
030
ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)
Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.
Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR:
För fonder som behandlas som separata valutor kan kapitalbaskraven beräknas enligt någon av följande två metoder:
1.
Den modifierade guldmetoden tillämpas om inriktningen på fondens investeringar inte är känd (en sådan fond ska adderas till institutets totala nettoposition i valuta).
2.
Om inriktningen på fondens investeringar är känd ska fonden adderas till den totala öppna valutapositionen (lång eller kort, beroende på fondens inriktning).
Sådana fonder ska rapporteras i enlighet med respektive beräkning av kapitalbaskraven.
040
GULD
Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.
050 – 090
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)
Artiklarna 352.5 och 352.6 i CRR.
De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.
100–120
Uppdelning av de totala positionerna (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp
De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen.
100
Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat
Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120.
110
Poster utanför balansräkningen
Poster som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning.
120
Derivat
Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR.
130–480
MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER
Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.
5.6 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
5.6.1 Allmänna kommentarer
152. I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden.
5.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010–020
Alla POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.5 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR).
030–040
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)
I enlighet med artikel 357.4 i CRR.
050
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV
De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.
060
KAPITALBASKRAV
Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.
070
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
Rader
010
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR
Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.
020–060
POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER
Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR.
070
LÖPTIDSMETOD
Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR.
080
UTÖKAD LÖPTIDSMETOD
Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR.
090
FÖRENKLAD METOD
Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR.
100–140
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)
Artikel 358 i CRR.
De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.
5.7 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
5.7.1 Allmänna kommentarer
153. Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav.
154. Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande.
5.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
030–040
Value at Risk (VaR)
Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont.
030
Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnittet av Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg)
Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR.
040
Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1)
Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR.
050–060
Stressjusterat Value at Risk
Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj.
050
Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnittet av de stressjusterade Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg)
Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR.
060
Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1)
Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR.
070–080
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER
Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.
070
Genomsnittligt mått under 12 veckor
Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.
080
Senaste riskvärde
Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.
090–110
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ
090
MINIMIGRÄNS
Artikel 364.3 c i CRR.
= 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ”alla prisrisker”.
100–110
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT
Artikel 364.3 b.
110
SENASTE MÅTT
Artikel 364.3 a.
120
KAPITALBASKRAV
De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR.
130
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
140
Antal överskridanden (under de föregående 250 bankdagarna)
I enlighet med artikel 366 i CRR.
150–160
Multiplikationsfaktor för Value at Risk (mc) och multiplikationsfaktor för stressjusterad Value at Risk (ms)
I enlighet med artikel 366 i CRR.
170–180
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET
De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.
Rader
010
SUMMA POSITIONER
Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.
När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter.
020
OMSATTA SKULDINSTRUMENT
Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.
030
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK
Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
040
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – SPECIFIK RISK
Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
050
AKTIER
Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.
060
AKTIER – GENERELL RISK
Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
070
AKTIER – SPECIFIK RISK
Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.
080
VALUTAKURSRISK
Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.
090
RÅVARURISK
Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.
100
TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK
Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).
110
TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK
Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).
5.8 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
5.8.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
Kolumner
010
Exponeringsvärde
Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR.
Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet.
020
varav: Varav OTC-derivat
Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR.
Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd.
030
varav: SFT
Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR.
Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepapperisering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd.
040
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)
Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR.
Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk.
050
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)
Se instruktionerna till kolumn 040.
060
MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)
Se instruktionerna till kolumn 040.
070
SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1)
Se instruktionerna till kolumn 040.
080
KAPITALBASKRAV
Artikel 92.3 d i CRR.
Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden.
090
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP
Artikel 92.4 b i CRR.
Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.
Memorandumposter
100
Antal motparter
Artikel 382 i CRR.
Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk.
Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepapperisering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten.
110
varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread
Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter.
120
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat
130
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN
Artikel 386.1 a i CRR.
Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.
140
INDEXERADE KREDITSWAPPAR
Artikel 386.1 b i CRR.
Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.
Rader
010
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt
Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt.
020
Enligt avancerad metod
Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR.
030
Enligt standardiserad metod
Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR.
040
Baserad på OEM
Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR.
6. C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV)
6.1 Allmänna kommentarer
155. Informationen som ska användas för mall C33.00 ska omfatta alla exponeringar mot ”Offentlig sektor” enligt punkt 42 b i bilaga V.
156. Exponeringar mot ”Offentlig sektor” inbegrips i olika exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 i CRR i enlighet med instruktionerna för hur mallarna C07, C08.01 och C08.02 ska fyllas i.
157. Tabell 2 (schablonmetoden) och tabell 3 (internmetoden) i del 3 i bilaga 5 ska användas för fördelning av exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkraven enligt CRR för motpartssektorn ”Offentlig sektor”.
158. Information ska rapporteras för de totala aggregerade exponeringarna (dvs. summan av alla länder där banken har exponeringar i statspapper) och för varje land baserat på motpartens hemvist på basis av direkt låntagare.
159. Inplaceringen av exponeringar i exponeringsklasser eller jurisdiktioner ska göras utan beaktande av metoder för kreditriskreducering och i synnerhet utan beaktande av substitutionseffekter. För beräkning av exponeringsvärden och riskvägda exponeringsbelopp för varje exponeringsklass och jurisdiktion ingår dock metoder för kreditriskreducering, inbegripet substitutionseffekter.
160. Rapporteringen av information om exponeringar mot ”Offentlig sektor” per hemvistjurisdiktion för den direkta motparten om denna inte är hemvistjurisdiktion för det rapporterande institutet, omfattas av tröskelvärdena i artikel 5 b 3 i denna förordning.
6.2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR”
161. GOV-mallens tillämpningsområde omfattar direkta exponeringar i eller utanför balasräkningen och direkta derivatexponeringar mot ”Offentlig sektor” i och utanför handelslagret. Dessutom krävs en memorandumpost för indirekta exponeringar i form av kreditderivat som avser offentlig sektors exponeringar.
162. En exponering är en direkt exponering om den direkta motparten är en enhet som omfattas av definitionen ”Offentlig sektor”.
163. Mallen är uppdelad i två sektioner. Den första bygger på uppdelning av exponering per risk, metod och exponeringsklass medan den andra bygger på uppdelning efter återstående löptid
6.3 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER
Kolumner
Instruktioner
010–260
DIREKTA EXPONERINGAR
010–140
EXPONERINGAR I BALANSRÄKNINGEN
010
Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat
Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 34 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EEG (Bankredovisningsdirektivet – BAD) enligt punkterna 15–22 i del 1 i bilaga V och förtecknat i kolumnerna 030–120.
Justeringar på grund av krav på försiktig värdering ska inte minska det redovisade bruttovärdet av exponeringar i eller utanför handelslagret till verkligt värde.
020
Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner)
Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 27 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på BAD som definieras i punkterna 15–22 i bilaga V del 1 förtecknat i kolumnerna 030–120, netto av korta positioner.
Om institutet har en kort position ska det redovisade värdet, för samma återstående löptid och för samma direkta motpart, nettas mot det redovisade värdet för den direkta positionen. Detta nettobelopp ska anses vara noll om det är ett negativt belopp.
Summan av kolumnerna 030–120 minus kolumn 130 ska rapporteras här. Om detta belopp är lägre än noll ska det rapporteras som noll.
030–120
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR DERIVAT PER REDOVISNINGSPORTFÖLJ
Det aggregerade redovisade bruttovärdet för finansiella tillgångar som inte är derivat, enligt nedan, som avser exponeringar mot offentlig sektor per redovisningsportfölj enligt tillämplig redovisningsram.
030
Finansiella tillgångar som innehas för handel
IFRS 7.8 a ii, IFRS 9 bilaga A
040
Finansiella tillgångar förenade med handel
BAD Artiklarna 32–33, Bilaga V, del 1.16, Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a
Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
050
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet
IFRS 7.8 a ii, IFRS 9.4.1.4
060
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
IFRS 7.8 a i, IFRS 9.4.1.5 och redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 6
070
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet
BAD, artikel 362, Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a
Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
080
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
IFRS 7.8 d, IFRS 9.4.1.2A
090
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8
Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
100
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
IFRS 7.8 f, IFRS 9.4.1.2, Bilaga V, del 1.15,
110
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod
BAD, artikel 35, Redovisningsdirektivet artikel 6.1 i och artikel 8.2, Bilaga V, del 1.16,
Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
120
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat
BAD, artikel 37, Redovisningsdirektivet artikel 12.7, Bilaga V, del 1.16,
Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.
130
Korta positioner
Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b om den direkta motparten är offentlig sektor enligt definitionen i punkt 1.
Korta positioner uppstår när institutet säljer värdepapper som erhållit genom ett omvänt repolån, eller som lånats i en värdepapperslånetransaktion vars direkta motpart är offentlig sektor.
Det redovisade värdet är den korta positionens verkliga värde.
Korta positioner måste rapporteras per intervall för återstående löptid, enligt raderna 170–230 och per direkta motpart Korta positioner ska sedan användas för att netta positioner med samma återstående löptid och direkta motpart vid beräkning av kolumnerna 030–120.
140
varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel
Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b) som uppstår när institutet säljer de värdepapper som erhållits genom omvända repolån vars direkta motpart är offentlig sektor som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (kolumnerna 030 eller 040).
Korta positioner som uppstått när de sålda värdepappren lånats i en värdepapperslånetransaktion ska inte ingå i denna kolumn.
150
Ackumulerad nedskrivning
Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080–120. Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 71]
160
Ackumulerade nedskrivningar – varav från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080 och090.
170
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk
Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060, 070, 080 och 090. [Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 69]
180
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – av vilka från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet.
Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060 och 070.
190
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – av vila från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 080 och 090.
200–230
DERIVAT
Direkta derivatpositioner ska rapporteras i kolumnerna 200–230.
När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.
200–210
Derivat med positivt verkligt värde
Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett positivt verkligt värde för institutet på rapporteringsdatumet, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande, innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD.
Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140).
200
Derivat med positivt verkligt värde: Redovisat värde
Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på referensdatumet.
Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument.
210
Derivat med positivt verkligt värde: Teoretiskt värde
Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på rapporteringsreferensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är positivt för institutet på rapporteringsreferensdatumet.
220–230
Derivat med negativt verkligt värde
Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett negativt verkligt värde för institutet på rapporteringsreferensdagen, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande eller innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD.
Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140).
220
Derivat med negativt verkligt värde: Redovisat värde
Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på rapporteringsreferensdagen.
Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument.
230
Derivat med negativt verkligt värde: Teoretiskt värde
Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på referensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är negativt för institutet.
240–260
EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN
240
Nominellt belopp
Om den direkta motparten till en post utanför balansräkningen är offentlig sektor, enligt vad som anges i punkt 1, det teoretiska värdet av åtaganden och finansiella garantier som inte räknas som derivat i enlighet med IFRS eller enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (bilaga V, del 2, punkterna 102–119).
I enlighet med bilaga punkterna 43 och 44 i del 1 i bilaga V är offentlig sektor en direkt motpart a) i en lämnad finansiell garanti, om det är direkt motpart i det räntebärande instrumentet, och b) i ett låneåtagande eller annat åtagande, om det är den motpart vars kreditrisk bärs av det rapporterade institutet.
250
Avsättningar
BAD artikel 4 Skulder 6 c, poster utanför balansräkningen, artikel 27.11, artikel 28.8 och artikel 33. IFRS 9.4.2.1 c ii, d ii), 9.5.5.20; IAS 37, IFRS 4, Bilaga V Part 2.11.
Avsättningar för alla exponeringar utanför balansräkningen oavsett hur de värderas, förutom dem som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9.
Enligt IFRS ska nedskrivningen av ett låneåtagande rapporteras i kolumn 150 om institutet inte separat kan fastställa de förväntade kreditförlusterna från utnyttjade eller outnyttjade belopp av det räntebärande instrumentet. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentet överstiger det redovisade bruttovärdet av instrumentets lånekomponent ska det återstående saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i kolumn 250.
260
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk
När det gäller poster utanför balansräkningen som värderas till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk (punkt 110 i del 2 i bilaga V).
270–280
Memorandumpost: kreditderivat kopplade till offentliga sektorns exponering
Kreditderivat som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier som det rapporterande institutet har ingått med andra motparter än offentlig sektor och vars referensexponering är offentlig sektor, måste rapporteras.
Dessa kolumner ska inte rapporteras för exponeringar som delas upp efter risk, metod och exponeringsklass (raderna 020–160).
Exponeringarna som rapporteras i sektionen ska inte beaktas vid beräkning av exponeringsvärde och riskvägt belopp (kolumnerna 290 och 300) vilka uteslutande baseras på direkta exponeringar.
270
Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde
Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett positivt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering.
För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella tillgångar på rapportdagen.
För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett positivt verkligt värde på rapporteringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas.
280
Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde
Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett negativt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering.
För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella skulder på rapportdagen.
För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett negativt verkligt värde på rapporetringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas.
290
Exponeringsvärde
Exponeringsvärdet för exponeringar som omfattas av kreditriskramen.
För exponeringar enligt schablonmetoden se artikel 111 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden se artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR.
När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.
300
Riskvägt exponeringsbelopp
Riskvägt exponeringsbelopp för exponeringar som omfattas av kreditriskramen.
För exponeringar enligt schablonmetoden se artikel 113.1–113.5 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden se artikel 153.1 och 153.3 i CRR.
När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.
Rader
Instruktioner
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER METOD
010
Summa exponeringar
Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor, enligt punkt 1
020–150
Exponeringar enligt kreditriskramen
Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del tre avdelnig II i CRR. Exponeringar inom kreditriskramen innefattar exponeringar från verksamhet utanför handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk. Exponeringar i handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk ska rapporteras i raderna 160–260, i tillämpliga fall.
Direkta exponeringar mot derivat som är föremål för kapitalkrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–150) och marknadsriskraden (160). Riskvägda exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska dock rapporteras i kreditriskraderna medan riskvägda exponeringar till följd av marknadsrisk för dessa derivat rapporteras i marknadsriskraden.
030
Schablonmetod
Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 2 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk.
040
Nationella regeringar
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” enligt artiklarna 112 och 114, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
050
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Delstatliga eller självstyrelseorgan och myndigheter” enligt artiklarna 112 och 115, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
060
Offentliga organ
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Offentliga organ” enligt artiklarna 112 och 116 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
070
Internationella organisationer
Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Internationella organisationer” enligt artiklarna 112 och 118 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
080
Internmetod för kapitalkrav
Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 3 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk.
090
Nationella regeringar
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar och som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
100
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar och centralbanker]
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
110
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut]
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
120
Offentliga organ [Nationella regeringar och centralbanker]
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
130
Offentliga organ [Institut]
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
140
Internationella organisationer [Nationella regeringar och centralbanker]
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer och som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
150
Internationella organisationer [Institut]
Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.
160
Exponeringar enligt marknadsriskramen
Marknadsriskexponeringar omfattar positioner för vilka kapitalbaskrav beräknas enligt del tre avdelning IV i CRR.
Direkta exponeringar mot derivat som är föremål för kapitalkrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–150) och marknadsriskraden (160). Riskvägda exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska dock rapporteras i kreditriskraderna medan riskvägda exponeringar till följd av marknadsrisk för dessa derivat rapporteras i marknadsriskraden.
170–230
UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER ÅTERSTÅENDE LÖPTID:
Återstående löptid ska beräknas i dagar mellan den avtalade förfallodagen och rapporteringsreferensdagen för alla positioner.
Exponeringar mot offentlig sektor ska delas upp efter återstående löptid och hänföras till intervall enligt följande:
— [0 – 3M [: Mindre än 90 dagar
— [3M – 1Å [: Minst 90 dagar och mindre än 365 dagar
— [1Å – 2Å [: Minst 365 dagar och mindre än 730 dagar
— [2Å – 3Å [: Minst 730 dagar och mindre än 1 095 dagar
— [3Å – 5Å [: Minst 1 095 dagar och mindre än 1 825 dagar
— [5Å – 10Å [: Minst 1 825 dagar och mindre än 3 650 dagar
— [10Å – mer: 3 650 dagar eller mer
”
(1) De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).
(2) ”Självständiga institut” ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.
BILAGA III
”BILAGA VII
INSTRUKTIONER FÖR RAPPORTERING AV FÖRLUSTER FRÅN UTLÅNING DÄR SÄKERHET STÄLLTS I FORM AV FAST EGENDOM
1.
Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till de tabeller som ingår i bilaga VI till denna förordning. Denna bilaga kompletterar de instruktioner som ges i form av hänvisningar i tabellerna i bilaga VI.
2.
Samtliga allmänna instruktioner i del 1 i bilaga II i denna förordning gäller också.
1. Tillämpningsområde för rapportering
3.
De uppgifter som anges i artikel 101.1 i CRR ska rapporteras av samtliga institut som använder fastigheter för de syften som anges i del tre, avdelning II i CRR.
4.
Mallen täcker alla nationella marknader mot vilka ett institut/en grupp av institut är exponerad/-e (se artikel 101.1 i CRR). Enligt artikel 101.2 tredje meningen ska uppgifterna rapporteras separat för varje fastighetsmarknad inom unionen.
2. Definitioner
5.
förlust: ”ekonomisk förlust” enligt definitionen i artikel 5.2 i CRR, inbegripet förluster från leasade tillgångar. Återvinning från andra källor (t.ex. bankgarantier, livförsäkringar med mera) ska inte ingå vid beräkning av förluster från fast egendom. Förluster från en position ska inte nettas mot vinsten från en lyckad återvinning från en annan position.
6.
Enligt definitionen i artikel 5.2 i CRR ska för exponeringar som säkras av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter beräkningen av ekonomisk förlust utgå från det utestående exponeringsvärdet på rapporteringsdagen och ska minst innefatta: i) avkastning från realiserade säkerheter ii) direkta kostnader (inbegripet räntebetalningar och kostnader för omförhandlingar kopplade till likvidering av säkerheten) samt iii) indirekta kostnader (inbegripet driftskostnader för omförhandlingsenheten). Alla komponenter ska diskonteras till rapportens referensdatum.
7.
exponeringsvärde: exponeringsvärdet följer de regler som anges i del tre, avdelning II i CRR (se kapitel 2 för institut som använder schablonmetoden och kapitel 3 för institut som använder internmetoden).
8.
fastighetsvärde: Fastighetsvärdet följer de regler som fastställs i del tre, avdelning II i CRR.
9.
valutakurseffekt: Rapportvalutan ska användas med den valutakurs som gäller på rapporteringsdagen. Beräkningen av de ekonomiska förlusterna ska dessutom ta hänsyn till valutakurseffekten om exponeringen eller säkerheten uttrycks i en annan valuta.
3. Geografisk uppdelning
10.
I enlighet med tillämpningsområdet för rapportering ska kreditförluster på fast egendom rapporteras i följande mallar:
a) En totalmall.
b) En mall för varje nationell marknad inom unionen mot vilken institutet är exponerat.
c) En mall där uppgifter för samtliga nationella marknader utanför unionen mot vilka institutet är exponerat sammanräknas.
4. Rapportering av exponeringar och förluster
11.
Exponeringar: Alla exponeringar som behandlas i enlighet med del tre avdelning II i CRR och där säkerheten används för att minska det riskvägda exponeringsbeloppet rapporteras i CR IP-förluster. Detta betyder också att om den kreditriskreducerande effekten av fast egendom endast används för interna syften (dvs. i enlighet med den andra pelaren) eller för stora exponeringar (se del fyra i CRR), får de berörda exponeringarna och förlusterna inte rapporteras.
12.
Förluster: Det institut som har exponeringen vid rapportperiodens slut ska rapportera förlusterna. Förluster ska rapporteras så snart avsättningar måste bokas enligt redovisningsreglerna. Även estimerade förluster ska rapporteras. Uppgifterna om förluster ska samlas in för varje lån för sig, dvs. summering av enskilda förlustdata från exponeringar där fast egendom utgör säkerhet.
13.
Referensdatum: Exponeringsvärde vid fallissemang bör användas vid rapportering av förluster.
a) Förluster för alla fallissemang avseende lån där fastigheter använts som säkerhet och som inträffar under respektive rapportperiod ska rapporteras och oavsett av om omförhandling avslutats under perioden eller inte. Uppgifter om förluster som rapporteras per den 30 juni ska avse perioden 1 januari – 30 juni och uppgifter om förlust som rapporteras per den 31 december ska avse hela kalenderåret. Eftersom tiden mellan fallissemang och realisation av förlusten kan vara lång, ska förlustestimat (vilket inbegriper ej avslutade omförhandlingar) rapporteras om omförhandlingen inte har avslutats under rapportperioden.
b) Tre scenarier finns för fallissemang som inträffar under rapportperioden: i) ett fallerat lån kan omstruktureras så att det inte längre behöver behandlas som fallerat (ingen förlust noteras), ii) alla säkerheter har realiserats (avslutad omförhandling, verklig förlust känd), eller ii) ej avslutad omförhandling (förlustestimat ska användas). Rapportering av förluster ska endast omfatta förluster från scenario ii) realisering av säkerheter (faktiska förluster) och scenario iii) ej avslutad omförhandling (uppskattade förluster).
c) Eftersom endast de förluster ska rapporteras som avser exponeringar som fallerat under rapportperioden, kommer förändringar av förluster från exponeringar som fallerat under tidigare rapportperioder inte att visas i rapporten. Avkastning från realisering av säkerheter under en senare rapporterperiod eller lägre realiserade kostnader än vad som tidigare beräknats ska alltså inte rapporteras.
14.
Betydelsen av värderingen av fastigheten: Den senaste värderingen av fastigheten före fallissemangsdatum behövs som referensdatum för rapporteringen av den del av exponeringen som säkrats genom panträtt i fastigheter. Efter fallissemang kan fastigheten omvärderas. Det nya värdet är dock inte relevant för bestämning av den del av exponeringen som ursprungligen (och fullständigt) säkrades av panträtterna i fastigheter. Fastighetens nya värde ska dock beaktas vid rapportering av ekonomiska förluster (ett lägre fastighetsvärde utgör en del av de ekonomiska kostnaderna). Med andra ord ska den senaste värderingen av fastigheten före fallissemangsdatum användas för bedömning av vilken del av förlusten som ska rapporteras i ruta 010 (exponeringsvärden som är fullständigt säkrade), och det omräknade fastighetsvärdet ska användas för det belopp som ska rapporteras (med beräkning av eventuell omförhandling av säkerheter) i rutorna 010 och 030.
15.
Behandling av försäljning av lån under rapportperioden: Det institut som har exponeringen i slutet av rapportperioden ska rapportera förluster, men endast om fallissemang konstaterats för exponeringen i fråga.
5. Instruktioner för specifika positioner
Kolumn
010
Summa förluster som härrör från lån upp till referensprocentsatsen
Artikel 101.1 a och d i CRR.
Marknadsvärde och pantlånevärde enligt artikel 4.74 och 4.76 i CRR.
I denna kolumn anges summan av alla förluster som härrör från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter, upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad i enlighet med artikel 124.1 i CRR.
020
Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet
Rapportering av dessa förluster, där värdet av säkerheten har beräknats som pantlånevärde.
030
Summa förluster
Artikel 101.1 b och e i CRR.
Marknadsvärde och pantlånevärde enligt artikel 4.74 och 4.76 i CRR.
I denna kolumn summeras de totala förlusterna från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad i enlighet med artikel 124.1 i CRR.
040
Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet
Rapportering av dessa förluster, där värdet av säkerheten har beräknats som pantlånevärde.
050
Summa exponeringar
Artikel 101.1 c och f i CRR.
Det värde som ska rapporteras är endast den del av exponeringsvärdet som behandlas som fullt ut säkrad av fast egendom, dvs. den del som betraktas som utan säkerhet ska inte ingå i rapporteringen av förluster.
Vid fallissemang ska det rapporterade exponeringsvärdet vara lika med exponeringsvärdet direkt innan fallissemang.
Rad
010
Bostadsfastigheter
020
Kommersiella fastigheter
”
BILAGA IV
”BILAGA XI
RAPPORTERING AV BRUTTOSOLIDITET
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
292
1.
MALLBENÄMNING OCH ANDRA ANVISNINGAR 292
1.1
MALLBENÄMNING 292
1.2
NUMRERING 293
1.3
FÖRKORTNINGAR 293
1.4
TECKEN 293
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
293
1.
STRUKTUR OCH FREKVENS 293
2.
FORMLER FÖR BERÄKNING AV BRUTTOSOLIDITETSGRAD 293
3.
TRÖSKELVÄRDEN FÖR DERIVAT 294
4.
C 47.00 – BERÄKNING AV BRUTTOSOLIDITETSGRAD (LRCalc) 294
5.
C 40.00 – ALTERNATIV BEHANDLING AV EXPONERINGSMÅTT (LR1) 302
6.
C 41.00 – POSTER INOM OCH UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN – YTTERLIGARE UPPDELNING AV EXPONERINGAR (LR2) 311
7.
C 42.00 – ALTERNATIV DEFINITION AV KAPITAL (LR3) 313
8.
C 43.00 – ALTERNATIV UPPDELNING AV KOMPONENTER I EXPONERINGSMÅTT FÖR BRUTTOSOLIDITETSGRAD (LR4) 315
9.
C 44.00 – ALLMÄNNA UPPGIFTER (LR5) 332
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. Mallbenämning och andra anvisningar
1.1 Mallbenämning
1.
Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till mallarna för bruttosoliditetsgrad (nedan kallad LR) i bilaga X till denna förordning.
2.
Ramen består totalt av sex olika mallar:
— C47.00: Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc): Beräkning av bruttosoliditetsgrad.
— C40.00: Mall 1 för bruttosoliditetsgrad (LR1): Alternativ behandling av exponeringsmått.
— C41.00: Mall 2 för bruttosoliditetsgrad (LR2): Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar.
— C42.00: Mall 3 för bruttosoliditetsgrad (LR3): Alternativ definition av kapital.
— C43.00: Mall 4 för bruttosoliditetsgrad (LR4): Uppdelning av komponenter i exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad.
— C44.00: Mall 5 för bruttosoliditetsgrad (LR5): Allmänna uppgifter.
3.
För varje mall ges hänvisningar till rättsakter samt utförlig information om mer allmänna rapporteringsaspekter.
1.2 Numrering
4.
Dokumentet ska följa den benämningssed som anges i punkterna nedan vid hänvisning till mallars kolumner, rader och celler. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder.
5.
Följande allmänna beteckningssystem används i anvisningarna: {Mall;Rad;Kolumn}. En asterisk hänvisar till hela raden eller kolumnen.
6.
Vid valideringar i en mall där endast datapunkter från mallen används avser beteckningen inte en mall: {Rad;Kolumn}.
7.
Vid rapportering av bruttosoliditet avser ”varav” en post som är en undergrupp till en högre exponeringskategori, medan ”memorandumpost” avser en separat post som inte är en undergrupp till en viss exponeringsklass. Om inte annat anges ska rapportering ske i båda typerna av celler.
1.3 Förkortningar
8.
I denna bilaga och i de relevanta mallarna används följande begrepp:
a.
CRR = kapitalkravsförordningen, dvs. förordning (EU) nr 575/2013.
b.
SFT = transaktioner för värdepappersfinansiering, dvs. ”repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner” enligt förordning (EU) nr 575/2013.
c.
CRM = kreditriskreducering.
1.4 Tecken
9.
Alla belopp ska rapporteras som positiva tal. Undantag görs för belopp som rapporteras i {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010}, {LR3;040;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010}. Det bör därför noteras att {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010} bara får negativa värden. Det bör även noteras att {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010} och {LR3;040;010} bara får positiva värden, förutom i extrema fall.
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
1. Struktur och frekvens
1.
Bruttosoliditetsmallen består av två delar. Del A innehåller alla uppgiftsposter som ingår i den bruttosoliditetsberäkning som institut ska lämna in till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 430.1 första stycket i kapitalkravsförordningen. Del B innehåller alla uppgiftsposter som institut ska lämna in i enlighet med artikel 430.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen (dvs. för den rapport som avses i artikel 511 i kapitalkravsförordningen).
2.
När institut sammanställer uppgifterna enligt denna tekniska genomförandestandard ska de ta hänsyn till behandlingen av förvaltningstillgångar i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen.
2. Formler för beräkning av bruttosoliditetsgrad
3.
Bruttosoliditetsgraden baseras på ett kapitalmått och ett totalt exponeringsmått, som kan beräknas med hjälp av celler från del A.
4.
Bruttosoliditetsgrad – fullständigt infasad definition = {LRCalc;310;010} / {LRCalc;290;010}.
5.
Bruttosoliditetsgrad – övergångsdefinition = {LRCalc;320;010} / {LRCalc;300;010}.
3. Tröskelvärden för derivat
6.
För att minska rapporteringsbördan för institut med begränsade derivatexponeringar ska följande mått tillämpas för att bedöma den relativa vikten av derivatexponeringar för bruttosoliditetsgradens totala exponering. Institut ska beräkna dessa mått på följande sätt:
7.
.
8.
Där det totala exponeringsmåttet motsvarar: {LRCalc;290;010}.
9.
Totalt teoretiskt värde avseende derivat = {LR1; 010;070}. Institut ska alltid rapportera i denna cell.
10.
Kreditderivatvolym = {LR1;020;070} + {LR1;050;070}. Institut ska alltid rapportera i dessa celler.
11.
Institut ska rapportera i de celler som avses i punkt 14 under nästa rapporteringsperiod om något av följande villkor uppfylls:
— Derivatandelen i punkt 7 överstiger 1,5 % på två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.
— Derivatandelen i punkt 7 överstiger 2,0 %.
12.
Institut för vilka det totala teoretiska värdet avseende derivat enligt definitionen i punkt 9 i överskrider 10 miljarder euro ska rapportera i de celler som avses i punkt 14, även om deras derivatandel inte uppfyller de villkor som anges i punkt 11.
13.
Institut är skyldiga att rapportera i de celler som avses i punkt 15 om något av följande villkor är uppfyllda:
— Den kreditderivatvolym som avses i punkt 10 överstiger 300 miljoner euro vid två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.
— Den kreditderivatvolym som avses i punkt 10 överstiger 500 miljoner euro.
14.
Institut måste rapportera i följande celler i enlighet med punkt 11: {LR1;010;010}, {LR1;010;020}, {LR1;010;050}, {LR1;020;010}, {LR1;020;020}, {LR1;020;050}, {LR1;030;050}, {LR1;030;070}, {LR1;040;050}, {LR1;040;070}, {LR1;050;010}, {LR1;050;020}, {LR1;050;050}, {LR1;060;010}, {LR1;060;020}, {LR1;060;050} och {LR1;060;070}.
15.
Institut måste rapportera i följande celler i enlighet med punkt 13: {LR1;020;075}, {LR1;050;075} och {LR1;050;085}.
4. C 47.00 – Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc)
16.
Denna del av rapporteringsmallen innehåller de uppgifter som behövs för att beräkna bruttosoliditetsgraden enligt definitionen i artiklarna 429, 429a och 429b i kapitalkravsförordningen.
17.
Institut ska rapportera bruttosoliditetsgraden kvartalsvis. Värdet ”på rapporteringsreferensdatumet” för varje kvartal ska vara värdet den sista kalenderdagen i kvartalets tredje månad.
18.
Institut ska rapportera {010;010} till {030;010}, {060;010}, {090;010}, {110;010} och {150;010} till {190;010} som om de undantag som avses i {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010} och {220;010} inte gällde.
19.
Institut ska rapportera {010;010} till {240;010} som om de undantag som avses i {250;010} och {260;010} inte gällde.
20.
Alla belopp som ökar kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen ska rapporteras som positiva belopp. Omvänt ska alla belopp som minskar den totala kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen rapporteras som negativa belopp. Om namnet på en post föregås av ett minustecken (-) förväntas inga positiva belopp rapporteras för den ifrågavarande posten.
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
Rad och kolumn
Exponeringsvärden
{010;010}
Transaktioner för värdepappersfinansiering: Exponering enligt artikel 429.5 och 429.8 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen.
Exponering för transaktioner för värdepappersfinansiering beräknad i enlighet med artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c.
I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera sådana poster i {190;010}.
I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen.
{020;010}
Transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg för motpartsrisker
Artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen.
Tillägget för motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, fastställt i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c.
I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {040;010}.
{030;010}
Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg enligt artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med artikel 222 i kapitalkravsförordningen med en riskvikt på minst 20 %.
I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för vilka tilläggsdelen i bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde fastställs i enlighet med den metod som anges i artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen.
{040;010}
Motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering för vilka institutet agerar ombud enligt artikel 429b.6 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429b.6 a, 2 och 3 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, där institutet agerar ombud och tillhandahåller en kund eller en motpart en ersättning eller garanti som begränsas till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanter som kunden har lånat och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen, ska endast innefatta det tillägg som fastställs i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska inte inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i denna cell. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {010;010} och {020;010} eller {010;010} och {030;010}.
{050;010}
(-) Undantagen central motpartsdel vid exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden
Artiklarna 429.11 och 306.1 c i kapitalkravsförordningen.
Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.
När den undantagna centrala motpartsdelen är ett värdepapper ska den inte rapporteras i denna cell, såvida inte det rör sig om ett pantsatt värdepapper som enligt gällande redovisningsregler (dvs. i enlighet med artikel 111.1 första meningen i kapitalkravsförordningen) inkluderas till det fulla värdet.
Det belopp som rapporteras i denna cell ska institut även inkludera i {010;010}, {020;010} och {030;010} som om inga undantag gällde samt, om villkoret i den andra halvan av föregående mening uppfylls, i {190;010}.
Om en initial marginalsäkerhet ställts av institutet för en undantagen del av en transaktion för värdepappersfinansiering som rapporteras i {190;010} och inte rapporteras i {020;010} eller {030;010}, kan institutet rapportera detta i denna cell.
{060;010}
Derivat: Aktuell ersättningskostnad
Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297 och 298 i kapitalkravsförordningen.
Den aktuella ersättningskostnaden enligt artikel 274.1 i kapitalkravsförordningen för kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, rapporteras inbegripet mottagen variationsmarginal.
I enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen kan institut ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen.
{070;010}
(-) Godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter kvittad mot derivatmarknadsvärde
Artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen.
Variationsmarginal som erhållits från motparten i kontanter och som kan kvittas mot ersättningskostnadsandelen i derivatexponeringen i enlighet med artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen.
Eventuell variationsmarginal som erhållits i kontanter som mottagits för en undantagen central motpartsdel i enlighet med artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen ska inte rapporteras.
{080;010}
(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ersättningskostnader)
Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.
Ersättningskostnadsandelen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Detta belopp ska rapporteras inbegripet variationsmarginal som erhållits i kontanter för denna del.
Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {060;010} som om inga undantag gällde.
{090;010}
Derivat: Tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden
Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297, 298 och 299.2 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till tillägg för den möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med marknadsvärderingsmetoden (artikel 274 i kapitalkravsförordningen för avtal angivna i bilaga II till kapitalkravsförordningen och artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen för kreditderivat) och genom tillämpning av nettningsbestämmelserna i enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen. När institut fastställer exponeringsvärdet för dessa avtal får de ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen.
I enlighet med artikel 429a.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen ska institut, när de fastställer den möjliga framtida kreditexponeringen för kreditderivat, tillämpa de principer som fastställs i artikel 299.2 a på alla sina kreditderivat, inte bara på dem som hänförs till handelslagret.
I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen.
{100;010}
(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (möjlig framtida exponering)
Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.
Den möjliga framtida exponeringen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {090;010} som om inga undantag gällde.
{110;010}
Undantag för derivat: ursprunglig åtagandemetod
Artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till exponeringsmåttet för kontrakt som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga II till kapitalkravsförordningen, beräknat i enlighet med den ursprungliga åtagandemetod som anges i artikel 275 i kapitalkravsförordningen.
Institut som tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte minska exponeringsmåttet med den variationsmarginal som erhållits i kontanter i enlighet med artikel 429a.8 i kapitalkravsförordningen.
Institut som inte tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte rapportera i denna cell.
I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av marknadsvärderingsmetoden i enlighet med artiklarna 429a.1 och 274 i kapitalkravsförordningen.
{120;010}
(–) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ursprunglig åtagandemetod)
Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.
Den undantagna centrala motpartsdelen i handelsexponeringar som clearats av kunden vid tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artikel 275 i kapitalkravsförordningen, under förutsättning att dessa poster uppfyller kraven i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {110;010} som om inga undantag gällde.
{130;010}
Begränsat teoretiskt belopp av utfärdade kreditderivat
Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen
Det begränsade teoretiska beloppet för utfärdade kreditderivat (dvs. där institutet tillhandahåller motparten kreditskydd) enligt artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen.
{140;010}
(–) Godtagbara förvärvade kreditderivat kvittade mot utfärdade kreditderivat
Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen
Det begränsade teoretiska beloppet för förvärvade kreditderivat (dvs. där institutet köper kreditskydd från en motpart) för samma referensnamn som de kreditderivat som institutet utfärdar, om den återstående löptiden för det köpta kreditskyddet motsvarar eller är längre än löptiden för det sålda skyddet. Därför ska värdet inte vara större än det värde som ifyllts i 130;010 för varje referensnamn.
{150;010}
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 10 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429.10, 111.1 d och 166.9 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 d i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 0 % enligt punkt 4 a–c i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 10 % av det nominella värdet). Detta är avtal som institutet villkorslöst kan säga upp när som helst utan föregående avisering eller som i själva verket innebär en automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{160;010}
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 20 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429.10, 111.1 c och 166.9 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 c i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medel- och lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 20 % enligt punkt 3 a och 3 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 20 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{170;010}
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 50 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429.10, 111.1 b och 166.9 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 b i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medelrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 50 % enligt definitionen i schablonmetoden för kreditrisk som anges punkt 2 a och 2 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 50 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering. Med andra ord är konverteringsfaktorn för alla likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 255 i kapitalkravsförordningen 50 % oavsett löptid.
När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{180;010}
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 100 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429.10, 111.1 a och 166.9 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 a i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av högrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 100 % enligt punkt 1 a–1 k i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 100 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering.
När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{190;010}
Övriga tillgångar
Artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen.
Alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering (tillgångar som ska rapporteras i denna cell är därmed bland annat bokförda fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter där sådana redovisats enligt gällande redovisningsregler, likvida tillgångar enligt definitionen för likviditetstäckning, fallerade och icke-avvecklade transaktioner). Institut ska basera värderingen på de principer som fastställs i artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom transaktioner för värdepappersfinansiering och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska dessutom redovisa poster som dras av från kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott (t.ex. immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar).
{200;010}
Bruttovärdeökning för säkerheter i derivattransaktioner
Artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen.
Beloppet för den derivatsäkerhet som ställs där den säkerheten minskar tillgångsbeloppet enligt gällande redovisningsregler, enligt artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera initiala marginalsäkerheter för derivattransaktioner med kvalificerad central motpart eller godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter som clearats av kunden, enligt definitionen i artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen.
{210;010}
(–) Fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter i derivattransaktioner
Artikel 429a.3 tredje stycket i kapitalkravsförordningen.
Fordringar för variationsmarginal som betalas kontant till motparten i derivattransaktioner om institutet är skyldigt, enligt gällande redovisningsregler, att redovisa dessa fordringar som en tillgång, förutsatt att kraven i artikel 429a.3 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda.
Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}.
{220;010}
(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (initial marginalsäkerhet)
Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.
Andelen (ställd) initial marginalsäkerhet av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.
Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}.
{230;010}
Justeringar för bokförda försäljningstransaktioner vid transaktioner för värdepappersfinansiering
Artikel 429b.5 i kapitalkravsförordningen.
Värdet av värdepapper som utlånats i en återköpstransaktion som tagits bort från balansräkningen på grund av en försäljningstransaktion enligt gällande redovisningsregler.
{240;010}
(-) Förvaltningstillgångar
Artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen.
Värdet av förvaltningstillgångar som uppfyller kriterierna i IAS 39 för borttagning från balansräkningen och, i förekommande fall, kriterier för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen, utan effekter av redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter av redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}.
{250;010}
(-) Undantagen koncernintern exponering (individuell nivå) i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen
Artiklarna 429.7 och 113.6 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringar som inte har konsoliderats på tillämplig konsolideringsnivå, som kan behandlas på det sätt som anges i artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande.
Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde.
{260;010}
(-) Undantagen exponering i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen
Artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen.
Exponeringar som undantagits i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges däri är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande.
Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde.
{270;010}
(-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – fullständigt infasad definition
Artiklarna 429.4 a och 499.1 a i kapitalkravsförordningen.
Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
— artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen,
beroende på vad som är tillämpligt.
Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {010;010} till {260;010} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.
Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror.
{280;010}
(-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – övergångsdefinition
Artiklarna 429.4 a och 499.1 b i kapitalkravsförordningen.
Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
— artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen,
beroende på vad som är tillämpligt.
Institut ska beakta de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag enligt artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen, utöver hänsyn till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i 010;010 till 260;010 eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.
Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror.
{290;010}
Summa bruttosoliditetsexponering – med en fullständigt infasad definition av primärkapital
Institut ska rapportera följande belopp:
{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;270;010}.
{300;010}
Summa bruttosoliditetsexponering – med en övergångsdefinition av primärkapital
Institut ska rapportera följande belopp:
{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} – {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;280;010}.
Rad och kolumn
Kapital
{310;010}
Primärkapital – fullständigt infasad definition
Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.
Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.
{320;010}
Primärkapital – övergångsdefinition
Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.
Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.
Rad och kolumn
Bruttosoliditetsgrad
{330;010}
Bruttosoliditet – med en fullständigt infasad definition av primärkapital
Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.
Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 4 i del II i denna bilaga.
{340;010}
Bruttosoliditet – med en övergångsdefinition av primärkapital
Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.
Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 5 i del II i denna bilaga.
5. C 40.00 – Alternativ behandling av exponeringsmått (LR1)
21.
I denna del av rapporteringen samlas uppgifter in om alternativ behandling av derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och poster utanför balansräkningen.
22.
Institut ska fastställa ”de redovisade balansräkningsvärdena” i LR1 utifrån gällande redovisningsregler i enlighet med artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Med ”redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering” avses det redovisade balansräkningsvärdet utan hänsyn tagen till några effekter av nettning eller annan kreditriskreducering.
23.
Med undantag för {250;120} och {260;120} ska institut rapportera LR1 som om de undantag som avses i LRCalc-cellerna {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220;010}, {250;010} och {260;010} inte gällde.
Rad och kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
{010;010}
Derivat – redovisat balansräkningsvärde
Avser summan av {020;010}, {050;010} och {060;010}.
{010;020}
Derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Avser summan av {020;020}, {050;020} och {060;020}.
{010;050}
Derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)
Avser summan av {020;050}, {050;050} och {060;050}.
{010;070}
Derivat – teoretiskt belopp
Avser summan av {020;070}, {050;070} och {060;070}.
{020;010}
Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat balansräkningsvärde
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen.
{020;020}
Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
{020;050}
Kreditderivat (sålt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)
Avser summan av {030;050} och {040;050}.
{020;070}
Kreditderivat (sålt skydd) – teoretiskt belopp
Avser summan av cellerna {030;070} och 040;070}.
{020;075}
Kreditderivat (sålt skydd) – begränsat teoretiskt belopp
I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat (sålt skydd) som i {020;070} efter en minskning med eventuella negativa förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det utfärdade kreditderivatet.
{030;050}
Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)
Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering. I denna cell ska institut inte inkludera tillägg för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul. Institut ska i stället inkludera detta i {LR1;040;050}.
En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{030;070}
Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp
I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul.
En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{040;050}
Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)
Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering.
En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{040;070}
Kreditderivat (sålt skydd) som inte är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp
I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul.
En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{050;010}
Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat balansräkningsvärde
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{050;020}
Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering(dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{050;050}
Kreditderivat (köpt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)
Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart utan nettning eller annan kreditriskreducering.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{050;070}
Kreditderivat (köpt skydd) – teoretiskt belopp
I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart.
Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.
{050;075}
Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp
I denna cell hänvisas det till det teoretiska belopp för kreditderivat (köpt skydd) som i {050;050} efter minskning med eventuella positiva förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det köpta kreditderivatet.
{050;085}
Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp (samma referensnamn)
Det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd för samma underliggande referensnamn som för de kreditderivat som utfärdas av det rapporterande institutet.
Vid rapportering av detta cellvärde betraktas underliggande referensnamn vara likvärdiga om de åsyftar samma juridiska person och senioritet.
Kreditskydd som köpts i en grupp av referensenheter betraktas som likvärdiga om skyddet finansiellt sett motsvarar det skydd som köpts separat för vart och ett av namnen i gruppen.
Om ett institut köper kreditskydd i en pool av referensnamn anses kreditskyddet endast vara likvärdigt om det köpta kreditskyddet täcker samtliga delar i den pool avseende vilken kreditskydd har sålts. Med andra ord kan kvittning endast redovisas när gruppen av referensenheter och prioriteringsnivån avseende båda transaktioner är identiska.
För varje referensnamn gäller att de teoretiska belopp för köpt kreditskydd som beaktas i denna cell inte får överstiga det belopp som rapporteras i {020;075} och {050;075}.
{060;010}
Finansiella derivat – redovisat balansräkningsvärde
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen.
{060;020}
Finansiella derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
{060;050}
Finansiella derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)
Artikel 274 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till den regulatoriska möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, utan nettning eller annan kreditriskreducering.
{060;070}
Finansiella derivat – teoretiskt belopp
I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen.
{070;010}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde
Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}.
{070;020}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter.
I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}.
{070;040}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering
Artikel 206 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska fastställa nettningsmängder för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som omfattas av ett nettningsavtal som uppfyller villkoren i artikel 206 i kapitalkravsförordningen. För varje nettningsmängd ska institut beräkna tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel:
CCE = max{(Σi E i – Σi C i); 0}
där
i
=
varje transaktion i nettningsmängden.
Ei
=
för transaktion i, värdet Ei enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.
Ci
=
för transaktion i, värdet Ci enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla nettningsmängder och ange resultatet i denna cell.
{080;010}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen.
I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}.
{080;020}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter.
I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}.
{080;040}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering
Artikel 206 i kapitalkravsförordningen.
För transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen, ska institut fastställa mängder som inbegriper alla tillgångar i en transaktion (dvs. varje transaktion för värdepappersfinansiering hanteras som en egen mängd) och för varje mängd fastställa tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel:
Aktuell motpartsexponering = högst {(E – C); 0}
där
E
=
, värdet Ei enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.
C
=
, värdet Ci enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla mängder ovan och ange resultatet i denna cell.
{090;010}
Övriga tillgångar – redovisat balansräkningsvärde
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av alla andra tillgångar än de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat, och transaktioner för värdepappersfinansiering.
{090;020}
Övriga tillgångar – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
{100;070}
Poster utanför balansräkningen av lågrisktyp enligt bestämmelserna om riskfyllda tillgångar, varav – nominellt värde
Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{110;070}
Rullande hushållsexponeringar, varav – nominellt värde
Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen vad gäller godtagbara rullande hushållsexponeringar som uppfyller kraven i artikel 154.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
Detta inbegriper alla exponeringar som är riktade mot individer, rullande och förenade med villkorslös uppsägning enligt beskrivningen i artikel 149 b i kapitalkravsförordningen, som totalt sett är begränsade till 100 000 euro per gäldenär.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{120;070}
Kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde
Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av kreditkortsavtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{130;070}
Icke-rullande avtal som med villkorslös uppsägning – nominellt värde
Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.
Här hänvisas det till det nominella värdet av andra avtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{140;070}
Poster utanför balansräkningen av medel- eller lågrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde
Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 20 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{150;070}
Poster utanför balansräkningen av medelrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde
Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 50 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{160;070}
Poster utanför balansräkningen av fullrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde
Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 100 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.
{170;070}
(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar – nominellt värde
Artikel 154.4 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
{180;070}
(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde
Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
{190;070}
(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde
Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.
{210;020}
Mottagen kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kontant säkerhet som mottagits i derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte rapportera kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell.
{220;020}
Fordringar avseende kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Institut som enligt gällande redovisningsregler i netto får inbringa fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot motsvarande derivatskuld (negativt verkligt värde) och som väljer att göra detta ska boka av nettningen och ange nettovärdet av likvida medel.
{230;020}
Värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång enligt tillämplig redovisningsram, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
{240;020}
Kontantlånetransaktion i samband med en transaktion för värdepappersfinansiering (kontantfordringar) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering
Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av kontanta medel som lånats ut till värdepappersinnehavaren inom ramen för en behörig kontantlånetransaktion (Cash Conduit Lending Transaction, CCLT), utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).
I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte ange kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell.
En kontantlånetransaktion definieras som en kombination av två transaktioner där ett institut lånar värdepapper av värdepappersinnehavaren och i sin tur lånar ut värdepapper till värdepappersköparen. Institutet får kontant säkerhet från värdepappersköparen och lånar i sin tur ut de mottagna medlen till värdepappersinnehavaren. En behörig kontantlånetransaktion ska uppfylla samtliga följande krav:
a) Båda de enskilda transaktioner som ingår i kontantlånetransaktionen ska ske på samma affärsdag eller, när det gäller internationella transaktioner, närliggande affärsdagar.
b) Där det inte finns någon specificerad löptid för transaktionerna ska institutet ha den lagliga rätten att sälja ut någon del av kontantlånetransaktionen, dvs. båda transaktionerna, när som helst och utan förvarning.
c) Där det finns en specificerad löptid för transaktionerna ska inte kontantlånetransaktionen orsaka löptidsobalanser för institutet, och institutet ska ha den lagliga rätten att sälja ut någon del av kontantlånetransaktionen, dvs. båda transaktionerna, när som helst och utan förvarning.
d) Detta ska inte ge upphov till någon ytterligare exponering.
{250;120}
Exponeringar som kan behandlas enligt artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering
Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar enligt kraven som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen och vilka har godkänts enligt artikel 113.6 i samma förordning. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;250;010}.
{260;120}
Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering
Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;260;010}.
6. C 41.00 – Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar (LR2)
24.
I mall LR2 ges information om ytterligare uppdelade poster för alla exponeringar inom och utanför balansräkningen (1) utanför handelslagret och alla exponeringar i handelslagret som omfattas av motpartsrisker. Uppdelningen har gjorts enligt de riskvikter som tillämpas enligt avsnittet om kreditrisker i kapitalkravsförordningen. Exponeringar beräknas på olika sätt enligt antingen schablonmetoden eller internmetoden.
25.
När det gäller exponeringar som får stöd genom kreditriskreduceringsmetoder som innebär att motpartens riskviktning ersätts med garantins riskviktning, ska institut hänvisa till riskvikten efter substitutionseffekten. Enligt internmetoden ska institut göra följande beräkning: när det gäller exponeringar (förutom sådana som medför särskilda regulatoriska riskvikter) avseende varje gäldenärsriskklass, får man fram riskvikten genom att dela den riskvägda exponering som erhållits genom riskviktningsformeln eller den formelbaserade metoden (för kreditrisk- respektive värdepappersexponeringar) med exponeringsvärdet, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen. Enligt internmetoden ska de automatiskt klassificerade exponeringarna tas bort från raderna {020;010} till {090;010} och tas med i rad {100;010}. Enligt schablonmetoden ska exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen tas bort från {020;020} till {090;020} och tas med i {100;020}.
26.
Båda metoderna innebär att institut ska betrakta exponeringar som dragits av från det lagstadgade kapitalet som att de har åsatts en riskvikt på 1 250 %.
Rad
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
Summan av exponeringar inom och utanför balansräkningen utanför handelslagret och exponeringar i handelslagret som är föremål för motpartsrisker (uppdelning enligt riskvikt)
Avser summan av {020:*{till {100;*}.
020
= 0 %
Exponeringar med en riskvikt på 0 %.
030
> 0 % och ≤ 12 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 0 % och är lägre än eller lika med 12 %.
040
> 12 % och ≤ 20 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 12 % och är lägre än eller lika med 20 %.
050
> 20 % och ≤ 50 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 20 % och är lägre än eller lika med 50 %.
060
> 50 % och ≤ 75 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 50 % och är lägre än eller lika med 75 %.
070
> 75 % och ≤ 100 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 75 % och är lägre än eller lika med 100 %.
080
> 100 % och ≤ 425 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 100 % och är lägre än eller lika med 425 %.
090
> 425 % och ≤ 1 250 %
Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 425 % och är lägre än eller lika med 1 250 %.
100
Fallerande exponeringar
Enligt schablonmetoden, exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen.
Enligt internmetoden utgör alla exponeringar med en sannolikhet för fallissemang på 100 % fallerande exponeringar.
110
(memorandumpost) Lågriskposter utanför balansräkningen eller poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % enligt kapitaltäckningsgrad
Lågriskposter utanför balansräkningen i enlighet med artikel 111 i kapitalkravsförordningen och poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen.
Kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt schablonmetoden)
Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen med hänsyn tagen till värdejusteringar, alla kreditriskreducerings- och konverteringsfaktorer, enligt beräkningen i del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen.
020
Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt internmetod)
Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen och artikel 230.1 andra stycket första meningen i kapitalkravsförordningen, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen.
När det gäller poster utanför balansräkningen ska institut tillämpa de konverteringsfaktorer som definieras i artikel 166.8–166.10 i kapitalkravsförordningen.
030
Nominellt värde
Exponeringsvärde av poster utanför balansräkningen enligt definitionen i artiklarna 111 och 166 i kapitalkravsförordningen utan tillämpning av konverteringsfaktorer.
7. C 42.00 – Alternativ definition av kapital (LR3)
27.
Mall LR3 innehåller information om de kapitalmått som krävs för den översyn som föreskrivs i artikel 511 i kapitalkravsförordningen.
Rad och kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
{010;010}
Kärnprimärkapital – fullständigt infasad definition
Artikel 50 i kapitalkravsförordningen.
Avser kärnprimärkapitalet enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.
{020;010}
Kärnprimärkapital – övergångsdefinition
Artikel 50 i kapitalkravsförordningen.
Avser kärnprimärkapitalet beräknat enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen och med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.
{030;010}
Total kapitalbas – fullständigt infasad definition
Artikel 72 i kapitalkravsförordningen.
Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.
{040;010}
Total kapitalbas – övergångsdefinition
Artikel 72 i kapitalkravsförordningen.
Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.
{055;010}
Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – fullständigt infasad definition
Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
— artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen,
beroende på vad som är tillämpligt.
Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.
Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.
{065;010}
Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – övergångsdefinition
Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
— artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen,
beroende på vad som är tillämpligt.
Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.
Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.
{075;010}
Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – fullständigt infasad definition
Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
— artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 66–70 i kapitalkravsförordningen,
beroende på vad som är tillämpligt.
Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.
Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.
{085;010}
Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – övergångsdefinition
Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
— artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen, eller
— artiklarna 66–70 i kapitalkravsförordningen,
beroende på vad som är tillämpligt.
Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.
Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.
8. C 43.00 – Alternativ uppdelning av komponenter i exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad (LR4)
28.
Institut ska rapportera bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i LR4 efter tillämpning av tillämpliga undantag som avses i följande LRCalc-celler: {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220; 010}, {250;010} och {260;010}.
29.
För att undvika dubbelräkning ska institut använda ekvationen i följande punkt:
30.
Institut ska använda följande ekvation enligt punkt 29: [{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010}] = [{LR4;010;010} + {LR4;040;010} + {LR4;050;010} + {LR4;060;010} + {LR4;065;010} + {LR4;070;010} + {LR4;080;010} + {LR4;080;020} + {LR4;090;010} + {LR4;090;020} + {LR4;140;010} + {LR4;140;020} + {LR4;180;010} + {LR4;180;020} + {LR4;190;010} + {LR4;190;020} + {LR4;210;010} + {LR4;210;020} + {LR4;230;010} + {LR4;230;020} + {LR4;280;010} + {LR4;280;020} + {LR4;290;010} + {LR4;290;020}].
Rad och kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
{010;010}
Poster utanför balansräkningen, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde beräknat som summan av {LRCalc;150;010}, {LRCalc;160;010}, {LRCalc;170;010} och {LRCalc;180;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen.
{010;020}
Poster utanför balansräkningen, varav – riskvägda tillgångar
Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – enligt schablonmetoden och internmetoden. När det gäller exponeringar enligt schablonmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. När det gäller exponeringar beräknade enligt internmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del 3 avdelning II kapitel 3 i kapitalkravsförordningen.
{020;010}
Handelsfinansiering, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering. Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner.
{020;020}
Handelsfinansiering, varav – riskvägda tillgångar
Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner.
{030;010}
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem.
När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.
{030;020}
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar
Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem.
När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.
{040;010}
Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering om de omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.
{040;020}
Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar
De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.
{050;010}
Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.
{050;020}
Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar
De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i derivat beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.
{060;010}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.
{060;020}
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar
De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i transaktioner för värdepappersfinansiering beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.
{065;010}
Exponeringsbelopp till följd av ytterligare behandling av kreditderivat – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Denna cell motsvarar differensen mellan {LRCalc;130;010} och {LRCalc;140;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen.
{070;010}
Övriga tillgångar i handelslagret – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller poster som ska rapporteras i {LRCalc;190;010}, inklusive poster utanför handelslagret.
{070;020}
Övriga tillgångar i handelslagret – riskvägda tillgångar
Kapitalbaskrav multiplicerat med 12,5 avseende poster som omfattas av del tre avdelning IV i kapitalkravsförordningen.
{080;010}
Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{080;020}
Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{080;030}
Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 129 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{080;040}
Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{090,010}
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Avser summan av cellerna från {100;010} till {130;010}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{090;020}
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Avser summan av cellerna från {100;020} till {130;020}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{090;030}
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Avser summan av cellerna från {100,030} till {130,030}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{090;040}
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Avser summan av cellerna från {100,040} till {130,040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{100;010}
Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{100;020}
Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{100;030}
Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{100;040}
Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{110;010}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{110;020}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{110;030}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{110;040}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{120;010}
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{120;020}
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{120;030}
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{120;040}
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{130;010}
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{130;020}
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{130;030}
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{130;040}
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{140;010}
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Här avses summan av cellerna från {150;010} till {170;010}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{140;020}
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Här avses summan av cellerna från {150;020} till {170;020}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{140;030}
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Här avses summan av cellerna från {150;030} till {170:030}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{140;040}
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Här avses summan av cellerna från {150;040} till {170;040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{150;010}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{150;020}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{150;030}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{150;040}
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{160;010}
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{160;020}
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{160;030}
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{160;040}
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{170;010}
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{170;020}
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{170;030}
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{170;040}
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{180;010}
Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{180;020}
Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{180;030}
Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{180;040}
Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{190;010}
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom och som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{190;020}
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{190;030}
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{190;040}
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{200;010}
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{200;020}
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{200;030}
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{200;040}
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{210;010}
Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{210;020}
Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{210;030}
Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{210;040}
Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{220;010}
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{220;020}
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{220;030}
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{220;040}
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{230;010}
Företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Här avses summan av {240,010} och {250,010}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{230;020}
Företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Här avses summan av {240,020} och {250,020}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{230;030}
Företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Här avses summan av {240,030} och {250,030}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{230;040}
Företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Här avses summan av {240,040} och {250,040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{240;010}
Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{240;020}
Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{240;030}
Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{240;040}
Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{250;010}
Icke-finansiella företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.
Här avses summan av {260;010} och {270;010}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{250;020}
Icke-finansiella företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Här avses summan av {260;020} och {270;020}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{250;030}
Icke-finansiella företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.
Här avses summan av {260;030} och {270;030}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{250;040}
Icke-finansiella företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
Här avses summan av {260;040} och {270;040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{260;010}
Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{260;020}
Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{260;030}
Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{260;040}
Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.
I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{270;010}
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{270;020}
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{270;030}
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{270;040}
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{280;010}
Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen.
{280;020}
Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.
{280;030}
Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen.
{280;040}
Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.
{290;010}
Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (dvs. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{290;020}
Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (dvs. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{290;030}
Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{290;040}
Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{300;010}
Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{300;020}
Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar och som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{300;030}
Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{300;040}
Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{310;010}
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{310;020}
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{310;030}
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{310;040}
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{320;010}
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden
Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{320;020}
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod
Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{320;030}
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden
Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
{320;040}
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod
Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.
Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.
9. C 44.00 – Allmänna uppgifter (LR5)
31.
Här ska ytterligare information anges för att man ska kunna klassificera institutets verksamhet och de regulatoriska alternativ som institutet valt.
Rad och kolumn
Instruktioner
{010;010}
Institutets företagsstruktur
Institutet ska ange sin företagsstruktur med hjälp av följande alternativ:
— Aktiebolag.
— Ömsesidigt bolag/kooperativ.
— Annan typ av företag än aktiebolag.
{020;010}
Behandling av derivat
Institutet ska specificera den regulatoriska behandlingen av derivat utifrån följande kategorier:
— Ursprunglig åtagandemetod.
— Marknadsvärderingsmetod.
{040;010}
Institutstyp
Institutet ska ange sin institutstyp utifrån följande kategorier:
— Universella banktjänster (banktjänster till privatpersoner/företag och investmentbanktjänster).
— Banktjänster till privatpersoner/företag.
— Investmentbanktjänster.
— Specialutlåningstjänster.
”
(1) Detta inbegriper värdepapperiseringar och aktieexponeringar som omfattas av en kreditrisk.
BILAGA V
”BILAGA XIV
Gemensam datapunktsmodell
Alla uppgiftsposter som anges i bilagorna till denna förordning ska omvandlas till en gemensam datapunktsmodell som utgör grunden för instituts och behöriga myndigheters enhetliga it-system.
Den gemensamma datapunktsmodellen ska uppfylla följande kriterier:
a) ge en strukturerad avbildning av alla uppgiftsposter som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI,
b) identifiera alla affärsbegrepp som fastställs i bilagorna I till XIII, XVI och XVII,
c) tillhandahålla en uppgiftsordlista som fastställer tabellteckningar, ordinatabeteckningar, axelbeteckningar, domänbeteckningar, dimensionsbeteckningar och medlemsbeteckningar,
d) tillhandahålla måttstandarder som definierar datapunkters egenskaper eller belopp,
e) tillhandahålla datapunktsdefinitioner som uttrycks som en sammansättning av egenskaper som entydigt identifierar det finansiella begreppet, och
f) innehålla alla de relevanta tekniska specifikationer som krävs för att utveckla it-rapporteringslösningar som ger enhetliga tillsynsuppgifter.
”
BILAGA VI
”BILAGA XV
Valideringsregler
De uppgiftsposter som anges i bilagorna till denna förordning ska omfattas av valideringsregler som garanterar uppgifternas kvalitet och samstämmighet.
Valideringsreglerna ska uppfylla följande kriterier:
a) definiera de logiska sambanden mellan relevanta datapunkter,
b) inkludera filter och förhandsvillkor som definierar en uppsättning uppgifter för vilka valideringsregler är tillämpliga,
c) kontrollera att de rapporterade uppgifterna är jämförbara,
d) kontrollera att de rapporterade uppgifterna är korrekta, och
e) ange förvalda värden som ska tillämpas om de relevanta uppgifterna inte har rapporterats.
”
BILAGA VII
”BILAGA XVIII
LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMALLAR
Mallnummer
Mallkod
Mallens/mallgruppens namn
YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSMALLAR
67
C 67.00
KONCENTRATION AV FINANSIERING PER MOTPART
68
C 68.00
KONCENTRATION AV FINANSIERING PER PRODUKTTYP
69
C 69.00
PRISER FÖR OLIKA FINANSIERINGSTIDER
70
C 70.00
FÖRLÄNGNING AV FINANSIERING
C 67.00 – KONCENTRATION AV FINANSIERING PER MOTPART
Totala och väsentliga valutor
Koncentration av finansiering per motpart
Motpartens namn
LEI-kod
Motpartssektor
Motpartens hemvist
Produkttyp
Erhållet belopp
Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid
Viktad genomsnittlig återstående löptid
Rad
ID
010
020
030
040
050
060
070
080
010
1.
DE TIO FRÄMSTA MOTPARTERNA SOM VAR OCH EN SVARAR FÖR MINST 1 % AV DE TOTALA SKULDERNA
020
1,01
030
1,02
040
1,03
050
1,04
060
1,05
070
1,06
080
1,07
090
1,08
100
1,09
110
1,10
120
2.
ALLA ÖVRIGA SKULDER
C 68.00 – KONCENTRATION AV FINANSIERING PER PRODUKTTYP
Totala och väsentliga valutor
Koncentration av finansiering per produkttyp
Rad
ID
Produktnamn
Totalt erhållet belopp
Belopp som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland
Belopp som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland
Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid
Viktad genomsnittlig återstående löptid
010
020
030
040
050
PRODUKTER SOM SVARAR FÖR MINST 1 % AV DE TOTALA SKULDERNA
010
1
FINANSIERING GENOM INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN
020
1,1
varav avistainlåning
031
1,2
varav tidsbunden inlåning som inte kan tas ut inom de närmast följande 30 dagarna
041
1,3
varav tidsbunden inlåning som kan tas ut inom de närmast följande 30 dagarna
070
1,4
Sparkonton
080
1.4.1
där uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg
090
1.4.2
där uttag måste meddelas mindre än 30 dagar i förväg
100
2
KAPITALMARKNADSFINANSIERING
110
2,1
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
120
2.1.1
varav lån och inlåning från finansiella kunder
130
2.1.2
varav lån och inlåning från andra än finansiella kunder
140
2.1.3
varav lån och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp
150
2,2
Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet
160
2.2.1
varav transaktioner för värdepappersfinansiering
170
2.2.2
varav emission av säkerställda obligationer
180
2.2.3
varav emission av tillgångssäkrade värdepapper
190
2.2.4
varav lån och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp
C 69.00 – PRISER FÖR OLIKA FINANSIERINGSTIDER
Totala och väsentliga valutor
Priser för olika finansieringstider
En dag
En vecka
En månad
Tre månader
Sex månader
Ett år
Två år
Fem år
Tio år
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Spread
Volym
Rad
ID
Post
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
010
1
Total finansiering
020
1,1
varav: inlåning från allmänheten
030
1,2
varav: Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
040
1,3
varav: finansiering mot säkerhet
050
1,4
varav: icke efterställda värdepapper utan säkerhet
060
1,5
varav: säkerställda obligationer
070
1,6
varav: tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat
C 70.00 – FÖRLÄNGNING AV FINANSIERING
Totala och väsentliga valutor
Förlängning av finansiering
En dag
> 1 dag ≤ 7 dagar
> 7 dagar ≤ 14 dagar
> 14 dagar ≤ 1 månad
> 1 månad ≤ 3 månader
> 3 månader ≤ 6 månader
> 6 månader
Totalt Netto Kassaflöde
Genomsnittlig avtalstid (dagar)
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning
Förlängning
Nya medel
Netto
Förfall till betalning Medel Avtalstid
Avtalstid för finansiering som förlängs
Nya medel avtalstid
Rad
ID
Dag
Post
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
230
240
250
260
270
280
290
300
310
320
010
1,1
1
Total finansiering
020
1.1.1
Inlåning från allmänheten
030
1.1.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
040
1.1.3
Finansiering mot säkerhet
050
1,2
2
Total finansiering
060
1.2.1
Inlåning från allmänheten
070
1.2.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
080
1.2.3
Finansiering mot säkerhet
090
1,3
3
Total finansiering
100
1.3.1
Inlåning från allmänheten
110
1.3.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
120
1.3.3
Finansiering mot säkerhet
130
1,4
4
Total finansiering
140
1.4.1
Inlåning från allmänheten
150
1.4.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
160
1.4.3
Finansiering mot säkerhet
170
1,5
5
Total finansiering
180
1.5.1
Inlåning från allmänheten
190
1.5.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
200
1.5.3
Finansiering mot säkerhet
210
1,6
6
Total finansiering
220
1.6.1
Inlåning från allmänheten
230
1.6.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
240
1.6.3
Finansiering mot säkerhet
250
1,7
7
Total finansiering
260
1.7.1
Inlåning från allmänheten
270
1.7.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
280
1.7.3
Finansiering mot säkerhet
290
1,8
8
Total finansiering
300
1.8.1
Inlåning från allmänheten
310
1.8.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
320
1.8.3
Finansiering mot säkerhet
330
1,9
9
Total finansiering
340
1.9.1
Inlåning från allmänheten
350
1.9.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
360
1.9.3
Finansiering mot säkerhet
370
1,10
10
Total finansiering
380
1.10.1
Inlåning från allmänheten
390
1.10.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
400
1.10.3
Finansiering mot säkerhet
410
1,11
11
Total finansiering
420
1.11.1
Inlåning från allmänheten
430
1.11.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
440
1.11.3
Finansiering mot säkerhet
450
1,12
12
Total finansiering
460
1.12.1
Inlåning från allmänheten
470
1.12.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
480
1.12.3
Finansiering mot säkerhet
490
1,13
13
Total finansiering
500
1.13.1
Inlåning från allmänheten
510
1.13.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
520
1.13.3
Finansiering mot säkerhet
530
1,14
14
Total finansiering
540
1.14.1
Inlåning från allmänheten
550
1.14.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
560
1.14.3
Finansiering mot säkerhet
570
1,15
15
Total finansiering
580
1.15.1
Inlåning från allmänheten
590
1.15.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
600
1.15.3
Finansiering mot säkerhet
610
1,16
16
Total finansiering
620
1.16.1
Inlåning från allmänheten
630
1.16.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
640
1.16.3
Finansiering mot säkerhet
650
1,17
17
Total finansiering
660
1.17.1
Inlåning från allmänheten
670
1.17.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
680
1.17.3
Finansiering mot säkerhet
690
1,18
18
Total finansiering
700
1.18.1
Inlåning från allmänheten
710
1.18.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
720
1.18.3
Finansiering mot säkerhet
730
1,19
19
Total finansiering
740
1.19.1
Inlåning från allmänheten
750
1.19.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
760
1.19.3
Finansiering mot säkerhet
770
1,20
20
Total finansiering
780
1.20.1
Inlåning från allmänheten
790
1.20.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
800
1.20.3
Finansiering mot säkerhet
810
1,21
21
Total finansiering
820
1.21.1
Inlåning från allmänheten
830
1.21.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
840
1.21.3
Finansiering mot säkerhet
850
1,22
22
Total finansiering
860
1.22.1
Inlåning från allmänheten
870
1.22.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
880
1.22.3
Finansiering mot säkerhet
890
1,23
23
Total finansiering
900
1.23.1
Inlåning från allmänheten
910
1.23.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
920
1.23.3
Finansiering mot säkerhet
930
1,24
24
Total finansiering
940
1.24.1
Inlåning från allmänheten
950
1.24.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
960
1.24.3
Finansiering mot säkerhet
970
1,25
25
Total finansiering
980
1.25.1
Inlåning från allmänheten
990
1.25.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1000
1.25.3
Finansiering mot säkerhet
1010
1,26
26
Total finansiering
1020
1.26.1
Inlåning från allmänheten
1030
1.26.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1040
1.26.3
Finansiering mot säkerhet
1050
1,27
27
Total finansiering
1060
1.27.1
Inlåning från allmänheten
1070
1.27.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1080
1.27.3
Finansiering mot säkerhet
1090
1,28
28
Total finansiering
1100
1.28.1
Inlåning från allmänheten
1110
1.28.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1120
1.28.3
Finansiering mot säkerhet
1130
1,29
29
Total finansiering
1140
1.29.1
Inlåning från allmänheten
1150
1.29.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1160
1.29.3
Finansiering mot säkerhet
1170
1,30
30
Total finansiering
1180
1.30.1
Inlåning från allmänheten
1190
1.30.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1200
1.30.3
Finansiering mot säkerhet
1210
1,31
31
Total finansiering
1220
1.31.1
Inlåning från allmänheten
1230
1.31.2
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
1240
1.31.3
Finansiering mot säkerhet
”
BILAGA VIII
”BILAGA XIX
INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I MALLEN FÖR DE YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSVERKTYGEN I BILAGA XVIII
1. Ytterligare övervakningsverktyg
1.1 Allmänt
1.
För att göra det möjligt att övervaka instituts likviditetsrisker som inte omfattas av rapporterna om likviditetstäckning och stabil finansiering ska institut fylla i mallen i bilaga XVIII i enlighet med instruktionerna i den här bilagan.
2.
Total finansiering omfattar alla finansiella skulder utom derivat och korta positioner.
3.
Finansiering med obestämd löptid, inklusive avistainlåning, ska betraktas som finansiering med löptid över natten.
4.
Den ursprungliga löptiden ska utgöra tiden mellan upplåningens originering och förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII. Det betyder att om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII kan den ursprungliga löptiden för en upplåningspost vara kortare än den tid som har förflutit sedan upplåningen originerades.
5.
Den återstående löptiden är tiden mellan rapporteringsperiodens utgång och upplåningens förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII.
6.
Vid beräkning av ursprunglig eller återstående viktad genomsnittlig löptid ska inlåning med löptid över natten anses ha en dags löptid.
7.
Beräkningen av ursprunglig och återstående löptid ska, om det handlar om upplåning med en uppsägningstid för båda parter eller klausul om förtida uttag för institutets motpart, utgå från uttag vid tidigast möjliga datum.
8.
För skulder med obegränsad löptid ska, utom om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII, det antas en ursprunglig och återstående löptid på 20 år.
9.
För att beräkna tröskelvärdet enligt rapporteringsmallarna C 67.00 och C 68.00 fördelat på väsentlig valuta ska institut använda ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i alla valutor.
1.2 Koncentration av finansiering per motpart (C 67.00)
1.
För att göra det möjligt att samla in information om koncentrationen i de rapporterande institutens finansiering, fördelat på motpart, i mall C 67.00 ska instituten följa instruktionerna i detta avsnitt.
2.
Institut ska rapportera de tio största motparterna eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt artikel 4.39 i förordning (EU) nr 575/2013, om finansieringen från varje motpart eller grupp av grupper med inbördes anknytning överstiger ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i delposterna i avsnitt 1 av mallen. Den motpart som rapporteras i post 1.01 ska vara den som svarar för det största finansieringsbelopp som på rapporteringsdatumet mottagits från en motpart eller grupp av kunder med inbördes anknytning över tröskelvärdet på 1 %. Post 1.02 ska vara den näst största över tröskelvärdet på 1 % osv.
3.
Om en motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som svarar för det största finansieringsbeloppet.
4.
Institut ska rapportera summan av all återstående finansiering i avsnitt 2.
5.
Summorna i avsnitt 1 och 2 ska motsvara ett instituts totala skulder enligt balansräkningen i det tillämpliga regelverket för finansiell rapportering (Finrep).
6.
För varje motpart ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080.
7.
Om finansiering har erhållits genom fler än en produkttyp ska den rapporterade produkten vara den där den största delen av finansieringen erhölls. Identifiering av innehavare av värdepapper får ske enligt bästa förmåga. Om institutet har uppgifter om värdepappersinnehavaren i egenskap av depåbank ska det beakta detta belopp vid rapporteringen av motpartskoncentration. Om det inte finns tillgängliga uppgifter om värdepappersinnehavaren behöver motsvarande belopp inte rapporteras.
8.
Instruktioner för särskilda kolumner:
Kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
Motpartens namn
Namnen på alla motparter som har bidragit med minst 1 % av den totala finansieringen ska anges i kolumn 010 i fallande ordning, dvs. efter finansieringens omfattning.
Motpartens namn ska vara det fullständiga namnet på den juridiska person som finansieringen kommer ifrån, inbegripet eventuella hänvisningar till företagsform i enlighet med nationell bolagsrätt.
020
LEI-kod
Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer).
030
Motpartssektor
En sektor ska hänföras till varje motpart på grundval av näringsgrensklasserna i Finrep:
i) Centralbanker. ii) Offentlig sektor. iii) Kreditinstitut. iv) Andra finansiella företag. v) Icke-finansiella företag. vi) Hushåll.
För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras.
040
Motpartens hemvist
Alfa-2-landskoden enligt ISO 3166–1 för det land där motparten är registrerad ska anges, inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen.
Inget land ska anges för grupper av kunder med inbördes anknytning.
050
Produkttyp
De motparter som rapporteras i kolumn 010 ska åsättas produkttyper som motsvarar den produkt som finansieringen erhölls genom eller genom vilken den största delen av finansieringen erhölls när det gäller blandade produkttyper, med hjälp av följande koder (med fetstil):
UWF (kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet från finansiella kunder inklusive interbanklån)
UWNF (kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet från icke-finansiella kunder)
SFT (finansiering genom återköpsavtal enligt definitionen i artikel 4.1.82 i förordning (EU nr 575/2013)
CB (finansiering genom emission av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG)
ABS (finansiering genom emission av tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat)
IGCP (finansiering från motparter inom samma företagsgrupp)
OSWF (annan kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet)
OFP (andra finansieringsprodukter, t.ex. inlåning från allmänheten)
060
Erhållet belopp
Den totala finansiering från motparter som rapporteras i kolumn 010 ska anges i kolumn 060 och instituten ska där rapportera bokförda belopp.
070
Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid
En viktad genomsnittlig ursprunglig löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 060 från motparten i kolumn 010 ska anges i kolumn 070.
Den viktade genomsnittliga ursprungliga löptiden ska beräknas som den genomsnittliga ursprungliga löptiden (i dagar) för finansieringen från den motparten. Genomsnittet ska vara storleksvägt, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från den motparten.
080
Viktad genomsnittlig återstående löptid
En viktad genomsnittlig återstående löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 060 från motparten i kolumn 010 ska anges i kolumn 080.
Den viktade genomsnittliga återstående löptiden ska beräknas som den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansieringen från den motparten. Genomsnittet ska vara storleksvägt, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från den motparten.
1.3 Koncentration av finansiering per produkttyp (C 68.00)
1.
Den här mallen används för insamling av uppgifter om det rapporterande institutets koncentration av finansiering per produkttyp, fördelat på de typer av finansiering som anges i följande instruktioner om olika rader:
Rad
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
1. Inlåning från allmänheten
Inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.
020
1.1 varav avistainlåning
Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör avistainlåning.
031
1.2 varav tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna
Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmast 30 dagarna
041
1.3 varav tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna
Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmast 30 dagarna
070
1.4 varav sparkonton med något av följande kännetecken:
Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton med något av följande kännetecken:
— Uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg
— Uttag måste inte meddelas mer än 30 dagar i förväg och kontot omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.
Denna rad ska inte rapporteras.
080
1.4.1 uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg
Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton där uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg
090
1.4.2 uttag måste inte meddelas mer än 30 dagar i förväg
Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton där uttag inte måste meddelas mer än 30 dagar i förväg och kontot omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.
100
2. Kapitalmarknadsfinansiering ska anses bestå av något av följande:
Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.
Denna rad ska inte rapporteras.
110
2.1 Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61 om det handlar om finansiering utan säkerhet.
120
2.1.1 varav ut- och inlåning från finansiella kunder
Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från finansiella kunder.
Finansiering från centralbanker ska inte ingå i denna rad.
130
2.1.2 varav ut- och inlåning från icke-finansiella kunder
Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från icke-finansiella kunder.
Finansiering från centralbanker ska inte ingå i denna rad.
140
2.1.3 varav ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp
Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp.
Kapitalmarknadsfinansiering från företag inom samma företagsgrupp ska bara rapporteras på individuell nivå eller undergruppsnivå.
150
2.2 Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet
Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61 om det handlar om finansiering mot säkerhet.
160
2.2.1 varav transaktioner för värdepappersfinansiering
Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom återköpsavtal enligt definitionen i artikel 4.1.82 i förordning (EU nr 575/2013).
170
2.2.2 varav emissioner av säkerställda obligationer
Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom emissioner av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG
180
2.2.3 varav emissioner av tillgångssäkrade värdepapper
Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom emissioner av tillgångssäkrade värdepapper, inklusive tillgångsbaserade certifikat
190
2.2.4 varav ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp
Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering från företag inom samma företagsgrupp.
Kapitalmarknadsfinansiering från företag inom samma företagsgrupp ska bara rapporteras på individuell nivå eller undergruppsnivå.
2.
I den här mallen ska instituten rapportera den totala finansieringen i varje produktkategori som överstiger 1 % av de totala skulderna.
3.
För varje produkttyp ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080.
4.
Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska användas för att fastställa produkttyper från vilka finansiering har erhållits enligt följande:
a) Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska tillämpas på de produkttyper som avses i samtliga följande rader: 1.1 ”Avistainlåning”, 1.2 ”Tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna”, 1.3 ”Tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna”, 1.4 ”Sparkonton”, 2.1 ”Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet”, 2.2 ”Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet”.
b) När det gäller beräkningen av tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna för rad 1.4 ”Sparkonton” ska tröskelvärdet tillämpas på summan av 1.4.1 och 1.4.2.
c) För raderna 1. ”Inlåning från allmänheten” och 2. ”Kapitalmarknadsfinansiering” ska tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna bara tillämpas på aggregerad nivå.
5.
Siffrorna som rapporteras i raderna 1. ”Inlåning från allmänheten”, 2.1 ”Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet”, 2.2 ”Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet” kan inkludera mer övergripande produkttyper än ”varav”-posterna.
6.
Instruktioner för särskilda kolumner:
Kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
Erhållet belopp
Det bokförda finansieringsbelopp som erhållits för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska rapporteras i kolumn 010 i mallen.
020
Belopp som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland
Det belopp av det totala finansieringsbeloppet för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” som rapporteras i kolumn 010 som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.
Anm.: De belopp som rapporteras i kolumnerna 020 och 030 för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska vara lika med det totala erhållna belopp som rapporteras i kolumn 010.
030
Belopp som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland
Det belopp av det totala finansieringsbeloppet för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” som rapporteras i kolumn 010 som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EG eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.
Anm.: De belopp som rapporteras i kolumnerna 020 och 030 för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska vara lika med det totala erhållna belopp som rapporteras i kolumn 010.
040
Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid
En viktad genomsnittlig ursprunglig löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 010 från de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska anges i kolumn 040.
Den viktade genomsnittliga ursprungliga löptiden ska beräknas som den genomsnittliga ursprungliga löptiden (i dagar) för finansieringen för den produkttypen. Genomsnittet ska vara storleksviktat, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från alla emissioner av den produkttypen.
050
Viktad genomsnittlig återstående löptid
En viktad genomsnittlig återstående löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 010 från de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska anges i kolumn 050.
Den viktade genomsnittliga återstående löptiden ska beräknas som den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansieringen för den produkttypen. Genomsnittet ska vara storleksviktat, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från alla emissioner av den produkttypen.
1.4 Priser för olika finansieringstider (C 69.00)
1.
Institut ska rapportera informationen i mall C 69.00 om transaktionsvolym och priser som de betalat för finansiering under rapporteringsperioden som kvarstår efter rapporteringsperioden slut i följande ursprungliga löptider:
a) 1 dag i kolumnerna 010 och 020.
b) mer än 1 dag och mindre eller lika med 1 vecka (kolumnerna 030 and 040).
c) mer än 1 vecka och mindre eller lika med 1 månad (kolumnerna 050 and 060).
d) mer än 1 månad och mindre eller lika med 3 månader (kolumnerna 070 and 080).
e) mer än 3 månader och mindre eller lika med 6 månader (kolumnerna 090 and 100).
f) mer än 6 månader och mindre eller lika med 1 år (kolumnerna 110 and 120).
g) mer än 1 år och mindre eller lika med 2 år (kolumnerna 130 and 140).
h) mer än 2 år och mindre eller lika med 5 år (kolumnerna 150 and 160).
i) mer än 5 år och mindre eller lika med 10 år (kolumnerna 170 and 180).
2.
Vid fastställandet av den erhållna finansieringens löptider ska instituten bortse ifrån perioden mellan affärsdag och likviddag, det vill säga att en tremånadersskuld som ska regleras om två veckor ska rapporteras som en skuld med tre månaders löptid (kolumnerna 070 och 080).
3.
Den spread som rapporteras i den vänstra kolumnen för varje tidsintervall ska vara antingen
a) den spread som institutet skulle betala för skulder med kortare löptid än ett år om det hade övergått till jämförelseindexet för dagslån för valutan i fråga senast vid stängning på transaktionsdagen,
b) den spread som företaget skulle betala vid emitteringen för skulder med längre ursprunglig löptid än ett år om det hade övergått till relevant jämförelseindex för dagslån för valutan i fråga för rörlig tremånaders Euribor för EUR eller Libor för GBP och USD senast vid stängning på transaktionsdagen.
Institutet får, endast för att beräkna spreaden i led a och b ovan fastställa den ursprungliga löptiden på grundval av de historiska erfarenheterna med eller utan hänsyn till valmöjligheter, beroende på vad som är tillämpligt.
4.
Spreadar ska rapporteras i punkter med ett negativt tecken om den nya finansieringen är billigare än enligt relevant referensränta. De ska beräknas på viktad genomsnittsbasis.
5.
Vid beräkningen av genomsnittlig spread att betala för flera emissioner/inlåning/utlåning ska instituten beräkna den totala kostnaden i emissionsvalutan utan hänsyn till eventuella valutaswappar, men ta med eventuella över- eller underkurser och avgifter som ska betalas eller erhållas, så att löptiden för en teoretisk eller faktisk ränteswapp motsvarar skuldens löptid. Spreaden ska vara skuldräntan minus swappräntan.
6.
Den erhållna finansieringen för de finansieringskategorier som anges i kolumnen ”Post” ska rapporteras i kolumnen ”Volym” för tillämpligt tidsintervall.
7.
I kolumnen ”Volym” ska institut ange det bokförda beloppet av den nya finansiering som har erhållits i lämpligt tidsintervall utifrån den ursprungliga löptiden.
8.
I likhet med alla poster, även för åtaganden utanför balansräkningen, ska institut bara rapportera poster inom balansräkningen. Ett åtagande utanför balansräkningen gentemot institutet ska bara rapporteras i C 69.00 när det har utnyttjats. I samband med utnyttjande ska den volym och spread som ska rapporteras vara det utnyttjade beloppet och gällande spread i slutet av rapporteringsperioden. Om institutet inte kan välja att förlänga utnyttjandet ska den faktiska löptiden för utnyttjandet rapporteras. Om institutet redan har utnyttjat faciliteten i slutet av föregående rapporteringsperiod och det därefter ökar utnyttjandet av faciliteten ska bara det ytterligare belopp som har utnyttjats rapporteras.
9.
Inlåning från allmänheten ska utgöra inlåning enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.
10.
För finansiering som har förlängts under rapporteringsperioden och ännu är utestående vid rapporteringsperiodens slut ska genomsnittet av spreadar vid denna tidpunkt (dvs. vid rapporteringsperiodens slut) rapporteras. När det gäller C 69.00 ska finansiering som har förlängts och finns kvar vid rapporteringsperiodens slut betraktas som ny finansiering.
11.
Till skillnad från resten av avsnitt 1.4 ska volym och spread avseende avistainlåning bara rapporteras om insättaren inte hade avistainlåning under föregående rapproteringsperiod eller inlåningsbeloppet har ökat jämfört med föregående referensdatum, i vilket fall ökningen ska behandlas som ny finansiering. Med spread avses spreaden vid rapporteringsperiodens slut.
12.
Om det inte finns något att rapportera, ska celler som avser spreadar lämnas tomma.
13.
Instruktioner för särskilda rader:
Rad
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
1 Total finansiering
Total volym och viktad genomsnittlig spread för all erhållen finansiering med följande löptider:
a) 1 dag i kolumnerna 010 och 020.
b) mer än 1 dag och mindre eller lika med 1 vecka (kolumnerna 030 and 040).
c) mer än 1 vecka och mindre eller lika med 1 månad (kolumnerna 050 and 060).
d) mer än 1 månad och mindre eller lika med 3 månader (kolumnerna 070 and 080).
e) mer än 3 månader och mindre eller lika med 6 månader (kolumnerna 090 and 100).
f) mer än 6 månader och mindre eller lika med 1 år (kolumnerna 110 and 120).
g) mer än 1 år och mindre eller lika med 2 år (kolumnerna 130 and 140).
h) mer än 2 år och mindre eller lika med 5 år (kolumnerna 150 and 160).
i) mer än 5 år och mindre eller lika med 10 år (kolumnerna 170 and 180).
020
1.1 varav: Inlåning från allmänheten
Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för inlåning från allmänheten.
030
1.2 varav: Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet
Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet.
040
1.3 varav: Finansiering mot säkerhet
Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för finansiering mot säkerhet.
050
1.4 varav: Icke efterställda värdepapper utan säkerhet
Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för icke efterställda värdepapper utan säkerhet.
060
1.5 varav: Säkerställda obligationer
Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för säkerställda obligationer som belastar institutets egna tillgångar.
070
1.6 varav: Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet inklusive tillgångsbaserade certifikat
Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet inklusive tillgångsbaserade certifikat.
1.5 Förlängning av finansiering (C 70.00)
1.
Den här mallen används för insamling av uppgifter om finansieringsvolymer som löper ut och ny finansiering som erhålls, dvs. ”förlängning av finansiering” på dagsbasis under den månad som föregår rapporteringsdatumet.
2.
Institut ska rapportera i kalenderdagar sin finansiering som förfaller i alla följande tidsintervall i enlighet med ursprunglig löptid:
a) 1 dag i kolumnerna 010–040.
b) mellan 1 dag och 7 dagar i kolumnerna 050–080.
c) mellan 7 och 14 dagar i kolumnerna 090–120.
d) mellan 14 dagar och 1 månad i kolumnerna 130–160.
e) mellan 1 månad och 3 månader i kolumnerna 170–200.
f) mellan 3 och 6 månader i kolumnerna 210–240.
g) mer än 6 månader i kolumnerna 250–280.
3.
För varje tidsintervall som anges i punkt 2 ska det belopp som förfaller rapporteras i den vänstra kolumnen, de belopp som förlängs rapporteras i kolumnen ”Förlängning”, ny finansiering rapporteras i kolumnen ”Ny finansiering” och nettoskillnaden mellan dels ny finansiering, dels förlängd finansiering minus finansiering som förfaller ska rapporteras i den högra kolumnen.
4.
De totala nettokassaflödena ska rapporteras i kolumn 290 och vara lika med summan av alla ”nettokolumner”, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280).
5.
Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300.
6.
Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310.
7.
Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320.
8.
Beloppet under ”Förfaller” ska omfatta alla skulder som långivaren enligt avtal hade rätt att ta ut eller som förföll den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken.
9.
Beloppet under ”Förlängning” ska omfatta det belopp som förfaller enligt definitionen i punkterna 2 och 3 som finns kvar hos institutet den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken. Om finansieringens löptid har förändrats till följd av förlängningen ska det belopp som har förlängts rapporteras i ett tidsintervall baserat på den nya löptiden.
10.
Beloppet under ”Ny finansiering” ska omfatta faktiska inflöden eller finansiering på den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken.
11.
Nettobeloppet ska betraktas som en förändring i finansieringen inom ett visst ”ursprunglig löptids”-intervall på den relevanta dagen i rapporteringsperioden och beräknas genom att kolumnen ”Netto” fylls i med ny finansiering plus förlängd finansiering minus finansiering som förfaller.
12.
Instruktioner för särskilda kolumner:
Kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010 till 040
1 dag
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 010 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 020 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 030 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels dagslån som förfaller, dels förlängda och nya dagslån ska rapporteras i kolumn 040 för post 1.1–1.31.
050 till 080
> 1 dag ≤ 7 dagar
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 050 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 060 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 70 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 080 för post 1.1–1.31.
090 till 120
> 7 dagar ≤ 14 dagar
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 090 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 100 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 110 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 120 för post 1.1–1.31.
130 till 160
> 14 dagar ≤ 1 månad
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 130 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 140 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 150 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 160 för post 1.1–1.31.
170 till 200
> 1 månad ≤ 3 månader
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 170 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 180 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 190 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 200 för post 1.1–1.31.
210 till 240
> 3 månader ≤ 6 månader
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 210 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 220 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 230 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 240 för post 1.1–1.31.
250 till 280
> 6 månader
Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 250 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.
Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 260 för post 1.1–1.31.
Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 270 för post 1.1–1.31.
Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 280 för post 1.1–1.31.
290
Totalt nettokassaflöde
De totala nettokassaflödena ska vara lika med summan av alla ”nettokolumner”, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280) ska rapporteras i kolumn 290.
300 till 320
Genomsnittlig avtalstid (dagar)
Den viktade genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300. Den viktade genomsnittliga löptiden, i dagar, för all finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310, den viktade genomsnittliga löptiden, i dagar, för all ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320.
”
BILAGA IX
”BILAGA XX
RAPPORTERING AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET
LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMALLAR
Mallnummer
Mallkod
Mallens/mallgruppens namn
MALLAR FÖR KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET
71
C 71.00
KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET PER EMITTENT
C 71.00 – KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET PER EMITTENT
Totala och väsentliga valutor
Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent
Emittent
LEI-kod
Emittentens sektor
Emittentens hemvist
Produkttyp
Valuta
Kreditkvalitetssteg
Marknadsvärde/nominellt värde
Värde på säkerheter som är godtagbara enligt centralbanken
Rad
ID
010
020
030
040
050
060
070
080
090
010
1.
DE TIO VIKTIGASTE EMITTENTERNA
020
1,01
030
1,02
040
1,03
050
1,04
060
1,05
070
1,06
080
1,07
090
1,08
100
1,09
110
1,10
120
2.
ALLA ÖVRIGA POSTER SOM ANVÄNDS FÖR LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET
”
BILAGA X
”BILAGA XXI
Instruktioner för ifyllande av mallen för koncentration av likviditetstäckningskapacitet (C 71.00) I bilaga XX
Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent/motpart (C 71.00)
1.
För att göra det möjligt att genom mall C 71.00 samla in uppgifter om de rapporterande institutens koncentration av likviditetstäckningskapacitet fördelat på de tio största tillgångsinnehaven eller likviditetslimiterna som institutet har beviljats i detta syfte ska instituten följa instruktionerna i denna bilaga.
2.
Om en emittent eller motpart hänförs till mer än en produkttyp, en valuta eller ett kreditkvalitetssteg ska det totala beloppet rapporteras. Den produkttyp, den valuta eller det kreditkvalitetssteg som ska rapporteras ska vara den/det som är relevant för den största andelen av koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet.
3.
Likviditetstäckningskapaciteten i C 71.00 ska vara densamma som i C 66.00 förutom att de tillgångar som rapporteras som likviditetstäckningskapacitet i C 71.00 inte ska vara intecknade utan tillgängliga för institutet att omvandla till likvida medel på rapporteringsreferensdatumet.
4.
Vid beräkning av koncentrationer i rapporteringsmall C 71.00 fördelat på väsentlig valuta ska instituten använda koncentrationer i alla valutor.
5.
När en emittent eller motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som har den större koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet.
6.
Med undantag för rad 120 ska koncentrationer av likviditetstäckningskapacitet hos en centralbank som emittent eller motpart inte rapporteras i denna mall.
Kolumn
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010
Namn på emittent
Namnen på de tio viktigaste emittenterna av icke intecknade tillgångar eller motparter till outnyttjade likviditetslimiter som beviljats institutet ska rapporteras i kolumn 010 i fallande ordning. Den största posten rapporteras som post 1.01, den näst största som post 1.02 och så vidare. Emittenter och motparter som utgör en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras som en enda koncentration.
Emittentens eller motpartens namn ska vara det fullständiga namnet på den juridiska person som emitterade tillgångarna eller beviljade likviditetslimiterna, samt eventuella hänvisningar till företagstyp i enlighet med nationell bolagsrätt.
020
LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)
Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer).
030
Emittentens sektor
En sektor ska anges för varje emittent eller motpart enligt näringsgrensklasserna i Finrep:
i) Offentlig sektor, ii) Kreditinstitut, iii) Andra finansiella företag, iv) Icke-finansiella företag, v) Hushåll.
För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras.
040
Emittentens hemvist
Alfa-2-landskoden enligt ISO 3166–1 för det land där emittenten eller motparten är registrerad ska anges (inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen).
Inget land ska anges för grupper av kunder med inbördes anknytning.
050
Produkttyp
De emittenter eller motparter som anges i kolumn 010 ska åsättas produkttyper som motsvarar den produkt som tillgången innehas i eller som standby-likviditetsfaciliteten har erhållits i med användande av följande koder (med fetstil):
SrB (Obligationer med förmånsrätt)
SubB (Efterställd obligation)
CP (Företagscertifikat)
CB (Säkerställda obligationer)
US (Ucits-säkerheter, det vill säga finansiella instrument som representerar en andel i eller en säkerhet utfärdad av ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper)
ABS (Tillgångssäkrade värdepapper)
CrCl (Kreditfordringar)
Eq aktier
Guld (om fysiskt guld, vilket kan behandlas som en enda motpart)
LiqL (Outnyttjade likviditetslimiter som det rapporterande institutet har beviljats)
OPT (Annan produkttyp)
060
Valuta
Emittent eller motparter som anges i kolumn 010 ska åsättas en ISO-valutakod i kolumn 060 för den valuta som den erhållna tillgången eller outnyttjade beviljade likviditetslimiterna som beviljats institutet är denominerade i. Den valutakod som består av tre bokstäver enligt ISO 4217 ska rapporteras. Om en limit i flera valutor är en del av en koncentration av likviditetstäckningskapacitet ska limiten anges i den dominerande valutan i resten av koncentrationen.
070
Kreditkvalitetssteg
Lämpligt kreditkvalitetssteg ska tilldelas i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013, vilket ska vara detsamma som för posterna som rapporteras i löptidsmetodmallen. Om kreditvärdering saknas tilldelas steget ”kreditvärdering saknas”.
080
Marknadsvärde/nominellt värde
Tillgångarnas marknadsvärde eller verkliga värde eller, i tillämpliga fall, den outnyttjade beviljade likviditetslimitens nominella värde.
090
Värde på säkerheter som är godtas av centralbank
Särskilda tillgångars värde som säkerheter enligt centralbankens regler för stående faciliteter.
För tillgångar denominerade i en valuta som förordning (EU) 2015/233 betecknas som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet ska detta fält lämnas tomt.
”
BILAGA XI
”BILAGA XXII
LÖPTIDSMETODRAPPORTERING ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT
MALLAR ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT
Mallnummer
Mallkod
Mallens/mallgruppens namn
LÖPTIDSMETODMALL
66
C 66.00
LÖPTIDSMETODMALL
C 66.00 – LÖPTIDSMETOD
Totala och väsentliga valutor
Kod
ID
Post
Löptider för avtalsenliga flöden
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
220
010-380
1
UTFLÖDEN
1 dag
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader
Mer än 2 månader och upp till 3 månader
Mer än 3 månader och upp till 4 månader
Mer än 4 månader och upp till 5 månader
Mer än 5 månader och upp till 6 månader
Mer än 6 månader och upp till 9 månader
Mer än 9 månader och upp till 12 månader
Mer än 12 månader och upp till 2 år
Mer än 2 år och upp till 5 år
Mer än 5 år
010
1.1
Skulder till följd av emitterade värdepapper (om de inte behandlas som inlåning från allmänheten)
020
1.1.1
icke säkerställda obligationer som förfallit
030
1.1.2
reglerade säkerställda obligationer
040
1.1.3
värdepapperiseringar som förfallit
050
1.1.4
övriga
060
1.2
Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom:
070
1.2.1
Nivå 1 omsättbara tillgångar
080
1.2.1.1
Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
090
1.2.1.1.1
Nivå 1 centralbank
100
1.2.1.1.2
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
110
1.2.1.1.3
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
120
1.2.1.1.4
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
130
1.2.1.2
Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
140
1.2.2
Nivå 2A omsättbara tillgångar
150
1.2.2.1
Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
160
1.2.2.2
Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
170
1.2.2.3
Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
180
1.2.3
Nivå 2B omsättbara tillgångar
190
1.2.3.1
Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
200
1.2.3.2
Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
210
1.2.3.3
Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
220
1.2.3.4
Nivå 2B aktier
230
1.2.3.5
Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5)
240
1.2.4
övriga omsättbara tillgångar
250
1.2.5
övriga tillgångar
260
1.3
Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning (exklusive inlåning som mottagits som säkerhet)
270
1.3.1
stabil inlåning från allmänheten
280
1.3.2
övrig inlåning från allmänheten
290
1.3.3
operativ inlåning
300
1.3.4
icke-operativ inlåning från kreditinstitut
310
1.3.5
icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder
320
1.3.6
icke-operativ inlåning från centralbanker
330
1.3.7
icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag
340
1.3.8
icke-operativ inlåning från andra motparter
350
1.4
Valutaswappar som förfaller
360
1.5
Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4
370
1.6
Övriga utflöden
380
1.7
Summa utflöden
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
390-720
2
INFLÖDEN
1 dag
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader
Mer än 2 månader och upp till 3 månader
Mer än 3 månader och upp till 4 månader
Mer än 4 månader och upp till 5 månader
Mer än 5 månader och upp till 6 månader
Mer än 6 månader och upp till 9 månader
Mer än 9 månader och upp till 12 månader
Mer än 12 månader och upp till 2 år
Mer än 2 år och upp till 5 år
Mer än 5 år
390
2.1
Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom:
400
2.1.1
Nivå 1 omsättbara tillgångar
410
2.1.1.1
Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
420
2.1.1.1.1
Nivå 1 centralbank
430
2.1.1.1.2
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
440
2.1.1.1.3
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
450
2.1.1.1.4
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
460
2.1.1.2
Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
470
2.1.2
Nivå 2A omsättbara tillgångar
480
2.1.2.1
Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
490
2.1.2.2
Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
500
2.1.2.3
Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
510
2.1.3
Nivå 2B omsättbara tillgångar
520
2.1.3.1
Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
530
2.1.3.2
Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
540
2.1.3.3
Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
550
2.1.3.4
Nivå 2B aktier
560
2.1.3.5
Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5)
570
2.1.4
övriga omsättbara tillgångar
580
2.1.5
övriga tillgångar
590
2.2
Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats:
600
2.2.1
allmänheten
610
2.2.2
icke-finansiella företag
620
2.2.3
kreditinstitut
630
2.2.4
andra finansiella kunder
640
2.2.5
centralbanker
650
2.2.6
andra motparter
660
2.3
Valutaswappar som förfaller
670
2.4
Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3
680
2.5
Värdepapper i den egna portföljen som förfaller
690
2.6
Övriga inflöden
700
2.7
Summa inflöden
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
710
2.8
Nettounderskott
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
720
2.9
Ackumulerat nettounderskott
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
730-1080
3
LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET
Ingående stock
1 dag
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader
Mer än 2 månader och upp till 3 månader
Mer än 3 månader och upp till 4 månader
Mer än 4 månader och upp till 5 månader
Mer än 5 månader och upp till 6 månader
Mer än 6 månader och upp till 9 månader
Mer än 9 månader och upp till 12 månader
Mer än 12 månader och upp till 2 år
Mer än 2 år och upp till 5 år
Mer än 5 år
730
3.1
sedlar och mynt
740
3.2
uttagbara centralbanksreserver
750
3.3
Nivå 1 omsättbara tillgångar
760
3.3.1
Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
770
3.3.1.1
Nivå 1 centralbank
780
3.3.1.2
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
790
3.3.1.3
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
800
3.3.1.4
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
810
3.3.2
Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
820
3.4
Nivå 2A omsättbara tillgångar
830
3.4.1
Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
840
3.4.3
Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
850
3.4.4
Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
860
3.5
Nivå 2B omsättbara tillgångar
870
3.5.1
Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
880
3.5.2
Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
890
3.5.3
Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
900
3.5.4
Nivå 2B aktier
910
3.5.5
Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5)
920
3.6
övriga omsättbara tillgångar
930
3.6.1
nationell regering (kreditkvalitetssteg 1).
940
3.6.2
nationell regering (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
950
3.6.3
aktier
960
3.6.4
säkerställda obligationer
970
3.6.5
tillgångssäkrade värdepapper
980
3.6.6
övriga omsättbara tillgångar
990
3.7
ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet
1000
3.8
outnyttjade beviljade faciliteter
1010
3.8.1
Nivå 1 faciliteter
1020
3.8.2
Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande
1030
3.8.3
Nivå 2B faciliteter som omfattas av ett institutionellt skyddssystem
1040
3.8.4
övriga faciliteter
1050
3.8.4.1
från motparter inom samma företagsgrupp
1060
3.8.4.2
från andra motparter
1070
3.9
Nettoförändring av likviditetstäckningskapaciteten
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1080
3.10
Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1090-1130
4
VILLKORADE UTFLÖDEN
1 dag
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader
Mer än 2 månader och upp till 3 månader
Mer än 3 månader och upp till 4 månader
Mer än 4 månader och upp till 5 månader
Mer än 5 månader och upp till 6 månader
Mer än 6 månader och upp till 9 månader
Mer än 9 månader och upp till 12 månader
Mer än 12 månader och upp till 2 år
Mer än 2 år och upp till 5 år
Mer än 5 år
1090
4.1
Utflöden från beviljade faciliteter
1100
4.1.1
Beviljade kreditfaciliteter
1110
4.1.1.1
av mottagaren betraktad som nivå 2B
1120
4.1.1.2
övriga
1130
4.1.2
Likviditetsfaciliteter
1140
4.2
Utflöden till följd av nedgraderingar
1150-1290
MEMORANDUMPOSTER
Ingående stock
1 dag
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader
Mer än 2 månader och upp till 3 månader
Mer än 3 månader och upp till 4 månader
Mer än 4 månader och upp till 5 månader
Mer än 5 månader och upp till 6 månader
Mer än 6 månader och upp till 9 månader
Mer än 9 månader och upp till 12 månader
Mer än 12 månader och upp till 2 år
Mer än 2 år och upp till 5 år
Mer än 5 år
1200
10
Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor)
1210
11
Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller)
1220
12
Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem
1230
13
Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet
1240
14
Ej högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet
1270
17
Beteendemässiga utflöden från inlåning
1280
18
Beteendemässiga inflöden från lån och förskott
1290
19
Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter
”
BILAGA XII
”BILAGA XXIII
INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV LÖPTIDSMALLEN I BILAGA XXII
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
411
DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER
412
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1.
Institut ska följa instruktionerna i denna bilaga för att visa löptidsobalansen i sin verksamhet i mallen i bilaga XXII (”löptidsmetod”).
2.
Löptidsmetodsmallen ska omfatta avtalsenliga flöden och villkorade utflöden. Avtalsenliga flöden som till följd av rättsligt bindande avtal och återstående löptid på rapporteringsdatumet ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i dessa avtal.
3.
Institut ska inte räkna inflöden två gånger.
4.
I kolumnen ”ingående stock” anges stocken av poster på rapporteringsdatumet.
5.
Endast de tomma vita cellerna i mallen i bilaga XXII ska fyllas i.
6.
Under ”Utflöden och inflöden” i löptidsmetodmallen anges framtida avtalsenliga kassaflöden från samtliga poster inom och utanför balansräkningen. Endast ut- och inflöden enligt avtal som var giltiga på rapporteringsdatumet ska rapporteras.
7.
Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen anges stocken av icke intecknade tillgångar eller andra finansieringskällor som institutet rättsligt och i praktiken har tillgång till på rapporteringsdatumet för att täcka potentiella avtalsunderskott. Endast ut- och inflöden enligt befintliga avtal på rapporteringsdatumet ska rapporteras.
8.
Kassautflöden och inflöden rapporteras på bruttobasis med positivt tecken under ”utflöden” respektive ”inflöden”. Skulder och fordringar rapporteras under ”utflöden” respektive ”inflöden”.
9.
Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen rapporteras ut- och inflöden på nettobasis med positivt tecken för inflöden och negativt tecken för utflöden. För kassaflöden anges de belopp som ska betalas. Värdepappersflöden rapporteras till det aktuella marknadsvärdet. När det gäller flöden från kredit- och likviditetslimiter rapporteras tillgängliga belopp enligt avtal.
10.
Avtalsenliga flöden anges i de tjugotvå tidsintervallen i enlighet med deras återstående löptid, där dagar ska avse kalenderdagar.
11.
Alla avtalsenliga flöden ska rapporteras, inklusive alla väsentliga kassaflöden från icke-finansiell verksamhet, såsom skatter, bonusar, utdelningar och hyror.
12.
För att se till att institut gör en försiktig beräkning av avtalsenliga löptider för flöden måste de beakta följande:
a) Om det finns en möjlighet att skjuta upp en betalning eller få en förskottsbetalning ska denna möjlighet antas ha utnyttjats om det skulle tidigarelägga utflöden från institutet eller skjuta upp inflöden till institutet.
b) Om möjligheten att tidigarelägga utflöden från institutet enbart kan utnyttjas av institutet ska denna möjlighet endast antas ha utnyttjats om det finns en marknadsförväntan om att institutet kommer att göra detta. Möjligheten ska antas inte ha utnyttjats om den skulle tidigarelägga inflöden till institutet eller senarelägga utflöden från institutet. Kassautflöden som enligt avtal skulle uppstå genom detta inflöde – som till exempel vid pass through-finansiering – ska rapporteras samma datum som inflödet.
c) All avistainlåning och inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras som inlåning över natten i kolumn 020.
d) Öppna eller omvända repor och liknande transaktioner som kan avslutas av någondera parten vilken dag som helst ska anses ha löptid över natten, såvida inte uppsägningstiden är längre än en dag. I så fall ska de rapporteras i relevant tidsintervall utifrån uppsägningstiden.
e) Tidsbunden inlåning från allmänheten där det finns en möjlighet till förtida uttag ska anses förfalla under den period då förtida uttag inte skulle leda till en straffavgift enligt artikel 25.4 b i förordning (EU) 2015/61.
f) Om institutet inte kan fastställa den kortaste avtalade betalningsplanen för en viss post eller del av en post genom att följa reglerna i denna punkt ska det rapportera posten eller delen av posten som mer än 5 år i kolumn 220.
13.
Ränteutflöden och ränteinflöden från alla instrument inom och utanför balansräkningen ska inkluderas i alla relevanta poster under ”utflöden” och ”inflöden”.
14.
För valutaswappar som förfaller ska det nominella värdet hos valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaterminer och icke avvecklade valutaspotavtal anges i tillämpliga tidsintervall i mallen.
15.
Kassaflöden från ej avvecklade transaktioner ska under den korta period som föregår avveckling rapporteras i lämpliga rader och tidsintervall.
16.
För poster där institutet inte har någon verksamhet, t.ex. om det inte har en viss kategori inlåning, ska cellen lämnas tom.
17.
Poster som förfallit till betalning och poster där institutet har anledning att förvänta sig betalningsunderlåtenhet ska inte rapporteras.
18.
Om den säkerhet som ställs återpantsätts i en transaktion som förfaller efter den transaktion i vilken institutet mottog säkerheten ska ett utflöde av värdepapper motsvarande det verkliga värdet av den mottagna säkerheten rapporteras under ”Likviditetstäckningskapacitet” i den relevanta gruppen utifrån förfallodagen för den transaktion som ledde till att säkerheten ställdes.
19.
Koncerninterna poster ska inte påverka rapporteringen på gruppnivå.
DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER
Rad
Rättsliga hänvisningar och instruktioner
010 till 380
1 UTFLÖDEN
Det totala kassautflödet ska rapporteras i följande underkategorier:
010
1.1 Skulder till följd av emitterade värdepapper
Kassautflöde knutet till räntebärande värdepapper emitterade av det rapporterande institutet, det vill säga egna emissioner.
020
1.1.1 icke säkerställda obligationer som förfallit
Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är icke säkerställda skuldinstrument som det rapporterande institutet har emitterat till tredje parter.
030
1.1.2 reglerade säkerställda obligationer
Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är obligationer som uppfyller villkoren för behandling enligt artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG.
040
1.1.3 värdepapperiseringar som förfallit
Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är värdepapperiseringstransaktioner med tredje parter, i enlighet med artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013.
050
1.1.4 övriga
Kassautflöde knutet till andra emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 än de som rapporteras i ovannämnda underkategorier.
060
1.2 Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i:
Summan av alla kassautflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013.
Anm. Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ”Likviditetstäckningskapacitet”.
070
1.2.1 Nivå 1 omsättbara tillgångar
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
080
1.2.1.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer.
090
1.2.1.1.1 Nivå 1 centralbank
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker.
100
1.2.1.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
110
1.2.1.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
120
1.2.1.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
130
1.2.1.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.
140
1.2.2 Nivå 2A omsättbara tillgångar
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
150
1.2.2.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
160
1.2.2.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
170
1.2.2.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.
180
1.2.3 Nivå 2B omsättbara tillgångar
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
190
1.2.3.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm. I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar.
200
1.2.3.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i säkerställda obligationer.
210
1.2.3.3 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i företagsobligationer.
220
1.2.3.4 Nivå 2B aktier
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i aktier.
230
1.2.3.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.3.1–1.2.3.4.
240
1.2.4 övriga omsättbara tillgångar
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1, 1.2.2 eller 1.2.3.
250
1.2.5 övriga tillgångar
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1 eller 1.2.2. 1.2.3 eller 1.2.4.
260
1.3 Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning exklusive inlåning som mottagits som säkerhet
Kassautflöde till följd av all mottagen inlåning med undantag för utflöde som rapporteras i post 1.2 och inlåning som mottas som säkerhet. Kassautflöde till följd av derivattransaktioner ska rapporteras i post 1.4 eller 1.5.
Inlåning ska rapporteras enligt tidigaste möjliga förfallodag enligt avtal. Inlåning som kan tas ut direkt utan uppsägning (”avistainlåning”) eller inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras i intervallet ”över natten”.
270
1.3.1 stabil inlåning från allmänheten
Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 och artikel 24 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3.
280
1.3.2 övrig inlåning från allmänheten
Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.1.
290
1.3.3 operativ inlåning
Det kassautflöde till följd av operativ inlåning i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3.
300
1.3.4 icke-operativ inlåning från kreditinstitut
Det kassautflöde till följd av inlåning från kreditinstitut som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.3.
310
1.3.5 icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder
Det kassautflöde till följd av inlåning från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i posterna 1.3.3 och 1.3.4.
320
1.3.6 icke-operativ inlåning från centralbanker
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från centralbanker.
330
1.3.7 icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från icke-finansiella bolag.
340
1.3.8 icke-operativ inlåning från andra motparter
Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 till följd av inlåning som inte rapporteras i posterna 1.3.1–1.3.7.
350
1.4 Valutaswappar som förfaller
Totalt kassautflöde till följd av att valutaswapptransaktioner förfaller, t.ex. genom utbyte av kapitalbelopp när kontraktet löper ut.
360
1.5 Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4
Total kassautflöde till följd av derivatskulder enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för utflöden till följd av valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 1.4.
Totalbeloppet ska visa avvecklingsbelopp inklusive ej avvecklade marginalsäkerheter på rapporteringsdatumet.
Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande:
1.
Flöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det finns ett avtal om säkerheter som kräver att det ställs fullständiga eller tillräckliga säkerheter för motpartsexponeringar, ska inte rapporteras i löptidsmetodmallarna. Flöden av kontanter, värdepapper, kontantsäkerheter och säkerheter i form av värdepapper med anknytning till dessa derivat ska inte rapporteras i mallarna. Stockar av säkerheter i form av kontanter och värdepapper som redan har mottagits eller ställts i samband med säkrade derivat ska inte inkluderas i stockkolumnen i avsnitt 3 av löptidsmetodmallen om likviditetstäckningskapacitet, med undantag för flöden av kontanter och värdepapper i samband med krav på marginalsäkerheter (”flöden av kontanta säkerheter eller säkerheter i form av värdepapper”) som ska betalas men ännu inte har avvecklats. De sistnämnda ska rapporteras på rad 1.5 ”kassautflöde till följd av derivat” respektive 2.4 ”kassainflöde till följd av derivat” om de avser kontanta säkerheter och i avsnitt 3 om likviditetstäckningskapacitet om de avser säkerheter i form av värdepapper.
2.
För in- och utflöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det inte finns något avtal om säkerhet (eller där det bara krävs delvis säkerhet), ska åtskillnad göras mellan avtal med optionalitet och andra kontrakt:
a) Flöden knutna till optionsliknande derivat ska bara inkluderas om lösenpriset är lägre än marknadspriset för en köpoption eller över marknadspriset för en säljoption (”in the money”). Ett närmevärde för dessa flöden ska fastställas genom att
i) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som inflöde på rad 2.4 ”kassainflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken senast har rätt att utnyttja optionen,
ii) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som utflöde på rad 1.5 ”kassautflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken tidigast har rätt att utnyttja optionen,
b) Flöden knutna till andra avtal än de som avses i led a ska inkluderas genom beräkning av avtalsenliga kassaflöden på bruttobasis för respektive tidsintervall på raderna 1.5 ”kassautflöden från derivat” och 2.4 ”kassainflöden från derivat” och de avtalsenliga flödena från likvida värdepapper i löptidsmetodmallens avsnitt om likviditetstäckningskapacitet, med hjälp av aktuella marknadsimplicita terminskurser på rapporteringsdatumet om beloppen ännu inte är fastställda.
370
1.6 Övriga utflöden
Alla andra kassautflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 eller 1.5. Villkorade utflöden ska inte rapporteras här.
380
1.7 Summa utflöden
Summan av de utflöden som rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6.
390 till 700
390
2.1 Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i:
Summan av alla kassainflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013.
Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ”Likviditetstäckningskapacitet”.
400
2.1.1 Nivå 1 omsättbara tillgångar
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
410
2.1.1.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer.
420
2.1.1.1.1 Nivå 1 centralbank
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker.
430
2.1.1.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
440
2.1.1.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
450
2.1.1.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
460
2.1.1.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.
470
2.1.2 Nivå 2A omsättbara tillgångar
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
480
2.1.2.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
490
2.1.2.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
500
2.1.2.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 ska alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.
510
2.1.3 Nivå 2B omsättbara tillgångar
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
520
2.1.3.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS).
530
2.1.3.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i säkerställda obligationer.
540
2.1.3.3 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
Det kassaflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i företagsobligationer.
550
2.1.3.4 Nivå 2B aktier
Den del av det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 som avser aktier.
560
2.1.3.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)
Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.3 och som är nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.3.1–2.1.3.4.
570
2.1.4 övriga omsättbara tillgångar
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2 eller 2.1.3.
580
2.1.5 övriga tillgångar
Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 eller 2.1.4.
590
2.2 Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats:
Kassainflöde från lån och förskott.
Kassainflödet ska rapporteras för det senaste återbetalningsdatumet enligt avtalet. För rullande avtal ska det befintliga lånet antas förnyas och eventuella tillgodohavanden behandlas som beviljade faciliteter.
600
2.2.1 allmänheten
Det kassainflöde från fysiska personer eller små och medelstora företag i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2.
610
2.2.2 icke-finansiella företag
Det kassainflöde från icke-finansiella företag som rapporteras i post 2.2.
620
2.2.3 kreditinstitut
Det kassainflöde från kreditinstitut som rapporteras i post 2.2.
630
2.2.4 andra finansiella kunder
Det kassainflöde från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2, med undantag för det som rapporteras i post 2.2.3.
640
2.2.5 centralbanker
Det kassainflöde från centralbanker som rapporteras i post 2.2.
650
2.2.6 andra motparter
Det kassainflöde från andra motparter än de i 2.2.1–2.2.5 som rapporteras i post 2.2.
660
2.3 Valutaswappar som förfaller
Totala avtalsenliga kassainflöden knutna till valutaswapptransaktioner, t.ex. utväxling av kapitalbelopp när avtalet löper ut.
Det nominella värdet av valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaspotavtal och valutaterminer anges i tillämpliga tidsintervall i mallen.
670
2.4 Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3
Totala avtalsenliga kassainflöden från derivatfordringar enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för inflöden knutna till valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 2.3.
Totalbeloppet ska inkludera avvecklingsbelopp inklusive oreglerade marginalsäkerhetskrav på rapporteringsdatumet.
Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande:
1.
Flöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det finns ett avtal om säkerheter som kräver att det ställs fullständiga eller tillräckliga säkerheter för motpartsexponeringar, ska inte rapporteras i löptidsmetodmallarna. Flöden av kontanter, värdepapper, kontantsäkerheter och säkerheter i form av värdepapper med anknytning till dessa derivat ska inte rapporteras i mallen. Stockar av säkerheter i form av likvida medel och värdepapper som redan har mottagits eller ställts i samband med säkrade derivat ska inte inkluderas i stockkolumnen i avsnitt 3 av löptidsmetodmallen om likviditetstäckningskapacitet, med undantag för flöden av likvida medel och värdepapper i samband med krav på marginalsäkerheter som ska betalas men ännu inte har avvecklats. De sistnämnda ska rapporteras på rad 1.5 ”derivatkassautflöden” respektive 2.4 ”derivatkassainflöden” i löptidsmetodmallen om de avser kontanta säkerheter och i avsnitt 3 om likviditetstäckningskapacitet om de avser säkerhet i form av värdepapper.
2.
För in- och utflöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det inte finns något avtal om säkerhet (eller där det bara krävs delvis säkerhet), ska åtskillnad göras mellan avtal med optionalitet och andra kontrakt:
a) Flöden knutna till optionsliknande derivat ska bara inkluderas om lösenpriset är högre än marknadspriset för en säljoption (in the money). Ett närmevärde för dessa flöden ska fastställas genom att
i) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som inflöde på rad 2.4 ”kassainflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken senast har rätt att utnyttja optionen,
ii) avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som utflöde på rad 1.5 ”kassautflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken tidigast har rätt att utnyttja optionen,
b) Flöden knutna till andra avtal än de som avses i led a ska inkluderas genom beräkning av kategorierna i raderna 1.5 på bruttobasis ”kassautflöden från derivat” och 2.4 ”kassainflöden från derivat” och de avtalsenliga flödena från likvida värdepapper i löptidsmetodens likviditetstäckningskapacitet, med hjälp av aktuella marknadsimplicita terminskurser på rapporteringsdatumet om beloppen ännu inte är fastställda.
680
2.5 Värdepapper i den egna portföljen som förfaller
Inflöden som avser återbetalning av kapitalbeloppet för egna investeringar i obligationer, rapporterade efter återstående avtalade löptid. Denna post ska inkludera kassainflöde från värdepapper som förfaller som rapporteras under ”likviditetstäckningskapacitet”. När ett värdepapper förfaller ska detta därför rapporteras som ett värdepappersutflöde under ”likviditetstäckningskapacitet” och följaktligen som ett inflöde här.
690
2.6 Övriga inflöden
Alla andra kassainflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4 eller 2.5. Villkorade inflöden ska inte rapporteras här.
700
2.7 Summa inflöden
Summan av inflöden som rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.5 och 2.6.
710
2.8 Nettoavtalsunderskott
De totala inflöden som rapporteras i post 2.7 minus de totala utflöden som rapporteras i post 1.7.
720
2.9 Ackumulerat nettoavtalsunderskott
Det ackumulerade nettoavtalsunderskottet från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns.
730–1080
3 LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET
Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen ska lämnas information om institutets innehav av tillgångar med olika grader av likviditet, bl.a. omsättbara tillgångar och tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker, samt om faciliteter som beviljats institutet enligt avtal.
Rapportering på gruppnivå av tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker ska ske enligt de regler för sådan godtagbarhet som är tillämpliga på varje konsoliderat institut i den jurisdiktion där institutet är registrerat.
Om likviditetstäckningskapaciteten avser omsättbara tillgångar ska institut rapportera omsättbara tillgångar som handlas på stora, djupa och aktiva repo- eller kontantmarknader som kännetecknas av en låg koncentrationsgrad.
Tillgångar som rapporteras i kolumnerna om likviditetstäckningskapacitet ska endast inkludera ej intecknade tillgångar som institutet när som helst kan omvandla till kontanter för att täcka avtalsunderskottet mellan kassainflöde och kassautflöde under perioden. Definitionen av intecknade tillgångar i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ska gälla. Tillgångarna får inte användas som kreditförstärkningar i strukturerade transaktioner eller för att täcka driftskostnader (t.ex. hyror och löner) och ska endast förvaltas i syfte att användas som reservkapital.
Tillgångar som institutet har mottagit som säkerhet i samband med omvända repor och transaktioner för värdepappersfinansiering kan anses ingå i likviditetstäckningskapaciteten om de hålls av institutet, inte har återpantsatts samt rättsligt och avtalsenligt är tillgängliga för institutet.
För att undvika dubbel rapportering ska, om institutet rapporterar tillgångar som redan ställts som säkerhet i post 3.1–3.7, dessa faciliteteters relaterade kapacitet inte rapporteras i post 3.8.
Institut ska rapportera tillgångar som ingående stock i kolumn 010 om de överensstämmer med beskrivningen på en rad och är tillgängliga på rapporteringsdatumet.
Kolumnerna 020–220 ska innehålla avtalsenliga flöden i likviditetstäckningskapaciteten. Om ett institut har gjort en repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen föras upp på nytt som ett värdepappersinflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassautflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassautflödesintervall i post 1.2. Om ett institut har gjort en omvänd repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen redovisas på nytt som ett värdepappersutflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassainflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassainflödesintervall i post 2.1. Likviditetsswappar ska rapporteras som avtalsenliga in- och utflöden av värdepapper i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet i den löptidsintervall inom vilken dessa swappar förfaller.
Förändringar av avtalsenligt tillgängliga kredit- och likviditetslimiter som rapporteras i post 3.8 ska rapporteras som ett flöde i relevant tidsintervall. Om institutet har inlåning över natten hos en centralbank ska inlåningsbeloppet vidare rapporteras som ingående stock i post 3.2 och som kassautflöde i löptidsintervallet ”över natten” för denna post. Det kassainflöde som uppstår ska på motsvarande sätt rapporteras i post 2.2.5.
Värdepapper i likviditetsreserven som förfaller ska rapporteras utifrån avtalsenlig löptid. Ett värdepapper som förfaller ska tas bort från den tillgångskategori den ursprungligen rapporterades i (dvs. behandlas som ett utflöde av värdepapper) och det kassainflöde som uppstår ska rapporteras i post 2.5.
Alla värdepappersvärden ska rapporteras till aktuella marknadsvärden i relevanta intervall.
I post 3.8 ska endast tillgängliga belopp enligt avtal rapporteras.
För att undvika dubbel rapportering ska kassainflöden inte redovisas i posterna 3.1 eller 3.2 i delen om likviditetstäckningskapacitet.
Posterna i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet ska rapporteras i följande underkategorier:
730
3.1 Sedlar och mynt
Kontanta medel i form av sedlar och mynt, totalt.
740
3.2 Uttagbara centralbanksreserver
Totala reserver hos centralbanker enligt artikel 10.1 b iii i förordning (EU) 2015/61 som kan tas ut med högst en dags varsel.
Värdepapper som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker ska inte rapporteras här.
750
3.3 Nivå 1 omsättbara tillgångar
Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
760
3.3.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer
Det belopp som rapporteras i post 3.3 och inte avser säkerställda obligationer.
770
3.3.1.1 Nivå 1 centralbank
Det belopp som rapporteras i post 3.3.1 och som representerar fordringar på eller som garanteras av centralbanker.
780
3.3.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)
Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
790
3.3.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)
Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
800
3.3.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)
Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller lägre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
810
3.3.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)
Det belopp som rapporteras i post 3.3 och avser säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.
820
3.4 Nivå 2A omsättbara tillgångar
Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
830
3.4.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)
Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
840
3.4.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
850
3.4.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)
Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.
860
3.5 Nivå 2B omsättbara tillgångar
Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61.
Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.
870
3.5.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)
Det belopp som rapporteras i post 3.5 och som avser tillgångssäkradevärdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm. I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar.
880
3.5.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)
Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser säkerställda obligationer.
890
3.5.3 Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)
Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser företagsobligationer.
900
3.5.4 Nivå 2B aktier
Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser aktier.
910
3.5.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)
Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.5.1–3.5.4,
920
3.6 Andra omsättbara tillgångar
Marknadsvärdet för andra omsättbara tillgångar än de som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5.
Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen.
930
3.6.1 nationell regering (kreditkvalitetssteg 1)
Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
940
3.6.2 nationell regering (kreditkvalitetssteg 2–3)
Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
950
3.6.3 aktier
Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser aktier.
960
3.6.4 säkerställda obligationer
Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser säkerställda obligationer.
970
3.6.5 tillgångssäkrade värdepapper (ABS)
Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser tillgångssäkrade värdepapper (ABS).
980
3.6.6 övriga omsättbara tillgångar
Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser andra omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.6.1–3.6.5.
990
3.7 ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet
Bokfört värde av ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.
För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 (1) som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt. Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen.
1000
3.8 Outnyttjade beviljade faciliteter
Totala outnyttjade faciliteter som det rapporterande institutet har beviljats. Häri ingår faciliteter som enligt avtal inte kan sägas upp. Institut ska rapportera ett reducerat belopp om behovet av säkerheter för utnyttjande av dessa faciliteter överstiger tillgången till säkerheter.
För att undvika dubbel rapportering ska faciliteter, om det rapporterande institutet redan har ställt tillgångar som säkerhet, för en outnyttjad kreditfacilitet och redan har rapporterat tillgångarna i posterna 3.1–3.7, inte rapporteras i post 3.8. Detsamma gäller fall där det rapporterande institutet kan behöva ställa tillgångar som säkerhet för utnyttjande såsom rapporteras i detta fält.
1010
3.8.1 Nivå 1-faciliteter
Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser en centralbanks kreditfacilitet i enlighet med artikel 19.1 b i förordning (EU) 2015/61.
1020
3.8.2 Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande
Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2015/61.
1030
3.8.3 Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande
Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61.
1040
3.8.4 andra faciliteter
Det belopp som rapporteras i post 3.8 utom det belopp som rapporteras i 3.8.1–3.8.3.
1050
3.8.4.1 från motparter inom samma företagsgrupp
Det belopp som rapporterats i post 3.8. 4 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) 575/2013.
1060
3.8.4.2 från andra motparter
Det belopp som rapporteras i post 3.8.4 utom det belopp som rapporteras i 3.8.4.1.
1070
3.9 Nettoförändring av likviditetstäckningskapacitet
Nettoförändring av exponeringar mot posterna 3.2, 3.3, 3.4 och 3.5, 3.6, 3.7 och 3.8, dvs. centralbanker, värdepappersflöden och beviljade kreditlimiter, inom ett visst tidsintervall ska rapporteras.
1080
3.10 Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet
Den ackumulerade likviditetstäckningskapaciteten från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns.
1090–1140
4 VILLKORADE UTFLÖDEN
Under ”Villkorade utflöden” i löptidsmetodmallen ska information lämnas om sådana utflöden.
1090
4.1 Utflöden från beviljade faciliteter
Kassautflöden från beviljade faciliteter. Institut ska rapportera det maximala belopp som kan utnyttjas under en viss tidsperiod som ett utflöde. För rullande kreditfaciliteter ska bara det belopp som överstiger det befintliga lånet rapporteras.
1010
4.1.1 Beviljade kreditfaciliteter
Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från beviljade kreditfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61.
1110
4.1.1.1 av mottagaren betraktat som nivå 2B
Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 och betraktas som likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61.
1120
4.1.1.2 övrigt
Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 utom det belopp som rapporteras i 4.1.1.1.
1130
4.1.2 Likviditetsfaciliteter
Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61.
1140
4.2 Utflöden till följd av nedgraderingar
Här ska institut rapportera effekten av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet som motsvarar en sänkning av dess externa kreditvärdering med minst tre steg.
Positiva belopp utgör villkorade utflöden och negativa belopp en reducering av den ursprungliga skulden.
Om effekten av nedgraderingen är förtida inlösen av utestående skulder ska de berörda skulderna rapporteras med negativt tecken i ett tidsintervall där de rapporteras i post 1 och samtidigt med positivt tecken i ett tidsintervall när skulden förfaller, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.
Om effekten av nedgraderingen är ett krav på marginalsäkerhet ska marknadsvärdet på den säkerhet som krävs rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när kravet börjar gälla, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.
Om effekten av nedgraderingen är en förändring återpantsättningsrättigheterna för de värdepapper som motparterna ställt som säkerhet ska marknadsvärdet för de berörda värdepappren rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när värdepappren upphör att vara tillgängliga för det rapporterande institutet, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.
1150–1290
5 MEMORANDUMPOSTER
1200
10 Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor)
Summan av utflöden i 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.
1210
11 Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller)
Summan av inflöden i 2.1, 2.2, 2.4 och 2.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.
1220
12 Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem
Summan av inflöden i 2.5 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.
1230
13 Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet
Det belopp som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.
För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.
1240
14 Icke-högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet
Summan av:
i) Summan av de belopp som rapporteras i post 3.6 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.
ii) Egna emissioner som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.
För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.
1270
17 Beteendemässiga utflöden från inlåning
Det belopp som rapporteras i post 1.3 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”.
Omfördelningen ska avspegla inlåningens ”trögrörlighet”///.
Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och ska därför inte inkludera information om nya affärsverksamheter.
Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.
1280
18 Beteendemässiga inflöden från lån och förskott
Det belopp som rapporteras i post 2.2 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”.
Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter.
Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.
1290
19 Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter
Det belopp som rapporteras i post 4.1 omfördelat till tidsintervall utifrån det beteendemässiga utnyttjande och därav följande likviditetsbehov under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”.
Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter.
Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.
”
(1) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32015R0233S