Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32018R0273

Artikel 24 i förordning (EU) 2018/273

Användning av VI-1-dokument vid indirekt import

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 av den 11 december 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, vinodlingsregistret, följedokument och certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer, anmälningar och offentliggörande av anmäld information, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller och sanktioner, ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 555/2008, (EG) nr 606/2009 och (EG) nr 607/2009 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/560.

EU-rätten

Artikelns text

I de fall då ett vin exporteras från ett tredjeland där vinet har framställts (nedan kallat ursprungsland) till ett annat tredjeland (nedan kallat exportland) och därifrån exporteras till unionen, ska VI-1-dokumentet för vinet anses vara giltigt för import till unionen om det har upprättats av de behöriga myndigheterna i exportlandet utan att det krävs kompletterande analyser av vinet, på grundval av ett VI-1-dokument eller motsvarande som upprättats av de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om detta vin

a) har tappats på flaska i ursprungslandet och märkts och detta inte ändras, eller

b) exporteras i bulk från ursprungslandet och härtappas och märks i exportlandet utan vidare bearbetning.

VI-1-dokumentet från en behörig myndighet i exportlandet ska ha ett intyg från det behöriga organet i det landet om att det rör sig om ett sådant vin som avses i första stycket och att de angivna villkoren är uppfyllda.

VI-1-dokumentet i original eller en attesterad kopia av detta dokument eller ett motsvarande dokument från ursprungslandet ska bifogas VI-1-dokumentet från exportlandet.

I denna artikel avses med behöriga myndigheter i tredjelandet endast sådana som finns med i förteckningen som föreskrivs i artikel 51.1.

Artikeln i rättsakten