Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32018R0959

Artikel 43 i förordning (EU) 2018/959

Täckning av alla relevanta delar

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/959 av den 14 mars 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificeringen av de metoder som de behöriga myndigheterna använder för att bedöma om institut ska tillåtas att använda internmätningsmetoder för operativ risk (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Vid bedömningen av om institutets metod för att erkänna försäkringar täcker alla relevanta delar genom tillämpning av avdrag eller nedsättningar avseende försäkringsbeloppet, som avses i artikel 36 e, ska de behöriga myndigheterna bekräfta åtminstone följande:

a) Att institutet undersöker de olika faktorer som innebär risk för att försäkringsgivaren inte kommer att betala som förväntat, och göra risköverföringen mindre effektiv, inklusive försäkringsgivarens förmåga att betala i tid och institutets förmåga att identifiera, analysera och rapportera sin skada i tid.

b) Att institutet undersöker hur de olika faktorer som avses i led a tidigare har påverkat försäkringens riskreducerande effekt på riskprofilen avseende operativa risker och hur de kan påverka denna effekt i framtiden.

c) Att institutet räknar in de osäkerheter som avses i led a i sina kapitalbaskrav enligt internmätningsmetoden genom nedsättningar, med tillämpning av lämplig försiktighet.

d) Att institutet noggrant beaktar försäkringsavtalens egenskaper, däribland om de är så beskaffade att de endast täcker förluster där ersättning begärs eller som meddelas till försäkringsgivaren under försäkringens löptid, vilket innebär att förluster som upptäcks efter försäkringsavtalets utgång inte är täckta, eller om de täcker förluster som uppstår under försäkringsavtalets löptid, även om förlusterna inte upptäcks och skadeanmälan inte lämnas in förrän efter avtalets utgång, eller om förlusterna är direkta förluster för första part eller förluster till följd av ansvar gentemot tredje part.

e) Att institutet beaktar och fullt ut dokumenterar data om försäkringsutbetalningar per förlusttyp i sina databaser över förluster, och fastställer nedsättningar i enlighet med detta.

f) Att institutet har inrättat förfaranden för identifiering av förluster, analys och hantering av skadeanmälan, så att det kan kontrollera skyddet som försäkringsgivaren faktiskt erbjuder eller möjligheten att erhålla betalning för skadan inom en rimlig tid.

g) Att institutet uttryckligen kvantifierar och separat modellberäknar nedsättningarna avseende var och en av de identifierade relevanta osäkerheterna, och inte tillämpar en samlad nedsättning i beräkningen som omfattar alla osäkerheter, eller en efterhandsberäknad nedsättning.

h) Att institutet i största möjliga utsträckning beaktar risken avseende försäkringsgivarens förmåga att ersätta skada, genom att tillämpa lämpliga nedsättningar i försäkringsmodellerna.

i) Att institutet säkerställer att risken avseende försäkringsgivarens förmåga att ersätta skada när det gäller motpartsfallissemang bedöms på grundval av kreditvärdigheten hos det försäkringsföretag som är ansvarigt för det berörda försäkringsavtalet, oavsett om försäkringsföretagets moderinstitut har ett bättre kreditbetyg eller om risken överförs till en tredje part.

j) Att institutet gör försiktiga antaganden avseende förnyelse av försäkringsavtal på grundval av villkor och skydd som motsvarar de ursprungliga eller de gällande avtalen.

k) Att institutet har inrättat processer för att säkerställa att dess metoder för att beakta försäkring i internmätningsmetoden på ett tillräckligt sätt tar hänsyn till ett potentiellt uppnående av försäkringsavtalens övre gräns, pris och tillgång på återställande av försäkringsskydd, samt fall då försäkringsavtalet inte matchar institutets riskprofil avseende operativa risker.

2. För tillämpningen av punkt 1 får de behöriga myndigheterna bortse från kravet på att institutet ska tillämpa nedsättningar för försäkringens återstående löptid eller för dess uppsägningstid om försäkringsskyddet kommer att förnyas och vara fortlöpande, och om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

a) Institutet kan visa att det har haft fortlöpande försäkringsskydd med motsvarande eller bättre villkor och skydd under minst 365 dagar.

b) Institutet har ett försäkringsavtal som inte kan annulleras av försäkringsgivaren, utom vid utebliven premiebetalning, eller som har en uppsägningstid på mer än ett år.

Artikeln i rättsakten