Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013 av den 17 juli 2018 om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter
17 juli 2018
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 2c87ed16-8a5c-11e8-ac6a-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- I. BAKGRUND
- (1) Den 26 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande
- (2) Den 28 juni offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande genom
- (3) Det framgick av de uppgifter som kommissionen hade
- (4) De åtgärder som Amerikas förenta stater (nedan kallade
- (5) Dessa omständigheter, vilka ska ses mot bakgrund av
- (6) Den 11 april 2018 gjorde kommissionen en notering
- (7) Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade
- (8) Tväretemot vad som hävdats innehöll noteringen i ärendehandlingarna
- (9) Kommissionen anser därför att den har uppfyllt sin
- (10) För att kommissionen skulle få de uppgifter den
- II. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT
- (11) Kommissionen inledde en skyddsåtgärdsundersökning beträffande 26 stålproduktkategorier som
- (12) I denna preliminära bedömning konstaterar kommissionen att de
- (13) Kommissionen konstaterade även i denna preliminära analys att
- (14) Detta samband och denna konkurrens inom och mellan
- (15) Många tillverkare i unionen tillverkar de flesta av
- (16) Detta starka samband gör dessutom att konkurrenstrycket lätt
- (17) På grund av dessa samband och kopplingar och
- III. UNIONSTILLVERKARNA
- (18) Majoriteten av unionstillverkarna är medlemmar i European Confederation
- (19) Dessa branschorganisationer har på sina medlemmars vägnar meddelat
- IV. ÖKAD IMPORT
- (20) På grundval av uppgifter från Eurostat, mekanismen för
- (21) Den totala importen av de berörda produktera har
- (22) Totalt sett har importen av de 28 produktkategorierna,
- (23) Importen för det stora flertalet av de enskilda
- (24) Fem produktkategorier uppvisade emellertid ingen ökning, dvs. produkterna
- (25) Förutom undantagandet i detta skede av de ovannämnda
- (26) På denna grundval har importen av de produkter
- (27) Importen ökade med 68 % i absoluta tal
- (28) Trenden med en ökande import fortsätter under 2018.
- (29) Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det förekommit en
- V. OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER
- (30) Kommissionen har preliminärt fastställt att den ovannämnda ökningen
- (31) För det första har den nominella globala ståltillverkningskapaciteten
- (32) Stålföretagen är fortfarande ekonomiskt sårbara, eftersom det finns
- (33) För det andra har de ovannämnda effekterna förvärrats
- (34) Dessutom har användningen av handelspolitiska skyddsinstrument stadigt ökat.
- (35) För det tredje kommer de olagliga och handelsbegränsande
- (36) De ovannämnda oförutsedda omständigheterna har således lett till,
- VI. HOT OM ALLVARLIG SKADA
- 1. Situationen för unionens stålindustri totalt sett
- (37) För att kommissionen preliminärt kunna fastställa huruvida det
- (38) Denna analys, som har genomförts både sammantaget och
- (39) Om man ser till situationen totalt sett har
- (40) Förbrukningen av de bedömda produkterna ökade stadigt varje
- (41) På grundval av unionsproducenternas frågeformulärssvar har produktionen och
- (42) Produktionskapaciteten ökade med 3 % under perioden 2013–2017,
- (43) De samarbetsvilliga företagens lager ökade med 20 %
- (44) Unionsproducenternas försäljningspris per enhet och kassaflöde utvecklades på
- (45) Under perioden 2013–2016 ägde en betydande prisnedgång rum
- (46) Vad gäller sysselsättningen förlorade unionsproducenterna av de bedömda
- 2. Situationen för de enskilda produktkategorierna
- (47) Förutom den sammantagna analysen av situationen för den
- (48) När man ser till de enskilda produktkategorierna är
- (49) Förbrukningen i unionen har ökat för alla utom
- (50) Försäljningsvolymen låg allmänt sett på en oförändrad nivå
- (51) Produktionsnivåerna ökade generellt sett för 18 av 23
- (52) Vad gäller priserna så minskade dessa betydligt för
- (53) Vad gäller vinsterna såldes alla produktkategorier med förlust
- (54) Vad gäller lagren så ökade dessa för 17
- (55) Analysen ovan bekräftar att situationen för unionens stålindustri
- (56) Detta gäller till exempel för produktkategorierna 1, 2
- (57) En ytterligare ökning av stålimporten till unionen kommer
- 3. Hot om allvarlig skada
- (58) I sitt stålmeddelande från mars 2016 (13) drar
- (59) Samtidigt har unionen infört en rad antidumpnings- och
- (60) Såsom nämns i skäl 55 är unionsindustrin fortfarande
- (61) Stålimporten har ökat betydligt och låg på en
- (62) Om det inte införs några provisoriska skyddsåtgärder kommer
- (63) I detta sammanhang har kommissionen i enlighet med
- (64) För det första ökade importen till unionen, såsom
- (65) För det andra kommer de handelsbegränsande amerikanska sektion
- (66) Förenta staterna har meddelat sin avsikt att minska
- (67) Vissa av de största exportörerna till den amerikanska
- (68) Mot denna bakgrund kommer en betydande ökning av
- 4. Slutsatser
- (69) Under dessa omständigheter, och mot bakgrund av ovanstående,
- VII. ORSAKSSAMBAND
- 1. Ökning av importen
- (70) Kommissionen har preliminärt fastställt att det finns ett
- (71) Det erinras för det första om att den
- (72) Såsom förklaras i avsnitten IV och VI har
- (73) Under perioden 2013–2017 ökade importen av den berörda
- (74) Orsakssambandet mellan importökningen och unionsproducenternas situation var särskilt
- (75) Även om vinsterna förbättrades för vissa produktkategorier så
- (76) Mot denna bakgrund anses det att de amerikanska
- (77) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det för
- 2. Andra kända faktorer
- (78) I syfte att fastställa att hotet för allvarlig
- (79) Den globala överkapaciteten konstaterades ha spelat roll på
- (80) Kommissionen undersökte även om den allvarliga skadan kunde
- (81) Kommissionen har således inte kunnat identifiera några andra
- VIII. KRITISK SITUATION
- (82) Såsom angivits ovan befinner sig unionens ståltillverkare totalt
- (83) Kommissionen har undersökt huruvida det finns kritiska omständigheter
- (84) På grundval av en jämförelse mellan importen av
- (85) Tullarna på 25 % på stålprodukter i enlighet
- (86) Den 30 maj 2018 beslutade Förenta staterna också
- (87) Med hänsyn till den sårbara situationen för unionsindustrin
- (88) Kommissionen anser därför att det med hänsyn till
- IX. UNIONENS INTRESSE
- (89) I enlighet med artikel 16 i förordning 2015/478
- (90) Unionsindustrin består av över 40 producenter i flera
- (91) Användare och importörer söker i allmänhet det lägsta
- (92) I detta sammanhang har flera berörda parter i
- (93) För att hitta rätt avvägning mellan de olika
- (94) Under dessa omständigheter anser kommissionen att risken för
- (95) Sammantaget drar kommissionen den preliminära slutsatsen att det
- X. SLUTSATSER OCH INFÖRANDE AV PROVISORISKA ÅTGÄRDER
- 1. Införande av provisoriska åtgärder
- (96) Preliminärt drogs slutsatsen att unionens stålindustri riskerar att
- 2. Åtgärdernas form och nivå
- (97) Vid valet av lämplig form för åtgärderna övervägde
- (98) På denna grundval anser kommissionen (se skäl 93)
- (99) Tullsatsen för import utöver kvoten bör fastställas till
- (100) Under dessa omständigheter anser kommissionen det är lämpligare
- (101) I detta sammanhang har unionsindustrin presenterat två kompletterande
- (102) En partiell jämviktsmodell innebär att en uppsättning efterfråge-
- (103) Den modell som unionsindustrin föreslår grundar sig på
- (104) Detta slags modell, såsom många andra, tillämpar det
- (105) De uppgifter som används i modellen kommer från
- (106) Eftersom det rör sig om en modell som
- (107) För det första antas det att åtgärderna i
- (108) I modellen införs därefter de ovannämnda parametrarna och
- (109) Resultaten av den makroekonomiska handelsmodellen kompletterades med en
- (110) I analysen används en korg av råvarupriser som
- (111) På grundval av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen
- 3. Förvaltning av kvoterna
- (112) Det bästa sättet att säkerställa en optimal användning
- (113) Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras
- (114) För att göra det möjligt för de traditionella
- 4. Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
- (115) Skyddsåtgärderna kommer att börja tillämpas så snart den
- (116) Flera berörda parter hävdade att kombinationen av de
- (117) När det gäller 12 av de produktkategorier som
- 5. Varaktighet
- (118) De provisoriska åtgärderna bör gälla i 200 kalenderdagar
- XI. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE PROVISORISKA ÅTGÄRDERNA TILLÄMPNINGSOMRÅDE
- (119) I enlighet med artikel 18 i förordning (EU)
- (120) Det framgår av kommissionens preliminära fastställande att berörda
- (121) Såsom anges i skäl 80 anser kommissionen att
18.7.2018
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 181/39
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1013
av den 17 juli 2018
om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 (1), särskilt artiklarna 5 och 7,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 11 mars 2015 (2), särskilt artiklarna 3 och 4,
efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755, och
av följande skäl:
I. BAKGRUND
(1) Den 26 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning rörande import av 26 stålproduktkategorier (2018/C 111/10) (3) i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen beslutade att inleda en undersökning eftersom det fanns tillräcklig bevisning för att importen av dessa produkter skulle kunna orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada för de berörda unionsproducenterna.
(2) Den 28 juni offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande genom vilket undersökningen utvidgades till att omfatta två ytterligare produktkategorier (4).
(3) Det framgick av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till genom mekanismen för unionsövervakning i förväg (5) och källor inom unionsindustrin att det var motiverat med en fördjupad undersökning på grund av importökningen för dessa produktkategorier och de rådande hotfulla ekonomiska förhållandena och handelsförhållandena, bland annat när det gäller situationen för unionens stålindustri.
(4) De åtgärder som Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) har infört på sin stålimport genom sektion (section) 232 i Trade Expansion Act från 1962 (nedan kallat sektion 232) gjorde dessutom att det fanns stor risk för att importen skulle öka ytterligare till följd av en omläggning av handeln.
(5) Dessa omständigheter, vilka ska ses mot bakgrund av en ihållande överkapacitet i världen, kan utgöra en risk unionens stålindustri som fortfarande är sårbar inför en sannolik nära förestående importökning och håller på att återhämta sig från den skada som vållats av illojala handelsmetoder, såsom framgår av det stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder som införts för stålprodukter världen över den senaste tiden.
(6) Den 11 april 2018 gjorde kommissionen en notering i ärendehandlingarna som innehöll viktig importstatistik och tillgängliga skadeindikatorer. Kommissionen mottog 41 inlagor rörande denna notering i ärendehandlingarna från tredjeländer, nationella intresseorganisationer och enskilda stålföretag.
(7) Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade lämnat ut den bevisning som låg till grund för skyddsåtgärdsundersökningen i god tid och på ett lämpligt sätt. De hävdade att berörda parter på grund av denna underlåtenhet inte givits möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Flera berörda parter hävdade närmare bestämt att den notering i ärendehandlingarna som gjordes tillgänglig den 11 april 2018 inte innehöll några uppgifter om försäljningen i unionen, exporten från unionen, förbrukningen i unionen eller den totala produktionen i unionen.
(8) Tväretemot vad som hävdats innehöll noteringen i ärendehandlingarna uppgifter om försäljningen i unionen, förbrukningen i unionen och den totala produktionen i unionen. Kommissionen anser dessutom att den viktigaste informationen och bevisningen som fanns tillgänglig sammanfattats tillräckligt väl både i tillkännagivandet om inledande som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och den anmälan av undersökningen som gjorts till WTO i enlighet med artikel 12.1 a i WTO:s avtal om skyddsåtgärder.
(9) Kommissionen anser därför att den har uppfyllt sin rättsliga förpliktelse att i tillräcklig utsträckning skydda de berörda parternas rätt till försvar. Berörda parter har hursomhelst ändå möjlighet att utöva denna sin rätt under återstoden av undersökningen.
(10) För att kommissionen skulle få de uppgifter den ansåg nödvändiga för sin fördjupade bedömning sände den frågeformulär till alla kända EU-producenter och alla exporterande tillverkare, importörer och användare av den undersökta produkten som begärt ett sådant inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessa parter liksom tredjeländer uppmanades även att inkomma med relevanta inlagor. Kommissionen mottog 222 besvarade frågeformulär och 74 inlagor.
II. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT
(11) Kommissionen inledde en skyddsåtgärdsundersökning beträffande 26 stålproduktkategorier som importeras till EU, vilken den 28 juni genom ett tillkännagivande om inledande (6) utvidgades till att omfatta ytterligare 2 produktkategorier. Samtliga dessa 28 produktkategorier (nedan kallade den berörda produkten eller de berörda produktkategorierna) omfattas av den stålövervakningsmekanism som kommissionen införde i maj 2016. De omfattas även av de amerikanska tulltaxeåtgärderna enligt sektion 232. De berörda produktkategorierna jämte de KN-nummer enligt vilka dessa för närvarande klassificeras förtecknas i bilaga I.
(12) I denna preliminära bedömning konstaterar kommissionen att de 28 produktkategorier som tillverkas av unionstillverkarna (nedan kallad den likadana produkten eller de likadana produktkategorierna) är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produktkategorierna. De berörda produkter som är tillverkade i unionen och de som är importerade har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De har samma användningsområden och de priser och den kvalitetsinformation som anges på dem är densamma. De säljs även via samma eller identiska försäljningskanaler till kunden, som köper eller kan köpa dem både inhemskt och från utländska exportörer. Konkurrensen är därför stor mellan de berörda produktkategorierna och de som tillverkas av unionstillverkarna inom motsvarande kategorier.
(13) Kommissionen konstaterade även i denna preliminära analys att det finns ett starkt samband och stor konkurrens mellan produkter som klassificeras i olika produktkategorier samt mellan produkter i olika produktionsstadier inom vissa kategorier, eftersom vissa kategorier innehåller de viktigaste råvarorna eller de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av andra produkter i andra produktkategorier.
(14) Detta samband och denna konkurrens inom och mellan produktkategorier kan illusterars genom några exempel. Varmvalsade breda band tillverkas antingen av bandämnen som valsas till rullar eller genom valsning vid ett kvartovalsverk. Plåtar framställs genom att banden skärs på längden. Smala band tillverkas antingen direkt eller genom slittning av varmvalsade breda band. Varmvalsade platta produkter används även i tillverkningen av rör till den petrokemiska industrin och kallvalsade platta produkter används av tillverkare av svetsade rör. En stor del av tillverkningen av varmvalsade breda band bearbetas vidare till kallvalsade band som är en tunnare produkt med en bättre ytfinish. En betydande del av de kallvalsade produkterna har metallöverdrag, antingen av tenn eller krom för burkar eller av zink (7).
(15) Många tillverkare i unionen tillverkar de flesta av de ovannämnda produkterna. Arcelor Mittal sysslar till exempel med tillverkning av varm- och kallvalsade plåtar och band, beläggning av flera olika stålprodukter och tillverkning av plåt. Företag som Voest Alpine and Tata Steel tillverkar både varm- och kallvalsade plåtar och band och belagda stålprodukter som tillverkas av dessa produkter.
(16) Detta starka samband gör dessutom att konkurrenstrycket lätt kan flyttas från en produkt till en annan. Om handelspolitiska skyddsåtgärder införs på en produkt, till exempel ringar och rullar, kan denna produkt bearbetas vidare inom samma kategori och exporteras i en annan form så att den på så vis undgår åtgärderna samtidigt som den fortfarande kan konkurrera med inhemska produkter. Det är dessutom inte uteslutet att tredjeländer importerar en del av dess produkter till ett lågt pris och bearbetar dem för att sedan exportera dem till unionen.
(17) På grund av dessa samband och kopplingar och med hänsyn till det faktum att – vilket kommer att förklaras nedan – den potentiella omläggning av handeln till följd av de amerikanska sektion 232-åtgärderna rör alla produktkategorier, eftersom dessa åtgärder tillämpas horisontellt på alla stålprodukter, oavsett form, storlek eller sammansättning, har analysen för ett preliminärt fastställande gjorts både sammantaget för alla 28 produktkategorier, vilka utgör den berörda produkten (dvs. stål i alla dess former) och för varje enskild produktkategori (8).
III. UNIONSTILLVERKARNA
(18) Majoriteten av unionstillverkarna är medlemmar i European Confederation of the Iron and Steel Industry (”Eurofer”) eller, när det gäller rör, medlemmar i European Steel Tube Association (”ESTA”). Dessa båda branschorganisationer svarar för mer än 95 % av unionens ståltillverkning. Deras medlemmar finns i nästan alla medlemsstater.
(19) Dessa branschorganisationer har på sina medlemmars vägnar meddelat kommissionen att de stödjer inledandet av en skyddsåtgärdsundersökning samt införandet av åtgärder för att åtgärda den omläggning av handeln som sektion 232-åtgärderna kan leda till och som innebär en allvarlig störning på stålmarknaden som ännu inte till fullo återhämtat sig från stålkrisen.
IV. ÖKAD IMPORT
(20) På grundval av uppgifter från Eurostat, mekanismen för övervakning i förväg och de uppgifter som lämnats av unionsindustrin har kommissionen gjort en preliminär analys av ökningen av importen av den berörda produkten under perioden 2013–2017. Kommissionen har även undersökt importutvecklingen under det första kvartalet 2018 i syfte att bekräfta den senaste tidens importökning.
(21) Den totala importen av de berörda produktera har utvecklats på följande sätt:
2013
2014
2015
2016
2017
import (i 000 ton)
18 861
22 437
27 164
29 778
30 573
index 2013 = 100
100
119
144
158
162
marknadsandel
12,7 %
14,4 %
16,9 %
17,9 %
18,0 %
Källa: Eurostat
(22) Totalt sett har importen av de 28 produktkategorierna, sammantaget, ökat med 62 % i absoluta tal under perioden 2013–2017. Importökningen var särskilt markant fram till 2016. Importen fortsatte därefter att öka och låg på en mycket hög nivå.
(23) Importen för det stora flertalet av de enskilda produktkategorier som omfattas av undersökningen uppvisade också en ökning i absoluta tal under de senaste fem åren. Till exempel ökade importen av de största produktkategorierna vad gäller import (produktkategorierna 1, 4 och 7) med 45 %, 168 % respektive 78 %.
(24) Fem produktkategorier uppvisade emellertid ingen ökning, dvs. produkterna 10, 11, 19, 24 och 27. Kommissionen anser därför att dessa produktkategorier i detta skede bör undantas från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna. Kommissionen förbehåller sig dock rätten att ta med dessa fem produktkategorier i tillämpningsområdet för de slutgiltiga åtgärderna och kommer för detta ändamål att fortsätta med övervakningen av importen inom dessa kategorier. Importutvecklingen för varje produktkategori anges i bilaga II.
(25) Förutom undantagandet i detta skede av de ovannämnda produktkategorierna har kommissionen även övervägt att undanta vissa länder från tillämpningsområdet för åtgärderna i enlighet med slutsatserna i skäl 121. Kommissionen har följaktligen undantagit importen av dessa produktkategorier från dessa länder när det gäller resten av den preliminära analysen och reviderat importutvecklingen.
(26) På denna grundval har importen av de produkter som berörs av detta preliminära fastställande utvecklats på följande sätt:
2013
2014
2015
2016
2017
import (i 000 ton)
17 367
20 764
25 556
28 174
29 122
index 2013 = 100
100
120
147
162
168
marknadsandel
12,1 %
13,8 %
16,5 %
17,5 %
17,8 %
Källa: Eurostat
(27) Importen ökade med 68 % i absoluta tal under perioden 2013–2017 och marknadsandelen ökade från 12,1 % till 17,80 %. Den största ökningen ägde rum under perioden 2013–2016, men importen fortsatte att öka och låg på en hög nivå 2017.
(28) Trenden med en ökande import fortsätter under 2018. En jämförelse mellan det första kvartalet 2018 och det första kvartalet 2017 visar på en total importökning på 10 %. För 9 produktkategorier var ökningen större än 20 % och för en av dessa kategorier (kategori 139 var ökningen större än 100 %). Denna ökning ägde dessutom rum redan innan sektion 232-åtgärderna trädde i kraft.
(29) Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det förekommit en plötslig, kraftig och betydande importökning i absoluta tal för 23 produktkategorier. Importökningen fortsatte under första kvartalet 2018 och den förväntas dessutom bli än mer betydande till följd av den förväntade omläggningen av handeln till följd av sektion 232-åtgärderna.
V. OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER
(30) Kommissionen har preliminärt fastställt att den ovannämnda ökningen av importen av stålprodukter till unionen beror på oförutsedda omständigheter, vilka i sin tur förklaras av en rad olika faktorer som skapat och förvärrat obalanser i den internationella handeln med de berörda produkterna.
(31) För det första har den nominella globala ståltillverkningskapaciteten mer än fördubblats sedan 2000, dvs. från 1,05 miljarder ton 2000 till 2,29 miljarder ton 2016, och under 2017 låg det fortsatt på en mycket hög nivå (2,27 miljarder ton) (9). Dessutom var den faktiska stålproduktionen 2016 (1,6 miljarder ton) fortfarande 100 miljoner ton högre än den globala efterfrågan (1,5 miljarder ton). Detta innebär att den nominella globala kapaciteten och produktionen varit mycket högre än produktionen och efterfrågan under de senaste åren, vilket skapat en aldrig rekordstor överkapacitet på den globala stålmarknaden som håller i sig trots att det vidtagits åtgärder för att minska denna skillnad. Om man ser till framtiden gjorde den ekonomiska återhämtningen visserligen att den globala produktionen ökade med mer än 5 % 2017, men detta till trots kommer den globala efterfrågan på stål endast att uppvisa en måttlig ökning under 2018 och förutses därefter bromsa in ytterligare 2019. Det fanns således tecken på en återhämtning 2017, även om det fortfarande finns betydande risker.
(32) Stålföretagen är fortfarande ekonomiskt sårbara, eftersom det finns ihållande strukturella obalanser i stålsektorn (se ovan). Dessa obalanser förvärras av snedvridande subventioner och statliga stödåtgärder (10). Eftersom de fasta kostnaderna är höga i stålsektorn har många stålproducenter, särskilt i länder där staten hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt, hållit sin produktionskapacitet på en hög nivå och översvämmade tredjelandsmarknader med sina lågprisprodukter som inte kunnat absorberas genom inhemsk förbrukning. Detta har lett till en ökad import till EU och en allmän prisnedgång. Importpriserna underskred generellt sett unionsindustrins priser 2017, beräknat på grundval av en jämförelse av genomsnittspriset för varje produktkategori. Även om denna jämförelse av genomsnittspriserna inte nödvändigtvis tar hänsyn till alla faktorer som kan ha påverkat jämförbarheten så ger den ändå en god bild av den allmänna prisnivån för importen jämfört med unionspriserna. Prisunderskridandet fastställdes för 17 produktkategorier och varierade mellan 1,2 % och 23 %.
(33) För det andra har de ovannämnda effekterna förvärrats på grund av handelsbegränsande bruk på tredjelandsmarknader. Sedan 2014/2015 har nämligen flera länder som reaktion på det ovannämnda överutbudet av stål och de marknadssnedvridande bruken i allt högre utsträckning börjat använda sig av handelspolitiken och handelspolitiska skyddsinstrument inom stålsektorn för att skydda sina inhemska producenter. Mexiko, Sydafrika, Indien och Turkiet har ökat sina importtullar med mellan 2,5 % till 40 % för en rad stålprodukter, bland annat varm- och kallvalsat stå, platta stålprodukter såsom band, och armeringsjärn. Dessa produkter importerades i regel i allt större kvantiteter under undersökningsperioden. Dessutom fortsatte tredjeländer att införa handelsbegränsande åtgärder under 2017. Några länder införde minimiimportpriser (Indien), några införde obligatoriska nationella standarder för stål (Indonesien) och några införde krav på lokalt innehåll, bland annat genom offentlig upphandling (Förenta staterna).
(34) Dessutom har användningen av handelspolitiska skyddsinstrument stadigt ökat. WTO:s statistik visar att det inleddes i genomsnitt 77 stålrelaterade undersökningar om året under perioden 2011–2013 och att denna siffra ökade till 117 undersökningar under perioden 2015–2016. I februari 2018 hade Förenta staterna 169 antidumpnings- och utjämningstullar på stål samt 25 pågående undersökningar som skulle kunna leda till en ännu restriktivare situation när det gäller stålimporten till Förenta staterna (11). Eftersom Förenta staterna är världens största stålimportörer – och svarar för ca 13,1 % av världens stålimport (2016) – har detta stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder fått stort genomslag globalt sett.
(35) För det tredje kommer de olagliga och handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till en betydande del av handeln med stålprodukter läggs om till unionen. Förenta staterna har beräknat att införandet av en enda enhetlig tull för alla produkter inom ramen för sektion 232, som i princip gäller för nästan alla länder, skulle ge en minskning av importen med ungefär 13 miljoner ton – vilket motsvarar 7 % av förbrukningen i unionen (12). Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden och det råder inget tvivel om att dessa länder – liksom även andra länder vars export och produktion kommer att påverkas av de amerikanska åtgärderna och den därav följande sannolika handelsomläggningen –kommer att lägga om sin export till unionen. Till och med om de ovannämnda handelsflödena endast delvis läggs om till unionen kommer unionen kommer detta oundvikligen att leda till nya prisnedgångar och prisunderskridanden på unionsmarknaden som sänker priserna ner till 2016 års nivåer, vilket i sin tur får betydande negativa effekter för lönsamheten för unionens stålindustri. Det är även att märka att den ytterligare importökningen som kan förvärra den ekonomiska situationen för unionens stålindustri ytterligare, skulle kunna komma i synnerhet från länder som för närvarande inte omfattas av några antidumpnings- och/eller antisubventionsåtgärder.
(36) De ovannämnda oförutsedda omständigheterna har således lett till, och kommer att fortsätta att leda till, tydliga ökningar av stålimporten till unionen.
VI. HOT OM ALLVARLIG SKADA
1. Situationen för unionens stålindustri totalt sett
(37) För att kommissionen preliminärt kunna fastställa huruvida det finns bevisning för allvarlig skada eller hot om allvarlig skada för unionsindustrin när det gäller den berörda produkt som är föremål för bedömning har den i enlighet med artikel 9 i förordning 2015/478 och artikel 6 i förordning 2015/755 undersökt utvecklingen av förbrukningen, produktionen, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, pris, lönsamhet, lager, räntabilitet på sysselsatt kapital, kassaflöde och antal anställda för den berörda produkten under perioden 2013–2017 (i avvaktan på uppgifter för 2018).
(38) Denna analys, som har genomförts både sammantaget och för var och en av de 23 produktkategorierna, visade på en ökning av importvolymerna (”de bedömda produkterna/produktkategorierna”). Såsom förklaras i avsnitt II anser kommissionen en sammantagen och övergripande analys är lämplig i denna undersökning med tanke på sambanden, kopplingarna och den konkurrens som finns mellan de olika produkterna sett ur ett utbuds- och efterfrågeperspektiv.
(39) Om man ser till situationen totalt sett har förbrukningen i unionen, unionsproducenternas försäljning och motsvarande marknadsandel utvecklats på följande sätt:
(i 000 ton)
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning
144 908
152 146
157 236
163 100
166 244
index 2013 = 100
100
105
109
113
115
Inhemsk försäljning
125 808
129 261
129 542
132 717
134 542
index 2013 = 100
100
103
103
105
107
Marknadsandel (i %)
86,8 %
85,0 %
82,4 %
81,4 %
80,9 %
Källa: Eurostat och branschuppgifter
(40) Förbrukningen av de bedömda produkterna ökade stadigt varje år under perioden 2013–2017 och med 15 % totalt sett. Unionsproducenternas försäljning ökade också, men i mycket mindre utsträckning än förbrukningen i unionen (dvs. endast med 7 %). Unionsproducenterna kunde följaktligen inte dra nytta av den ökande efterfrågan i unionen och deras marknadsandel föll därför från 86,8 % till 80,9 %. Det bör erinras om att importen ökade med 68 % under samma period.
(41) På grundval av unionsproducenternas frågeformulärssvar har produktionen och produktionskapaciteten utvecklats på följande sätt:
i 000 ton
2013
2014
2015
2016
2017
EU:s produktion:
184 912
190 687
192 493
194 369
200 650
index 2013 = 100
100
103
104
105
109
produktionskapacitet
257 331
257 138
258 056
260 171
265 353
index 2013 = 100
100
100
100
101
103
kapacitetsutnyttjande (i %)
71,9 %
74,2 %
74,6 %
74,7 %
75,6 %
Källa: Branschuppgifter
(42) Produktionskapaciteten ökade med 3 % under perioden 2013–2017, vilket dock var mindre än produktionsnivån som ökade med 9 %. Kapacitetsutnyttjandet ökade därför från 72 % till 76 %.
(43) De samarbetsvilliga företagens lager ökade med 20 % totalt sett under perioden 2013–2017.
i 000 ton
2013
2014
2015
2016
2017
Lager
11 006
11 896
12 391
12 117
13 222
index 2013 = 100
100
108
113
110
120
Källa: Frågeformulärssvar
(44) Unionsproducenternas försäljningspris per enhet och kassaflöde utvecklades på följande sätt:
2013
2014
2015
2016
2017
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
673,5
652,8
616,9
572,9
681,5
index 2013 = 100
100
97
92
85
101
Lönsamhet
– 1,0 %
0,9 %
0,9 %
2,2 %
6,2 %
Kassaflöde (i miljoner euro)
3 133
4 975
6 519
5 386
6 141
index 2013 = 100
100
159
208
172
196
Källa: Frågeformulärssvar
(45) Under perioden 2013–2016 ägde en betydande prisnedgång rum på unionsmarknaden. Försäljningspriset per enhet minskade med 15 %. Det bör erinras om att importen också ökade betydligt under denna period. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet återhämtade sig dock 2017 då det nådde upp till 2013 års nivå igen. Lönsamheten låg totalt sett på en mycket låg nivå under perioden 2013–2017. Trots en betydande prissänkning lyckades unionsindustrin ändå minska sina tillverkningskostnader under 2016 i en sådan utsträckning att den uppnådded en mindre minst på 2,2 %. Situationen förbättrades tillfälligt 2017. Försäljningspriset ökade med närmare 20 % mellan 2016 och 2017 och nådde upp till 2013 års nivå. Unionsindustrin nådde en vinstnivå på 6,2 % tack vare att tillverkningskostnaden (råvarukostnaden) låg på en lägre nivå än vad den gjorde 2013 (även om den visserligen ökat). Unionsindustrins kassaflöde ökade med ungefär 60 % totalt sett.
(46) Vad gäller sysselsättningen förlorade unionsproducenterna av de bedömda produktkategorierna närmare 10 000 arbetstillfällen under femårsperioden.
2013
2014
2015
2016
2017
Antal anställda (heltidsekvivalenter)
189 265
183 470
182 136
182 162
181 303
index 2013 = 100
100
97
96
96
96
Källa: Frågeformulärssvar
2. Situationen för de enskilda produktkategorierna
(47) Förutom den sammantagna analysen av situationen för den berörda produkten totalt sett, vilken kommissionen anser vara den lämpliga utgångspunkten för bedömningen av behovet av skyddsåtgärder inom ramen för denna undersökning, har kommissionen även gjort en bedömning av situationen för varje enskild produktkategori för att kunna bekräfta den utveckling som redovisas ovan även på en disaggregerad nivå.
(48) När man ser till de enskilda produktkategorierna är situationen mer varierad, även om den generellt sätt visar på samma utveckling. De ekonomiska indikatorerna redovisas separat och per produktkategori i bilaga III.
(49) Förbrukningen i unionen har ökat för alla utom två produktkategorier de senaste fem åren. Även om denna ökning var blygsam för vissa enskilda produkter (den minsta ökningen var på 2 %) så var den mer betydande för andra (den största ökningen var 169 %).
(50) Försäljningsvolymen låg allmänt sett på en oförändrad nivå under perioden 2013–2017, men ökade en aning i vissa fall, även om den inte ökade lika mycket som förbrukningen i EU (förutom vad gäller tre produktkategorier). Detta innebar att marknadsandelen minskade under femårsperioden för alla utom tre produkter.
(51) Produktionsnivåerna ökade generellt sett för 18 av 23 produkter, liksom kapacitetsutnyttjandet.
(52) Vad gäller priserna så minskade dessa betydligt för alla produkter (utom för en produkt som omfatatdes av en antidumpningstull i form av ett minimiimportpris) under perioden 2013–2016. Priserna återhämtade sig 2017, vilket berodde på en allmän återhämtning på stålmarknaden och de olika handelspolitiska åtgärder som införts mot illojal prissättning och subventionerad import. För 16 produkter låg priset under 2017 på en nivå som var lägre än 2013 års nivå. Det är att märka att importpriserna nästan alltid låg på en lägre nivå än unionens priser vad gäller alla år och alla produktkategorier.
(53) Vad gäller vinsterna såldes alla produktkategorier med förlust eller med låg vinst fram till 2016. Endast 7 produkter lyckades komma upp till en vinstnivå på över 6 % år 2017. Dessa produkter utgör en betydande del av EU:s produktionsvolym och sex av dem omfattas för närvarande av (nyligen införda) antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder. Dessa åtgärder gäller dock endast vissa ursprungsländer. Alla andra produkter gick antingen med förlust (3 produkter) eller låg nära ett nollresultat (13 produkter). En vinst på under 6 % anses vara för låg för att kunna göra de investeringar som krävs för att verksamheten ska kunna fortlöpa. Kommissionen har i de flesta av den senaste tidens undersökningar ansett att en vinst på 8 % varit nödvändig för att man ska kunna göra de investeringar som krävs när det gäller denna sektor. Vad gäller kassaflödet så försämrades detta för hälften av produkterna under perioden 2013–2017 och det var till och med negativt för 6 produkter 2017. Räntabiliteten på sysselsatt kapital var låg under perioden 2013–2016, men förbättrades därefter för de stora flertalet av produktkategorierna, samtidigt som den dock var fortsatt negativ för 5 produkter 2017.
(54) Vad gäller lagren så ökade dessa för 17 produktkategorier. De minskade för 5 produktkategorier och låg på samma nivå under hela perioden för 1 produktkategori.
(55) Analysen ovan bekräftar att situationen för unionens stålindustri försämrades betydligt under perioden 2013–2016. Detta tog sig uttryck i en minskad marknadsandel och en betydande prisnedgång som gjorde att unionsindustrin inte kunde dra nytta av de lägre råvarukostnaderna. Denna utveckling gällde både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna. Situationen förbättrades delvis 2017. Även om vissa produktkategorier fortfarande ligger under en hållbar vinstnivå har vissa förbättrat sina nivåer, sannolikt tack vare de nyligen införda antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna. Både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna anses det därför att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig situation och är sårbar inför en ytterligare importökning, särskilt om importen från de länder som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder ersätts med annan import som läggs om från den amerikanska marknaden till följd av sektion 232-åtgärderna.
(56) Detta gäller till exempel för produktkategorierna 1, 2 och 4, både eftersom det finns en betydande efterfrågan på dessa i unionen och eftersom de (särskilt kategorierna 1 och 2) används som råvaror i produktionen av andra stålprodukter. Den ekonomiska situationen var negativ 2016 för produktkategorierna 1, 2 och 4, men vände och blev positiv 2017 till följd av införandet av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot ett antal länder, bland annat Kina och Ryssland. Importen från dessa länder har nyligen dock delvis ersatts av import från Indien, Sydkorea och Turkiet. De två sistnämnda länderna är även viktiga leverantörer till den amerikanska marknaden. Redan första kvartalet 2018, dvs. före införandet av de amerikanska åtgärderna, uppvisade importen till unionen av produktkategori 1 en ökning jämfört med första kvartalet 2017. Denna ökning berodde främst på import från Turkiet.
(57) En ytterligare ökning av stålimporten till unionen kommer sannolikt att hindra unionsindustrin, som ännu inte återhämtat sig till fullo, från att dra nytta av de positiva effekterna av de nyligen införda handelspolitiska skyddsåtgärderna.
3. Hot om allvarlig skada
(58) I sitt stålmeddelande från mars 2016 (13) drar kommissionen slutsatsen att unionens stålindustri står inför en rad allvarliga utmaningar till följd av en global överkapacitet, en enorm internationell exportökning och en rekordstor våg av illojala handelsmetoder.
(59) Samtidigt har unionen infört en rad antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot import av stålprodukter i syfte att avhjälpa den skada som vållats av den illojala importen. Det finns för närvarande inte mindre än totalt 19 antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot den illojala importen av 14 undersökta produktkategorier med ursprung i olika länder. Under undersökningsperioden, dvs. 2013–2017, fastställdes det i nya undersökningar att EU:s stålindustri vållats (eller i ett fall riskerat att vållas) väsentlig skada till följd av illojala handelsmetoder.
(60) Såsom nämns i skäl 55 är unionsindustrin fortfarande i bräcklig situation och sårbar inför ytterligare importökningar. Det beslut som Förenta staterna nyligen fattade om att inte undanta exporten från EU från sektion 232-åtgärderna kommer sannolikt att leda till att unionsproducenterna får det svårare att exporters sina produkter till den amerikanska marknaden, vilket i sin tur gör att de får en än mer sårbar situation.
(61) Stålimporten har ökat betydligt och låg på en hög nivå 2017. Den ytterligare importökningen 2018 – särskilt från de länder eller exportörer som inte omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder – kommer sannolikt att hindra unionsindustrin från att återhämta sig till fullo och att dra nytta av åtgärderna i fråga. Unionens stålindustri anses fortfarande vara sårbar inför ytterligare importökningar.
(62) Om det inte införs några provisoriska skyddsåtgärder kommer denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid.
(63) I detta sammanhang har kommissionen i enlighet med artikel 9.2 i förordning 2015/478 och artikel 6.3 i förordning 2015/755 undersökt takten på ökningen av exporten till unionen och sannolikheten för att den tillgängliga kapaciteten kommer att användas till att export till unionen.
(64) För det första ökade importen till unionen, såsom konstaterats ovan, betydligt under perioden 2013–2017, dvs. med 68 % totalt sett. Även om ökningen var särskilt markant fram till 2016 så fortsatte den att öka även därefter, om än i en långsammare takt. Såsom anges i skälen (37) och (82) med avseende på kritiska omständigheter så ökade importen återigen betydligt (med nästan 10 %) första kvartalet 2018. Takten på ökningen av importen var således betydande.
(65) För det andra kommer de handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till att handel med stålprodukter läggs om till unionen.
(66) Förenta staterna har meddelat sin avsikt att minska den amerikanska importen med ungefär 13 miljoner ton och införde i mars 2018 av denna anledning en tilläggstull på 25 % på importen av ett mycket stort antal stålprodukter. De volymer stål som inte längre exporteras till den amerikanska marknaden kommer oundvikligen att läggas om till andra tredjeländer.
(67) Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden. Det är mer än sannolikt att dessa länder, liksom även andra länder, i stor utsträckning kan vara beredda att lägga om sin export till unionen. Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. EU är näst efter Kina, men före Förenta staterna, en av de viktigaste marknaderna för stål, där efterfrågan har ökat under de senaste åren och priserna nu också återhämtat sig.
(68) Mot denna bakgrund kommer en betydande ökning av utbudet på grund av ett inflöde av import att leda till ett allmänt pristryck nedåt, vilket i sin tur kommer att leda till att man får ungefär samma prisnivåer som 2016 och betydanded negativa konsekvenser för lönsamheten i unionens stålindustri.
4. Slutsatser
(69) Under dessa omständigheter, och mot bakgrund av ovanstående, dras preliminärt slutsatsen att även om unionsindustrin visserligen delvis har återhämtat sig när det gäller vissa produktkategorier 2017, bland annat till följd av handelspolitiska skyddsåtgärder, så är den ekonomiska situationen för flertalet av de bedömda produktkategorierna fortfarande en god bit under en hållbar nivå, vilket gör att unionsindustrin fortfarande är sårbar inför en ny kraftig importökning. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att unionsindustrin riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna.
VII. ORSAKSSAMBAND
1. Ökning av importen
(70) Kommissionen har preliminärt fastställt att det finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen av den bedömda produkten å ena sidan, och hotet om allvarlig skada å anda sidan, på följande grundval.
(71) Det erinras för det första om att den produkt som produceras av unionsproducenterna är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produkterna. De har samma grundläggande egenskaper, samma användningsområden och säljs via samma eller identiska försäljningskanaler och konkurrerar starkt med priset.
(72) Såsom förklaras i avsnitten IV och VI har unionsproducenterna drabbats genom förlorade marknadsandelar och ett betydanded pristryck som lett till en negativ eller ohållbar vinstnivå. Vad gäller en del produkter förefaller det finnas risk för allvarlig skada inom en nära förestående framtid, även om producenterna har återhämtat sig.
(73) Under perioden 2013–2017 ökade importen av den berörda produkten betydligt och tog marknadsandelar på unionsmarknaden tack vare priser som låg under EU-producenternas prisnivåer. Marknadsandelen för importen ökade totalt sett från 12,2 % till 17,6 % och importpriserna låg nästan alltid på en lägre nivå än unionens försäljningspriser när det gäller alla enskilda produkter.
(74) Orsakssambandet mellan importökningen och unionsproducenternas situation var särskilt markant under perioden 2013–2016 när lågprisimporten nådde sin kulmen (+ 62 %) och EU-producenternas priser föll med 15 %. Prissänkningen var hela 20 % för kategori 13 och för kategorierna 1 och 3 var den ar 19 % respektive 18 %. Detta ledde till att unionsproducenterna av den likadana produkterna antingen gick med förlust eller låg nära ett nollresultat. Under 2017 låg importen fortfarande på en hög nivå och fortsatte att underskrida unionsindustrins priser, trots en allmän prisökning. EU-priserna återhämtade sig visserligen, men inte för tillräckligt många produkter som fortsatt såldes med förlust eller med låg vinst.
(75) Även om vinsterna förbättrades för vissa produktkategorier så är deras situation fortfarande sårbar. Om man ser till prisutvecklingen under tidigare år så är dessa produktkategorier särskilt känsliga för pristryck och varje ytterligare ökning av importen till låga priser kommer att få en betydande negativ inverkan på deras situation.
(76) Mot denna bakgrund anses det att de amerikanska handelsbegränsande åtgärder som införts i enlighet med sektion 232 i Trade Expansion Act sannolikt kommer att vålla unionsindustrin allvarlig skada inom en nära förestående framtid med tanke på deras nivå och omfattning.
(77) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det för de 23 bedömda produktkategorierna finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen, trycket på stålpriset på unionsmarknaden och hotet om allvarlig skada för unionsproducenterna.
2. Andra kända faktorer
(78) I syfte att fastställa att hotet för allvarlig skada inte kan tillskrivas andra faktorer än den ökade importen har kommissionen utfört en preliminär analys för att fastställa om andra faktorer som kan ha bidragit till den allvarlig skada som vållats unionsproducenterna.
(79) Den globala överkapaciteten konstaterades ha spelat roll på så sätt att den främjade den billiga importen till unionen. Förbrukningen av de berörda stålprodukterna ökade och kunde därför inte försvaga orsakssambandet.
(80) Kommissionen undersökte även om den allvarliga skadan kunde tillskrivas importen av de berörda produkterna från medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom EES-avtalet mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och EEA (Norge, Island och Liechtenstein), å andra sidan, har unionen skapat en nära ekonomisk integration med marknaderna i EES-länderna och de industrier som producerar de berörda produkterna. Industrierna på dessa marknader är mogna och mättade och av denna anledning anser man att ett uteslutande av produkter med ursprung i EES-medlemmarna från skyddsåtgärderna endast skulle inverka mycket lite (eller inte alls) på importnivåerna för produkterna. Även om importen från dessa länder faktiskt har bidragit till en importökning när det gäller vissa produktkategorier (den totala importen från dessa länder har ökat med ca 9 %) så är denna imports andel av den totala importen begränsad (EES svarar för ca 1,5 % av importen och har en marknadsandel på 0,3 % totalt sett). Dessutom är EES-medlemmarna är mindre traditionella leverantörer av den berörda produkten till den amerikanska marknaden, vilket betyder att risken för en omläggning av handeln preliminärt också har bedömts vara begränsad. Med beaktande av att dessa länder är mindre traditionella leverantörer till den amerikanska marknaden, att industrin på EES-marknaderna är mogen och den därmed sammanhängande begränsade risken för en omläggning av handeln, anser kommissionen att importen av de berörda produkterna från EES-medlemmarna endast kan ha bidragit i ringa, om ens någon, utsträckning till hotet om allvarlig skada.
(81) Kommissionen har således inte kunnat identifiera några andra faktorer som skulle kunna försvaga orsakssambandet mellan ökningen av importen och den allvarliga skadan för unionsproducenterna. En mer detaljerad granskning av alla faktorer som har eller kan ha bidragit till skadan kommer dock att göras under återstoden av undersökningen.
VIII. KRITISK SITUATION
(82) Såsom angivits ovan befinner sig unionens ståltillverkare totalt sett i en situation där det finns hot om skada och där allvarlig skada tydligt är nära förestående. För vissa enskilda produktkategorier finns det redan tecken som tyder på allvarlig skada. En ytterligare ökning av importen kommer sannolikt att medföra betydande negativa effekter för den ekonomiska situationen för industrin i dess helhet.
(83) Kommissionen har undersökt huruvida det finns kritiska omständigheter då dröjsmål skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Den undersökte särskilt huruvida importen hade fortsatt att öka under den senaste tiden.
(84) På grundval av en jämförelse mellan importen av stålprodukter under första kvartalet 2018 och första kvartalet 2017 förefaller det som om importen för 18 av de 23 produktkategorierna ökade med 26 %. Importökningen är väsentligt mycket större än ökningen under perioden 2016–2017, vilken var ca 2 %.
(85) Tullarna på 25 % på stålprodukter i enlighet med sektion 232 infördes den 23 mars 2018. Det är i detta skede inte möjligt att bedöma den fulla verkan av de amerikanska åtgärderna när det gäller en omläggning av handeln. Importökningen till unionen första kvartalet 2018 kan dock anses ge en föraning om deras verkan och därmed också ge en god indikation på hur importen till unionen kommer att utvecklas i framtiden efter införandet av de amerikanska åtgärderna.
(86) Den 30 maj 2018 beslutade Förenta staterna också att sektion 232-åtgärderna skulle tillämpas även på unionen, Mexiko och Kanada. Kommissionen anser att detta är en ytterligare kritisk faktor, eftersom detta inte bara skulle begränsa unionens export utan även öka risken för en omläggning av handeln från de två andra viktiga stålproducerande länderna.
(87) Med hänsyn till den sårbara situationen för unionsindustrin och till den senaste tidens ökning av importen kommer ett ytterligare överutbud av stålprodukter på unionsmarknaden, och det därav följande pristrycket, otvivelaktigen att få allvarliga följder för unionsproducenternas situation.
(88) Kommissionen anser därför att det med hänsyn till den faktiska risken för en omläggning av handeln och för ytterligare begränsningar av importen från viktiga stålproducerande länder till den amerikanska marknaden kan anses föreligga kritiska omständigheter där dröjsmål med att införa provisoriska skyddsåtgärder skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Kommissionen drar därför slutsatsen att provisoriska skyddsåtgärder bör införas utan dröjsmål.
IX. UNIONENS INTRESSE
(89) I enlighet med artikel 16 i förordning 2015/478 undersökte kommissionen om det, trots det preliminära undersökningsresultatet om hot om allvarlig skada, fanns tvingande skäl som leder till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder i detta fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, bland annat unionsproducenternas, importörernas och användarnas intressen.
(90) Unionsindustrin består av över 40 producenter i flera olika medlemsstater i unionen och sysselsatte direkt fler än 180 000 personer i tillverkningen av de 25 berörda produkterna under perioden 2013–2017. Det har fastställts att unionsindustrin står inför ett hot om allvarlig skada som vållats av en ökning av importen. Det erinras om att unionsindustrin inte har dragit nytta av den ökade förbrukningen och att dess ekonomiska situation fortfarande är bräcklig samt att den är sårbar inför en ytterligare importökning. Stålindustrins strategiska betydelse är sedan länge erkänd (14). Det ligger i unionens intresse att ha en bärkraftig och konkurrenskraftig stålindustri. Det är uppenbart att om det inte införs några åtgärder kommer både unionsindustrins priser och marknadsandel att minska ytterligare, vilket i sin tur leder till en minskad produktion, ökade ekonomiska förluster och förlorade arbetstillfällen, både i stålindustrin och i närstående industrier. Ett införande av provisoriska åtgärder kommer att tillfälligt avhjälpa den allvarliga skadan och underlätta unionsindustrins anpassning.
(91) Användare och importörer söker i allmänhet det lägsta priset för stål och det är uppenbart att utan åtgärder blir priserna lägre. Det ligger dock i deras intresse att det finns en konkurrenskraftig och bärkraftig stålindustri i unionen som kan tillgodose deras framtida stålbehov.
(92) I detta sammanhang har flera berörda parter i undersökningen hävdat att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska skyddsåtgärder. De menade att sådana åtgärder med största säkerhet skulle leda till en utbudsbrist och därmed ge unionsindustrin ett starkare förhandlingsläge för att utöva ett tryck på priserna. De menade vidare att antidumpnings- och antisubventionsåtgärder gör att försörjningskällorna redan är begränsade och att produkter som inte finns att tillgå från unionsproducenterna, som inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller som inte har de rätta tekniska egenskaperna bör undantas från skyddsåtgärderna.
(93) För att hitta rätt avvägning mellan de olika legitima intressena och med tanke på att hotet om allvarlig skada i detta fall främst sammanhänger med en omläggning av handeln anser kommissionen att skyddsåtgärderna bör ha en form som bevarar de traditionella importnivåerna och endast gälla för import utöver dessa nivåer. I detta hänseende kommer ett system med tullkvoter som inte hindrar de traditionella handelsflödena att garantera att skyddsåtgärderna är förenliga med unionens intresse. En sådan utformning av åtgärderna skulle hindra att unionsindustrin drabbas av de negativa effekter som en handelsomläggning medför, samtidigt som de traditionella försörjningskällorna och en effektiv konkurrens på stålmarknaden bibehålls.
(94) Under dessa omständigheter anser kommissionen att risken för att de åtgärder som införs ska leda till en utbudsbrist är obetydlig. På samma sätt avvisas även påståendet att vissa produkter bör uteslutas från skyddsåtgärderna på grund av att de inte finns att tillgå från unionsproducenterna, inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller inte har de rätta tekniska egenskaperna avvisas, eftersom de traditionella handelsflödena kommer att garanteras.
(95) Sammantaget drar kommissionen den preliminära slutsatsen att det ligger i unionens intresse med ett införande av provisoriska skyddsåtgärder i form av en tullhöjning på import utöver de traditionella handelsflödena som är tillämplig på produktkategoribasis.
X. SLUTSATSER OCH INFÖRANDE AV PROVISORISKA ÅTGÄRDER
1. Införande av provisoriska åtgärder
(96) Preliminärt drogs slutsatsen att unionens stålindustri riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna och att denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid. Med tanke på de kritiska omständigheterna anser kommissionen att det bör införas provisoriska skyddsåtgärder för att förhindra att EU:s stålindustri orsakas skada som vore svår att avhjälpa innan denna undersökning avslutats.
2. Åtgärdernas form och nivå
(97) Vid valet av lämplig form för åtgärderna övervägde kommissionen följande tre faktorer. För det första kommer unionens stålindustri i sin helhet sannolikt att drabbas av allvarlig skada på grund av att stålexport till den amerikanska marknaden läggs om till EU till följd av sektion 232-åtgärderna. För det andra anses det att unionsmarknaden måste fortsätta att vara öppen och att de traditionella handelsflödena bör bibehållas. Det är trots allt den import som sker utöver de traditionella handelsflödena som anses utgöra det största hotet mot stålindustrin. Slutligen bör åtgärderna i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser, särskilt artikel 6 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder, ha formen av tullar.
(98) På denna grundval anser kommissionen (se skäl 93) att de provisoriska skyddsåtgärderna bör ha formen av ett system med tullkvoter där import utöver kvoten beläggs med en tilläggstull. I syfte att se till att alla traditionella leverantörer har tillträde till unionsmarknaden bör dessa kvoter baseras på genomsnittet av den årliga importnivån för åren 2015, 2016 och 2017. Eftersom tullkvoterna kommer att vara tillämpliga i 200 kalenderdagar bör de fastställas till en nivå motsvarande en proportionell andel av nivån på helårsbasis.
(99) Tullsatsen för import utöver kvoten bör fastställas till en nivå som är förenlig med målet att förhindra allvarlig skada för unionsindustrin. Med hänsyn till slutsatserna beträffande hotet om allvarlig skada och det faktum att allvarlig skada ännu inte inträffat totalt sett anser kommissionen att det inte är lämpligt att beräkna skademarginalen på grundval av det konstruerade genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för unionsindustrins produkter under den senaste tiden.
(100) Under dessa omständigheter anser kommissionen det är lämpligare att använda sig av en framåtblickande strategi för bedömningen av hur hög en tull måste vara för att hindra att det kommer import utöver de traditionella handelsflödena och att denna import vållar unionsindustrin allvarlig skada när kvotnivån väl uppnåtts.
(101) I detta sammanhang har unionsindustrin presenterat två kompletterande metoder för beräkningen av en tillräckligt avskräckande tull, vilka kommissionen finner lämpliga för detta ändamål. Den första är en partiell jämviktsmodell för unionsmarknaden för stål och den andra beräknar täckningsbidragen för stålprodukterna.
(102) En partiell jämviktsmodell innebär att en uppsättning efterfråge- och utbudsekvationer tillämpas på en del av ekonomin och att det görs ett ”allt annat lika”-antagande om resten av ekonomin. Dessutom görs antagandet att den makroekonomiska inverkan på det scenario som analyseras inte är tillräckligt betydande för att kunna påverka de makroekonomiska aggregaten såsom till exempel den allmänna lönenivån i en ekonomi.
(103) Den modell som unionsindustrin föreslår grundar sig på en offentligt tillgänglig kod som är programmerad och löses i ett kalkylblad. Partiella jämviktsmodeller är mer allmänt sett ett standardverktyg för handelspolitisk analys som undersökande myndigheter, bland annat kommissionen, använder sig av.
(104) Detta slags modell, såsom många andra, tillämpar det s.k. Armington-antagandet att produkter med olika ursprung utgör imperfekta substitut. Modellen studerar endast unionsmarknaden och använder en separat utbudsfunktion vardera för inhemskt utbud i unionen, importutbud från länder som omfattas av skyddsåtgärder och importutbud från länder som inte omfattas av skyddsåtgärder. Den använder en efterfrågefunktion för unionsmarknaden som beaktar den allmänna prisnivån för att fastställa efterfrågan på stål på en aggregerad nivå och fördelar detta enligt relativpriserna för de tre utbudskällorna. Denna process styrs av den s.k. Armington-elasticiteten, dvs. ekonomiska parametrar som representerar substitutionselasticiteten mellan produkter från olika ursprungsländer i enlighet med produkttyp och marknad.
(105) De uppgifter som används i modellen kommer från Eurofer och Eurostat. Armington-elasticiteten liksom utbuds- och efterfrågeelasticiteten har hämtats från etablerade källor såsom U.S. ITC och Global Trade Analysis Project (”GTAP”). Armington-elasticiteten har fastställts till 3,75, efterfrågeelasticiteten till – 0,5 och de tre utbudselasticiteterna till 4 i enlighet med dessa källor.
(106) Eftersom det rör sig om en modell som endast omfattar ett land behöver vissa explicita och implicita antaganden göras, särskilt rörande den amerikanska stålmarknaden och inverkan av de åtgärder som införts i enlighet med sektion 232.
(107) För det första antas det att åtgärderna i fråga kommer att leda till att den nuvarande exporten från de länder som omfattas av sektion 232-åtgärderna stängs ute från den amerikanska marknaden. I nästa steg beräknas hur stor del av denna utestängda export som kommer att läggas om till unionsmarknaden för varje producentland som för närvarande exporterar till den amerikanska marknaden. Denna beräkning sker enligt en metod där fyra olika kriterier bedöms och viktas, nämligen hur stort avståndet är till unionen, om det finns länder i den relevanta regionen som kan absorbera den omlagda exporten, om det finns länder i regionen som har en betydande överkapacitet och om landet har handelspolitiska skyddsåtgärder. Enligt denna beräkning kommer 72 % av den nuvarande importen till den amerikanska stålmarknaden att läggas om till unionsmarknaden, vilket motsvarar en ökning med 55 % i förhållande till den totala stålimporten till unionen 2017. Det antas vidare att denna ytterligare import kommer att tränga ut unionsproduktion till ett motsvarande värde.
(108) I modellen införs därefter de ovannämnda parametrarna och marknadsuppgifterna, vilka korrigerats för att ta hänsyn till de antaganden som anges i de två föregående skälen. Modellen löses därefter genom att man prövar olika nivåer på unionens skyddstull för import utanför kvoten. Enligt det resultat som ficks genom modellen skulle en tull på 25 % ge en importnivå som är ca 19 % högre än under referensperioden 2015–2017. En tull på 32 % skulle ge en import som var 10 % högre än under referensperioden. En tull på 41 % skulle däremot leda till att importen hölls nere på nivån för 2015–2017.
(109) Resultaten av den makroekonomiska handelsmodellen kompletterades med en rad mikroekonomiska simuleringar med typiska täckningsbidrag för 12 olika bedömda produktkategorier. Denna analys grundar sig på antagandet att producenterna i en situation där priserna sjunker kommer att fortsätta att utnyttja sin kapacitet till fullo och exportera till unionen så länge de får täckning för sina rörliga kostnader. Marginalen mellan försäljningspriset och de rörliga kostnaderna kallas täckningsbidraget. Detta innebär med andra ord att en producent kommer att fortsätta att producera så länge täckningsbidraget inte är negativt. I analysen fastställs för var och en av de 12 bedömda produktkategorierna det pris unionens gräns där täckningsbidraget för exportörer till EU skulle vara helt obefintligt. Skillnaden mellan detta pris och det icke-skadevållande inhemska priset på unionsmarknaden motsvarar den tull på import utanför kvoten som krävs för att garantera en icke-skadevållande prisnivå på unionsmarknaden.
(110) I analysen används en korg av råvarupriser som grundar sig på offentliga index i Metal Bulletin, rörliga kostnader för kinesiska företag från CRU-databasen och antagna fraktkostnader på 60 US-dollar per ton mellan Kina och EU, vilket anses vara en försiktig uppskattning. Den slutsatsen dras att täckningsbidragen och därmed också den tull utanför kvoten som krävs bör ligga inom ett intervall på 19–45 %, med en median på 34 %, vilket i princip bekräftar den storlek på tullen utanför kvoten som fastställdes i den partiella jämviktsmodellen.
(111) På grundval av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att en provisorisk tull utanför kvoten på 25 % är tillräcklig för att hindra att allvarlig skada uppstår. Detta är en lägre tullsats än den som tullsats på 32 % som enligt modellen skulle krävas för att garantera den traditionella importen plus en importflödesökning på 10 %, och utgör en försiktig strategi, med beaktande av unionens intresse och i avvaktan på de synpunkter som kommer att lämnas av berörda parter efter införandet av de provisoriska åtgärderna och en närmare studie av importutvecklingen före införandet av slutgiltiga åtgärder.
3. Förvaltning av kvoterna
(112) Det bästa sättet att säkerställa en optimal användning av tullkvoterna är genom att låta tilldelningen ske i den kronologisk ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godtagits, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (15). Lika och kontinuerlig tillgång till kvoterna bör säkerställas för alla unionsimportörer. Denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.
(113) Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Gällande kriterier i unionen för fastställande av icke-förmånsberättigande ursprung ska därför tillämpas.
(114) För att göra det möjligt för de traditionella handelsflödena att fortsätta kommer det för tillämpningen av de provisoriska åtgärderna att fastställas en särskild kvot för varje produktkategori för vilken det genom denna förordning införs provisoriska åtgärder, oavsett deras ursprungsland. Under återstoden av undersökningen kommer det att fastställas om det är önskvärt att varje exportland tilldelas en kvot i syfte att garantera de traditionella handelsflödena från dessa länder och med hänsyn tagen till verkningarna av de provisoriska åtgärderna. Kommissionen kommer i synnerhet att överväga de potentiella verkningarna av de gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på tilldelningen och användningen av de landsvisa kvoterna.
4. Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
(115) Skyddsåtgärderna kommer att börja tillämpas så snart den fastställda tullfria kvoten fyllts.
(116) Flera berörda parter hävdade att kombinationen av de antidumpnings- och utjämningstullar som redan införts på många produktkategorier och skyddsåtgärderna på samma import kommer att leda till en onödigt tung börda för vissa exporterande producenter som vill exportera till EU, vilken kan få till effekt att de inte får tillträde till unionsmarknaden.
(117) När det gäller 12 av de produktkategorier som berörs av de provisoriska skyddsåtgärderna så omfattas faktiskt vissa ursprungsländer för närvarande av antidumpnings- och utjämningstullar. Det bör följaktligen prövas om en kumulering av dessa åtgärder med skyddsåtgärderna kommer att ge en effekt som är större än vad som är önskvärt (16). För att undvika att det införs ”dubbla instrument” så snart tullkvoten fyllts kommer nivån på gällande antidumpnings- och utjämningstullar att tillfälligt upphävas eller sänkas i syfte att säkerställa att den kombinerade effekten av dessa åtgärder inte överstiger den högsta nivån av antingen skyddstullen eller gällande antidumpnings/utjämningstull.
5. Varaktighet
(118) De provisoriska åtgärderna bör gälla i 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.
XI. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE PROVISORISKA ÅTGÄRDERNA TILLÄMPNINGSOMRÅDE
(119) I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser bör de provisoriska åtgärderna inte tillämpas på en produkt med ursprung i ett utvecklingsland om det landets andel av unionens import av produkten i fråga inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av unionens totala import av produkten.
(120) Det framgår av kommissionens preliminära fastställande att berörda produktkategorier som har sitt ursprung i vissa utvecklingsländer uppfyller kraven för att omfattas av det ovannämnda undantaget. I bilaga IV (Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga) anges de utvecklingsländer som berörs med avseende på tillämpningen av denna förordning. Den anger även för var och en av de 23 produktkategorierna de utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga. Kommissionen anser att det i detta skede är lämpligt att beräkna volymen för importen från utvecklingsländerna för varje produktkategori, eftersom tullkvoten har fastställts på grundval av de traditionella handelsflödena per varje enskild produktkategori. Detta påverkar inte eventuella framtida beslut om huruvida ett land är att anse som ett utvecklingsland.
(121) Såsom anges i skäl 80 anser kommissionen att bedömda produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein bör undantas från tillämpningen av denna förordning på grund av den nära integrationen med marknaderna i EES-medlemmarna, storleken på den totala importen från dessa länder och den låga risken för en omläggning av handeln.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
1. Härmed inrättas tullkvoter för import till unionen från var och en av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I till under en period av 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.
2. Tullkvoterna specificeras i bilaga V (genom hänvisning till de KN-nummer som fastställts för den).
3. När en viss tullkvot utnyttjats till fullo eller när importen av produktkategorierna inte omfattas av tullkvoten i fråga ska en tilläggstull på 25 % tas ut. Tilläggstullen ska tillämpas på den importerade produktens tullvärde.
Artikel 2 artikelns sida
1. Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.
2. Om inte annat anges ska gällande relevanta bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 3 artikelns sida
Tullkvoterna ska förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det förvaltningssystem för tullkvoter som anges i artiklarna 49–54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.
Artikel 4 artikelns sida
Import av de produktkategorier som avses i artikel 1 och som redan är på väg till unionen den dag då denna förordning träder i kraft och vars bestämmelseort inte kan ändras ska inte belasta de tullkvoter eller omfattas av den tilläggstull som anges i artikel 1 och får därmed övergå till fri omsättning.
Artikel 5 artikelns sida
Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.
Artikel 6 artikelns sida
1. Om inte annat följer av punkt 2 ska import av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I och som har sitt ursprung i något av de utvecklingsländer som anges i bilaga IV inte omfattas av de tullkvoter eller den tilläggstull som avses i artikel 1.
2. I bilaga IV anges för var och en av de 23 produktkategorierna vilka ursprungsutvecklingsländer som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.
Artikel 7 artikelns sida
Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.
Artikel 8 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.
(2) EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.
(3) EUT C 111, 26.3.2018, s. 29.
(4) EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.
(5) Åtgärder för övervakning i förväg infördes i april 2018 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 av den 28 april 2016 om införande av unionsövervakning i förväg av import av vissa järn- och stålprodukter med ursprung i vissa tredjeländer (EUT L 115, 29.4.2016, s. 37).
(6) EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.
(7) Ärende nr COMP/ECSC.1351 Usinor/Arbed/Aceralia och ärende nr COMP/M.4137, Mittal/Arcelor.
(8) Se särskilt avsnitt IV och avsnitt VI 1 och 2.
(9) Se rapporter från OECD:s 83:e och 84:e sammanträde som finns att tillgå på http://www.oecd.org/sti/ind/steel.htm.
(10) Idem, 83:e rapporten.
(11) Pressmeddelande från Förenta staternas Secretary of Commerce Wilbur Ross, Department of Commerce, https://www.commerce.gov/news/press-releases/2018/02/secretary-ross-releases-steel-and-aluminum-232-reports-coordination.
(12) Rapport från U.S. Department of Commerce i enlighet med sektion 232, https://www.commerce.gov/sites/commerce.gov/files/the_effect_of_imports_of_steel_on_the_national_security_-_with_redactions_-_20180111.pdf.
(13) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM (2016) 155 final, 16.3.2016).
(14) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken av den 16 mars 2016 Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM(2016) 155 final).
(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343 29.12.2015, s. 558).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/477 av den 11 mars 2015 om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (EUT L 83, 27.3.2015, s. 11).
BILAGA I – Berörda produkter
Produktnummer
Produktkategori
KN-nummer
1
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99
2
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7225 99 00 , 7226 20 00 , 7226 92 00
3
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80
4
Plåt överdragen med metall
7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70
5
Plåt överdragen med organiskt material
7210 70 80 , 7212 40 80
6
Bleckprodukter
7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20
7
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60
8
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00
9
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80
12
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00
13
Armeringsjärn
7214 20 00 , 7214 99 10
14
Stänger och lätta profiler, rostfria
7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90
15
Valstråd, rostfri
7221 00 10 , 7221 00 90
16
Valstråd, olegerad och annan legerad
7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95
17
Profiler av järn eller olegerat stål
7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90
18
Spont
7301 10 00
20
Gasrör
7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77
21
Ihåliga profiler
7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99
22
Rör, sömlösa och rostfria
7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99
23
Lagerrör
7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38
25
Stora svetsade rör
7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00
26
Andra svetsade rör
7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00
28
Olegerad tråd
7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90
BILAGA II
II.1 – Importökning för de 23 varukategorierna (i ton)
Produktnummer
Produktkategori
2013
2014
2015
2016
2017
Ökning 2017 jämfört med 2013
1
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
4 814 207
5 212 268
7 807 441
8 574 007
6 991 376
45 %
2
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
1 832 159
1 903 092
2 759 877
1 998 437
2 462 471
34 %
3
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
266 559
285 132
280 256
318 496
379 649
42 %
4
Plåt överdragen med metall
1 854 963
2 202 856
2 687 715
3 911 752
4 980 452
168 %
5
Plåt överdragen med organiskt material
681 698
725 296
622 553
730 625
915 248
34 %
6
Bleckprodukter
552 384
662 861
638 316
756 016
617 567
12 %
7
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
1 419 767
1 959 605
2 554 930
2 814 802
2 530 630
78 %
8
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
175 836
233 028
269 697
351 075
436 173
148 %
9
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
697 457
1 017 613
787 521
843 352
976 108
40 %
12
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
911 115
1 219 800
1 200 627
1 400 824
1 385 829
52 %
13
Armeringsjärn
527 008
972 602
1 430 014
1 292 971
1 191 445
126 %
14
Stänger och lätta profiler, rostfria
113 071
147 453
142 416
147 811
159 577
41 %
15
Valstråd, rostfri
52 082
71 229
57 627
58 670
62 978
21 %
16
Valstråd, olegerad och annan legerad
1 125 730
1 289 953
1 697 912
2 000 967
2 094 274
86 %
17
Profiler av järn eller olegerat stål
223 669
277 507
268 014
388 041
262 745
17 %
18
Spont
15 870
16 503
14 051
36 970
85 054
436 %
20
Gasrör
266 467
340 051
298 103
336 050
380 257
43 %
21
Ihåliga profiler
461 263
552 874
574 490
725 545
820 667
78 %
22
Rör, sömlösa och rostfria
32 581
38 782
39 719
42 510
42 701
31 %
23
Lagerrör
7 489
9 426
11 944
9 773
8 663
16 %
25
Stora svetsade rör
286 939
411 273
209 524
159 219
1 044 534
264 %
26
Andra svetsade rör
474 949
491 934
510 548
540 386
571 167
20 %
28
Olegerad tråd
573 988
722 719
692 714
736 500
722 633
26 %
II.2 – Importökning för de 23 produktkategorierna (i ton)
Produktnummer
Produktkategori
Första kvartalet 2017
Första kvartalet 2018
Ökning första kvartalet 2017 jämfört med första kvartalet 2018
1
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
1 810 764
2 079 408
15 %
2
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
679 628
630 459
– 7 %
3
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
80 836
114 451
42 %
4
Plåt överdragen med metall
1 482 049
1 190 741
– 20 %
5
Plåt överdragen med organiskt material
212 209
201 838
– 5 %
6
Bleckprodukter
146 457
168 583
15 %
7
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
676 207
640 176
– 5 %
8
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
122 092
107 577
– 12 %
9
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
229 981
280 549
22 %
12
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
319 420
466 154
46 %
13
Armeringsjärn
210 505
551 316
162 %
14
Stänger och lätta profiler, rostfria
40 602
49 988
23 %
15
Valstråd, rostfri
14 956
19 642
31 %
16
Valstråd, olegerad och annan legerad
560 863
641 668
14 %
17
Profiler av järn eller olegerat stål
73 733
139 670
89 %
18
Spont
19 947
20 326
2 %
20
Gasrör
94 430
120 512
28 %
21
Ihåliga profiler
223 618
256 998
15 %
22
Rör, sömlösa och rostfria
12 411
12 399
0 %
23
Lagerrör
1 316
1 498
14 %
25
Stora svetsade rör
48 791
51 285
5 %
26
Andra svetsade rör
145 059
153 106
6 %
28
Olegerad tråd
176 299
202 450
15 %
II.3 – Importökning för de 5 produktkategorierna (i ton)
Produktnummer
Produktkategori
2013
2014
2015
2016
2017
Ökning 2017 jämfört med 2013
10
Varmvalsad kvartoplåt, rostfri
34 319
40 218
37 542
31 407
32 917
– 4 %
11
Kornorienterad elektroplåt
147 565
160 580
150 047
156 477
121 947
– 17 %
19
Järnvägsmateriel
1 376
1 096
1 240
1 521
1 342
– 2 %
24
Andra sömlösa rör
456 167
528 245
475 132
464 876
402 600
– 12 %
27
Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd
456 791
521 976
484 927
459 327
458 310
0 %
BILAGA III – Ekonomiska indikatorer för de 23 produktkategorierna
Produkt 1 Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
30 225 632
31 095 524
33 121 273
34 158 703
32 768 375
Import
Volym (i ton)
4 814 207
5 212 268
7 807 441
8 574 007
6 991 376
Marknadsandel (i %)
15,9 %
16,8 %
23,6 %
25,1 %
21,3 %
Pris per enhet (i euro/ton)
463
442
396
351
492
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
75 %
75 %
76 %
75 %
76 %
Produktion (i ton)
76 871 621
77 990 908
77 331 686
77 563 694
79 568 514
Försäljningsvolym i EU (i ton)
25 411 425
25 883 256
25 313 832
25 584 696
25 776 999
Marknadsandel (i %)
84,1 %
83,2 %
76,4 %
74,9 %
78,7 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
519
493
455
422
556
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 1,9 %
0,0 %
– 3,1 %
– 1,0 %
7,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
37 467
35 573
35 038
33 557
34 815
Lager
2 572 574
2 580 258
2 585 958
2 617 556
2 749 280
Kassaflöde
448 135 738
1 065 492,450
763 891 666
603 485 811
1 369 472,142
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 3,8 %
1,0 %
– 6,6 %
– 1,0 %
7,7 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
11,5 %
Produkt 2 Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
9 772 904
9 728 449
10 353 391
9 849 904
10 085 487
Import
Volym (i ton)
1 832 159
1 903 092
2 759 877
1 998 437
2 462 471
Marknadsandel (i %)
18,7 %
19,6 %
26,7 %
20,3 %
24,4 %
Pris per enhet (i euro/ton)
566
546
485
474
606
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
71 %
75 %
75 %
75 %
77 %
Produktion (i ton)
40 855 196
41 632 189
41 639 946
41 738 974
42 811 283
Försäljningsvolym i EU (i ton)
7 920 370
7 805 648
7 570 764
7 829 002
7 602 288
Marknadsandel (i %)
81,0 %
80,2 %
73,1 %
79,5 %
75,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
588
558
522
495
633
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 4,4 %
– 2,8 %
– 3,0 %
0,6 %
9,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
12 690
11 973
11 550
11 230
11 264
Lager
1 078 838
1 052 246
1 064 061
1 054 347
1 093 798
Kassaflöde
200 559 843
413 849 620
324 264 435
454 766 919
375 807 983
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 8,0 %
– 2,4 %
– 12,8 %
– 3,1 %
4,0 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
4,3 %
Produkt 3 Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
1 267 827
1 287 448
1 223 892
1 255 417
1 350 354
Import
Volym (i ton)
266 559
285 132
280 256
318 496
379 649
Marknadsandel (i %)
21,0 %
22,1 %
22,9 %
25,4 %
28,1 %
Pris per enhet (i euro/ton)
648
617
578
502
642
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
87 %
80 %
80 %
82 %
81 %
Produktion (i ton)
1 080 894
1 110 013
1 052 273
1 032 560
1 114 309
Försäljningsvolym i EU (i ton)
1 001 268
1 002 316
943 636
936 553
969 977
Marknadsandel (i %)
79,0 %
77,9 %
77,1 %
74,6 %
71,8 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
705
657
606
576
699
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 8,9 %
– 8,1 %
– 13,0 %
– 14,3 %
– 3,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)
1 522
1 707
2 087
2 069
2 065
Lager
45 680
136 605
142 998
125 466
148 259
Kassaflöde
110 221 498
213 556 132
127 226 053
131 151 436
– 89 295 095
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 18,3 %
– 11,7 %
– 38,3 %
– 17,9 %
– 3,4 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
8,1 %
Produkt 4 Plåt överdragen med metall
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
23 229 673
24 289 751
25 840 225
27 439 848
28 231 862
Import
Volym (i ton)
1 854 963
2 202 856
2 687 715
3 911 752
4 980 452
Marknadsandel (i %)
8,0 %
9,1 %
10,4 %
14,3 %
17,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)
679
657
615
530
662
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
78 %
82 %
84 %
86 %
84 %
Produktion (i ton)
27 930 059
29 517 243
29 875 495
29 905 847
30 450 568
Försäljningsvolym i EU (i ton)
21 344 052
22 056 052
23 118 423
23 490 212
23 218 040
Marknadsandel (i %)
91,9 %
90,8 %
89,5 %
85,6 %
82,2 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
682
654
614
586
711
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
1,9 %
5,4 %
5,5 %
7,9 %
11,7 %
Antal anställda (vid periodens slut)
28 915
28 243
28 749
29 863
29 648
Lager
1 970 500
2 433 422
2 498 143
2 329 341
2 597 133
Kassaflöde
807 884 294
1 353 026,892
1 343 062,742
1 720 354,890
2 020 588,339
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 6,8 %
– 0,9 %
– 10,4 %
– 1,7 %
6,0 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
7,0 %
Produkt 5 Plåt överdragen med organiskt material
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
4 533 256
4 823 144
4 809 384
5 121 927
5 221 575
Import
Volym (i ton)
681 698
725 296
622 553
730 625
915 248
Marknadsandel (i %)
15,0 %
15,0 %
12,9 %
14,3 %
17,5 %
Pris per enhet (i euro/ton)
854
813
813
709
853
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
70 %
76 %
74 %
76 %
75 %
Produktion (i ton)
4 479 238
4 564 346
4 574 414
4 863 169
4 940 410
Försäljningsvolym i EU (i ton)
3 851 467
4 097 788
4 186 771
4 391 169
4 306 231
Marknadsandel (i %)
85,0 %
85,0 %
87,1 %
85,7 %
82,5 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
898
868
829
791
934
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 1,7 %
1,4 %
1,1 %
3,7 %
3,9 %
Antal anställda (vid periodens slut)
6 377
6 272
6 047
6 150
6 095
Lager
239 236
182 275
197 241
214 384
258 114
Kassaflöde
152 893 378
351 790 418
321 603 588
361 237 401
79 886 901
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 7,6 %
– 2,1 %
– 12,9 %
– 2,7 %
3,7 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
8,6 %
Produkt 6 Bleckprodukter
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
3 638 423
3 758 879
3 789 391
3 792 575
3 695 205
Import
Volym (i ton)
552 384
662 861
638 316
756 016
617 567
Marknadsandel (i %)
15,2 %
17,6 %
16,8 %
19,9 %
16,7 %
Pris per enhet (i euro/ton)
822
792
781
667
753
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
82 %
84 %
84 %
82 %
84 %
Produktion (i ton)
4 223 583
4 315 402
4 353 002
4 302 367
4 295 575
Försäljningsvolym i EU (i ton)
3 085 602
3 095 745
3 150 741
3 036 316
3 077 185
Marknadsandel (i %)
84,8 %
82,4 %
83,1 %
80,1 %
83,3 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
845
821
789
728
812
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
1,7 %
4,1 %
4,8 %
4,6 %
3,1 %
Antal anställda (vid periodens slut)
7 939
7 660
7 683
7 819
7 424
Lager
380 445
394 384
394 712
297 877
356 460
Kassaflöde
117 064 184
201 350 074
291 440 814
272 002 110
133 250 945
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 18,6 %
– 10,1 %
– 35,2 %
– 20,4 %
– 25,0 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
7,3 %
Produkt 7 Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
10 148 839
10 375 274
10 934 966
11 058 596
11 059 068
Import
Volym (i ton)
1 419 767
1 959 605
2 554 930
2 814 802
2 530 630
Marknadsandel (i %)
14,0 %
18,9 %
23,4 %
25,5 %
22,9 %
Pris per enhet (i euro/ton)
513
492
474
403
533
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
58 %
62 %
62 %
63 %
65 %
Produktion (i ton)
10 749 475
11 240 103
10 608 260
10 244 950
10 581 040
Försäljningsvolym i EU (i ton)
8 727 826
8 414 892
8 377 455
8 242 865
8 527 686
Marknadsandel (i %)
14,0 %
18,9 %
23,4 %
25,5 %
22,9 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
700
676
714
582
692
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 9,4 %
– 8,9 %
– 4,0 %
– 7,5 %
3,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)
18 472
17 628
17 177
16 763
16 211
Lager
707 152
788 008
896 708
862 084
819 690
Kassaflöde
45 651 999
123 399 207
426 592 285
– 44 547 318
205 976 592
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 12,2 %
– 0,3 %
– 3,3 %
– 9,9 %
– 1,5 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
23,0 %
Produkt 8 Varmvalsade plåtar och band, rostfria
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
1 168 291
1 352 875
1 590 437
1 807 242
1 487 848
Import
Volym (i ton)
175 836
233 028
269 697
351 075
436 173
Marknadsandel (i %)
15,1 %
17,2 %
17,0 %
19,4 %
29,3 %
Pris per enhet (i euro/ton)
2 011
1 926
1 877
1 518
1 822
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
61 %
65 %
69 %
73 %
73 %
Produktion (i ton)
3 334 814
3 525 794
3 664 821
3 842 503
3 799 867
Försäljningsvolym i EU (i ton)
991 962
1 119 435
1 320 528
1 455 714
1 050 966
Marknadsandel (i %)
84,9 %
82,7 %
83,0 %
80,5 %
70,6 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
2 023
2 013
2 028
1 792
2 115
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 4,2 %
– 0,3 %
4,0 %
4,9 %
9,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)
5 439
4 914
4 464
4 271
4 133
Lager
103 375
131 557
123 098
106 508
93 335
Kassaflöde
144 497 251
182 932 062
613 851 975
116 754 324
218 815 195
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 33,7 %
– 37,1 %
– 1,5 %
– 0,4 %
13,6 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
13,9 %
Produkt 9 Kallvalsade plåtar och band, rostfria
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
3 362 718
3 671 898
3 587 237
3 913 974
3 816 472
Import
Volym (i ton)
697 457
1 017 613
787 521
843 352
976 108
Marknadsandel (i %)
20,7 %
27,7 %
22,0 %
21,5 %
25,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)
2 098
1 985
2 064
1 782
2 023
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
71 %
76 %
80 %
84 %
84 %
Produktion (i ton)
3 076 074
3 016 723
3 139 572
3 425 201
3 114 323
Försäljningsvolym i EU (i ton)
2 664 602
2 653 177
2 798 719
3 070 197
2 839 979
Marknadsandel (i %)
79,2 %
72,3 %
78,0 %
78,4 %
74,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
2 259
2 272
2 238
2 014
2 323
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 4,2 %
– 2,7 %
2,4 %
5,5 %
9,4 %
Antal anställda (vid periodens slut)
10 205
9 483
9 220
8 892
8 812
Lager
179 087
206 956
219 170
215 904
213 931
Kassaflöde
135 463 456
45 971 825
847 696 098
450 355 017
685 492 711
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 12,4 %
– 7,7 %
8,5 %
10,6 %
21,5 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
12,9 %
Produkt 12 Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
11 891 558
12 422 902
12 297 356
12 678 733
13 617 607
Import
Volym (i ton)
911 115
1 219 800
1 200 627
1 400 824
1 385 829
Marknadsandel (i %)
7,7 %
9,8 %
9,8 %
11,0 %
10,2 %
Pris per enhet (i euro/ton)
699
657
640
531
641
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
79 %
82 %
80 %
80 %
74 %
Produktion (i ton)
12 132 593
12 585 360
12 301 986
11 839 241
12 427 808
Försäljningsvolym i EU (i ton)
10 964 010
11 189 221
11 095 204
11 276 054
12 230 774
Marknadsandel (i %)
92,2 %
90,1 %
90,2 %
88,9 %
89,8 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
632
613
573
520
592
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
2,2 %
3,4 %
2,4 %
0,8 %
3,6 %
Antal anställda (vid periodens slut)
9 537
9 734
10 057
10 342
10 486
Lager
749 386
888 456
914 268
943 355
1 023 612
Kassaflöde
220 994 774
264 742 034
272 433 127
255 904 385
123 997 731
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 1,2 %
3,7 %
3,3 %
3,9 %
6,9 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
– 8,3 %
Produkt 13 Armeringsjärn
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
9 617 685
10 359 993
10 664 689
11 099 947
11 253 309
Import
Volym (i ton)
527 008
972 602
1 430 014
1 292 971
1 191 445
Marknadsandel (i %)
5,5 %
9,4 %
13,4 %
11,6 %
10,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)
475
446
388
353
441
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
72 %
72 %
71 %
73 %
67 %
Produktion (i ton)
13 171 558
13 019 699
12 763 140
13 191 436
12 494 712
Försäljningsvolym i EU (i ton)
8 906 120
9 187 941
9 019 809
9 568 119
9 848 615
Marknadsandel (i %)
92,6 %
88,7 %
84,6 %
86,2 %
87,5 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
460
437
386
367
436
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 2,0 %
– 2,5 %
– 2,6 %
3,4 %
4,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
5 563
5 441
5 529
5 634
5 457
Lager
761 808
683 591
642 506
602 948
659 484
Kassaflöde
20 571 082
14 116 433
53 015 513
165 167 521
249 292 475
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
0,9 %
2,4 %
1,9 %
6,2 %
9,3 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
– 1,3 %
Produkt 14 Stänger och lätta profiler, rostfria
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
526 080
593 501
593 530
630 737
632 804
Import
Volym (i ton)
113 071
147 453
142 416
147 811
159 577
Marknadsandel (i %)
21,5 %
24,8 %
24,0 %
23,4 %
25,2 %
Pris per enhet (i euro/ton)
3 092
2 894
3 035
2 590
2 885
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
65 %
68 %
68 %
69 %
72 %
Produktion (i ton)
527 386
597 178
599 927
637 938
641 446
Försäljningsvolym i EU (i ton)
411 655
444 339
450 094
482 314
472 247
Marknadsandel (i %)
78,2 %
74,9 %
75,8 %
76,5 %
74,6 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
2 988
2 969
2 838
2 404
2 807
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
5,2 %
5,6 %
4,1 %
2,3 %
5,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
3 680
3 766
3 737
3 789
3 844
Lager
83 561
91 900
89 676
90 409
90 893
Kassaflöde
111 869 518
142 849 693
191 511 047
155 623 001
145 832 442
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
1,0 %
4,3 %
1,4 %
– 0,7 %
4,9 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
– 2,8 %
Produkt 15 Valstråd, rostfri
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
318 373
323 191
304 987
335 552
347 077
Import
Volym (i ton)
52 082
71 229
57 627
58 670
62 978
Marknadsandel (i %)
16,4 %
22,0 %
18,9 %
17,5 %
18,1 %
Pris per enhet (i euro/ton)
2 300
2 193
2 310
1 962
2 228
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
63 %
64 %
65 %
69 %
71 %
Produktion (i ton)
373 010
383 586
388 273
412 892
449 392
Försäljningsvolym i EU (i ton)
266 290
251 961
247 359
276 880
284 098
Marknadsandel (i %)
83,6 %
78,0 %
81,1 %
82,5 %
81,9 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
2 480
2 516
2 382
2 022
2 417
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 3,7 %
– 2,1 %
– 4,7 %
– 3,1 %
3,9 %
Antal anställda (vid periodens slut)
1 677
1 671
1 731
1 761
1 852
Lager
24 810
28 696
31 083
31 584
43 800
Kassaflöde
13 022 575
18 221 077
106 175 940
84 328 053
44 337 763
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 0,7 %
2,9 %
– 1,5 %
– 2,8 %
5,5 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
7,8 %
Produkt 16 Valstråd, olegerad och annan legerad
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
18 033 534
18 249 258
18 949 497
19 375 225
20 026 426
Import
Volym (i ton)
1 125 730
1 289 953
1 697 912
2 000 967
2 094 274
Marknadsandel (i %)
6,2 %
7,1 %
9,0 %
10,3 %
10,5 %
Pris per enhet (i euro/ton)
522
504
439
392
486
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
80 %
84 %
83 %
81 %
83 %
Produktion (i ton)
19 765 154
19 775 715
20 436 595
20 037 883
20 757 864
Försäljningsvolym i EU (i ton)
16 782 585
16 828 358
17 108 877
17 222 468
17 795 595
Marknadsandel (i %)
93,1 %
92,2 %
90,3 %
88,9 %
88,9 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
509
492
443
420
505
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
1,8 %
4,8 %
3,0 %
0,6 %
3,4 %
Antal anställda (vid periodens slut)
11 561
11 598
11 881
13 068
13 058
Lager
876 450
896 633
1 120 091
974 085
954 649
Kassaflöde
234 768 428
424 076 182
365 467 214
287 106 970
310 381 566
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
1,0 %
6,9 %
2,9 %
3,9 %
6,7 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
3,7 %
Produkt 17 Profiler av järn eller olegerat stål
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
6 159 135
6 544 142
6 549 935
7 205 377
7 375 383
Import
Volym (i ton)
223 669
277 507
268 014
388 041
262 745
Marknadsandel (i %)
3,6 %
4,2 %
4,1 %
5,4 %
3,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)
539
509
463
409
473
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
64 %
69 %
71 %
72 %
72 %
Produktion (i ton)
8 583 668
8 590 216
8 894 223
9 400 691
9 605 365
Försäljningsvolym i EU (i ton)
5 935 432
6 266 353
6 281 426
6 817 231
7 112 453
Marknadsandel (i %)
96,4 %
95,8 %
95,9 %
94,6 %
96,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
471
471
449
417
463
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 6,5 %
– 3,7 %
– 0,6 %
2,1 %
– 1,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
6 212
5 685
6 006
6 264
6 096
Lager
510 927
464 184
466 561
559 452
569 947
Kassaflöde
– 48 381 794
7 224 031
161 157 041
150 487 051
– 18 595 244
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 6,0 %
6,3 %
1,4 %
3,9 %
0,6 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
– 2,1 %
Produkt 18 Spont
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
574 025
637 684
577 270
584 985
626 863
Import
Volym (i ton)
15 870
16 503
14 051
36 970
85 054
Marknadsandel (i %)
2,8 %
2,6 %
2,4 %
6,3 %
13,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)
787
765
1 126
651
629
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
78 %
82 %
76 %
82 %
81 %
Produktion (i ton)
907 320
940 451
840 182
777 182
817 764
Försäljningsvolym i EU (i ton)
558 131
621 150
563 140
548 010
541 782
Marknadsandel (i %)
97,2 %
97,4 %
97,6 %
93,7 %
86,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
711
697
652
623
640
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
6,8 %
11,5 %
8,8 %
14,0 %
3,7 %
Antal anställda (vid periodens slut)
949
971
951
981
995
Lager
49 762
47 610
58 744
68 417
75 616
Kassaflöde
58 272 442
68 732 139
63 936 644
86 404 634
40 555 786
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 9,3 %
6,8 %
6,7 %
10,3 %
1,5 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
1,7 %
Produkt 20 Gasrör
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
1 211 435
1 662 233
1 653 112
1 637 097
1 642 935
Import
Volym (i ton)
266 467
340 051
298 103
336 050
380 257
Marknadsandel (i %)
22,0 %
20,5 %
18,0 %
20,5 %
23,1 %
Pris per enhet (i euro/ton)
688
649
646
566
676
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
37 %
38 %
38 %
40 %
37 %
Produktion (i ton)
1 053 283
1 460 549
1 471 772
1 396 933
1 392 404
Försäljningsvolym i EU (i ton)
944 903
1 322 070
1 354 273
1 300 727
1 262 560
Marknadsandel (i %)
78,0 %
79,5 %
81,9 %
79,5 %
76,8 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
717
666
619
580
693
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
0,9 %
1,3 %
2,3 %
3,9 %
0,5 %
Antal anställda (vid periodens slut)
552
543
548
526
509
Lager
55 178
55 305
53 434
58 081
50 697
Kassaflöde
15 451 286
15 884 723
16 166 705
15 309 189
20 506 964
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
3,7 %
3,9 %
1,1 %
1,7 %
8,7 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
2,4 %
Produkt 21 Ihåliga profiler
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
3 347 996
3 407 926
3 511 951
3 885 748
4 028 730
Import
Volym (i ton)
461 263
552 874
574 490
725 545
820 667
Marknadsandel (i %)
13,8 %
16,2 %
16,4 %
18,7 %
20,4 %
Pris per enhet (i euro/ton)
599
571
553
497
618
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
46 %
46 %
46 %
47 %
49 %
Produktion (i ton)
3 019 375
3 019 977
3 106 261
3 333 368
3 388 786
Försäljningsvolym i EU (i ton)
2 882 473
2 854 843
2 936 771
3 159 965
3 207 994
Marknadsandel (i %)
86,1 %
83,8 %
83,6 %
81,3 %
79,6 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
606
569
541
517
625
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
– 2,7 %
– 3,9 %
– 3,3 %
0,2 %
– 0,5 %
Antal anställda (vid periodens slut)
1 073
1 124
1 200
1 209
1 181
Lager
160 442
138 981
146 353
107 826
149 537
Kassaflöde
– 9 630 441
13 389 861
23 807 058
13 000 201
21 372 166
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 2,4 %
– 5,3 %
– 6,2 %
– 0,6 %
7,2 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
1,2 %
Produkt 22 Rör, sömlösa och rostfria
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
96 507
101 504
97 341
96 320
95 672
Import
Volym (i ton)
32 581
38 782
39 719
42 510
42 701
Marknadsandel (i %)
33,8 %
38,2 %
40,8 %
44,1 %
44,6 %
Pris per enhet (i euro/ton)
6 941
6 167
6 118
5 846
6 300
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
6 %
7 %
6 %
6 %
6 %
Produktion (i ton)
116 630
124 135
101 291
101 831
92 357
Försäljningsvolym i EU (i ton)
61 822
61 708
56 802
53 196
52 083
Marknadsandel (i %)
64,1 %
60,8 %
58,4 %
55,2 %
54,4 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
7 913
7 740
8 318
7 361
7 993
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
3,1 %
5,9 %
– 0,4 %
– 0,1 %
1,2 %
Antal anställda (vid periodens slut)
11 180
11 211
10 369
9 779
9 317
Lager
7 452
9 389
10 455
8 690
11 688
Kassaflöde
19 858 477
10 438 041
– 48 885 671
4 038 078
– 22 872 178
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
22,7 %
– 4,3 %
– 58,1 %
– 33,4 %
– 50,5 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
21,2 %
Produkt 23 Lagerrör
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
68 824
72 805
67 249
59 867
65 355
Import
Volym (i ton)
7 489
9 426
11 944
9 773
8 663
Marknadsandel (i %)
10,9 %
12,9 %
17,8 %
16,3 %
13,3 %
Pris per enhet (i euro/ton)
2 069
1 626
1 749
1 630
1 608
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
68 %
64 %
53 %
52 %
63 %
Produktion (i ton)
64 972
65 475
58 407
52 494
57 657
Försäljningsvolym i EU (i ton)
61 324
63 378
55 304
50 092
56 691
Marknadsandel (i %)
89,1 %
87,1 %
82,2 %
83,7 %
86,7 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
2 023
2 003
1 925
1 804
1 837
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
4,6 %
4,9 %
– 6,7 %
– 9,2 %
– 1,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
332
322
306
274
280
Lager
1 285
1 433
2 591
1 452
2 429
Kassaflöde
3 499 664
3 928 566
5 055 796
– 791,310
– 620,461
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
0,9 %
– 3,3 %
– 64,7 %
– 54,5 %
– 28,1 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
12,5 %
Produkt 25 Stora svetsade rör
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
669 846
1 041 055
427 457
586 746
1 804 463
Import
Volym (i ton)
286 939
411 273
209 524
159 219
1 044 534
Marknadsandel (i %)
42,8 %
39,5 %
49,0 %
27,1 %
57,9 %
Pris per enhet (i euro/ton)
1 070
793
904
772
936
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
26 %
32 %
29 %
35 %
65 %
Produktion (i ton)
1 333 900
1 150 000
1 034 600
1 086 300
1 500 000
Försäljningsvolym i EU (i ton)
382 758
624 819
216 243
426 937
759 478
Marknadsandel (i %)
57,1 %
60,0 %
50,6 %
72,8 %
42,1 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
894
887
835
771
766
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
3,0 %
– 6,1 %
– 2,7 %
– 0,6 %
0,0 %
Antal anställda (vid periodens slut)
1 512
1 545
1 365
1 372
1 326
Lager
322 722
600 020
633 600
727 048
1 139 429
Kassaflöde
197 726 967
– 97 558 802
94 492 289
– 70 888 943
13 666 659
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
– 15,8 %
– 23,5 %
– 17,7 %
– 6,7 %
9,1 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
– 22,0 %
Produkt 26 Andra svetsade rör
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
2 385 499
3 121 613
3 126 300
3 286 436
3 352 661
Import
Volym (i ton)
474 949
491 934
510 548
540 386
571 167
Marknadsandel (i %)
19,9 %
15,8 %
16,3 %
16,4 %
17,0 %
Pris per enhet (i euro/ton)
1 352
1 376
1 397
1 262
1 431
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
57 %
57 %
57 %
58 %
60 %
Produktion (i ton)
2 384 152
3 166 935
3 144 492
3 190 480
3 301 195
Försäljningsvolym i EU (i ton)
1 907 944
2 622 348
2 588 536
2 721 349
2 765 915
Marknadsandel (i %)
80,0 %
84,0 %
82,8 %
82,8 %
82,5 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
1 024
1 013
984
942
1 062
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
1,2 %
2,4 %
1,7 %
4,2 %
4,3 %
Antal anställda (vid periodens slut)
3 024
3 013
3 011
3 089
3 025
Lager
125 621
84 268
100 035
120 308
120 420
Kassaflöde
66 281 502
68 619 951
77 514 611
87 283 492
106 630 804
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
9,1 %
11,5 %
8,8 %
12,8 %
19,3 %
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
– 34,8 %
Produkt 28 Ståltråd
Data per kalenderår
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (i ton)
1 318 451
1 517 192
1 480 243
1 513 248
1 505 202
Import
Volym (i ton)
574 083
722 773
692 918
736 623
722 858
Marknadsandel (i %)
43,5 %
47,6 %
46,8 %
48,7 %
48,0 %
Pris per enhet (i euro/ton)
781
729
722
626
708
Situationen för unionens producenter
Kapacitetsutnyttjande (i %)
73 %
75 %
77 %
73 %
71 %
Produktion (i ton)
899 763
932 496
940 169
886 666
900 054
Försäljningsvolym i EU (i ton)
744 368
794 419
787 325
776 626
782 344
Marknadsandel (i %)
56,5 %
52,4 %
53,2 %
51,3 %
52,0 %
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
940
909
840
832
905
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)
0,5 %
0,0 %
1,1 %
2,6 %
0,8 %
Antal anställda (vid periodens slut)
3 387
3 395
3 429
3 459
3 408
Lager
Kassaflöde
66 281 502
68 619 951
77 514 611
87 283 492
106 630 804
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)
Prisjämförelse för 2017
Prisunderskridande
21,8 %
BILAGA IV – Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga
Land/Produktgrupp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
12
13
14
15
16
17
18
20
21
22
23
25
26
28
Afghanistan
Albanien
Angola
Antigua och Barbuda
Argentina
Armenien
Konungariket Bahrain
Bangladesh
Barbados
Belize
Benin
Mångnationella staten Bolivia
Botswana
Brasilien
x
x
x
x
x
Brunei Darussalam
Burkina Faso
Burundi
Kap Verde
Kambodja
Kamerun
Centralafrikanska republiken
Tchad
Chile
Kina
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Colombia
Kongo
Costa Rica
Elfenbenskusten
Kuba
Demokratiska republiken Kongo
Djibouti
Dominica
Dominikanska republiken
Ecuador
Egypten
x
x
El Salvador
Fiji
Gabon
Gambia
Georgien
Ghana
Grenada
Guatemala
Guinea
Guinea-Bissau
Guyana
Haiti
Honduras
Hongkong, Kina
Indien
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Indonesien
x
Jamaica
Jordanien
Kazakstan
Kenya
Staten Kuwait
Republiken Kirgizistan
Demokratiska folkrepubliken Laos
Lesotho
Liberia
Macao
Madagaskar
Malawi
Malaysia
x
Maldiverna
Mali
Mauretanien
Mauritius
Mexiko
Republiken Moldavien
x
x
Mongoliet
Montenegro
Marocko
Moçambique
Myanmar/Burma
Namibia
Nepal
Nicaragua
Niger
Nigeria
Oman
Pakistan
Panama
Papua Nya Guinea
Paraguay
Peru
Filippinerna
Qatar
Rwanda
Saint Kitts och Nevis
Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna
Samoa
Konungariket Saudiarabien
x
Senegal
Seychellerna
Sierra Leone
Salomonöarna
Sydafrika
x
x
Sri Lanka
Surinam
Swaziland
Tadzjikistan
Tanzania
Thailand
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
x
x
x
x
Togo
Tonga
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkiet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Uganda
Ukraina
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Förenade Arabemiraten
x
x
Uruguay
Vanuatu
Bolivarianska republiken Venezuela
Vietnam
x
x
x
Jemen
Zambia
Zimbabwe
BILAGA V – Tullkvoter
Produktnummer
Löpnummer
Produktkategori
KN-nummer
Tullkvot (netto i ton)
Tilläggstull
1
09.8501
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 99 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99
4 269 009
25 %
2
09.8502
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00
1 318 865
25 %
3
09.8503
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80
178 704
25 %
4
09.8504
Plåt överdragen med metall
7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70
2 115 054
25 %
5
09.8505
Plåt överdragen med organiskt material
7210 70 80 , 7212 40 80
414 324
25 %
6
09.8506
Bleckprodukter
7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20
367 470
25 %
7
09.8507
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60 , 7225 99 00
1 442 988
25 %
8
09.8508
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00
193 049
25 %
9
09.8509
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80
476 161
25 %
12
09.8512
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00
728 270
25 %
13
09.8513
Armeringsjärn
7214 20 00 , 7214 99 10
714 964
25 %
14
09.8514
Stänger och lätta profiler, rostfria
7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90
82 156
25 %
15
09.8515
Valstråd, rostfri
7221 00 10 , 7221 00 90
32 744
25 %
16
09.8516
Valstråd, olegerad och annan legerad
7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95
1 058 110
25 %
17
09.8517
Profiler av järn eller olegerat stål
7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90
167 817
25 %
18
09.8518
Spont
7301 10 00
24 854
25 %
20
09.8520
Gasrör
7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77
185 280
25 %
21
09.8521
Ihåliga profiler
7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99
387 343
25 %
22
09.8522
Rör, sömlösa och rostfria
7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99
22 818
25 %
23
09.8523
Lagerrör
7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38
5 549
25 %
25
09.8525
Stora svetsade rör
7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00
258 133
25 %
26
09.8526
Andra svetsade rör
7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00
296 274
25 %
28
09.8528
Olegerad tråd
7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90
393 031
25 %