Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32018R1046

Artikel 155 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 upphört att gälla

Förvaltning av unionsmedel och budgetgarantier

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

EU-rätten

Artikelns text

1. Personer och enheter som förvaltar unionsmedel eller budgetgarantier ska förse kommissionen med följande:

a) En rapport om förvaltningen av unionens medel eller budgetgarantin, inbegripet uppfyllandet av de villkor eller uppnåendet av de resultat som avses i artikel 125.1 första stycket a.

b) Om bidraget ersätter utgifter, deras räkenskaper över de utgifter som har uppkommit.

c) En förvaltningsförklaring som omfattar den information som avses i led a och om lämpligt led b och som bekräftar att

i) uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta,

ii) unionens medel använts för sitt avsedda ändamål, i enlighet med vad som fastställts i överenskommelserna om medverkan, finansieringsöverenskommelserna eller garantiöverenskommelserna eller i förekommande fall i de relevanta sektorsspecifika reglerna,

iii) de kontrollsystem som införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

d) En sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller, bl.a. en analys av arten och omfattningen av fel och svagheter som identifierats i systemen, samt åtgärder som vidtagits eller planeras för att avhjälpa dem.

Om ömsesidig tillit till revisioner enligt artikel 127 tillämpas, ska den sammanfattning som avses i första stycket d i denna punkt omfatta all relevant revisionsdokumentation som man ska förlita sig på.

För åtgärder som avslutas före utgången av det berörda budgetåret får slutrapporten ersätta den förvaltningsförklaring som avses i första stycket c, förutsatt att slutrapporten läggs fram före den 15 februari påföljande budgetår.

De handlingar som avses i första stycket ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, upprättat enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder. Detta yttrande ska fastställa om de kontrollsystem som införts fungerar ordentligt och är kostnadseffektiva, och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Av yttrandet ska det också framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i första stycket c. Om ett sådant yttrande inte finns får utanordnaren söka en likvärdig nivå av säkerhet genom andra, oberoende medel.

De handlingar som avses i första stycket ska läggas fram för kommissionen senast den 15 februari påföljande budgetår. Det yttrande som avses i tredje stycket ska läggas fram för kommissionen senast den 15 mars det året.

De krav som fastställs i denna punkt ska inte påverka överenskommelser som slutits med EIB, EIF, medlemsstatsorganisationer, internationella organisationer eller med tredjeländer. Vad gäller förvaltningsförklaringen ska sådana överenskommelser minst omfatta kravet att dessa enheter årligen ska förse kommissionen med en förklaring om att unionens medel under budgetåret i fråga har använts och redovisats i enlighet med artikel 154.3 och 154.4 och med övriga villkor som fastställts i dessa överenskommelser. En sådan förklaring får tas med i slutrapporten om den genomförda åtgärden är begränsad till 18 månader.

2. När personer och enheter förvaltar unionsmedel ska de

a) följa tillämplig unionsrätt och överenskomna internationella standarder och unionsstandarder och får därför inte stödja åtgärder som bidrar till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri eller skatteundandragande;

b) när de genomför finansieringsinstrument och budgetgarantier i enlighet med avdelning X får de inte ingå nya eller förnyade transaktioner med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som förtecknas inom ramen för unionens relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, eller som har identifierats som högrisktredjeländer enligt artikel 9.2 i direktiv (EU) 2015/849, eller som i praktiken inte efterlever unionens beskattningsnormer eller internationella beskattningsnormer om transparens och informationsutbyte.

Enheter får göra undantag från första stycket b endast om åtgärden genomförs fysiskt i någon av dessa jurisdiktioner och inte visar några tecken på att insatsen i fråga omfattas av någon av de kategorier som förtecknas i första stycket a.

När de enheter som genomför finansieringsinstrument och budgetgarantier i enlighet med avdelning X ingår avtal med finansiella intermediärer ska de införliva kraven i denna punkt i de relevanta avtalen och kräva att de finansiella intermediärerna rapporterar om efterlevnaden av dem.

3. När personer och enheter genomför finansieringsinstrument och budgetgarantier i enlighet med avdelning X ska de tillämpa de principer och normer som anges i unionsrätten om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 (53) och direktiv (EU) 2015/849. De ska göra finansiering enligt denna förordning avhängig av att uppgifter om det verkliga huvudmannaskapet lämnas i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 och offentliggöra rapportering per land i den mening som avses i artikel 89.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (54).

4. Kommissionen ska kontrollera att unionsmedlen eller budgetgarantin har använts i enlighet med de villkor som anges i relevanta överenskommelser. Om personens eller enhetens kostnader ersätts på grundval av ett förenklat kostnadsalternativ enligt artikel 125.1 första stycket c, d och e ska bestämmelserna i artikel 181.1–181.5 och artiklarna 182–185 gälla i tillämpliga delar. Om unionsmedlen eller budgetgarantin har använts i strid med de skyldigheter som föreskrivs i de berörda överenskommelserna ska artikel 131 gälla.

5. I fråga om åtgärder med flera givare, där bidraget från unionen ersätter utgifter, ska det förfarande som anges i punkt 4 bestå i en kontroll av att ett belopp motsvarande det som betalats av kommissionen för den berörda åtgärden har använts av personen eller enheten i enlighet med villkoren i den relevanta bidragsöverenskommelsen, överenskommelsen om medverkan eller finansieringsöverenskommelsen.

6. Överenskommelser om medverkan, finansieringsöverenskommelser och garantiöverenskommelser ska klart fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för den person eller enhet som förvaltar unionsmedel, inbegripet de skyldigheter som anges i artikel 129 och villkoren för utbetalning av bidraget. I tillämpliga fall ska sådana överenskommelser också fastställa den ömsesidigt avtalade ersättningen, som ska stå i proportion till de villkor enligt vilka åtgärderna genomförs, med vederbörligt beaktande av kriser och instabila situationer, och i lämpliga fall vara prestationsbaserad. Överenskommelserna ska också innehålla bestämmelser om rapportering till kommissionen om hur uppgifterna utförs, förväntade resultat inklusive indikatorer för att mäta prestationer och skyldigheten för personer eller enheter som förvaltar unionsmedel att utan dröjsmål underrätta kommissionen om upptäckta fall av bedrägerier och oriktigheter samt uppföljning av dessa.

7. Alla överenskommelser om medverkan, finansieringsöverenskommelser och garantiöverenskommelser ska på begäran av Europaparlamentet och rådet ställas till deras förfogande.

8. Den här artikeln ska inte gälla bidrag från unionen till unionsorgan som är föremål för ett separat ansvarsfrihetsförfarande enligt artiklarna 70 och 71, med undantag av eventuella tillfälliga överenskommelser om medverkan.

Artikeln i rättsakten