Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32018R1999

Artikel 29 i förordning (EU) 2018/1999

Utvärdering av framstegen

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Senast den 31 oktober 2021 och därefter vartannat år därefter ska kommissionen, särskilt på grundval av de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna, annan information som rapporterats enligt denna förordning, indikatorerna och europeisk statistik och europeiska data om sådan(a) finns, bedöma följande:

a) Framstegen på unionsnivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella skillnader i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet.

b) De framsteg som varje medlemsstat har gjort när det gäller att uppfylla sina målsättningar, mål och bidrag samt genomföra de styrmedel och åtgärder som anges i dess integrerade nationella energi- och klimatplan.

c) Luftfartens totala inverkan på det globala klimatet, inbegripet genom icke-koldioxidrelaterade utsläpp eller effekter, baserat på de utsläppsdata som medlemsstaterna tillhandahållit i enlighet med artikel 26. När så är lämpligt ska kommissionen också förbättra den bedömningen med hänvisning till vetenskapliga framsteg och flygtrafikdata.

d) Den totala inverkan som styrmedel och åtgärder i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna haft på tillämpningen av unionens policyåtgärder på klimat- och energiområdet.

e) Den totala inverkan som de styrmedel och åtgärder som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna haft på driften av Europeiska unionens utsläppshandelssystem (nedan kallat EU ETS) och på balansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på den europeiska koldioxidmarknaden.

2. På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning (brutto) har utvecklats på grundval av en vägledande utvecklingsbana för unionen som börjar från 20 % år 2020, når referenspunkter på minst 18 % år 2022, 43 % år 2025 och 65 % år 2027 av den totala ökningen av andelen energi från förnybara energikällor mellan unionens mål för förnybar energi för 2020 och unionens mål för förnybar energi för 2030 och når unionens mål för förnybar energi för 2030 på minst 32 % år 2030.

3. På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen när det gäller att gemensamt nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 273 Mtoe när det gäller primärenergi och 956 Mtoe när det gäller slutlig energi år 2030, i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 2012/27/EU.

I sin bedömning ska kommissionen göra följande:

a) Beakta om unionens milstolpe på högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi 2020 har uppnåtts.

b) Bedöma huruvida medlemsstaternas framsteg visar att unionen som helhet är på god väg mot den energianvändningsnivå år 2030 som avses i första stycket, med beaktande av bedömningen av den information som medlemsstaterna lämnat i sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter.

c) Använda resultat från modelleringsverksamhet avseende framtida trender i energianvändning på unionsnivå och nationell nivå och använda annan kompletterande analys.

d) Ta vederbörlig hänsyn till relevanta omständigheter som påverkar primär och slutlig energianvändning och som medlemsstaterna har angett i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med artikel 6.2.

4. På området för den inre energimarknaden, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma de framsteg som har gjorts för att uppnå den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på till 2030.

5. Senast den 31 oktober 2021 och därefter varje år ska kommissionen, särskilt på grundval av den information som rapporteras enligt denna förordning, bedöma huruvida unionen och dess medlemsstater har gjort tillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla följande krav:

a) Åtaganden enligt artikel 4 i UNFCCC och artikel 3 i Parisavtalet, som har fastställts i beslut som har antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Parisavtalets partsmöte.

b) De skyldigheter som anges i artikel 4 i förordning (EU) 2018/842 och artikel 4 i förordning (EU) 2018/841.

c) De mål som anges i den integrerade nationella energi- och klimatplanen för att uppnå målen för energiunionen och, för den första tioårsperioden, för att uppnå energi- och klimatmålen för 2030.

6. I sin bedömning bör kommissionen beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

7. Kommissionen ska rapportera om sin bedömning i enlighet med denna artikel som en del av den rapport om tillståndet i energiunionen som avses i artikel 35.

Artikeln i rättsakten