Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32018R1999

Artikel 8 i förordning (EU) 2018/1999

Analytisk grund för de integrerade nationella energi- och klimatplanerna

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Medlemsstaterna ska, i enlighet med den struktur och det format som anges i bilaga I, redogöra för den nuvarande situationen för var och en av energiunionens fem dimensioner, inbegripet energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser vid tidpunkten för inlämnandet av den integrerade nationella energi- och klimatplanen eller på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Medlemsstaterna ska också, för var och en av energiunionens fem dimensioner, ange och redogöra för prognoser för åtminstone planens löptid avseende det förväntade resultatet av befintliga styrmedel och åtgärder. Medlemsstaterna ska sträva efter att redogöra för kompletterande mer långsiktiga perspektiv för de fem dimensionerna bortom den integrerade nationella energi- och klimatplanens löptid, när så är relevant och möjligt.

2. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan redogöra för sin bedömning, på nationell nivå och, i tillämpliga fall, regional nivå, av följande:

a) Effekterna på utvecklingen av energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser under planens löptid och för en tioårsperiod efter det sista år som omfattas av planen, inom ramen för planerade styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder, inklusive en jämförelse med de prognoser baserade på befintliga styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder som avses i punkt 1.

b) De makroekonomiska effekterna och, i den utsträckning det är möjligt, de hälsomässiga, miljömässiga, kompetensmässiga och sociala effekterna av de planerade strategier och åtgärder eller grupper av åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, inbegripet en jämförelse med de prognoser på basis av befintliga styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln. De metoder som används för att bedöma dessa effekter ska offentliggöras.

c) Samspelet mellan befintliga styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder och planerade styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder och planerade styrmedel och åtgärder eller grupper av åtgärder i olika dimensioner för den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030. Prognoser avseende försörjningstrygghet, infrastruktur och marknadsintegration ska kopplas till robusta scenarier för energieffektivitet.

d) Hur befintliga och planerade styrmedel och åtgärder kommer att locka till sig de investeringar som behövs för att de ska kunna genomföras.

3. Medlemsstaterna ska för allmänheten tillgängliggöra heltäckande information om de antaganden, parametrar och metoder som använts för de slutliga scenarierna och prognoserna, varvid hänsyn ska tas till statistiska begränsningar, kommersiellt känsliga uppgifter och efterlevnaden av dataskyddsreglerna.

Artikeln i rättsakten