Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32018R2066

Artikel 43 i förordning (EU) 2018/2066

Fastställande av utsläpp

Ur Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Verksamhetsutövaren ska fastställa de årliga utsläppen från en utsläppskälla under rapporteringsperioden genom att under rapporteringsperioden addera alla timvärden för den uppmätta koncentrationen av växthusgaser multiplicerade med timvärdena för rökgasflödet där timvärdena ska vara medelvärden för alla enskilda mätresultat för varje driftstimme.

Vad gäller koldioxidutsläpp ska verksamhetsutövaren fastställa årliga utsläpp på grundval av ekvation 1 i bilaga VIII. Kolmonoxid som släpps ut i atmosfären ska behandlas som den likvärdiga molmängden koldioxid.

Vad gäller utsläpp av dikväveoxid (N2O) ska verksamhetsutövaren fastställa årliga utsläpp på grundval av ekvationen i underavsnitt B.1 i avsnitt 16 i bilaga IV.

2. Om flera utsläppskällor förekommer i en och samma anläggning och inte kan mätas som en enda utsläppskälla ska verksamhetsutövaren mäta utsläppen från dessa källor separat och sammanfatta resultaten för de sammanlagda utsläppen av gasen i fråga under rapporteringsperioden.

3. Verksamhetsutövaren ska fastställa koncentrationen av växthusgas i rökgasen genom kontinuerlig mätning vid en representativ punkt genom

(a) direkt mätning, eller

(b) vid hög koncentration i rökgasen: beräkning av koncentrationen med hjälp av en indirekt koncentrationsmätning med tillämpning av ekvation 3 i bilaga VIII och med beaktande av de uppmätta koncentrationsvärdena för alla övriga komponenter i gasströmmen enligt verksamhetsutövarens övervakningsplan.

4. I förekommande fall ska verksamhetsutövaren separat fastställa den mängd koldioxid som härrör från biomassa och subtrahera den från de totala uppmätta koldioxidutsläppen. I detta syfte får verksamhetsutövaren använda

(a) en beräkningsbaserad metod, även metoder med analyser och provtagning baserad på EN ISO 13833 Stationary source emissions – Determination of the ratio of biomass (biogenic) and fossil-derived carbon dioxide – Radiocarbon sampling and determination (Utsläpp och utomhusluft – Bestämning av andelen koldioxid av biogent respektive fossilt ursprung – Provtagning och bestämning av radioaktivt kol),

(b) en annan metod som bygger på en relevant standard, inbegripet ISO 18466 Stationary source emissions – Determination of the biogenic fraction in CO2 in stack gas using the balance method (Utsläpp från stationära källor – Bestämning av biogenandel i koldioxid (CO2) i rökgas med balansmetoden),

(c) en skattningsmetod som offentliggjorts av kommissionen.

När den metod som föreslås av verksamhetsutövaren inbegriper kontinuerlig provtagning från rökgasströmmen ska EN 15259 Air quality – Measurement of stationary source emissions — Requirements for measurement sections and sites and for the measurement objective, plan and report (Luftkvalitet – Utsläpp och utomhusluft – Strategi, planering, rapportering och utformning av mätplatser vid emissionsmätningar) tillämpas.

5. Verksamhetsutövaren ska fastställa rökgasflödet för beräkningen i enlighet med punkt 1 med hjälp av en av följande metoder:

(a) Beräkning med hjälp av en lämplig massbalans, med beaktande av alla relevanta parametrar på insatssidan, som för koldioxidutsläpp minst ska omfatta uppgifter om insatsmaterial, insatsluftflöde och processens effektivitet, och på produktionssidan minst ska omfatta uppgifter om produktionsresultatet och koncentrationen av syre (O2), svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx).

(b) Bestämning genom kontinuerlig flödesmätning vid en representativ punkt.

Artikeln i rättsakten