Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter
31 januari 2019
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk c8d21be5-25b2-11e9-8d04-01aa75ed71a1).
Citeras av (1)
Förarbeten 1
- SOU 2023:2 (2023-01-31) · 13 hänvisningar
Dokument hos oss som hänvisar till detta med nummer, när hänvisningen pekar ut exakt ett dokument i EUR-Lex förteckning. Hänvisningar i form av namn eller kortnamn räknas inte.
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1 Provisoriska åtgärder
- (1) Den 18 juli 2018 infördes genom kommissionens genomförandeförordning
- (2) Undersökningen inleddes av kommissionen på eget initiativ den
- (3) Den 28 juni 2018 utvidgade kommissionen skyddsåtgärdsundersökningen till
- (4) Såsom nämns i skäl 20 i förordningen om
- 1.2 Korrekt förfarande
- (5) Kommissionen mottog 452 svar på frågeformuläret från berörda
- (6) Kommissionen har också mottagit ett stort antal skriftliga
- (7) Efter införandet av de provisoriska åtgärderna åtog sig
- (8) Mellan juni och september 2018 genomfördes dessutom kontrollbesök
- (9) För att erhålla de senaste uppgifterna för sitt
- (10) I enlighet med artikel 5 i förordning (EU)
- (11) De synpunkter som lämnats av de berörda parterna
- 2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT
- (12) Den produkt som berörs är vissa stålprodukter som
- 2.1 Definition av en enda produktkategori
- (13) Kommissionen har definierat den produkt som omfattas av
- (14) Efter offentliggörandet av förordningen om provisoriska skyddsåtgärder hävdade
- (15) Samma parter hävdade att den metod som använts
- (16) Slutligen har flera berörda parter ifrågasatt de samband
- (17) Kommissionen har analyserat dessa argument och avvisar dem
- (18) För det andra medför inte WTO-avtalet om skyddsåtgärder
- (19) För det tredje, även om kommissionen i sitt
- (20) Stålindustrin använder vanligen tre stålproduktfamiljer, nämligen platta produkter,
- (21) De tre ”produktfamiljerna” definieras enligt följande: Tabell 1
- (22) Kommissionen kommer därför att behandla de synpunkter som
- 2.2 Framställningar om särskilda produktkategorier
- (23) Flera berörda parter hävdade att vissa specifika produktkategorier
- (24) Kommissionen undersökte noggrant dessa påståenden och kom till
- (25) Kommissionen drog därför slutsatsen att begäran om att
- (26) I frånvaro av andra kommentarer beträffande den berörda
- 3. ÖKNING AV IMPORTEN
- (27) I skälen 20–29 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder
- (28) För det slutgiltiga avgörandet använde kommissionen samma metod,
- (29) Kommissionen använde i sin analys den senaste statistiken,
- (30) I sin bedömning av importens utveckling har kommissionen
- (31) Under det preliminära skedet konstaterades att importen inte
- (32) Vad gäller analysen av den globala importen visar
- (33) Importen ökade i absoluta tal med 71 %
- (34) För att komplettera den övergripande importanalysen genomförde kommissionen
- (35) Statistiken visar att alla tre produktfamiljer (platta produkter,
- (36) Den mest betydande ökningen för platta produkter, både
- (37) Vad gäller de synpunkter som tagits emot av
- (38) Flera berörda parter hävdade att det inte fanns
- (39) I detta avseende ska det först och främst
- (40) Flera berörda parter hävdade att kommissionens analys av
- (41) Kommissionen anser att den inte bara har gjort
- (42) Vissa berörda parter påpekade att det var vilseledande
- (43) I detta avseende ansåg kommissionen att det inte
- (44) Flera berörda parter hävdade att unionsindustrins import borde
- (45) En berörd part hävdade att importen genom aktiv
- (46) Vissa berörda parter hävdade att importvolymen och motsvarande
- (47) Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det har skett
- 4. OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER
- (48) Enligt vad som ingående förklaras i skälen 30–36
- (49) Dessa faktorer bestod av en aldrig tidigare skådad
- (50) Flera berörda parter hävdade att oförutsedda omständigheter bör
- (51) Vad överskottskapaciteten beträffar hävdade flera berörda parter att
- (52) I detta avseende bör det för det första
- (53) När det gäller det orsakssamband som fastställts i
- (54) När det gäller kopplingen mellan den oförutsedda utvecklingen
- (55) När det gäller ökningen av antalet handelsbegränsande åtgärder,
- (56) Kommissionen håller inte med om dessa påståenden, eftersom
- (57) När det gäller åtgärder enligt Section 232 hävdade
- (58) I detta avseende bör det för det första
- (59) Det bör också noteras i detta avseende att
- (60) Andra berörda parter uppgav att effekten av åtgärderna
- (61) I detta avseende bör det noteras att endast
- (62) Med tanke på ovanstående bekräftas det att den
- 5. HOT OM ALLVARLIG SKADA
- (63) I linje med metoden med en övergripande produktdefinition
- (64) Även bedömningen av skada i det slutliga skedet
- (65) Skadeanalysen nedan baseras på unionsindustrins frågeformulärssvar. Efter mottagandet
- 5.1 Övergripande utveckling av situationen för unionens stålindustri
- 5.1.1 Förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar
- (66) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att till
- (67) På denna grundval utvecklades förbrukningen i unionen, unionstillverkarnas
- (68) Den totala förbrukningen för de berörda 26 produktkategorierna
- 5.1.2 Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager
- (69) Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager utvecklades enligt följande:
- (70) Produktionsvolymen för den berörda produkt som är föremål
- 5.1.3 Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde
- (71) Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde utvecklades enligt
- (72) Kontrollerade och uppdaterade siffror bekräftar den utvecklingstendens som
- 5.1.4 Sysselsättning
- (73) När det gäller sysselsättningen förlorade unionsindustrin 9 208
- 5.2 Analys av situationen för unionens stålindustri vad gäller de tre produktfamiljerna
- 5.2.1 Förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar
- (74) För var och en av de tre produktfamiljerna
- (75) Förbrukningen av platta produkter nådde sin kulmen under
- (76) Försäljningen av alla stålprodukter ökade överlag med 7
- (77) Trenden för unionsindustrins totala marknad (minus 5 procentenheter)
- 5.2.2 Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager
- (78) För var och en av de tre produktfamiljerna
- (79) För de tre produktfamiljerna utvecklades produktionen i olika
- (80) Produktionskapaciteten förblev stabil. Denna trend bekräftades konsekvent vid
- (81) Lager för platta och långa produkter ökade till
- 5.2.3 Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde
- (82) För var och en av de tre produktfamiljerna
- (83) Försäljningspriser för platta produkter minskade med 14 %
- (84) Vad gäller lönsamheten, i) lyckades unionsindustrin uppnå en
- (85) Kassaflödet för platta och långa produkter förbättrades (det
- 5.2.4 Sysselsättning
- (86) Vad gäller sysselsättning drabbades tillverkare av platta produkter
- 5.3 Slutsats om unionsindustrins situation och den senaste utvecklingen
- (87) Analysen ovan visade att unionsindustrin – både överlag
- (88) I september 2018 bad kommissionen unionsindustrins branschorganisationer att
- (89) De upplysningar som kommissionen mottog kunde inte kontrolleras.
- 5.4 Hot om allvarlig skada
- (90) I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder drog kommissionen slutsatsen
- (91) Denna preliminära slutsats bekräftas också i det slutliga
- (92) De uppdaterade skadeindikatorerna omfattar uppgifter avseende tre produktkategorier
- (93) I det preliminära skedet var en avgörande faktor
- 5.5 Synpunkter som mottagits efter införandet av de provisoriska åtgärderna
- (94) Flera berörda parter hävdade att unionsindustrin inte är
- (95) I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder konstaterade kommissionen att
- (96) När det gäller unionsindustrins lönsamhet hävdade flera berörda
- (97) Såsom förklaras i skälen 90–93, trots att lönsamheten
- 5.6 Dataanalys för tiden efter 2017
- (98) I samband med analysen om hot om allvarlig
- (99) Medan exportens ökningstakt redan undersökts ovan har kommissionen
- (100) Som statistiken i tabellerna nedan visar fortsatte den
- 5.6.1 Utvecklingen av importen till unionen
- (101) Den analyserade perioden för utvecklingen av importen har
- (102) Åtgärderna enligt Section 232 infördes den 8 mars
- (103) Båda analyserna visar en tydligt kontinuerligt ökande trend
- 5.6.2 Utvecklingen för importen till Förenta staterna
- (104) Under de höranden som nämns i skäl 10
- (105) Kommissionen samlade in statistiska uppgifter om importen till
- (106) Uppgifterna visar att importen till Förenta staterna av
- (107) Det bör också noteras att ett stort antal
- (108) Kommissionen analyserade också volymen på importen till Förenta
- (109) Tabell 14 bekräftar den trend som visas i
- 5.7 Slutsats
- (110) Mot bakgrund av en uppdaterad analys av unionsindustrins
- 6. ORSAKSSAMBAND
- (111) I skälen 70–77 i förordningen om provisoriska åtgärder
- 6.1 Synpunkter som mottagits efter införandet av de provisoriska åtgärderna
- (112) Flera berörda parter hävdade att det inte fanns
- (113) Inledningsvis vill kommissionen klargöra att den har fastställt
- (114) Vad gäller detta påstående i sak är det
- (115) Det hävdades vidare av flera berörda parter, i
- (116) Vad gäller detta påstående är det viktigt att
- (117) Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade
- (118) Vad gäller råvaruprisernas utveckling konstaterade flera parter allmänt
- (119) De uppgifter som unionsindustrin lämnat visar att produktionskostnaden
- (120) Den ovan beskrivna trenden överensstämmer i stort med
- (121) Berörda parter hävdade också att unionsindustrins export minskade.
- (122) Unionsindustrins exportresultat för den berörda produkten har analyserats
- (123) Ovanstående tabell visar två saker. För det första
- (124) När det gäller unionstillverkares eller närstående handlares/distributörers import
- (125) Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade
- (126) Såsom förklaras i avsnitt 2.1 anser kommissionen, med
- 6.2 Slutsats
- (127) Den sammantagna analysen av andra faktorer i skälen
- 7. UNIONENS INTRESSE
- (128) Skyddsåtgärder syftar till att avhjälpa eller förhindra allvarlig
- (129) I detta syfte övervägdes eventuella åtgärders verkan för
- 7.1 Unionstillverkarnas intresse
- (130) Preliminärt drogs slutsatsen att införandet av skyddsåtgärder ligger
- 7.2 Unionsimportörernas och användarnas intresse
- (131) Kommissionen sände frågeformulär till kända importörer och användare
- (132) Kommissionen mottog 61 svar från importörer och 70
- (133) Flera unionsimportörer och användare hävdade att ett införande
- (134) Efter införandet av provisoriska åtgärder hävdade flera användare
- (135) Kommissionen undersökte närmare dessa påståenden och kom fram
- (136) För det första, såsom redan fastställts i förordningen
- (137) Unionsindustrin hävdade dessutom att den är i stånd
- (138) När det gäller antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder är deras
- (139) Med hänsyn till ovanstående avvisas därför parternas påståenden
- (140) När det gäller påståendena angående formen och nivån
- (141) Medan användare och importörer anser att alla tullkvoter
- (142) Enligt artikel 15.3 i förordning 2015/478 ska varje
- (143) Mot bakgrund av de påståenden som framförs i
- (144) På denna grundval, och för att begränsa importökningen
- (145) Nästan alla berörda parter, inbegripet unionsindustrin, argumenterade för
- (146) Kommissionen instämmer i att ett landspecifikt tullkvotssystem är
- (147) Kommissionen drog slutsatsen att en blandad strategi skulle
- (148) En landspecifik tullkvot bör dock inte tilldelas de
- (149) I det särskilda fallet produktkategori 1 (varmvalsade ringar
- (150) Slutligen anser kommissionen att det också är i
- (151) Kommissionen anser att införandet av ett licenssystem inte
- (152) För det första är uppgifter om importens utveckling
- (153) En landsspecifik fördelning bör också säkerställa en ytterligare
- (154) Kommissionen anser slutligen att den återstående tullkvoten bör
- (155) Kommissionen har undersökt begäran från användare och importörer
- (156) Kategori 4 – korrosionsbeständigt stål – omfattar både
- (157) Dessutom omfattas produkter av standardtyp enligt denna produktkategori
- (158) Vad gäller kategori 3 – elektroplåt – hävdade
- (159) Utan att på något sätt undergräva åtgärdens korrigerande
- (160) På grundval av ovanstående godtog kommissionen begäran om
- (161) Slutligen anser kommissionen att den på grundval av
- 7.3 Slutsats beträffande unionens intresse
- (162) På grundval av övervägandena ovan och en noggrann
- 8. SLUTLIGA ÖVERVÄGANDEN
- (163) Slutsatsen är att unionens stålindustri riskerar att drabbas
- 8.1 Åtgärdernas form och nivå
- (164) I ett preliminärt skede konstaterade kommissionen att en
- (165) På grundval av den ovannämnda analysen av unionens
- (166) I de kommentarer som kommissionen mottagit efter de
- (167) Bland de synpunkter som mottagits gällde mycket få
- (168) Vad gäller den makroekonomiska modellen kritiserade en intresseorganisation
- (169) Kommissionen anser att både mikrosimuleringarna och den makroekonomiska
- (170) Kommissionen vill understryka att tullsatsen på 25 %
- (171) I motsats till vad några enstaka berörda parter
- (172) Medan tullsatserna enligt Section 232 tas ut på
- (173) Under dessa omständigheter, såvida inte unionen inför en
- (174) I detta sammanhang är de mikroekonomiska simuleringar av
- (175) I motsats till de synpunkter som framförts av
- (176) Dessa simuleringar gör det möjligt att beräkna den
- (177) Mot denna bakgrund har kommissionen valt att anta
- (178) Vad gäller synpunkterna från berörda parter om användningen
- (179) I förordningen om provisoriska åtgärder angav kommissionen att
- (180) Kommissionen har därför beslutat att bekräfta den tull
- 8.2 Förvaltning av tullkvoterna
- (181) Såsom förklaras ovan, på grundval av överväganden om
- (182) Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras
- (183) Med avseende på de slutgiltiga åtgärderna, för att
- 8.3 Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
- (184) Efter införandet av provisoriska åtgärder hävdade flera användare
- (185) Kommissionen erinrar om att antidumpnings- och utjämningstullar inte
- (186) Såsom anges i skäl 117 i förordningen om
- 8.4 Varaktighet
- (187) Kommissionen anser att åtgärderna bör vara i kraft
- (188) Eftersom åtgärderna är i kraft i mer än
- 8.5 Övervakning av stålprodukter
- (189) Övervakningsåtgärder för stålprodukter som omfattas av undersökningen infördes
- 9. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE SLUTGILTIGA ÅTGÄRDERNA
- (190) I enlighet med artikel 18 i förordning (EU)
- (191) Det framgår av kommissionens slutliga fastställande att de
- (192) Eftersom undantagandet av utvecklingsländer som är WTO-medlemmar bör
- (193) Såsom anges i skäl 80 i förordningen om
- 10. FÖRPLIKTELSER SOM FÖLJER AV BILATERALA AVTAL MELLAN UNIONEN OCH TREDJELÄNDER
- (194) Kommissionen säkerställde att de skyddsåtgärder som vidtagits i
- (195) I detta avseende noteras det att importen från
- (196) Det anses också, med hänsyn till undersökningens omfattning
- (197) Slutligen uppfyller importen med ursprung i Turkiet också
- 11. SLUTLIGA ÖVERVÄGANDEN
- (198) Mot bakgrund av domstolens rättspraxis (34) är det
- (199) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är
1.2.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 31/27
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/159
av den 31 januari 2019
om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (1), särskilt artikel 16,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (2), särskilt artikel 13, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Provisoriska åtgärder
(1) Den 18 juli 2018 infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013 (3) provisoriska skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (nedan kallad förordningen om provisoriska skyddsåtgärder).
(2) Undersökningen inleddes av kommissionen på eget initiativ den 26 mars 2018 (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) (4) avseende 26 olika stålproduktkategorier, i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755.
(3) Den 28 juni 2018 utvidgade kommissionen skyddsåtgärdsundersökningen till att omfatta två ytterligare produktkategorier (nedan kallat tillkännagivande om utvidgning) (5).
(4) Såsom nämns i skäl 20 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder omfattade undersökningen perioden 2013–2017 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).
1.2 Korrekt förfarande
(5) Kommissionen mottog 452 svar på frågeformuläret från berörda parter inom ramen för denna undersökning.
(6) Kommissionen har också mottagit ett stort antal skriftliga synpunkter på slutsatserna i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder från unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, användare, organisationer och myndigheter i tredjeländer.
(7) Efter införandet av de provisoriska åtgärderna åtog sig kommissionen att mer ingående undersöka den information (inbegripet de senaste uppgifterna) som lämnats av unionstillverkarna för det slutliga fastställandet. Med tanke på det stora antalet samarbetsvilliga unionstillverkare var det i praktiken omöjligt att genomföra kontrollbesök på plats hos varje enskild unionstillverkare. Följaktligen har kommissionen valt att kontrollera uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet genom att kontrollera ett urval av tillverkare som täcker en tillräckligt stor produktionsvolym och så många som möjligt av de produktkategorier som är föremål för undersökning. På grundval av detta, kontrollerade kommissionen frågeformulärsvar på plats hos tio unionstillverkare som svarade för över 15 % av den totala försäljningen i unionen under 2017 av den undersökta produkten.
(8) Mellan juni och september 2018 genomfördes dessutom kontrollbesök på plats hos följande unionstillverkare:
— ArcelorMittal Poland SA, Polen.
— Compañía Española de Laminación, S.L (CELSA), Spanien.
— Mannesmann Precision Tubes GmbH, (Salzgitter Group), Tyskland.
— Mannesmann Stainless Tubes GmbH, (Salzgitter Group), Tyskland.
— Marcegaglia Carbon Steel Spa, Italien.
— Marcegaglia Specialties Spa, Italien.
— Riva Stahl GmbH, Tyskland.
— SIJ Acroni d.o.o., Slovenien.
— U. S. Steel Košice, s.r.o., Slovakien.
— Ugitech SA, Frankrike.
(9) För att erhålla de senaste uppgifterna för sitt slutliga fastställande anmodade kommissionen den 7 september 2018 unionstillverkarnas intresseorganisationer att lämna uppdaterade uppgifter om de undersökta produktkategorierna.
(10) I enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 3 i förordning (EU) 2015/755 beviljades alla berörda parter som begärt att bli hörda inom den fastställda tidsfristen ett sådant hörande. Den 12, 13 och 14 september och den 1 oktober 2018 anordnade kommissionen 93 individuella höranden, under vilka 150 berörda parter lämnade synpunkter.
(11) De synpunkter som lämnats av de berörda parterna inom den fastställda tidsfristen, skriftligen eller muntligen vid förhandlingen, övervägdes vederbörligen och togs i beaktande där så var lämpligt.
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT
(12) Den produkt som berörs är vissa stålprodukter som tillhör de 28 stålproduktkategorier som definieras i tillkännagivandet om inledande, ändrat genom meddelandet om förlängning, tillsammans. Dessa produktkategorier som omfattas av Förenta staternas tulltaxebestämmelser enligt Section 232 i US Trade Expansion Act från 1962 (nedan kallade åtgärder enligt Section 232).
2.1 Definition av en enda produktkategori
(13) Kommissionen har definierat den produkt som omfattas av skyddsåtgärdsundersökningen i skälen 11–17 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder, där den lade fram en detaljerad motivering till stöd för en övergripande analys mot bakgrund av det starka sambandet mellan alla de undersökta produktkategorierna.
(14) Efter offentliggörandet av förordningen om provisoriska skyddsåtgärder hävdade flera berörda parter att det inte finns en enda berörd produkt, utan flera berörda produkter. Dessa parter påpekade att tillkännagivandet om inledande inte hänvisar till en enda berörd produkt, men använder plural i vissa avsnitt och hänvisar till ”de berörda produkterna”.
(15) Samma parter hävdade att den metod som använts av kommissionen i den aktuella undersökningen strider mot överprövningsorganets utslag i målet Förenta staterna–skyddsåtgärder på stålimport (6). I detta fall slog överprövningsorganet fast att tillämpningen av en övergripande metod för att beräkna ”oförutsedd utveckling” skulle kunna leda till tillämpningen av ”skyddsåtgärder på en bred produktkategori, även om importen av en eller flera av dessa produkter inte ökade och inte var en följd av “oförutsedd utveckling””, vilket inte skulle uppfylla kravet i artikel XIX i Gatt. Dessa parter hävdade också att i skyddsåtgärdsundersökningen från 2002 gällande stål (7) utförde kommissionen en separat analys per produktkategori, varför samma individuella bedömning borde göras även i detta fall.
(16) Slutligen har flera berörda parter ifrågasatt de samband och kopplingar mellan produktkategorier som kommissionen framhävde för att motivera sin enda analys. Samtidigt som man erkänner att sådana kopplingar finns mellan vissa produktkategorier, ansåg dessa parter att de inte förekommer i alla produktkategorier, t.ex. mellan kolstål och rostfritt stål, eller mellan platta produkter, långa produkter och rör.
(17) Kommissionen har analyserat dessa argument och avvisar dem av följande skäl. För det första anges tydligt i tillkännagivandet om inledande vid upprepade tillfällen och utom tvivel, att de 28 produktkategorier som var föremål för undersökningen behandlades som en enda grupp av produkter vid bedömningen av huruvida villkoren för att införa skyddsåtgärder var berättigade. I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder hänvisas till de 28 produktkategorierna som ”den berörda produkten” eller ”de berörda produktkategorierna” (se skäl 11 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder) och analysen görs på grundval av de 28 produktkategorierna som helhet (se skäl 22 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder). Hänvisningen till ”de berörda produkterna” bör följaktligen förstås som produktkategorier som behandlas tillsammans som en del av en enda berörd produkt.
(18) För det andra medför inte WTO-avtalet om skyddsåtgärder några särskilda skyldigheter avseende definitionen eller omfattningen av den undersökta produkten och det innehåller inte heller några riktlinjer i denna fråga, vilket bekräftas av en WTO-panel. En skyddsåtgärd får tillämpas på en produkt vars import har ökat. En uppdelad analys krävs dock inte i alla de fall där definitionen av den undersökta produkten omfattar mer än en produkt. Följaktligen är det den undersökande myndigheten som definierar den undersökta produkten, samt det sätt på vilket de relevanta uppgifterna bör analyseras i undersökningen (8). Dessutom har ingen talan väckts som förklarar, under omständigheterna i föreliggande mål, hur en gemensam behandling av produktkategorier skulle ha påverkat kommissionens analys och/eller resulterat i en otillräcklig bedömning av importökningen under undersökningsperioden. Slutligen konstaterar för övrigt kommissionen också att överklagandeorganets utslag som parterna hänvisar till gäller analysen av en oförutsedd utveckling, och inte i sig frågan om huruvida en övergripande analys är tillåten enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder.
(19) För det tredje, även om kommissionen i sitt slutliga fastställande upprepade och bekräftade behovet av att i det aktuella fallet genomföra en övergripande analys av villkoren för att införa skyddsåtgärder, för att ytterligare undersöka den koppling mellan vissa kategorier som en del berörda parter har hävdat finns, beslutade kommissionen vidare att granska de 28 undersökta produktkategorierna, och som formellt behandlas som en enda grupp, också som tre ”stålproduktfamiljer”. Detta beslut har fattats för att dessutom undersöka huruvida resultaten för den enda gruppen bekräftas på en mer uppdelad nivå, och för att undanröja eventuella tvivel om tillförlitligheten i de slutsatser som nåtts på en övergripande nivå. De tre stålproduktfamiljerna omfattar vissa produktkategorier som uppvisar en ännu starkare likhetsgrad sinsemellan.
(20) Stålindustrin använder vanligen tre stålproduktfamiljer, nämligen platta produkter, långa produkter och rör. Inom ramen för denna skyddsåtgärdsundersökning anses det att inom var och en av dessa familjer uppvisar produkterna liknande egenskaper, delar ofta produktionsprocesser, utgör ofta insatsvaror för andra produkter i senare led i familjen, har gemensamma användare eller kunder i leveranskedjan, vilket är skälet till att utbytbarheten på utbuds- och efterfrågesidan samt konkurrensen inom ”familjen” är mer markant än om alla stålproduktkategorier behandlades tillsammans i en enda grupp.
(21) De tre ”produktfamiljerna” definieras enligt följande:
Tabell 1
Produktfamiljer
Produktfamilj
Produktkategori
1 Platta produkter
1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11
2 Långa produkter
12,13,14,15,16,17,18,19,27,28
3 Rör
20,21,22,23,24,25,26
(22) Kommissionen kommer därför att behandla de synpunkter som framförts av vissa berörda parter vad gäller den breda definitionen av den berörda produkten genom att komplettera den övergripande bedömningen av de 28 undersökta produktkategorierna med en analys per produktfamilj enligt definitionen ovan.
2.2 Framställningar om särskilda produktkategorier
(23) Flera berörda parter hävdade att vissa specifika produktkategorier bör undantas från definitionen av den berörda produkten, på grund av en påstådd brist på eller begränsad tillgång till tillverkning i unionen. Dessa påståenden rör i synnerhet följande produktkategorier:
— Kornorienterad elektroplåt som används i tillverkning av motorer och generatorer (som faller inom produktkategori 3).
— Stål som används som insatsvara inom bilindustrin (som faller inom produktkategori 4).
— Bleckprodukter (som faller inom produktkategori 6).
(24) Kommissionen undersökte noggrant dessa påståenden och kom till slutsatsen att likadana eller direkt konkurrerande produktkategorier faktiskt produceras i unionen av unionsindustrin. Som utvecklas närmare i avsnittet om unionens intresse, har kommissionen vidare utformat skyddsåtgärderna på ett sådant sätt att störningar av importen minimeras och traditionella importnivåer från handelspartner bevaras. Följaktligen är den påstådda sannolikheten för en brist på vissa produktkategorier oberättigad, även med hänsyn tagen till de anpassningar och överväganden som anges i analysen av unionens intresse.
(25) Kommissionen drog därför slutsatsen att begäran om att undanta vissa produktkategorier bör avvisas.
(26) I frånvaro av andra kommentarer beträffande den berörda produkten och den likadana eller direkt konkurrerande produkten, bekräftas slutsatserna i skälen 11–17 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder.
3. ÖKNING AV IMPORTEN
(27) I skälen 20–29 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder gjorde kommissionen en övergripande analys av ökningen av importen för de 28 berörda produktkategorierna under perioden 2013–2017. Redan i denna övergripande analys undantogs produktkategorier som inte visade en ökning av importen på individuell nivå.
(28) För det slutgiltiga avgörandet använde kommissionen samma metod, men kompletterade såsom tidigare förklarats sin analys genom att undersöka utvecklingen av importen för var och en av de tre produktfamiljer som anges i avsnitt 2.2 för att bekräfta riktigheten av de slutsatser som nåtts på övergripande nivå.
(29) Kommissionen använde i sin analys den senaste statistiken, dvs. importuppgifter för första halvåret 2018. För att säkerställa uppgifternas jämförbarhet med tidigare helårsperioder inrättade kommissionen en ytterligare särskild 12-månadersperiod bestående av de sista 6 månaderna av 2017 och de första 6 månaderna av 2018 (nedan kallad den senaste perioden). Kommissionen korrigerade också några smärre skrivfel i de uppgifter som använts i det preliminära skedet.
(30) I sin bedömning av importens utveckling har kommissionen dessutom inte beaktat de importvolymer från en rad länder som bör undantas från de slutgiltiga åtgärdernas tillämpningsområde, särskilt länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och vissa länder med vilka unionen har undertecknat ett ekonomiskt partnerskapsavtal som är i kraft, och som specifikt föreskriver ett undantag från de multilaterala skyddsåtgärdernas tillämpningsområde (9).
(31) Under det preliminära skedet konstaterades att importen inte ökade för 5 produktkategorier (10). En granskning av de senaste importuppgifterna visar dock att endast 2 av de 28 produktkategorierna inte upplevt en ökad import, nämligen kategori 11 och kategori 23. Kommissionen beslutade därför att undanta dessa två produktkategorier i sin slutliga analys. Den enskilda utvecklingen av importen för varje produktkategori anges i bilaga II
(32) Vad gäller analysen av den globala importen visar importen för de 26 återstående bedömda produktkategorierna följande utveckling:
Tabell 2
Importvolym (efter undantagande av vissa länder och produkter) och marknadsandel
2013
2014
2015
2016
2017
Den senaste perioden
Import (i 1 000 ton)
18 329
21 868
26 552
29 141
30 094
31 314
Index 2013 = 100
100
119
145
159
164
171
Marknadsandel
12,7 %
14,4 %
16,9 %
17,9 %
18,1 %
18,8 %
Källa: Eurostat och unionsindustrins svar på frågeformuläret.
(33) Importen ökade i absoluta tal med 71 % under analysperioden, och i relativa termer med en ökning av marknadsandelar från 12,7 % till 18,8 %. Den mest betydande ökningen ägde rum under perioden 2013–2016. Därefter fortsatte importen att öka i långsammare takt innan den tog ny fart under den senaste perioden när åtgärderna enligt Section 232 trädde i kraft. Ovannämnda trend bekräftas också av en stor majoritet av svaren på frågeformuläret från tillverkare i de huvudsakliga exportländerna (11).
(34) För att komplettera den övergripande importanalysen genomförde kommissionen en granskning av importens utveckling för var och en av de tre produktfamiljer som identifieras ovan, dvs. platta produkter, långa produkter och rör. På denna grundval utvecklades importvolymerna och marknadsandelarna på följande sätt:
Tabell 3
Importvolym (efter undantagande av vissa länder och produkter) och marknadsandel - per produktfamilj
2013
2014
2015
2016
2017
Den senaste perioden
Platta produkter
Import (i 1 000 ton)
12 327
14 215
18 391
20 281
20 299
20 202
Index 2013 = 100
100
115
149
164
164
164
Marknadsandel
14,2 %
15,8 %
19,4 %
20,7 %
20,9 %
20,9 %
Långa produkter
Import (i 1 000 ton)
4 001
5 258
6 028
6 550
6 465
7 901
Index 2013 = 100
100
131
151
164
162
197
Marknadsandel
8,6 %
10,6 %
11,8 %
12,4 %
11,8 %
14,0 %
Rör
Import (i 1 000 ton)
2 001
2 396
2 134
2 310
3 330
3 212
Index 2013 = 100
100
120
107
115
166
160
Marknadsandel
20,4 %
20,8 %
19,9 %
20,1 %
25,3 %
25,7 %
Källa: Eurostat och unionsindustrins svar på frågeformuläret.
(35) Statistiken visar att alla tre produktfamiljer (platta produkter, långa produkter och rör) ökade i absoluta tal med 64 %, 97 % respektive 60 % under perioden 2013–den senaste perioden. Under samma period ökade importen också i relativa termer, där marknadsandelarna ökade från 14,2 % till 20,9 %, från 8,6 % till 14,0 % respektive från 20,4 % till 25,7 %.
(36) Den mest betydande ökningen för platta produkter, både i absoluta och relativa tal, ägde rum under perioden 2013–2016. Importen förblev därefter relativt stabil, men på en mycket högre nivå än under perioden 2013–2015. Den mest betydande ökningen för långa produkter ägde rum under perioden 2013–2016, både i absoluta och relativa tal, och ökade sedan kraftigt under den senaste perioden. Vad gäller rör ökade importen gradvis under perioden 2013–2016 och ökade sedan kraftigt, både i absoluta och relativa tal, under perioden 2016–den senaste perioden.
(37) Vad gäller de synpunkter som tagits emot av kommissionen hävdade en berörd part att två produktkategorier av de fem som undantagits från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna, nämligen produktkategorierna 10 och 19, bör omfattas av de slutgiltiga åtgärderna eftersom den senaste statistiken visar på en ökning av importen. En annan part gjorde ett liknande påstående vad gäller produktkategori 24. Dessa påståenden har godtagits eftersom, såsom redan förklarats, importstatistik för produktkategorierna 10, 19 och 24 faktiskt visade på en generell ökning av importen under perioden 2013–den senaste perioden. Dessutom ökade importvolymerna för dessa tre produktkategorier också under perioden 2017–den senaste perioden. Som förklaras närmare i skäl 34 tillhör dessa produkter produktfamiljer som även uppvisar en ökning under perioden 2013–den senaste perioden.
(38) Flera berörda parter hävdade att det inte fanns någon plötslig, markant, betydande och ny ökning av importen och hänvisade till överprövningsorganets rapport Argentina – skodon (12) och andra WTO-ärenden, såsom Förenta staterna – vetegluten (13), Ukraina – personbilar (14), Förenta staterna – skyddsåtgärder på stålimport (15). Sammanfattningsvis föreskriver denna rättspraxis att det inte räcker med att en undersökning visar att importen har ökat under en femårsperiod. Ökningen måste vara tillräckligt ny, plötslig och betydande, både kvantitativt och kvalitativt, för att orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada. Denna rättspraxis klargjorde också innebörden av markant (”som omfattar en plötslig ändring av inriktning, abrupt, kraftig”) och plötslig (”som inträffar eller kommer utan förvarning, oväntad”, eller ”abrupt, kraftig”). Andra parter hävdade också att importökningen var oförändrad eller att importen ökade fram till 2015 utan att uppvisa en markant, plötslig eller betydande ökning sedan dess.
(39) I detta avseende ska det först och främst erinras om att kommissionen genomförde en grundlig analys av importvolymen av de 28 produktkategorierna under perioden 2013–2017 (varvid den såg till importutvecklingen under hela undersökningsperioden och inte endast jämförde start- och slutpunkterna) och att den även analyserat utvecklingen av importen under den senaste perioden. På grundval av detta har kommissionen redan från början undantagit vissa produktkategorier som inte uppvisade någon ökning under perioden 2013–den senaste perioden. Såsom förklaras i skälen 33, 35 och 36 drog kommissionen vidare slutsatsen att importen ökade i absoluta tal med 71 % totalt och mellan 60 % och 97 % när den delas upp i produktfamiljer under perioden 2013–den senaste perioden. Statistik från Eurostat visar också att importen ökade med 45 % mellan 2013 och 2015, och att denna kraftiga ökning fortsatte fram till den senaste perioden för att uppgå till 71 % totalt sett. En liknande utveckling märks också när det gäller den relativa ökningen av importen. På denna grundval bekräftas att ökningen av importen var markant och plötslig såsom klargjorts i rättspraxis. Vad gäller ökningens omfattning bekräftas också att ökningen var betydande. När det gäller graden av nyhet noterar kommissionen att det inte finns någon särskild rättspraxis som anger hur begreppet ”ny” ska tolkas. Överprövningsorganet har endast tolkat kravet att en medlemsstat får tillämpa en skyddsåtgärd endast om en produkt ”importeras” i ökade mängder som att importökningen måste vara tillräckligt ”ny” för att orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada (16). Mot bakgrund av utvecklingen under perioden 2013–den senaste perioden och perioden 2015–den senaste perioden, bekräftade kommissionen att ökningen av importen var tillräckligt ny för att orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada. Kommissionen avvisade därför ovanstående påståenden om att importökningarna inte uppfyllde villkoren.
(40) Flera berörda parter hävdade att kommissionens analys av start- och slutpunkter på aggregerad nivå var otillräcklig och att kommissionen också borde ha analyserat mellanliggande trender under perioden 2013–2017, i överensstämmelse med WTO:s rättspraxis såsom ärendena Förenta staterna – skyddsåtgärder på stålimport (17) och Ukraina – personbilar (18). Enligt denna rättspraxis kan analysen inte grunda sig på en jämförelse av start- och slutpunkter under analysperioden, eftersom det skulle kunna medföra manipulerade resultat i de fall där importvolymerna inte uppvisar några tydliga och oavbrutna uppåtgående trender. Rättspraxis föreskriver också att den undersökande myndigheten ska formulera en motiverad och adekvat förklaring avseende importutvecklingen mellan start- och slutpunkterna.
(41) Kommissionen anser att den inte bara har gjort en analys av start- och slutpunkterna, vilket framgår i skälen 33–36, eftersom kommissionen också analyserade mellanliggande trender och gjorde en adekvat och motiverad analys av importutvecklingen. Dessa påståenden har därför avvisats.
(42) Vissa berörda parter påpekade att det var vilseledande att analysera importens utveckling under perioden 2013–2017, eftersom importen 2013 var onormalt låg till följd av den globala ekonomiska krisen och ökningen under den efterföljande perioden endast utgjorde en återgång till en normal situation.
(43) I detta avseende ansåg kommissionen att det inte snedvrider analysen att använda 2013 som utgångspunkt. Stålförbrukningen i EU ökade visserligen med 14 % under perioden 2013–2017 (se tabell 4), men det var frågan om en gradvis ökning över hela perioden. Däremot ökade importen betydligt mer än efterfrågan i EU, nämligen med 64 % under samma period och i mycket snabbare takt än förbrukningen i EU. Följaktligen ökade importens marknadsandel med 5,4 procentenheter (från 12,7 % till 18,1 %) under perioden 2013–2017. På grundval av detta avvisades påståendet.
(44) Flera berörda parter hävdade att unionsindustrins import borde ha undantagits i analysen av importvolymen. I detta avseende bör det noteras att det inte finns någon juridisk skyldighet att göra ett sådant undantag. På grundval av unionstillverkarnas frågeformulärssvar var denna import hursomhelst stabil under perioden 2013–2017, och utgjorde endast en marginell andel av den totala importen (mellan 0,3 % och 0,7 % av den totala importen). Ovanstående påstående avvisades därför.
(45) En berörd part hävdade att importen genom aktiv förädling borde ha undantagits från analysen av importvolymen i allmänhet och vad gäller produktkategori 25 i synnerhet. I detta avseende bör det noteras att importvolymens utveckling för alla produktkategorier utom kategori 25 inte ändras om aktiv förädling undantas från analysen. I det särskilda fallet produktkategori 25 byttes en unionstillverkares försäljning ut mot en exporterande tillverkare i ett tredjeland. Till följd av detta ansågs det lämpligt att inkludera dessa volymer i bedömningen av importökningen för att till fullo återspegla inverkan av import från tredje land. På grundval av detta avvisades påståendet.
(46) Vissa berörda parter hävdade att importvolymen och motsvarande marknadsandel för produktkategorierna 1, 6, 7, 17 och 28 minskade under perioden 2016–2017. I detta avseende noterar kommissionen att den i sitt slutliga fastställande även beaktade utvecklingen av importen under den senaste perioden, och att importen på denna grundval ökade för alla dessa kategorier med undantag av kategori 7. Även för denna senare kategori var dock importen under den senaste perioden betydligt högre än under perioden 2013–2014. Dessutom utförde kommissionen en övergripande analys för alla stålprodukter och enskilt för var och en av de tre produktfamiljer som identifierats, och drog slutsatsen att importen ökade totalt sett under hela den analyserade perioden. Påståendet avvisades därför.
(47) Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det har skett en plötslig, kraftig och betydande ökning av importen, både i absoluta och relativa tal för den berörda produkten under bedömning. Detta bekräftas även av uppgifterna för var och en av de tre produktfamiljer som bedömts.
4. OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER
(48) Enligt vad som ingående förklaras i skälen 30–36 i förordningen om provisoriska åtgärder hade kommissionen preliminärt konstaterat att den ovannämnda ökningen av importen av vissa stålprodukter till unionen hade varit en följd av oförutsedda omständigheter som härrör från ett antal faktorer som orsakar och förvärrar obalanserna i den internationella handeln med den berörda produkten.
(49) Dessa faktorer bestod av en aldrig tidigare skådad överkapacitet i ståltillverkningen som kvarstår trots det stora antalet åtgärder i hela världen för att minska den och som förvärrats av snedvridande subventioner och statliga stödåtgärder, vilket ledde till prissänkningar, en ökad användning av handelsbegränsande åtgärder och handelspolitiska skyddsinstrument samt de åtgärder enligt Section 232 som antogs i mars 2018.
(50) Flera berörda parter hävdade att oförutsedda omständigheter bör påvisas för varje produktkategori. Kommissionen instämmer inte i dessa synpunkter och anser, med tanke på de starka samband och kopplingar som finns mellan produktkategorierna (se förklaringen i avsnitt 2.1) att det är tillräckligt att påvisa förekomsten av oförutsedda omständigheter på övergripande nivå. På grundval av detta avvisades påståendet.
(51) Vad överskottskapaciteten beträffar hävdade flera berörda parter att överkapaciteten är välkänd för kommissionen och inte kunde betraktas som en oförutsedd omständighet. De hävdade också att kommissionen tidigare hade kopplat den skada som unionsindustrin lidit till dumpad eller subventionerad import, och att kopplingen mellan importökningen och den oförutsedda utvecklingen av överkapaciteten i stålsektorn inte hade fastställts.
(52) I detta avseende bör det för det första noteras att enligt diagram 2.3 i rapporten från Global Trade Alert Going Spare: Steel, Excess Capacity, and Protectionism (19), minskade världens överkapacitet i råstålsektorn under perioden 2009–2011 och följde sedan en motsatt trend 2011–2016. Med tanke på att den totala överkapaciteten för råstål redan under 2011 klart översteg den totala produktionen för det året, förväntades den totala råstålskapaciteten minska eller åtminstone förbli oförändrad i syfte att förbättra kapacitetsutnyttjande och kostnadseffektivitet. Den totala produktionskapaciteten för råstål fortsatte dock oväntat att öka efter 2011, vilket skapade en ytterligare global överkapacitet, vilket bekräftades av kommissionen i meddelandet ”Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU” (20). Med tanke på tidpunkten för de händelser som beskrivs ovan och särskilt det faktum att den överkapaciteten ökade vid en tidpunkt då den ekonomiskt sett förväntades minska, dras slutsatsen att överkapaciteten för stål bör betraktas som en oförutsedd omständighet.
(53) När det gäller det orsakssamband som fastställts i tidigare undersökningar om bekämpning av otillbörliga affärsmetoder, hänvisas till ovannämnda meddelande där det anges att sådana undersökningar erkänns som ”åtgärder som syftar till att mildra effekterna av överkapacitet”. På denna grundval är det uppenbart att överkapacitet är nära kopplad till dumpad och subventionerad import. I antidumpnings- och antisubventionsundersökningar behandlas trots detta överkapaciteten i stålsektorn inte som en oförutsedd omständighet, eftersom detta inte krävs i bedömningar som ligger till grund för införandet av dessa handelspolitiska skyddsåtgärder.
(54) När det gäller kopplingen mellan den oförutsedda utvecklingen av överkapaciteten i stålsektorn och den ökade importen, är det tydligt att de exporterande tillverkarna har ett intresse av att maximera sitt kapacitetsutnyttjande. I situationer där det finns outnyttjad kapacitet efter försörjning av den inhemska marknaden kommer de att söka affärsmöjligheter på exportmarknaderna och därmed generera en ökning i importvolymerna på dessa marknader. Mot denna bakgrund måste de ovannämnda påståendena avvisas.
(55) När det gäller ökningen av antalet handelsbegränsande åtgärder, hävdade flera parter att dessa inte kunde betraktas som oförutsedda omständigheter, eftersom de är erkända undantag från WTO:s allmänna regler och att antalet handelspolitiska instrument som infördes under 2017 minskade. De hävdade också att kopplingen mellan ökningen av importen och den oförutsedda omständigheten i form av handelsbegränsande åtgärder inte hade fastställts.
(56) Kommissionen håller inte med om dessa påståenden, eftersom det faktum att handelsbegränsande åtgärder vidtas inom ramen för WTO:s regler inte innebär att de inte kan betraktas som oförutsedda omständigheter. Kommissionen bestrider inte länders rätt att vidta antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i enlighet med relevanta WTO-regler. Frågan gäller emellertid det exempellösa och ökade antalet sådana åtgärder som vidtagits av tredjeländer, vilket har skapat en handelsomläggande effekt som medfört ökad import till EU. Det erinras om att kommissionen konstaterade i skäl 34 i förordningen om provisoriska åtgärder att i genomsnitt 77 stålrelaterade undersökningar inleddes per år under perioden 2011–2013, medan detta genomsnitt ökade till 117 under 2015–2016, enligt WTO:s statistik. Ingen part har ifrågasatt dessa siffror som anger en oförutsedd omständighet, vilket leder till den ökning av importen som fastställs ovan. Därför avvisades ovanstående påståenden.
(57) När det gäller åtgärder enligt Section 232 hävdade flera berörda parter att dessa åtgärder inte kan betraktas som en oförutsedd omständighet som medför en ökning av importen, eftersom de infördes efter perioden 2013–2017. Andra berörda parter angav att även den import som ägde rum från januari 2018 till mars 2018 inte påverkas av åtgärder enligt Section 232.
(58) I detta avseende bör det för det första noteras att medan åtgärder enligt Section 232 infördes den 8 mars 2018, inleddes den undersökning som ledde till deras antagande redan i april 2017 och den rapport på vars grund de beslutades offentliggjordes den 11 januari 2018. Även om man kan hävda att åtgärderna enligt Section 232 inte kan ha haft någon inverkan på importen innan de antogs, skapade enbart inledandet av undersökningen tveklöst osäkerhet på marknaden och medförde effekter på stålhandelsflödena. Dessutom, som bekräftas vidare nedan, ansåg kommissionen efter antagandet av åtgärder enligt Section 232 att det redan förekom en handelsomläggning för vissa produktkategorier.
(59) Det bör också noteras i detta avseende att åtgärderna enligt Section 232 påskyndade ökningen av importen genom att lägga ytterligare handelsomläggningar till den ökande trend som redan förelåg. Såsom framgår av tabell 14 visar tillgänglig statistik (med undantag för april 2018) på att den månatliga importen av stål till Förenta staterna genomgående var lägre än motsvarande volym under 2017. Detta sammanfaller med en motsatt ökande importtrend i unionen där de månatliga importvolymerna genomgående var högre än föregående år, enligt vad som anges i tabell 12.
(60) Andra berörda parter uppgav att effekten av åtgärderna enligt Section 232 bör lämnas utan avseende, alternativt inte överskattas eftersom många produkter är undantagna från dem. I detta sammanhang hävdades det att Koreas export är en icke-fråga eftersom Korea har utverkat tillräckligt med exportkvoter från den amerikanska regeringen.
(61) I detta avseende bör det noteras att endast Australien utan förbehåll undantogs från åtgärderna enligt Section 232 och att dess import av de berörda produkterna motsvarade cirka 1 % av Förenta staterna:s totala import under 2017 (21). Andra länder, såsom Korea, Argentina och Brasilien beviljades en tullfri kvot, men undantogs inte från åtgärderna. Vad gäller dessa länder bör det noteras att ett större antal kvoter sattes till noll och att många kvoter redan hade uttömts vid tilldelningen (22). På grundval av detta anses det att de tilldelade kvoterna inte medför några garantier för att den tilldelade kvoten skulle vara tillräcklig för att förhindra en omläggning av handeln. På grundval av tillgänglig statistik verkar det dessutom som att dessa tre länder stod för mindre än 20 % av den totala importen 2017. Därför avvisades ovanstående påståenden om kvoter.
(62) Med tanke på ovanstående bekräftas det att den oförutsedda omständighet som beskrivs i skäl 49 har lett till och kommer att leda till en tydlig ökning av stålimporten till unionen.
5. HOT OM ALLVARLIG SKADA
(63) I linje med metoden med en övergripande produktdefinition som fastställts i denna undersökning i det preliminära skedet genomfördes också skadeanalysen på övergripande nivå. Förordningen om provisoriska åtgärder visade i vissa fall att den övergripande analysens slutsatser om skada också bekräftades på produktkategorinivån genom exempel.
(64) Även bedömningen av skada i det slutliga skedet har genomförts på övergripande nivå, alltså för den berörda produkt som är föremål för bedömning, vilket därmed inkluderar de 26 produktkategorier för vilka kommissionen har konstaterat en ökning av importen. Liksom när det gäller utvecklingen av importen kompletterade kommissionen dock sin analys med en bedömning för var och en av de tre produktfamiljer som anges i skäl 21.
(65) Skadeanalysen nedan baseras på unionsindustrins frågeformulärssvar. Efter mottagandet av aktuellare information och kontroll av uppgifterna, uppdaterades de skadeindikatorer som beskrivs i det preliminära skedet i tillämpliga fall för att omfatta de senaste uppgifterna (från 2018).
5.1 Övergripande utveckling av situationen för unionens stålindustri
5.1.1 Förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar
(66) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att till unionstillverkarnas försäljning i unionen lägga import från samtliga länder, med undantag av import från EES-medlemmar och från vissa länder med vilka unionen har ingått ett avtal om ekonomiskt partnerskap som för närvarande är i kraft (se skäl 30).
(67) På denna grundval utvecklades förbrukningen i unionen, unionstillverkarnas försäljning och motsvarande marknadsandel på följande sätt:
Tabell 4
Förbrukning i unionen, inhemsk försäljning och marknadsandel
(i 1 000 ton)
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (alla)
148 455
155 730
160 742
166 375
169 350
Index 2013 = 100
100
105
108
112
114
Inhemsk försäljning (alla)
129 592
133 285
133 575
136 586
138 636
Index 2013 = 100
100
103
103
105
107
Marknadsandel (alla)
87,3 %
85,6 %
83,1 %
82,1 %
81,9 %
Källa: Eurostat och branschuppgifter.
(68) Den totala förbrukningen för de berörda 26 produktkategorierna ökade stadigt under perioden 2013–2017, med en total ökning på 14 %. Unionstillverkarnas försäljningsvolym ökade under denna period, men i betydligt mindre utsträckning än förbrukningen i unionen, dvs. med endast 7 %. Unionsindustrins sammanlagda marknadsandel minskade därför stadigt under skadeundersökningsperioden, dvs. med 5,4 procentenheter.
5.1.2 Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager
(69) Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager utvecklades enligt följande:
Tabell 5
Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager
(i 1 000 ton)
2013
2014
2015
2016
2017
Produktion (alla)
243 945
249 855
248 763
249 204
254 925
Index 2013 = 100
100
102
102
102
105
Produktionskapacitet (alla)
337 010
334 545
332 427
333 179
335 358
Index 2013 = 100
100
99
99
99
100
Kapacitetsutnyttjande (alla)
72 %
75 %
75 %
75 %
76 %
Lager (alla)
11 883
12 734
13 159
12 974
14 140
Index 2013 = 100
100
107
111
109
119
Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.
(70) Produktionsvolymen för den berörda produkt som är föremål för bedömning ökade med sammanlagt 5 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten förblev stabil och kapacitetsutnyttjandet ökade därför totalt sett med 4 procentenheter under perioden 2013–2017. De samarbetsvilliga unionstillverkarnas lager ökade med totalt 19 % under perioden 2013–2017.
5.1.3 Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde
(71) Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde utvecklades enligt följande:
Tabell 6
Försäljningspris per enhet, lönsamhet, kassaflöde
2013
2014
2015
2016
2017
Försäljningspris per enhet (i euro/ton)
693,6
673,4
636,6
591,0
697,7
Index 2013 = 100
100
97
92
85
101
Lönsamhet (i % av omsättningen)
– 0,9 %
0,8 %
0,6 %
2,1 %
5,6 %
Kassaflöde (miljoner euro)
3 721
4 975
6 461
5 508
6 201
Index 2013 = 100
100
134
174
148
167
Källa: Frågeformulärssvar.
(72) Kontrollerade och uppdaterade siffror bekräftar den utvecklingstendens som fastställdes i förordningen om provisoriska åtgärder. För alla produkter konstaterades en betydande prisnedgång på unionsmarknaden till och med 2016. Priserna återhämtade sig till 2013 års nivå därefter. Överlag, och trots en avsevärd prisnedgång, kunde unionsindustrin minska sina tillverkningskostnader och uppnå en marginell vinstnivå 2016 samt öka den till en mer hållbar nivå under 2017 (5,6 %). Unionsindustrins totala kassaflöde ökade med 67 % mellan 2013 och 2017.
5.1.4 Sysselsättning
(73) När det gäller sysselsättningen förlorade unionsindustrin 9 208 arbetstillfällen från 2013 till 2017 (se tabellen nedan).
Tabell 7
Sysselsättning
(heltidsekvivalenter)
2013
2014
2015
2016
2017
Sysselsättning (alla)
225 607
220 429
218 010
217 460
216 399
Index 2013 = 100
100
98
97
96
96
Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.
5.2 Analys av situationen för unionens stålindustri vad gäller de tre produktfamiljerna
5.2.1 Förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar
(74) För var och en av de tre produktfamiljerna utvecklades förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar på följande sätt:
Tabell 8
Förbrukning, inhemsk försäljning, marknadsandel per produktfamilj
(i 1 000 ton)
2013
2014
2015
2016
2017
Förbrukning (platta produkter)
87 679
90 729
95 598
98 749
98 124
Index 2013 = 100
100
103
109
113
112
Förbrukning (långa produkter)
50 829
53 333
54 160
55 890
57 921
Index 2013 = 100
100
105
107
110
114
Förbrukning (rör)
9 947
11 667
10 985
11 735
13 305
Index 2013 = 100
100
117
110
118
134
Inhemsk försäljning (platta produkter)
75 212
76 365
77 020
78 274
77 601
Index 2013 = 100
100
102
102
104
103
Inhemsk försäljning (långa produkter)
46 461
47 679
47 757
48 935
51 095
Index 2013 = 100
100
103
103
105
110
Inhemsk försäljning (rör)
7 920
9 241
8 799
9 377
9 940
Index 2013 = 100
100
117
111
118
126
Marknadsandel (platta produkter)
86 %
84 %
81 %
79 %
79 %
Marknadsandel (långa produkter)
91 %
89 %
88 %
88 %
88 %
Marknadsandel (rör)
80 %
79 %
80 %
80 %
75 %
Källa: Eurostat och branschuppgifter.
(75) Förbrukningen av platta produkter nådde sin kulmen under 2016 och minskade marginellt under 2017, med en total ökning på 12 %. Förbrukningen av långa produkter och rör ökade stadigt fram till slutet av 2017, vilket ledde till en total ökning på 14 % respektive 34 %.
(76) Försäljningen av alla stålprodukter ökade överlag med 7 % under perioden 2013–2017. Under samma period konstaterades en liknande ökning för de tre produktfamiljerna, men som var mindre markant än ökningen av förbrukningen: unionstillverkarnas försäljning av platta produkter ökade med 3 %, försäljningen av långa produkter med 10 % och försäljningen av rör med 26 %.
(77) Trenden för unionsindustrins totala marknad (minus 5 procentenheter) bekräftades vid en separat analys av platta produkter (minus 7 procentenheter), långa produkter (minus 3 procentenheter) och rör (minus 5 procentenheter).
5.2.2 Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager
(78) För var och en av de tre produktfamiljerna utvecklades produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager på följande sätt:
Tabell 9
Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager per produktfamilj
(i 1 000 ton)
2013
2014
2015
2016
2017
Produktion (platta produkter)
172 873
177 224
176 567
177 247
180 986
Index 2013 = 100
100
103
102
103
105
Produktion (långa produkter)
59 082
59 535
60 079
59 706
60 572
Index 2013 = 100
100
101
102
101
103
Produktion (rör)
11 991
13 096
12 116
12 251
13 366
Index 2013 = 100
100
109
101
102
111
Produktionskapacitet (platta produkter)
234 615
233 689
230 216
230 921
232 220
Index 2013 = 100
100
100
98
98
99
Produktionskapacitet (långa produkter)
80 833
78 244
79 455
79 736
81 806
Index 2013 = 100
100
97
98
99
101
Produktionskapacitet (rör)
24 053
25 482
27 721
27 255
24 224
Index 2013 = 100
100
106
115
113
101
Kapacitetsutnyttjande (platta produkter)
74 %
76 %
77 %
77 %
78 %
Kapacitetsutnyttjande (långa produkter)
73 %
76 %
76 %
75 %
74 %
Kapacitetsutnyttjande (rör)
50 %
51 %
44 %
45 %
55 %
Lager (platta produkter)
7 573
8 171
8 386
8 098
8 623
Index 2013 = 100
100
108
111
107
114
Lager (långa produkter)
3 449
3 430
3 722
3 740
3 877
Index 2013 = 100
100
99
108
108
112
Lager (rör)
861
1 132
1 050
1 137
1 639
Index 2013 = 100
100
132
122
132
190
Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.
(79) För de tre produktfamiljerna utvecklades produktionen i olika riktningar. Tillverkningen ökade med 5 % för platta produkter, med 3 % för långa produkter, och minskade med 11 % för rör under hela skadeundersökningsperioden. Under alla omständigheter kan variationen i tillverkningen betraktas som relativt stabil.
(80) Produktionskapaciteten förblev stabil. Denna trend bekräftades konsekvent vid analysen av varje produktfamilj: platta produkter minskade med 1 %, långa produkter ökade med 1 % och rör ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet ökade totalt för varje produktfamilj (platta produkter plus 4 procentenheter, långa produkter plus 1 procentenhet och rör plus 5 procentenheter).
(81) Lager för platta och långa produkter ökade till en liknande nivå under perioden 2013–2017, medan de nästan fördubblades för rör. Kontrollerade och uppdaterade siffror bekräftar därför den utvecklingstendens som angavs i förordningen om provisoriska åtgärder.
5.2.3 Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde
(82) För var och en av de tre produktfamiljerna utvecklades försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde på följande sätt:
Tabell 10
Försäljningspris per enhet, lönsamhet och kassaflöde per produktfamilj
(euro/ton)
2013
2014
2015
2016
2017
Försäljningspris per enhet (i euro/ton, platta produkter)
711,3
689,3
659,8
612,8
744,3
Index 2013 = 100
100
97
93
86
105
Försäljningspris per enhet (i euro/ton, långa produkter)
607,0
591,3
546,4
509,1
584,4
Index 2013 = 100
100
97
90
84
96
Försäljningspris per enhet (i euro/ton, rör)
1 093,9
1 063,5
1 013,9
913,2
949,3
Index 2013 = 100
100
97
93
83
87
Lönsamhet (i % av omsättningen, platta produkter)
– 1,9 %
0,2 %
0,5 %
2,5 %
7,7 %
Lönsamhet (i % av omsättningen, långa produkter)
0,7 %
2,1 %
1,7 %
2,1 %
3,1 %
Lönsamhet (i % av omsättningen, rör)
1,3 %
0,4 %
– 3,4 %
– 1,2 %
– 1,7 %
Kassaflöde (miljoner euro, platta produkter)
2 309
3 997
5 209
4 235
5 177
Index 2013 = 100
100
173
226
183
224
Kassaflöde (miljoner euro, långa produkter)
820
1 156
1 534
1 473
1 159
Index 2013 = 100
100
141
187
180
141
Kassaflöde (miljoner euro, rör)
592
– 178
– 283
– 200
– 135
Index 2013 = 100
100
– 30
– 48
– 34
– 23
Källa: Frågeformulärssvar.
(83) Försäljningspriser för platta produkter minskade med 14 % fram till 2016 och ökade därefter under 2017 till en högre nivå än 2013 (+ 5 %). Försäljningspriset per enhet för långa produkter och rör minskade också avsevärt fram till 2016 (med 16 % respektive 17 %) och ökade sedan något igen 2017. Totalt sjönk priserna för dessa produkter med 4 % respektive 13 %.
(84) Vad gäller lönsamheten, i) lyckades unionsindustrin uppnå en marginell vinstnivå för platta produkter 2016 (efter förluster och nollresultat under föregående år) och ökade sin lönsamhet till 7,7 % 2017, ii) lönsamheten för långa produkter nådde 2,1 % 2014 och förblev på samma nivå till 2017 då den ökade till 3,1 %, iii) lönsamheten för rör sjönk avsevärt från 2013 (1,3 %) till – 3,4 % 2015 och förblev negativ 2016 och 2017 (– 1,2 % respektive – 1,7 %).
(85) Kassaflödet för platta och långa produkter förbättrades (det ökade med 124 % för platta produkter och i mycket lägre utsträckning för långa produkter, dvs. endast 41 %), samtidigt som kassaflödet för rör minskade avsevärt, med 130 % under 2014 och förblev negativ fram till slutet av 2017.
5.2.4 Sysselsättning
(86) Vad gäller sysselsättning drabbades tillverkare av platta produkter särskilt hårt, eftersom de förlorade nästan 8 600 arbetstillfällen under denna period. I procenttal var situationen allvarligast för rörindustrin där antalet arbetstillfällen minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden.
Tabell 11
Sysselsättning per produktfamilj
(heltidsekvivalenter)
2013
2014
2015
2016
2017
Sysselsättning (platta produkter)
134 720
129 256
127 743
126 300
126 124
Index 2013 = 100
100
96
95
94
94
Sysselsättning (långa produkter)
49 545
49 662
51 288
53 946
53 943
Index 2013 = 100
100
100
104
109
109
Sysselsättning (rör)
41 342
41 511
38 978
37 214
36 333
Index 2013 = 100
100
100
94
90
88
Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.
5.3 Slutsats om unionsindustrins situation och den senaste utvecklingen
(87) Analysen ovan visade att unionsindustrin – både överlag och för var och en av de tre produktfamiljerna – befann sig i en svår ekonomisk situation fram till 2016 och endast delvis återhämtade sig 2017. Industrin är alltså fortfarande i en bräcklig och sårbar situation.
(88) I september 2018 bad kommissionen unionsindustrins branschorganisationer att lämna ekonomiska uppgifter för första halvåret 2018, i syfte att undersöka hur situationen utvecklas efter undersökningsperioden, som omfattade åren 2013–2017.
(89) De upplysningar som kommissionen mottog kunde inte kontrolleras. Eftersom kommissionen saknade uppgifter för första halvåret 2017 (uppgifterna lämnades på grundval av hela 2017), kunde kommissionen inte dra några tillförlitliga slutsatser på grundval av industrins situation under första halvåret 2018. På grundval av dessa uppgifter för 2018 kunde emellertid trenden för 2017 bekräftas, nämligen en partiell återhämtning för unionsindustrin. Det bör dock noteras att – såsom anges i tabell 12 – den månatliga importen till unionen började öka framför allt från och med juni 2018. Dessutom började stålpriserna i unionen följa en nedåtgående trend från och med tredje kvartalet 2018. Det är därför inte möjligt att observera effekterna av denna import och prisutveckling på unionsindustrins situation under det första halvåret 2018. De senaste uppgifterna bekräftar följaktligen unionsindustrins vanskliga situation och det hot som den senaste ökningen av importen utgör.
5.4 Hot om allvarlig skada
(90) I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder drog kommissionen slutsatsen att situationen för unionsindustrin försämrades kraftigt under perioden 2013–2016 och delvis återhämtade sig under 2017. Kommissionen ansåg emellertid att unionsindustrin trots den tillfälliga förbättringen fortfarande befann sig i en bräcklig situation och under hot om allvarlig skada om den ökande importtrenden fortsatte, med den därav följande prispressen och en lönsamhet som faller under hållbara nivåer.
(91) Denna preliminära slutsats bekräftas också i det slutliga skedet mot bakgrund av den ovannämnda uppdaterade analysen av skadeindikatorernas utveckling, både sammantaget och för de tre produktfamiljerna (platta produkter, långa produkter och rör).
(92) De uppdaterade skadeindikatorerna omfattar uppgifter avseende tre produktkategorier som tidigare hade uteslutits från definitionen i det preliminära skedet. I den utsträckning dessa är tillgängliga har de senaste uppgifterna analyserats och denna övergripande analys har bekräftat de viktigaste iakttagelser som gjordes i det preliminära skedet.
(93) I det preliminära skedet var en avgörande faktor för fastställandet av risken för skada att den betydande ökning av importen som konstaterats sedan 2013 inte skulle komma att upphöra, utan skulle öka och nå allvarligt skadevållande nivåer i avsaknad av korrigerande åtgärder. Denna förväntade trend är redan på väg, vilket de mest aktuella uppgifterna visar (se avsnitt 5.6).
5.5 Synpunkter som mottagits efter införandet av de provisoriska åtgärderna
(94) Flera berörda parter hävdade att unionsindustrin inte är i en sårbar eller bräcklig situation, eftersom de flesta indikatorer förbättrades under skadeundersökningsperioden. Den uppnådde till exempel en lönsamhet på 6,2 % under 2017 (som nämns i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder) och försäljningspriserna ökade med nästan 20 % mellan 2016 och 2017. Det nämndes också att Eurofer hade meddelat att utsikterna för unionsindustrin är positiva. På samma sätt hävdade dessa parter också att standarden för fastställande av allvarlig skada är mycket hög och mycket högre än standarden för väsentlig skada i antidumpningsavtalet och subventionsavtalet, eftersom allvarlig skada måste vara tydligt förestående och mycket nära att inträffa.
(95) I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder konstaterade kommissionen att unionsindustrin var i en bräcklig situation, och på väg att återhämta sig från en period där dess situation hade försämrats kraftigt. Återhämtningen tillskrevs bland annat effektiviteten för de olika handelspolitiska skyddsåtgärder som har antagits, i synnerhet sedan 2016. Eftersom kommissionen inte kunde fastställa att det förekom allvarlig skada bedömdes i stället hotet därom. Kommissionen bekräftade i detta sammanhang att den pågående preliminära återhämtningen snabbt skulle kunna vändas vid en ytterligare ökning av importen. Som fastställts ovan skulle en sådan ytterligare ökning av importen sannolikt komma att förvärras till följd av åtgärderna enligt Section 232. Kommissionen konstaterade därför att den omständigheten att situationen för unionsindustrin förbättrades under 2017 jämfört med tidigare år inte ändrade slutsatsen att det föreligger ett hot om allvarlig skada. Dessa slutsatser bekräftades i den ovannämnda analysen och påståendet avvisas därför.
(96) När det gäller unionsindustrins lönsamhet hävdade flera berörda parter att kommissionen i ett antal ärenden som rör handelspolitiska skyddsåtgärder inom stålsektorn ansett att en vinstmarginal på 3–7 % kunde anses vara adekvat. Därför bör en total lönsamhet på 6,2 %, såsom preliminärt fastställts, vara tillräcklig för att unionsindustrin skulle vara fortsatt bärkraftig och mycket konkurrenskraftig.
(97) Såsom förklaras i skälen 90–93, trots att lönsamheten under 2017 hade förbättrats avsevärt från tidigare år (då unionsindustrin gick antingen med förlust eller uppvisade ett nollresultat) kan situationen snabbt vändas om importen skulle fortsätta att öka (eller plötsligt öka kraftigt till följd av bland annat åtgärder enligt Section 232). I en situation med hot om allvarlig skada måste analysen med nödvändighet omfatta framåtblickande inslag. I detta sammanhang bör den fastställda risken för omläggning av handeln vara ett centralt inslag som skulle inverka negativt på unionsindustrins ekonomiska situation om åtgärder inte införs. Den lönsamhet som industrin uppnådde under 2017 kan följaktligen inte betraktas separat, och ändrar inte på slutsatsen att det föreligger ett hot om allvarlig skada. Denna invändning avvisas således.
5.6 Dataanalys för tiden efter 2017
(98) I samband med analysen om hot om allvarlig skada är det nödvändigt att utföra en framåtblickande analys, eftersom det inte konstaterats föreligga någon allvarlig skada under den analyserade perioden. I synnerhet föreskrivs enligt artikel 9.2 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 6.3 i förordning (EU) 2015/755 – i fall av hot om skada – en undersökning av ökningstakten för exporten till unionen, och sannolikheten för att tillgänglig kapacitet används för export till unionen.
(99) Medan exportens ökningstakt redan undersökts ovan har kommissionen gjort en mer noggrann analys av sannolikheten för ytterligare ökad export på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna, dvs. perioden januari–september 2018. Dessa uppdaterade uppgifter gjorde det möjligt för kommissionen att bekräfta slutsatserna i det preliminära skedet, särskilt när det gäller importutvecklingen och risken för omläggning av handeln.
(100) Som statistiken i tabellerna nedan visar fortsatte den uppåtgående importtrenden och de första tecknen på en omläggning av handeln observerades redan under månaderna efter ikraftträdandet av åtgärderna enligt Section 232, med gradvis minskande import till Förenta staterna och ökande import till unionen (23). Kommissionen anser, av de skäl som närmare anges nedan, att den ökande trenden kommer att bli än mer uttalad i framtiden om slutgiltiga åtgärder inte införs.
5.6.1 Utvecklingen av importen till unionen
(101) Den analyserade perioden för utvecklingen av importen har utökats med det första halvåret 2018. Denna uppdaterade analys visar att importen av den produkt som är föremål för bedömning ökade ytterligare på årsbasis totalt sett. Ökningen av importen under perioden juli 2017–juni 2018 jämfört med januari 2017–december 2017 kan förklaras med den relativt höga importnivån under det första halvåret 2018, då den totala importvolymen av de produkter som bedöms uppgick till 17,4 miljoner ton, jämfört med 15,4 miljoner ton under första halvåret 2017 och 14,5 miljoner ton under andra halvåret 2017. Därför bekräftar dessa nyare uppgifter kommissionens bedömning i det preliminära skedet att importen sannolikt skulle öka ytterligare efter 2017.
(102) Åtgärderna enligt Section 232 infördes den 8 mars 2018. Det är därför relevant att bedöma importvolymen 2018 månadsvis, jämfört med samma period under det föregående året (2017). Denna jämförelse visar att importen till unionen varje månad under 2018 var högre än importen 2017. Skillnaderna var större i juni och juli 2018, några månader efter införandet av åtgärderna enligt Section 232. I augusti och september 2018 var ökningen fortfarande betydande, men mindre uttalad än under de föregående två månaderna, eventuellt på grund av de provisoriska skyddsåtgärder som infördes den 18 juli 2018.
(103) Båda analyserna visar en tydligt kontinuerligt ökande trend för importen till unionen, vilket bekräftar kommissionens bedömning i det preliminära skedet.
Tabell 12
Månatlig import till unionen
EU (i 1 000 ton)
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Import 2017 (alla)
2 737
2 464
2 914
2 648
2 984
2 512
2 315
2 308
2 339
Import 2018 (alla)
3 080
2 490
2 934
3 033
2 999
2 940
2 828
2 414
2 587
Ökning 2017–2018
+ 13 %
+ 1 %
+ 1 %
+ 15 %
+ 1 %
+ 17 %
+ 22 %
+ 5 %
+ 11 %
Källa: Eurostat.
5.6.2 Utvecklingen för importen till Förenta staterna
(104) Under de höranden som nämns i skäl 10 hävdade flera berörda parter att priserna på importen till Förenta staterna hade ökat kraftigt sedan införandet av åtgärderna enligt Section 232, till en nivå som trots en tull på 25 % skulle göra det möjligt för dessa företag att göra en vinst. Med hänsyn till denna situation skulle dessa företag inte ha något incitament alls att lägga om sin försäljning till Förenta staterna till någon annan marknad, till exempel unionen. Det hävdades också att importen till Förenta staterna följaktligen knappast påverkades av dessa åtgärder.
(105) Kommissionen samlade in statistiska uppgifter om importen till Förenta staterna av de produkter som är föremål för bedömning under 2018 och på månadsbasis:
Tabell 13
Månatlig import till Förenta staterna 2018
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Importvolym (alla)
(i 1 000 ton)
2 087
1 800
2 218
2 585
2 192
1 666
1 969
1 848
1 689
Index januari 2018 = 100
100
86
106
124
105
80
94
89
81
Källa: Nationella uppgifter (Förenta staterna).
(106) Uppgifterna visar att importen till Förenta staterna av de 26 produkter som är föremål för bedömning har minskat kraftigt, särskilt sedan införandet av åtgärderna enligt Section 232. I september 2018 var importen 35 % lägre än importen i april 2018. Totalt minskade importen med 19 % från januari till september 2018.
(107) Det bör också noteras att ett stort antal amerikanska tillverkare av de produkter som omfattas av åtgärderna enligt Section 232 under 2018 aviserade planer på en betydande expansion av produktionen (24). Medan det på kort sikt kan finnas föga eller inga alternativa källor utom importerade produkter, förefaller det klart att den amerikanska industrin förbereder sig för att förse den amerikanska marknaden i mycket större skala på medellång sikt, på bekostnad av importen. Följaktligen kommer den amerikanska marknaden inte längre att kunna absorbera både en ökad inhemsk produktion och en import på samma nivå som tidigare. Därmed måste exporterande tillverkare söka andra marknader och unionsmarknaden är då, med tanke på dess storlek, ett idealiskt alternativ. Trenden av ökad import till unionen, som delvis beror på effekterna av åtgärderna enligt Section 232, har redan inletts som beskrivs i kapitel 5.6.1. Denna trend kommer därför att bli ännu mer påtaglig i en nära framtid, om inga åtgärder vidtas.
(108) Kommissionen analyserade också volymen på importen till Förenta staterna 2018 för varje månad jämfört med samma period 2017.
(109) Tabell 14 bekräftar den trend som visas i tabellen i skäl 105.
Tabell 14
Månatlig import till Förenta staterna
Förenta staterna (i 1 000 ton)
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Import 2017 (alla)
2 088
1 893
2 284
2 259
2 345
2 684
2 614
2 220
2 259
Import 2018 (alla)
2 087
1 800
2 218
2 585
2 192
1 666
1 969
1 848
1 689
Minskning 2017–2018
0 %
– 5 %
– 3 %
14 %
– 7 %
– 38 %
– 25 %
– 17 %
– 25 %
Källa: Nationella uppgifter (Förenta staterna).
Därför visar importen till Förenta staterna konsekvent, oavsett typen av jämförelse, en tydlig och stadigt minskande trend. Denna stegvisa minskning orsakar redan och kommer att generera ytterligare omläggning av handeln, vilket sannolikt kommer att påskynda trenden av ökande import till unionen.
5.7 Slutsats
(110) Mot bakgrund av en uppdaterad analys av unionsindustrins situation, en grundlig analys av de synpunkter som inkom efter meddelandet om provisoriska åtgärder och under hörandena, samt en detaljerad analys av de senaste statistiska uppgifterna, drog kommissionen slutsatsen att unionens stålindustri befinner sig i en situation med hot om allvarlig skada för den berörda produkten, inbegripet de 26 produktkategorier som är föremål för bedömning. Därför bekräftas undersökningsresultaten i skälen 58–69 i förordningen om provisoriska åtgärder.
6. ORSAKSSAMBAND
(111) I skälen 70–77 i förordningen om provisoriska åtgärder drog kommissionen slutsatsen att det fanns ett orsakssamband mellan den ökade importen av den bedömda produkten och den sårbara situationen och hot om allvarlig skada för unionsindustrin, eftersom de stålprodukter som tillverkas av unionstillverkare generellt sett är likadana eller konkurrerar direkt med de berörda stålprodukterna.
6.1 Synpunkter som mottagits efter införandet av de provisoriska åtgärderna
(112) Flera berörda parter hävdade att det inte fanns något orsakssamband mellan den ökade importen och unionsindustrins tillstånd, eftersom ökningen av importen under skadeundersökningsperioden hade gått hand i hand med en ökad lönsamhet och ökade produktions- och försäljningsvolymer.
(113) Inledningsvis vill kommissionen klargöra att den har fastställt ett hot om allvarlig skada om importen fortsätter att öka. Den har inte fastställt någon skada under undersökningen på grund av ökad import under skadeundersökningsperioden.
(114) Vad gäller detta påstående i sak är det viktigt att betona att unionsindustrin faktiskt uppnådde lönsamma produktionsnivåer under år 2017 som var klart högre än de som uppnåddes under alla andra år av skadeundersökningsperioden, då unionsindustrin endast kom nära ett nollresultat. Överlag skedde dock den största ökningen av importen under denna period mellan 2014 och 2015 (se tabell 2) och den parallellt minskande lönsamheten under samma period (från 0,8 % till 0,6 %, se tabell 6) visar att det finns ett säkert samband mellan ökningen av importen och unionsindustrins tillstånd. Såsom förklaras i skäl 45 i förordningen om provisoriska åtgärder bör den lönsamhet som uppnåddes 2017 betraktas som övergående under rådande omständigheter med ständigt ökande import och ovanligt gynnsamma försäljningspriser på marknaden under denna period. Även en vinstnivå på 5,6 % är inte desto mindre att betrakta som låg inom denna kapitalintensiva industri. Den är i själva verket lägre än det lägsta reglerade vinstmålet för alla industrisektorer i de undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder som genomförts av kommissionen (25). Kommissionen ansåg följaktligen att unionsindustrin kommer att hamna i en sårbar och kritisk situation om importen fortsätter att öka. Detta påstående avvisas därför.
(115) Det hävdades vidare av flera berörda parter, i samband med tidigare antidumpnings- och antisubventionsundersökningar rörande samma produkter, att kommissionen hade gjort gällande att det var den påstådda dumpningen eller subventioneringen – och inte bara en ökning av importen – som hade orsakat sjunkande priser och skada. Enligt dessa berörda parter hade den dumpade eller subventionerade importen redan åtgärdats med framgång genom antagandet av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder som avslutar dessa undersökningar, varför kommissionen inte nu borde hävda att samma skada orsakades av andra faktorer, dvs. ökad import.
(116) Vad gäller detta påstående är det viktigt att understryka att antidumpnings- och antisubventionsåtgärder inte följer samma logik som skyddsåtgärder. De har faktiskt olika mål. För att nämna några av de mest slående och relevanta skillnaderna är både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder specifika för en begränsad produktdefinition och behandlar frågan om illojal konkurrens, genom dumpning eller subventionering, med avseende på import av ett visst ursprung (land), medan de som regel tillämpas i fem år, med en möjlighet att förlänga denna period om vissa villkor är uppfyllda. Däremot gäller skyddsåtgärder den totala ökningen av importen utan någon åtskillnad i konkurrensens art eller ursprung (dvs. de tillämpas inte ”sui generis” på en viss typ av import) och är vanligen begränsade i tiden. Dessutom och mer specifikt gäller de antidumpnings- och antisubventionsåtgärder som avses i detta påstående endast ett fåtal av de produktkategorier som omfattas av undersökningen och endast från vissa ursprungsländer. Trots dessa åtgärder har kommissionen inte desto mindre konstaterat en betydande, plötslig och markant ökning av importen och fastställt ett därmed sammanhängande hot om skada. Följaktligen avvisas det påståendet.
(117) Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade gjort någon bedömning av annan inverkan, dvs. en analys av i vilken mån skadan kan tillskrivas andra faktorer, särskilt med avseende på råvarukostnadernas utveckling, minskande export och unionstillverkarnas import. Kommissionen önskar klargöra att den i det preliminära skedet inte har bedömt alla faktorer som kan bidra till den allvarliga skada som unionsindustrin skulle lida om inga åtgärder vidtas, eftersom provisoriska åtgärder måste antas och genomföras utan dröjsmål på grund av kritiska omständigheter. Efter införandet av de provisoriska åtgärderna bedömde kommissionen konsekvenserna av dessa tre faktorer på unionsindustrins situation och således deras eventuella bidrag till hotet om allvarlig skada.
(118) Vad gäller råvaruprisernas utveckling konstaterade flera parter allmänt att kommissionen bör undersöka denna faktor, medan en berörd part hävdade att den hypotetiska situationen på marknaden, som sammanhänger med billigare råvaror globalt, har orsakat de svårigheter som ”påstås” av kommissionen.
(119) De uppgifter som unionsindustrin lämnat visar att produktionskostnaden för den berörda produkten utvecklades på följande sätt:
Tabell 15
Produktionskostnad
2013
2014
2015
2016
2017
Tillverkningskostnader (euro/ton)
700
668
633
579
661
Index 2013 = 100
100
95
90
83
94
Källa: Frågeformulärssvar.
(120) Den ovan beskrivna trenden överensstämmer i stort med försäljningsprisernas utveckling (se skäl 5.1.3), med undantag av 2017, då försäljningspriserna var ovanligt gynnsamma relativt kostnaderna, vilket ledde till en relativt hög vinst (dock fortfarande under vinstmålet). Denna trend tyder inte på något särskilt samband mellan råvarukostnad och lönsamhetsutveckling, förutom att det år då unionsindustrins vinst minskade mest jämfört med föregående år, dvs. 2015 (en minskning med 25 %), minskade dess produktionskostnader avsevärt. Därför finns det inga skäl att dra slutsatsen att råvaruprisernas utveckling, varken uppåt eller nedåt, utgör ett hot om skada. Påståendet avvisades därför.
(121) Berörda parter hävdade också att unionsindustrins export minskade. De grundade sina påståenden på uttalanden från Eurofer samt antagandet, eller sannolikheten för, att exporten till Förenta staterna och Turkiet skulle minska mot bakgrund av åtgärderna enligt Section 232 och den turkiska skyddsåtgärdsundersökningen.
(122) Unionsindustrins exportresultat för den berörda produkten har analyserats på grundval av uppgifter från Eurostat:
Tabell 16
Unionsindustrins export
2013
2014
2015
2016
2017
Exportvolym (i 1 000 ton)
31 181
31 599
29 449
27 578
27 603
Index 2013 = 100
100
101
94
88
89
Exportpris (i euro/ton)
962
931
934
850
953
Index 2013 = 100
100
97
97
88
99
Källa: Eurostat.
(123) Ovanstående tabell visar två saker. För det första är de volymer som exporterades av unionsindustrin under skadeundersökningsperioden relativt små jämfört med dem som såldes på unionsmarknaden – beroende på år stod de för endast 17 %–19 % av unionsindustrins försäljningsvolym. För det andra var exportprisets utveckling relativt oförändrad under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2016 då exportpriserna överlag var betydligt lägre än under övriga år (produktionskostnaden var också låg under 2016). På grundval av exportförsäljningsvolymen, utvecklingen av dessa volymer under skadeundersökningsperioden och exportpriserna fann kommissionen inga skäl att anta att unionsindustrins exportresultat utgör ett stort hot om allvarlig skada för unionsindustrin.
(124) När det gäller unionstillverkares eller närstående handlares/distributörers import såsom anges i skäl 44, var denna import marginell och relativt stabil under skadeundersökningsperioden, och utgjorde 0,3 %–0,7 % av den sammanlagda importen, beroende på vilket år som avses. Denna import har inte påverkat importtrenden och påståendet avvisades därför.
(125) Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade bedömt konkurrensvillkoren mellan importerade produkter och inhemska produkter, eftersom den skulle ha bortsett från omfattningen och mångfalden av olika produktkategorier som undersökningen om skyddsåtgärder omfattar, och endast dragit slutsatser för alla produktkategorier på aggregerad nivå. På samma sätt hävdade flera berörda parter att kommissionen borde ha gjort en separat analys av orsakssambandet för varje produktkategori.
(126) Såsom förklaras i avsnitt 2.1 anser kommissionen, med tanke på det starka sambandet mellan de produktkategorier som utgör den berörda produkten, att den importerade produkten och unionsprodukten är ”likadana eller direkt konkurrerande”. Konstaterandet att en övergripande analys är motiverad med tanke på det starka sambandet mellan alla produktkategorier i undersökningen, innebär också att det lämpligaste sättet att utföra analysen av orsakssamband är genom aggregering av de tre produktfamiljer som särskiljdes i vissa delar av den övergripande analysen. På grundval av detta avvisades påståendet.
6.2 Slutsats
(127) Den sammantagna analysen av andra faktorer i skälen 79 och 80 i förordningen om provisoriska åtgärder och i avsnitt 6.1 ovan visade att andra faktorer, både enskilt och tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan importökningen och hotet om allvarlig skada för unionsindustrin. Eftersom inga andra synpunkter lämnats bekräftas skälen 70–81 i förordningen om provisoriska åtgärder.
7. UNIONENS INTRESSE
(128) Skyddsåtgärder syftar till att avhjälpa eller förhindra allvarlig skada som uppstår till följd av en ökad import. I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2015/478 har kommissionen även undersökt huruvida det finns några tvingande ekonomiska skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder.
(129) I detta syfte övervägdes eventuella åtgärders verkan för alla unionstillverkare, importörer och användare av den berörda produkten samt de eventuella konsekvenserna av att vidta eller inte vidta åtgärder på grundval av tillgänglig bevisning. Där så krävdes utarbetade kommissionen en mekanism som ska förhindra att allvarlig skada uppstår och samtidigt möjliggöra traditionella handelsflöden på ett sätt som är förenligt med en fortsatt konkurrenskraftig och fungerande stålmarknad.
7.1 Unionstillverkarnas intresse
(130) Preliminärt drogs slutsatsen att införandet av skyddsåtgärder ligger i unionstillverkarnas intresse, eftersom det skulle förhindra allvarlig skada som orsakas av en ytterligare och betydande ökning av importen. Efter införandet av de provisoriska åtgärderna har kommissionen inte mottagit några synpunkter från unionstillverkarna som motsäger denna uppfattning. De provisoriska slutsatserna bekräftades därför.
7.2 Unionsimportörernas och användarnas intresse
(131) Kommissionen sände frågeformulär till kända importörer och användare i syfte att bedöma deras intresse.
(132) Kommissionen mottog 61 svar från importörer och 70 svar från andra användare än sådana som var närstående till importörer. Importörer och användare lämnade även synpunkter både muntligen och skriftligen.
(133) Flera unionsimportörer och användare hävdade att ett införande av skyddsåtgärder inte skulle ligga i unionens intresse, eftersom det skulle leda till ökade importpriser och begränsa konkurrensen på unionsmarknaden. De hävdade vidare att ett införande av åtgärder skulle leda till bristande utbud eftersom unionstillverkarna, enligt dem, inte tillverkar alla typer av stålprodukter eller inte i tillräckliga mängder för att tillgodose unionens efterfrågan. Detta förvärras enligt dem ytterligare av det faktum att tillgången på vissa produkter i unionen är begränsad eftersom de är föremål för antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder.
(134) Efter införandet av provisoriska åtgärder hävdade flera användare och importörer i unionen att följande aspekter bör beaktas om slutgiltiga åtgärder vidtas:
— En kvot på grundval av genomsnittet av de tre sista åren bör ökas med 10 %, vilket var fallet vad gäller unionens skyddsåtgärder under 2002, för att ta hänsyn till den troliga ökningen av efterfrågan i sektorer i senare led.
— Varje kvot bör fördelas till varje leverantörsland i stället för genom principen ”först till kvarn” för att upprätthålla traditionella handelsflöden och undvika att vissa leverantörsländer drar nytta av sin geografiska position eller exportkapacitet för att snabbt fylla kvoten och tränga ut andra traditionella leverantörsländer.
— Ekonomisk säkerhet bör tryggas genom inrättande av ett kvotsystem baserat på licenser. Detta skulle säkerställa kontinuitet i försörjningen och garantera att leveranser går via den tullfria kvoten då de lämnar exportlandet. Alternativt hävdades det att den årliga kvoten bör fastställas kvartalsvis i syfte att undvika en kraftig import i början av året, vilket skulle vara till nackdel för användare som inte har möjlighet att bygga upp lager och som behöver kontinuerliga leveranser under hela året.
— Vissa produkttyper bör bli föremål för separata kvoter på grund av sina särdrag jämfört med andra produkttyper som tillhör samma kategori. För dessa produkter bör kvoterna höjas ytterligare regelbundet för att återspegla den förväntade betydande ökningen av efterfrågan på unionsmarknaden under de kommande åren.
(135) Kommissionen undersökte närmare dessa påståenden och kom fram till följande slutsatser.
(136) För det första, såsom redan fastställts i förordningen om provisoriska åtgärder, instämmer kommissionen i att de traditionella handelsflödena bör bibehållas i så stor utsträckning som möjligt. På grundval av ovanstående slutsatser om förekomsten av ett hot om allvarlig skada skulle endast import utöver dessa traditionella handelsflöden medföra allvarlig skada för unionsindustrin. Med skyddsåtgärder som vidtas i form av tullkvoter anser kommissionen att en effektiv konkurrens mellan importen och unionsindustrin kommer att bibehållas och att det inte är troligt att man löper risk för allmänna prishöjningar och ett eventuellt bristande utbud. Åtgärder i denna form förväntas leda till att importen fortsätter på traditionella icke-skadevållande nivåer och skyddsåtgärder skulle endast tillämpas om och när kvotnivån uppnås och hotet förverkligas.
(137) Unionsindustrin hävdade dessutom att den är i stånd att tillverka alla typer av stålprodukter. Under alla omständigheter kommer importen att upprätthållas – utan åtgärder – på sin traditionella nivå, och är fortfarande möjlig utöver kvoten, men är då föremål för skyddsåtgärder.
(138) När det gäller antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder är deras syfte att motverka illojala handelsmetoder. Även om dessa åtgärder kan ha en inverkan på exporten från vissa leverantörsländer, påverkar detta inte omfattningen av importen till rättvisa priser som skulle ha införts på unionsmarknaden i avsaknad av skadevållande dumpning eller subventionering. Denna fråga, och särskilt kumulation av skyddsåtgärder med antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder, behandlas i skäl 186.
(139) Med hänsyn till ovanstående avvisas därför parternas påståenden i skäl 133.
(140) När det gäller påståendena angående formen och nivån på åtgärder beaktade kommissionen följande faktorer.
Nivån på tullkvoten
(141) Medan användare och importörer anser att alla tullkvoter bör fastställas till en nivå som ligger 10 % över den genomsnittliga importen under de tre senaste åren, eftersom unionens stålkonsumtion i vissa produktkategorier sannolikt kommer att ha en tvåsiffrig tillväxt, hävdade unionstillverkarna att stålförbrukningen i unionen kommer att förbli relativt stabil under de närmaste åren.
(142) Enligt artikel 15.3 i förordning 2015/478 ska varje kvot i princip fastställas till den genomsnittliga importnivån under de tre senaste representativa åren. Denna bestämmelse ska dock gälla om åtgärderna tar formen av en kvot. Som bekräftats av relevant rättspraxis (26) är en tullkvot inte en kvantitativ begränsning enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder och därför är kommissionen inte i sig skyldig att fastställa tullkvoten i detta särskilda fall på en nivå som exakt motsvarar den genomsnittliga importen under de tre senaste åren.
(143) Mot bakgrund av de påståenden som framförs i skäl 141 och i linje med kommissionens stora ekonomiska, politiska och rättsliga utrymme för skönsmässig bedömning enligt artikel 16 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 13 i förordning (EU) 2015/755, ansåg kommissionen det nödvändigt att justera den tullkvotnivå som överstiger den genomsnittliga importen under de tre senaste åren för att ta hänsyn till motstridiga intressen mellan användarna och importörerna, å ena sidan, och unionsindustrins lönsamhet, å andra sidan. I detta avseende, vilket framgår i skäl 32, konstaterar kommissionen att importen av de berörda produktkategorierna ökade med 4 % under perioden 2017 – den senaste perioden utan att orsaka allvarlig skada. Utsikterna för en lägre framtida importtillväxt under normala marknadsförhållanden, tillsammans med ekonomiska och politiska intressen för unionsindustrin som helhet, motiverar följaktligen införandet av en tullkvot på en kvantitativ nivå strax över den genomsnittliga importnivån under perioden 2017–den senaste perioden.
(144) På denna grundval, och för att begränsa importökningen till en nivå som sannolikt inte kommer att orsaka en allvarlig skada för unionsindustrin och samtidigt se till att de traditionella handelsflödena upprätthålls och befintliga användare och importörerna får tillräckligt stöd, anser kommissionen att tullkvotens kvantitativa nivå bör baseras på den genomsnittliga importen under perioden 2015–2017 plus 5 %.
Fördelning av tullkvoterna
(145) Nästan alla berörda parter, inbegripet unionsindustrin, argumenterade för en fördelning av tullkvoter till vissa leverantörsländer i stället för ett övergripande kvotsystem som fastställdes i det preliminära skedet.
(146) Kommissionen instämmer i att ett landspecifikt tullkvotssystem är det mest lämpliga för att säkerställa traditionella handelsflöden. Det har dock vissa begränsningar. För det första är antalet leverantörsländer för varje produktkategori betydande. Det är inte praktiskt möjligt att avsätta en tullkvot för var och en av dem. Kommissionen anser för det andra att den för att uppnå en lämplig fördelning av tullkvoter även måste beakta särskilda faktorer som påverkar handeln med de berörda produkterna. För ett antal produkter som omfattas av denna undersökning har unionen nyligen infört antidumpnings- eller utjämningsåtgärder mot vissa exportländer. Detta har ofta medfört en betydande minskning av importen från dessa länder under det senaste året, och denna utveckling kommer att fortsätta även under tillämpningsperioden för dessa åtgärder. En landspecifik tullkvot för dessa länder kommer därför högst sannolikt att användas endast marginellt, eftersom tullkvotens nivå baseras på den genomsnittliga importen under åren 2015–2017, dvs. inbegripet en period då antidumpnings- eller utjämningsåtgärder ännu inte vidtagits och importen var betydande på grund av illojala handelsmetoder. Det skulle därför inte ligga i unionens intresse att tilldela en landspecifik tullkvot under dessa omständigheter, eftersom den framtida importen oundvikligen skulle bli lägre än dess traditionella handelsnivåer.
(147) Kommissionen drog slutsatsen att en blandad strategi skulle vara den mest lämpliga med tanke på dessa omständigheter. För det första bör en landsspecifik tullkvot tilldelas de länder som har ett betydande intresse av att leverera, på grundval av deras import under de senaste 3 åren. Vid tillämpningen av denna förordning anses det att länder med en andel på mer än 5 % av importen i den berörda produktkategorin har ett betydande intresse av att leverera. En övergripande tullkvot (nedan kallad återstående kvot) på grundval av genomsnittet av den återstående importen under de tre senaste åren bör tilldelas alla andra leverantörsländer.
(148) En landspecifik tullkvot bör dock inte tilldelas de länder vars export – för varje berörd produktkategori – har minskat avsevärt under de senaste åren på grund av antidumpnings- eller utjämningsåtgärder som införts av ovanstående skäl. Dessa länder bör omfattas av den återstående kvoten.
(149) I det särskilda fallet produktkategori 1 (varmvalsade ringar eller rullar), eftersom nära 60 % av importen för närvarande omfattas av antidumpningsåtgärder, anser kommissionen att en övergripande kvot och ingen landsspecifik fördelning är det lämpligaste.
(150) Slutligen anser kommissionen att det också är i unionens intresse att ett leverantörsland får tillgång till den återstående kvoten när det har förbrukat sin landsspecifika tullkvot. Denna möjlighet bör dock endast tillämpas under det sista kvartalet av perioden för att göra en avvägning av intressen mellan länder med en landspecifik tullkvot och länder som utnyttjar den övergripande tullkvoten. Detta skulle inte bara säkerställa upprätthållandet av traditionella handelsflöden, utan också i förekommande fall undvika att delar av den återstående tullkvoten skulle förbli outnyttjade.
Tullkvotens förutsägbarhet över tiden
(151) Kommissionen anser att införandet av ett licenssystem inte är nödvändigt för att garantera förutsägbarhet.
(152) För det första är uppgifter om importens utveckling inom tullkvoten och den tullfria kvotens användning allmänt tillgängliga och uppdateras dagligen. Uppgifterna om användningen av tullkvoter finns på följande webbadress:
http://ec.europa.eu/taxation_customs/dds2/taric/quota_consultation.jsp
(153) En landsspecifik fördelning bör också säkerställa en ytterligare nivå av förutsägbarhet för traditionella leverantörer och användare. När en landspecifik tullkvot är förbrukad kommer landet i fråga dessutom att kunna exportera genom den tillgängliga återstående kvoten, dock endast under det sista kvartalet av perioden som är den mest kritiska perioden när det gäller tillgängligheten på kvoter.
(154) Kommissionen anser slutligen att den återstående tullkvoten bör fördelas kvartalsvis för att säkerställa att importen fördelas jämnt över året och förhindra att betydande import av standardiserade produkter läggs i lager i början av perioden för att undvika eventuella tullar. Outnyttjade kvartalsvisa tullkvoter skulle även överföras automatiskt till nästa period.
Produktklassificering
(155) Kommissionen har undersökt begäran från användare och importörer om att skapa särskilda underkategorier för sina produkter. I synnerhet har kommissionen funnit att två produktkategorier, nämligen kategorierna 3 och 4, omfattar tydliga särdrag för vilka begäran är godtagbar.
(156) Kategori 4 – korrosionsbeständigt stål – omfattar både produkter som producerats särskilt för bilindustrin, utifrån tydliga produktspecifikationer och som omfattas av långfristiga avtal, samt andra standardprodukter. För de förstnämnda produkterna måste leverantörer först erhålla ett intyg som krävs för att försörja industrin under en lång tidsperiod, baserat på ett just in time-system. För denna kategori av produkter medger kommissionen att det finns en risk för att vissa produkttyper trängs undan från den tullfria kvoten av standardprodukter som kan levereras i stora mängder och lagras i början av året.
(157) Dessutom omfattas produkter av standardtyp enligt denna produktkategori för närvarande av antidumpningstullar som också påverkar den framtida importutvecklingen, samt kvottilldelning baserat på det som förklaras ovan. Det faktum att dessa mer specialiserade produkter inte omfattades av industrins begäran om antidumpningsåtgärder är också ett tecken på att dessa produkter bör bedömas separat från produkter av standardtyp.
(158) Vad gäller kategori 3 – elektroplåt – hävdade också den relevanta användarindustrin att vissa specialiserade produkter, dvs. kornorienterad elektroplåt (27), bör hållas avskilda från övriga produkter i denna kategori. Detta påstående grundar sig på det faktum att dessa produkttyper är av strategisk betydelse för unionens ekonomi, eftersom de används i sektorerna ny energi/mobilitet (t.ex. fordon som drivs med ny energi, vindturbiner). Användare och importörer hävdar att dessa är högvärdiga specialprodukter som riskerar att trängas undan av standardprodukter som ingår i samma produktkategori. Dessutom hävdade användare också att efterfrågan i unionen sannolikt kommer att öka markant under den närmaste tiden och att den särskilda kvoten bör höjas i framtiden i enlighet med detta. Även om detta påstående inte vederbörligen kunde styrkas med någon bevisning, skulle en särskild kvot för dessa produkter möjliggöra att ytterligare granska välgrundade ansökningar i framtiden.
(159) Utan att på något sätt undergräva åtgärdens korrigerande effekter, anser kommissionen vidare att det är möjligt att skapa undergrupper av produkter inom dessa två produktkategorier, vilka följaktligen skulle tilldelas en egen kvot.
(160) På grundval av ovanstående godtog kommissionen begäran om att dela upp produktkategori 4 (plåt överdragen med metall) och produktkategori 3 (elektroplåt [annan än kornorienterad elektroplåt]) i två underkategorier.
Översynsklausul
(161) Slutligen anser kommissionen att den på grundval av unionens intresse kan behöva anpassa nivån eller tilldelningen för en tullkvot som fastställs i bilagorna IV.1 och IV.2 i händelse av förändrade omständigheter under åtgärdernas tillämpningsperiod. En sådan översyn kan gälla varje produktkategori som är föremål för åtgärder, inbegripet (men inte begränsat till) produktkategorierna 3, 4, 6 och 16 som var föremål för detaljerade och motiverade inlagor under undersökningen liksom i samband med de bilaterala samråd som kommissionen har hållit. De förändrade omständigheterna kan till exempel uppstå i händelse av en allmän ökning eller minskning av efterfrågan i unionen på vissa produktkategorier som skulle kräva en förnyad bedömning av tullkvotens nivå, införandet av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder som märkbart kan påverka framtida import, eller någon utveckling rörande Section 232 som kan ha en direkt inverkan på slutsatserna i denna undersökning, det vill säga vad gäller omläggning av handeln. Kommissionen får också granska huruvida åtgärdernas genomförande kan ha skadliga effekter vad gäller uppnåendet av integration med förmånsberättigade handelspartner, bland annat genom att riskera deras stabilisering eller ekonomiska utveckling. Kommissionen kommer att göra en regelbunden bedömning av situationen, samt överväga en översyn åtminstone i slutet av varje år under åtgärdernas tillämpningsperiod. Kommissionen ska inleda den första översynen senast den 1 juli 2019.
7.3 Slutsats beträffande unionens intresse
(162) På grundval av övervägandena ovan och en noggrann granskning av de olika berörda intressena, drar kommissionen slutsatsen att unionens intresse kräver antagandet av slutgiltiga skyddsåtgärder i form av en tullkvot, för att förhindra att unionstillverkarnas situation försämras ytterligare.
8. SLUTLIGA ÖVERVÄGANDEN
(163) Slutsatsen är att unionens stålindustri riskerar att drabbas av allvarlig skada vad gäller 26 produktkategorier, och att denna situation sannolikt kommer att utvecklas i riktning mot faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid, i avsaknad av skyddsåtgärder. Det konstaterades också att det ligger i unionens intresse att vidta lämpliga åtgärder för att undvika en ytterligare ökning av importen.
8.1 Åtgärdernas form och nivå
(164) I ett preliminärt skede konstaterade kommissionen att en åtgärd i form av en tullkvot var det bästa sättet att förena intressena hos unionens ståltillverkare och användare. En sådan åtgärd, anpassad på lämpligt sätt, skulle göra det möjligt att tillfälligt få importen till en icke-skadevållande nivå för unionens stålindustri, och samtidigt hålla ett lämpligt urval av försörjningskällor tillgängliga för dess kunder på ett sätt som är förenligt med en fortsatt fungerande konkurrenskraftig stålmarknad.
(165) På grundval av den ovannämnda analysen av unionens intresse, anser kommissionen att en tullkvot är den bästa formen av åtgärd för att balansera de olika intressen som står på spel, nämligen att förhindra allvarlig skada och säkerställa att de traditionella handelsflödena bibehålls.
(166) I de kommentarer som kommissionen mottagit efter de provisoriska åtgärderna gav användarna, trots att majoriteten av dem ifrågasatte införandet av åtgärder, också värdefulla förslag för att justera dem och minimera deras negativa effekter på marknaden.
(167) Bland de synpunkter som mottagits gällde mycket få de mikrosimuleringar och den makroekonomiska modell som kommissionen lagt fram för att kontrollera proportionaliteten i tullsatsen ovanför kvoten.
(168) Vad gäller den makroekonomiska modellen kritiserade en intresseorganisation för exportörer i ett tredjeland att den elasticitet som används i Armington-modellen för produktkategorierna sammantaget skiljer sig från den som används i vissa mer detaljerade studier av specifika stålproduktskategorier. Dessa berörda parter föreslog dock inga alternativa nivåer för den sammantagna beräkningen. Samma intresseorganisation hävdade också att kommissionen inte hade beaktat den betydande prisökningen på den amerikanska marknaden, vilken fortsätter att attrahera importen, trots åtgärderna enligt Section 232. Vad gäller mikrosimuleringarna påstod en användarorganisation i unionen och flera exportörer att riktmärkningen vad gäller mikrosimuleringarna endast hade utförts med avseende på ett begränsat antal produktkategorier, medan åtgärderna omfattade en större uppsättning. De kritiserade också att beräkningarna enligt uppgift var baserade på de kinesiska tillverkarnas kostnader, vilka inte kunde anses representativa för alla importkällor. Flera exportörer hävdade att kommissionen inte tillräckligt utförligt har förklarat användningen av ovannämnda modeller, och att fastställandet av en tullsats på 25 % ovanför kvoten på denna grund är godtyckligt.
(169) Kommissionen anser att både mikrosimuleringarna och den makroekonomiska modellen utgör förenklingar av verkligheten, men i motsats till vissa kommentarer är de ett sätt att möjliggöra en teknisk diskussion om alternativa scenarier för att fatta politiska beslut som baseras på fakta och inte på godtyckliga bedömningar.
(170) Kommissionen vill understryka att tullsatsen på 25 % ovanför kvoten som de av kommissionen i samband med de provisoriska åtgärderna avser att hantera en betydande ökning av stålimporten till unionen, som under den senaste perioden har ökat till följd av den övergripande tulltaxan på 25 % som Förenta staterna infört på import av stål (med ett begränsat antal undantagna ursprung som omfattas av mycket restriktiva kvoter) och tulltaxan på 50 % för import från Turkiet. Förenta staternas uttryckliga syfte med dessa åtgärder är att uppnå det industripolitiska målet att på konstlad väg reducera stålimporten med 13,3 miljoner ton, vilket i sin tur kommer att göra det möjligt för den amerikanska stålindustrin att arbeta med ett kapacitetsutnyttjande på 80 %.
(171) I motsats till vad några enstaka berörda parter anser, är mot denna bakgrund en tullsats på 25 % ovanför unionens kvot inte godtycklig, men förefaller vara en helt proportionerlig åtgärd som är helt förenlig med målet att skydda unionens stålmarknad mot en kraftigt ökad import, som under den senaste tiden i stor utsträckning kommer från den omläggning av handeln som de amerikanska protektionistiska åtgärderna framkallar. Exportörer i hela världen som står inför tullar på 25 % eller 50 % eller restriktiva kvoter i Förenta staterna skulle kunna lägga om sin export utöver den traditionella försäljningsnivån till unionen och medföra skada för unionens stålindustri, om det inte finns ett tillräckligt avskräckande hinder i unionen när importen börjar överskrida sin traditionella nivå.
(172) Medan tullsatserna enligt Section 232 tas ut på den första importen och därför allvarligt snedvrider importinflödena nedåt, är det viktigt att återigen betona att unionens tullkvot medger fortsatt import från alla ursprungsländer utan ytterligare hinder. Tullkvoten har endast verkan om den aktuella kvoten motsvarande det traditionella importflödet från samtliga ursprungsländer överskrids, särskilt på grund av den omläggning av handeln som Förenta staternas åtgärder framkallar.
(173) Under dessa omständigheter, såvida inte unionen inför en tull över kvoten på den relevanta stålimporten till ett belopp som minst motsvarar den tullsats som tillämpas av Förenta staterna, kommer en exportör till Förenta staterna att vinna en extra marginal eller minimera sin förlust genom att lägga om försäljningen till EU. Av denna analys framgår att den lägsta tullsats ovanför kvoten som kan säkra ett minimalt skydd för unionen mot snedvridning av handeln bör vara minst 25 %. Denna nivå kommer dock inte att stoppa omläggning av handeln. I takt med att importpriserna i Förenta staterna pressas uppåt av protektionistiska åtgärder, blir en stor del av Förenta staternas produktion som tidigare var oekonomisk lönsam, vilket tränger ut import och lägger om handeln till andra marknader där unionen är den mest attraktiva alternativa destinationen.
(174) I detta sammanhang är de mikroekonomiska simuleringar av täckningsbidraget för importen till unionen som föreslagits av unionsindustrin och lagts fram i det preliminära skedet av kommissionen, viktiga när man diskuterar det kommersiella beteendet hos en exportör som står inför ovannämnda val mellan att sälja till den amerikanska marknaden med erläggande av tullsatserna enligt Section 232 eller att öka sin till unionen utöver sin traditionella försäljning för att undvika tullarna i fråga.
(175) I motsats till de synpunkter som framförts av vissa parter är de antaganden som gjorts i simuleringarna realistiska och försiktiga. De är inte huvudsakligen baserade på de kinesiska kostnaderna. Den viktigaste delen av de kostnader som användes vid simuleringen är en korg av råvaror som värderas till internationella priser. Kinesiska riktmärken används bara för en förhållandevis mindre andel av de övriga rörliga kostnaderna utöver råvarorna, eftersom Kina är en av de främsta exportörerna i samtliga produktkategorier. Slutligen utgör valet av fraktkostnader från Kina till unionen för att beräkna kostnaderna ett mycket försiktigt antagande i beräkningen, eftersom täckningsbidraget skulle vara högre om man använde de lägre fraktkostnaderna för andra möjliga ursprungsländer.
(176) Dessa simuleringar gör det möjligt att beräkna den faktiska nivån på den tull ovanför kvoten som skulle kunna avskräcka från en omläggning av handeln. Såsom förklaras i förordningen om provisoriska åtgärder visar dessa simuleringar att täckningsbidraget för en stålexportörs försäljning till unionen för många av de mest representativa stålproduktkategorier som omfattas av undersökningen är över 30 %, med en median på 34 %. Endast tullar ovanför kvoten på dessa nivåer skulle kunna kompensera fullt ut för täckningsbidraget till den berörda importen av stål till unionsmarknaden, och på detta sätt undanröja incitamenten för en exportör till Förenta staterna att lägga om sin försäljning till unionsmarknaden, eftersom denna tull gör att detta blir olönsamt.
(177) Mot denna bakgrund har kommissionen valt att anta den minst störande tullsatsen på 25 % ovanför kvoten, vilket är bland det lägre av de alternativ som diskuteras ovan. Såsom förklaras ovan garanterar denna tullsats ovanför kvoten inte unionen något fullständigt skydd mot en omläggning av handeln. Den kommer tvärtom inte bara att möjliggöra fritt flöde av traditionell import, utan innebär även att det trots tullen i fråga fortfarande finns utrymme för en begränsad andel av den omlagda handeln på unionsmarknaden, även när den traditionella handelsnivån överskrids för att tillgodose en förväntad ökad efterfrågan.
(178) Vad gäller synpunkterna från berörda parter om användningen av en enda makroekonomisk modell som omfattar alla produktkategorier tillsammans i stället för en mer uppdelad analys, anser kommissionen, såsom förklaras i det preliminära skedet och i avsnitt 2 ovan, att med tanke på det starka sambandet mellan produktkategorierna när det gäller utbud och efterfrågan, är en sådan helhetsbedömning fullt relevant, särskilt om försiktiga uppskattningar av elasticiteten görs.
(179) I förordningen om provisoriska åtgärder angav kommissionen att den kommer att noga följa utvecklingen av importen innan en slutlig ståndpunkt intas. Förenta staternas och EU:s statistik över import av de undersökta kategorierna av stålprodukter visar, trots den stora prisökning som Section 232 medför på den amerikanska marknaden, att det finns en betydande bestående minskning av importen till Förenta staterna under det senaste halvåret sedan maj 2018, som motsvaras av en stadig ökning av importen till unionen av samma kategorier av stålprodukter under samma period. Från maj till september 2018 minskade den amerikanska importen av de produktkategorier som undersökningen omfattar med 2,6 miljoner ton jämfört med samma period 2017, medan EU:s import av samma produkter steg kraftigt med en ökning på 2 miljoner ton (77 % av den amerikanska minskningen) under samma period. Detta utgör en tydlig, stigande trend. Dessa uppgifter visar tydligt att den avsedda effekten av de protektionistiska åtgärderna enligt Section 232 för att åstadkomma en minskning av stålimporten på 13,3 miljoner ton från 2017 års nivåer är på god väg. Därför verkar den senaste utvecklingen av importen inte motsäga de antaganden som gjorts i modellen om en eventuell omläggning av handeln med 70 %, vilket de amerikanska åtgärderna så småningom skulle kunna uppnå när de har utvecklat sina protektionistiska effekter fullt ut över tiden. Den motsäger inte heller att detta i sin ur kräver en tullsats ovanför kvoten på 30 % för att till fullo skydda unionsmarknaden från deras effekter. Denna nivå sammanfaller också med det ovan beskrivna resultatet av de mikroekonomiska simuleringarna.
(180) Kommissionen har därför beslutat att bekräfta den tull ovanför kvoten på 25 % som representerar den nedre gränsen och det minst störande korrigerande alternativet mot den omläggning av handeln som de amerikanska åtgärderna enligt Section 232 framkallat.
8.2 Förvaltning av tullkvoterna
(181) Såsom förklaras ovan, på grundval av överväganden om unionens intresse och för att så långt som möjligt upprätthålla traditionella handelsflöden, är det bästa sättet för att säkerställa att kvoterna används optimalt att fördela dem mellan de länder som har ett betydande intresse av att leverera den berörda produkten och, för övriga, i den kronologiska ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godtas, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (28). Denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.
(182) Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Gällande kriterier i unionen för fastställande av icke-förmånsberättigande ursprung ska därför tillämpas.
(183) Med avseende på de slutgiltiga åtgärderna, för att traditionella handelsflöden ska kunna fortsätta, ska en särskild kvot fastställas för var och en av de produktkategorier för vilka denna förordning inför slutgiltiga åtgärder.
8.3 Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
(184) Efter införandet av provisoriska åtgärder hävdade flera användare och importörer återigen att unionstillverkarna inte är i behov av ytterligare skydd, på grund av befintliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder, och att skyddsåtgärder och antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder i vilket fall inte bör kumuleras.
(185) Kommissionen erinrar om att antidumpnings- och utjämningstullar inte syftar till att stänga unionsmarknaden, utan endast att åtgärda skadevållande handelsmetoder. Dessa åtgärder inriktas på landsspecifika dumpnings- och subventioneringssituationer, har ett annat syfte och tillämpningsområde än den skyddsåtgärd som införs genom denna förordning, och utesluter inte varandra.
(186) Såsom anges i skäl 117 i förordningen om provisoriska åtgärder erkänner kommissionen att en kumulation av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder kan leda till en större effekt än vad som är önskvärt. Eftersom denna fråga om kumulation endast potentiellt skulle uppstå när taken i tullkvoten uppnås, kommer kommissionen att undersöka behovet av att ta upp frågan i ett senare skede och i sinom tid. Inom denna ram, för att undvika att ”dubbla instrument” införs när tullkvoten överskrids, får kommissionen anse det nödvändigt att tillfälligt upphäva eller sänka befintliga antidumpnings- och utjämningstullar i syfte att säkerställa att den kombinerade effekten av dessa åtgärder inte överstiger den högsta nivån av antingen skyddstullen eller gällande antidumpnings/utjämningstull.
8.4 Varaktighet
(187) Kommissionen anser att åtgärderna bör vara i kraft under en treårsperiod (inbegripet de provisoriska åtgärdernas tillämpningsperiod) och upphöra att gälla den 30 juni 2021. En tullkvot bör öppnas för perioden 2 februari 2019–30 juni 2019, därefter för perioden 1 juli 2019–30 juni 2020, och därefter för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021, så som anges i bilaga IV för varje berörd produktkategori.
(188) Eftersom åtgärderna är i kraft i mer än ett år ska de gradvis liberaliseras med regelbundna mellanrum under tillämpningsperioden. Kommissionen anser att det lämpligaste sättet att liberalisera åtgärderna är att öka den tullfria kvoten med 5 % efter varje år. Detta bör omfatta tillämpningsperioden för de provisoriska åtgärderna, vilket innebär att den första liberaliseringen kommer att äga rum den 1 juli 2019, och den andra liberaliseringen den 1 juli 2020. Ytterligare liberaliseringar kommer att följa samma mönster.
8.5 Övervakning av stålprodukter
(189) Övervakningsåtgärder för stålprodukter som omfattas av undersökningen infördes i april 2016, eftersom det verkade som importtrenden hotade att orsaka allvarlig skada. Med tanke på undersökningens slutsatser och införandet av slutgiltiga skyddsåtgärder, anser kommissionen att övervakningssystemet för stålprodukter som omfattas av skyddsåtgärder bör upphävas tillfälligt under skyddsåtgärdernas tillämpningsperiod.
9. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE SLUTGILTIGA ÅTGÄRDERNA
(190) I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser bör de provisoriska åtgärderna inte tillämpas på en produkt med ursprung i ett utvecklingsland som är medlem av WTO, om det landets andel av unionens import av den produkten inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av unionens totala import av produkten.
(191) Det framgår av kommissionens slutliga fastställande att de berörda produktkategorier med ursprung i vissa utvecklingsländer uppfyller kraven för att omfattas av det ovannämnda undantaget. I bilaga III.2 (Förteckning över produktkategorier med ursprung i utvecklingsländer som omfattas av de slutgiltiga åtgärderna) anges de utvecklingsländer som berörs vad gäller tillämpningen av denna förordning. Den anger även för var och en av de 26 produktkategorierna de utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga. Kommissionen anser det lämpligt att beräkna volymen för importen från utvecklingsländer på grundval av tillgänglig statistik för den senaste perioden för varje produktkategori, eftersom tullkvoten har fastställts på grundval av de traditionella handelsflödena för varje enskild produktkategori.
(192) Eftersom undantagandet av utvecklingsländer som är WTO-medlemmar bör tillämpas så länge deras andel av unionens import inte överstiger 3 %, kommer kommissionen att göra en regelbunden bedömning av situationen, och åtminstone vid slutet av varje år under åtgärdernas tillämpningsperiod, för att undersöka huruvida något land har överskridit tröskelvärdet och så småningom bör inkluderas i tillämpningsområdet för skyddsåtgärder.
(193) Såsom anges i skäl 80 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder anser kommissionen att bedömda produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein bör undantas från tillämpningen av denna förordning, på grund av den nära integrationen av marknaderna med EES-medlemmarna, storleken på den totala importen från dessa länder och den låga risken för en omläggning av handeln. För att iaktta bilaterala förpliktelser bör vissa länder med vilka unionen har ingått ett avtal om ekonomiskt partnerskap som för närvarande är i kraft (29) också undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Efter införandet av de provisoriska åtgärderna har kommissionen inte mottagit några synpunkter som skulle kunna leda till en förändring av dessa slutsatser, vilka därför bekräftas.
10. FÖRPLIKTELSER SOM FÖLJER AV BILATERALA AVTAL MELLAN UNIONEN OCH TREDJELÄNDER
(194) Kommissionen säkerställde att de skyddsåtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning även är förenliga med de förpliktelser som följer av bilaterala avtal som undertecknats med vissa tredjeländer.
(195) I detta avseende noteras det att importen från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien till unionen befanns ha ökat avsevärt under undersökningsperioden och bidragit till hotet om allvarlig skada som unionens stålindustri har lidit. Denna import uppfyller följaktligen villkoren för att vidta skyddsåtgärder enligt artikel 37.1 i stabiliserings- och associeringsavtalet som ingåtts mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (30).
(196) Det anses också, med hänsyn till undersökningens omfattning och slutsatser, att det finns allvarliga störningar i stålsektorn och att skyddsåtgärder följaktligen är berättigade enligt artikel 26 i det avtal som ingåtts mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet 1972 (31).
(197) Slutligen uppfyller importen med ursprung i Turkiet också villkoren i artikel 12 i det avtal som ingåtts mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och Republiken Turkiet om handel med produkter som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (32) och artikel 60 i tilläggsprotokollet som undertecknades den 23 november 1970, som fogats till avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet (33).
11. SLUTLIGA ÖVERVÄGANDEN
(198) Mot bakgrund av domstolens rättspraxis (34) är det lämpligt att fastställa den dröjsmålsränta som ska betalas vid eventuell återbetalning av slutgiltig tull, eftersom de relevanta tullbestämmelserna inte föreskriver någon sådan räntesats och en tillämpning av nationella regler skulle leda till en oacceptabel snedvridning mellan de ekonomiska aktörerna beroende på vilken medlemsstat som väljs för tullklarering.
(199) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är i överensstämmelse med yttrandet från den kommitté för skyddsåtgärder som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
1. Med förbehåll för artiklarna 6 och 7 öppnas härmed en tullkvot för import till unionen av var och en av de 26 produktkategorier som berörs (definierade genom hänvisning till de KN-nummer som anges i förhållande till den i bilaga I) och för var och en av de perioder som anges i bilaga IV.1 och IV.2.
2. För var och en av de produktkategorier som berörs, och med undantag för produktkategori 1, tilldelas en del av varje tullkvot de länder som anges i bilaga IV.
3. Den återstående delen av varje tullkvot, liksom tullkvoten för produktkategori 1, ska tilldelas enligt principen ”först till kvarn”, på grundval av en tullkvot som fastställs i lika delar för varje kvartal under tillämpningsperioden.
4. Utnyttjandet av varje kvartalsvisa kvot ska stoppas på kommissionens tjugonde arbetsdag efter kvartalets utgång. I slutet av varje kvartal ska den outnyttjade delen av tullkvoten automatiskt överföras till nästa kvartal. De kvantiteter som är outnyttjade i slutet av det sista kvartalet för varje år av tillämpningstiden av den slutgiltiga tullkvoten ska inte överföras.
5. Om den relevanta kvoten enligt punkt 2 är uttömd för ett visst land, får import från det landet äga rum inom den återstående delen av tullkvoten för samma produktkategori. Denna bestämmelse ska endast tillämpas under det sista kvartalet av varje tillämpningsår för den slutgiltiga tullkvoten.
6. Om den relevanta tullkvoten förbrukats eller om importen av produktkategorierna inte omfattas av den relevanta tullkvoten, ska en tilläggstull på 25 %, tillämplig på nettopriset fritt unionens gräns före tull, tillämpas på de produktkategorier som anges i bilaga IV.1.
Artikel 2 artikelns sida
1. Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.
2. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Den dröjsmålsränta som ska betalas vid återbetalning som ger rätt till betalning av dröjsmålsränta ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus en procentenhet.
Artikel 3 artikelns sida
De tullkvoter som anges i artikel 1 ska förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det förvaltningssystem för tullkvoter som anges i artiklarna 49–54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.
Artikel 4 artikelns sida
Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.
Artikel 5 artikelns sida
1. Med förbehåll för punkt 2 ska import av de 26 produktkategorier som anges i bilaga IV och som har sitt ursprung i ett av de länder som anges i bilaga III inte vara föremål för de åtgärder som anges i artikel 1.
2. För var och en av de 26 produktkategorier som anges i bilaga IV anger bilaga III.2 vilka ursprungsländer som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.
Artikel 6 artikelns sida
1. Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.
2. Följande länder ska inte heller omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1: Botswana, Elfenbenskusten, Eswatini, Fiji, Ghana, Kamerun, Lesotho, Moçambique, Namibia och Sydafrika.
Artikel 7 artikelns sida
De åtgärder för övervakning i förväg som är i kraft genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 (35) ska tillfälligt upphävas för de produkter som anges i bilaga IV under tillämpningsperioden för de skyddsåtgärder som anges i artikel 1.
Artikel 8 artikelns sida
Under den period som anges i bilagorna IV.1 och IV.2 får kommissionen se över åtgärder i händelse av förändrade omständigheter.
Artikel 9 artikelns sida
Belopp som betalats som tilläggstull i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/1013 med avseende på de produkter som anges i bilaga IV till den här förordningen, ska slutgiltigt tas ut till den nivå som fastställs i artikel 1.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013.
Artikel 10 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2019.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.
(2) EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013 av den 17 juli 2018 om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter (EUT L 181, 18.7.2018, s. 39).
(4) Tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning rörande import av stålprodukter (EUT C 111, 26.3.2018, s. 29).
(5) Tillkännagivande om ändring av tillkännagivandet om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning rörande import av stålprodukter (EUT C 225, 28.6.2018, s. 54).
(6) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, US –Definitive Safeguard Measures on Imports of Certain Steel Products, WT/DS259/AB/R, punkt 319.
(7) Kommissionens förordning (EG) nr 1694/2002 (EGT L 261, 28.9.2002, s. 1).
(8) Panelrapport från WTO, Dominican Republic – Safeguard Measures on Imports of Polypropylene Bags and Tubular Fabric, WT/DS415/R, WT/DS416/R, WT/DS417/R, WT/DS418/R, punkterna 7.177 och 7.236.
(9) Botswana, Elfenbenskusten, Eswatini, Fiji, Ghana, Kamerun, Lesotho, Moçambique, Namibia och Sydafrika.
(10) Dessa var produktkategorierna 10, 11, 19, 24 och 27.
(11) F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Indien, Kina, Ryssland, Sydkorea och Turkiet.
(12) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, Argentina – Safeguard Measures on Imports of Footwear, WT/DS121/9, punkt 131.
(13) WTO:s panelrapport, US – Definitive Safeguard Measures on Imports of Wheat Gluten from the European Communities, WT/D166/R, punkt 8.31
(14) Panelrapport från WTO, Ukraine – Definitive Safeguard Measures on Passenger Cars, WT/DS468/R, panelrapport av den 26 juni 2015, punkt 7.146
(15) Panelrapport från WTO, US – Definitive Safeguard Measures on Imports of Certain Steel Products, WT/DS259/R, punkt 10.168.
(16) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, Argentina – Safeguard Measures on Imports of Footwear, WT/DS121/AB/R, antagen den 12 januari 2000, punkt 130.
(17) Panelrapport från WTO, US –Definitive Safeguard Measures on Imports of Certain Steel Products, WT/DS259/R, fotnot 17, punkt 374.
(18) Panelrapport från WTO, US – Definitive Safeguard Measures on Imports of Certain Steel Products, WT/DS259/R, punkt 10.168, fotnot 16, para. 7.132
(19) https://www.globaltradealert.org/reports/download/44, s. 11.
(20) COM(2016) 155 final av den 16 mars 2016.
(21) Källa: Global Trade Atlas.
(22) https://www.cbp.gov/trade/quota/bulletins/qb-18-126-absolute-quota-aluminum-products-argentina-brazil-south-korea
(23) Åtgärderna enligt Section 232 trädde i kraft den 8 mars 2018 och kommissionens analys omfattar uppgifter fram till september 2018.
(24) Företag och datum för meddelande(n), miljoner amerikanska ton: Big River, 25.4.2018 och 29.6.2018, 3,2; US Steel, 5.3.2018, 2,8; JSW Steel, 26.3.2018 och 21.6.2018, 2,5; Nucor, 10.1.2018, 2.3.2018, 11.5.2018 och 7.9.2018, 2,25; North Star Bluescope, 13.8.2018, 0,7–1,0; Liberty Steel Group, 26.6.2018, 0.75; Republic Steel Group, 12.3.2018 och 19.7.2018, 0,66; Steel Dynamics, 26.6.2018, 0,4. Den totala planerade kapacitetsökning som aviserats i denna icke uttömmande förteckning över tidningsartiklar från 2018 (främst pressmeddelanden från företag) är 13,5 miljoner amerikanska ton, motsvarande cirka 12 miljoner ton.
(25) Artikel 7.2c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 (EUT L 143, 7.6.2018, s. 6).
(26) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, US – Line Pipe, WT/DS202, punkt 235.
(27) KN-nummer 7225 19 90, 7226 19 80.
(28) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).
(29) Botswana, Elfenbenskusten, Eswatini, Fiji, Ghana, Kamerun, Lesotho, Moçambique, Namibia och Sydafrika.
(30) EUT L 84, 20.3.2004, s. 13.
(31) EUT L 300, 31.12.1972, s. 189.
(32) EUT L 227, 7.9.1996, s. 3.
(33) EUT L 293, 29.12.1972, s. 3.
(34) Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 18 januari 2017, C-365/15, Wortmann mot Hauptzollamt Bielefeld, EU:C:2017:19, punkterna 35–39.
(35) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 av den 28 april 2016 om införande av unionsövervakning i förväg av import av vissa järn- och stålprodukter med ursprung i vissa tredjeländer (EUT L 115, 29.4.2016, s. 37).
BILAGA I
Berörda produkter
Produktnummer
Produktkategori
KN-nummer
1
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99
2
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00
3
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80
4
Plåt överdragen med metall
7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7225 99 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70
5
Plåt överdragen med organiskt material
7210 70 80 , 7212 40 80
6
Bleckprodukter
7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20
7
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60
8
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00
9
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80
10
Varmvalsad kvartoplåt, rostfri
7219 21 10 , 7219 21 90
11
Kornorienterad elektroplåt
7225 11 00 , 7226 11 00
12
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00
13
Armeringsjärn
7214 20 00 , 7214 99 10
14
Stänger och lätta profiler, rostfria
7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90
15
Valstråd, rostfri
7221 00 10 , 7221 00 90
16
Valstråd, olegerad och annan legerad
7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95
17
Profiler av järn eller olegerat stål
7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90
18
Spont
7301 10 00
19
Järnvägsmateriel
7302 10 22 , 7302 10 28 , 7302 10 40 , 7302 10 50 , 7302 40 00
20
Gasrör
7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77
21
Ihåliga profiler
7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99
22
Rör, sömlösa och rostfria
7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99
23
Lagerrör
7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38
24
Andra sömlösa rör
7304 19 10 , 7304 19 30 , 7304 19 90 , 7304 23 00 , 7304 29 10 , 7304 29 30 , 7304 29 90 , 7304 31 20 , 7304 31 80 , 7304 39 10 , 7304 39 52 , 7304 39 58 , 7304 39 92 , 7304 39 93 , 7304 39 98 , 7304 51 81 , 7304 51 89 , 7304 59 10 , 7304 59 92 , 7304 59 93 , 7304 59 99 , 7304 90 00
25
Stora svetsade rör
7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00
26
Andra svetsade rör
7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00
27
Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd
7215 10 00 , 7215 50 11 , 7215 50 19 , 7215 50 80 , 7228 10 90 , 7228 20 99 , 7228 50 20 , 7228 50 40 , 7228 50 61 , 7228 50 69 , 7228 50 80
28
Olegerad tråd
7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90
BILAGA II
II.1 – Importökning för de 26 produktkategorierna (i ton)
Produktnummer
Produktkategori
2013
2014
2015
2016
2017
Den senaste perioden
Ökning under den senaste perioden jämfört med 2013
1
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
4 867 242
5 263 815
7 854 395
8 610 847
7 048 217
7 209 718
48 %
2
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
1 837 875
1 906 067
2 761 337
2 007 299
2 463 937
2 463 941
34 %
3
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
266 355
284 376
279 777
312 647
377 744
433 526
63 %
4
Plåt överdragen med metall
1 855 325
2 203 135
2 688 830
3 924 906
5 019 132
4 637 052
150 %
5
Plåt överdragen med organiskt material
681 646
725 004
622 482
730 619
919 000
937 693
38 %
6
Bleckprodukter
549 941
660 743
634 722
754 638
616 810
735 928
34 %
7
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
1 439 430
1 968 634
2 573 220
2 834 744
2 549 694
2 374 170
65 %
8
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
157 197
213 885
247 090
326 631
407 886
408 468
160 %
9
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
645 004
954 179
697 199
753 058
869 091
972 415
51 %
10
Varmvalsad kvartoplåt, rostfri
26 799
34 700
31 586
25 995
27 704
28 677
7 %
12
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
942 999
1 265 397
1 233 328
1 429 511
1 419 973
1 792 392
90 %
13
Armeringsjärn
528 702
972 572
1 430 000
1 292 936
1 191 379
1 755 338
232 %
14
Stänger och lätta profiler, rostfria
114 638
149 670
144 875
149 499
161 973
184 811
61 %
15
Valstråd, rostfri
52 068
71 209
57 542
58 659
63 022
69 786
34 %
16
Valstråd, olegerad och annan legerad
1 107 169
1 267 308
1 694 707
2 001 322
2 093 877
2 354 164
113 %
17
Profiler av järn eller olegerat stål
222 797
274 863
267 851
387 353
262 759
373 732
68 %
18
Spont
15 871
16 497
14 051
36 683
84 549
83 502
426 %
19
Järnvägsmateriel
14 587
25 532
23 202
12 494
18 232
23 013
58 %
20
Gasrör
275 378
349 078
314 471
354 261
401 410
445 569
62 %
21
Ihåliga profiler
485 038
578 426
602 190
757 274
862 889
956 360
97 %
22
Rör, sömlösa och rostfria
42 417
55 590
54 948
51 614
49 593
49 781
17 %
24
Andra sömlösa rör
440 696
509 052
448 761
448 333
410 822
480 600
9 %
25
Stora svetsade rör
295 502
418 808
218 549
171 512
1 053 049
720 886
144 %
26
Andra svetsade rör
462 137
484 915
494 914
526 634
551 764
558 457
21 %
27
Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd
446 086
514 066
479 271
454 924
454 921
501 232
12 %
28
Olegerad tråd
555 798
700 560
683 041
726 158
714 480
762 600
37 %
II.2 – Importökning för de 2 produktkategorierna (i ton)
Produktnummer
Produktkategori
2013
2014
2015
2016
2017
Den senaste perioden
Ökning under den senaste perioden jämfört med 2013
11
Kornorienterad elektroplåt
114 388
112 258
101 737
109 518
99 917
106 570
– 7 %
23
Lagerrör
7 475
8 998
8 337
7 035
6 137
6 265
– 16 %
BILAGA III
III.1 – Förteckning över utvecklingsländer som är medlemmar i WTO
Afghanistan, Albanien, Angola, Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, Bahrain, Bangladesh, Barbados, Belize, Benin, Bolivia, Botswana, Brasilien, Brunei, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Costa Rica, Djibouti, Dominica, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Elfenbenskusten, El Salvador, Fiji, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Gabon, Gambia, Georgien, Ghana, Grenada, Guatemala, Guinea, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, Hongkong, Indien, Indonesien, Jamaica, Jemen, Jordanien, Kambodja, Kamerun, Kap Verde, Kazakstan, Kenya, Kina, Kirgizistan, Demokratiska republiken Kongo, Republiken Kongo, Kuba, Kuwait, Laos, Lesotho, Liberia, Macao, Madagaskar, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Mali, Marocko, Mauretanien, Mauritius, Mexiko, Moçambique, Moldavien, Mongoliet, Montenegro, Myanmar, Namibia, Nepal, Nicaragua, Niger, Nigeria, Oman, Pakistan, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Peru, Qatar, Rwanda, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Salomonöarna, Samoa, Saudiarabien, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Sri Lanka, Surinam, Sydafrika, Swaziland, Tadzjikistan, Tanzania, Tchad, Thailand, Togo, Tonga, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ukraina, Uruguay, Vanuatu, Venezuela, Vietnam, Zambia, Zimbabwe
III.2 – Förteckning över produktkategorier med ursprung i utvecklingsländer som omfattas av de slutgiltiga åtgärderna
Land/Produktgrupp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
24
25
26
27
28
Brasilien
x
x
x
x
x
x
x
Kina
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Egypten
x
x
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
x
x
x
x
Indien
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Indonesien
x
Malaysia
x
Mexiko
x
Moldavien
x
x
Thailand
x
Turkiet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ukraina
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Förenade Arabemiraten
x
x
x
x
Vietnam
x
x
x
BILAGA IV
IV.1 – Tullkvoternas volym
Produktnummer
Produktkategori
KN-nummer
Fördelning per land (där tillämpligt)
Från 2.2.2019 till 30.6.2019
Från 1.7.2019 till 30.6.2020
Från 1.7.2020 till 30.6.2021
Tilläggstull
Löpnummer
Tullkvotens volym (netto i ton)
Tullkvotens volym (netto i ton)
Tullkvotens volym (netto i ton)
1
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99
Alla tredjeländer
3 359 532,08
8 641 212,54
9 073 273,16
25 %
(1)
2
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00
Indien
234 714,39
603 720,07
633 906,07
25 %
09.8801
Sydkorea
144 402,99
371 425,82
389 997,11
25 %
09.8802
Ukraina
102 325,83
263 197,14
276 357,00
25 %
09.8803
Brasilien
65 398,61
168 214,89
176 625,64
25 %
09.8804
Serbien
56 480,21
145 275,43
152 539,20
25 %
09.8805
Andra länder
430 048,96
1 106 149,42
1 161 456,89
25 %
(2)
3.A
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10
Sydkorea
1 923,96
4 948,72
5 196,15
25 %
09.8806
Kina
822,98
2 116,84
2 222,68
25 %
09.8807
Ryssland
519,69
1 336,71
1 403,54
25 %
09.8808
Iran (Islamiska republiken)
227,52
585,21
614,47
25 %
09.8809
Andra länder
306,34
787,96
827,35
25 %
(3)
3.B
7225 19 90 , 7226 19 80
Ryssland
51 426,29
132 276,00
138 889,80
25 %
09.8811
Sydkorea
31 380,40
80 715,02
84 750,77
25 %
09.8812
Kina
24 187,01
62 212,57
65 323,20
25 %
09.8813
Taiwan
18 144,97
46 671,54
49 005,12
25 %
09.8814
Andra länder
8 395,39
21 594,19
22 673,90
25 %
(4)
4.A (5)
Plåt överdragen med metall
Taric-nummer: 7210 41 00 20, 7210 49 00 207210 61 00 20, 7210 69 00 20, 7212 30 00 20, 7212 50 61 20, 7212 50 69 20, 7225 92 00 20, 7225 99 00 11, 7225 99 00 22, 7225 99 00 40, 7225 99 00 91, 7225 99 00 92, 7226 99 30 10, 7226 99 70 11, 7226 99 70 91, 7226 99 70 94
Sydkorea
69 571,10
178 947,15
187 894,51
25 %
09.8816
Indien
83 060,42
213 643,66
224 325,84
25 %
09.8817
Andra länder
761 518,93
1 958 739,13
2 056 676,09
25 %
(6)
4.B (7)
KN-nummer: 7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7226 99 10
Taric-nummer: 7210 41 00 80, 7210 49 00 80, 7210 61 00 80, 7210 69 00 80, 7212 30 00 80, 7212 50 61 80, 7212 50 69 80, 7225 92 00 80, 7225 99 00 25, 7225 99 00 95, 7226 99 30 90, 7226 99 70 19, 7226 99 70 96
Kina
204 951,07
527 164,42
553 522,64
25 %
09.8821
Sydkorea
249 533,26
641 836,39
673 928,21
25 %
09.8822
Indien
118 594,25
305 041,91
320 294,00
25 %
09.8823
Taiwan
49 248,78
126 675,12
133 008,88
25 %
09.8824
Andra länder
125 598,05
323 056,72
339 209,55
25 %
(8)
5
Plåt överdragen med organiskt material
7210 70 80 , 7212 40 80
Indien
108 042,36
277 900,89
291 795,94
25 %
09.8826
Sydkorea
103 354,11
265 842,04
279 134,14
25 %
09.8827
Taiwan
31 975,79
82 246,46
86 358,79
25 %
09.8828
Turkiet
21 834,45
56 161,42
58 969,49
25 %
09.8829
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
16 331,15
42 006,13
44 106,44
25 %
09.8830
Andra länder
43 114,71
110 897,39
116 442,26
25 %
(9)
6
Bleckprodukter
7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20
Kina
158 139,17
406 757,31
427 095,17
25 %
09.8831
Serbien
30 545,88
78 568,52
82 496,95
25 %
09.8832
Sydkorea
23 885,70
61 437,55
64 509,42
25 %
09.8833
Taiwan
21 167,00
54 444,65
57 166,88
25 %
09.8834
Brasilien
19 730,03
50 748,55
53 285,98
25 %
09.8835
Andra länder
33 167,30
85 311,19
89 576,75
25 %
(10)
7
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60
Ukraina
339 678,24
873 702,59
917 387,71
25 %
09.8836
Sydkorea
140 011,38
360 129,93
378 136,43
25 %
09.8837
Ryssland
115 485,12
297 044,77
311 897,01
25 %
09.8838
Indien
74 811,09
192 425,17
202 046,43
25 %
09.8839
Andra länder
466 980,80
1 201 143,58
1 261 200,76
25 %
(11)
8
Varmvalsade plåtar och band, rostfria
7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00
Kina
87 328,82
224 622,62
235 853,75
25 %
09.8841
Sydkorea
18 082,33
46 510,43
48 835,95
25 %
09.8842
Taiwan
12 831,07
33 003,41
34 653,58
25 %
09.8843
Förenta staterna
11 810,30
30 377,84
31 896,74
25 %
09.8844
Andra länder
10 196,61
26 227,19
27 538,55
25 %
(12)
9
Kallvalsade plåtar och band, rostfria
7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80
Sydkorea
70 813,18
182 141,97
191 249,07
25 %
09.8846
Taiwan
65 579,14
168 679,23
177 113,19
25 %
09.8847
Indien
42 720,54
109 883,53
115 377,71
25 %
09.8848
Förenta staterna
35 609,52
91 592,94
96 172,59
25 %
09.8849
Turkiet
29 310,69
75 391,41
79 160,98
25 %
09.8850
Malaysia
19 799,24
50 926,57
53 472,90
25 %
09.8851
Vietnam
16 832,28
43 295,10
45 459,86
25 %
09.8852
Andra länder
50 746,86
130 528,43
137 054,85
25 %
(13)
10
Varmvalsad kvartoplåt, rostfri
7219 21 10 , 7219 21 90
Kina
6 765,50
17 401,86
18 271,95
25 %
09.8856
Indien
2 860,33
7 357,20
7 725,06
25 %
09.8857
Taiwan
1 119,34
2 879,11
3 023,06
25 %
09.8858
Andra länder
1 440,07
3 704,07
3 889,27
25 %
(14)
12
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00
Kina
166 217,87
427 536,89
448 913,74
25 %
09.8861
Turkiet
114 807,87
295 302,79
310 067,93
25 %
09.8862
Ryssland
94 792,44
243 820,15
256 011,16
25 %
09.8863
Schweiz
73 380,52
188 745,54
198 182,81
25 %
09.8864
Vitryssland
57 907,73
148 947,24
156 394,60
25 %
09.8865
Andra länder
76 245,19
196 113,88
205 919,57
25 %
(15)
13
Armeringsjärn
7214 20 00 , 7214 99 10
Turkiet
117 231,80
301 537,50
316 614,37
25 %
09.8866
Ryssland
94 084,20
241 998,46
254 098,38
25 %
09.8867
Ukraina
62 534,65
160 848,36
168 890,77
25 %
09.8868
Bosnien och Hercegovina
39 356,10
101 229,71
106 291,20
25 %
09.8869
Moldavien
28 284,59
72 752,14
76 389,74
25 %
09.8870
Andra länder
217 775,50
560 150,74
588 158,28
(16)
14
Stänger och lätta profiler, rostfria
7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90
Indien
44 433,00
114 288,24
120 002,65
25 %
09.8871
Schweiz
6 502,75
16 726,03
17 562,33
25 %
09.8872
Ukraina
5 733,50
14 747,41
15 484,78
25 %
09.8873
Andra länder
8 533,24
21 948,75
23 046,19
25 %
(17)
15
Valstråd, rostfri
7221 00 10 , 7221 00 90
Indien
10 135,23
26 069,31
27 372,78
25 %
09.8876
Taiwan
6 619,68
17 026,79
17 878,13
25 %
09.8877
Sydkorea
3 300,07
8 488,26
8 912,67
25 %
09.8878
Kina
2 216,86
5 702,09
5 987,20
25 %
09.8879
Japan
2 190,40
5 634,03
5 915,73
25 %
09.8880
Andra länder
1 144,43
2 943,64
3 090,82
25 %
(18)
16
Valstråd, olegerad och annan legerad
7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95
Ukraina
149 009,10
383 273,39
402 437,06
25 %
09.8881
Schweiz
141 995,22
365 232,67
383 494,31
25 %
09.8882
Ryssland
122 883,63
316 074,84
331 878,59
25 %
09.8883
Turkiet
121 331,08
312 081,44
327 685,51
25 %
09.8884
Vitryssland
97 436,46
250 620,96
263 152,01
25 %
09.8885
Moldavien
73 031,65
187 848,18
197 240,59
25 %
09.8886
Andra länder
122 013,20
313 835,96
329 527,76
25 %
(19)
17
Profiler av järn eller olegerat stål
7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90
Ukraina
42 915,19
110 384,21
115 903,42
25 %
09.8891
Turkiet
38 465,03
98 937,73
103 884,61
25 %
09.8892
Sydkorea
10 366,76
26 664,84
27 998,09
25 %
09.8893
Ryssland
9 424,08
24 240,12
25 452,12
25 %
09.8894
Brasilien
8 577,95
22 063,74
23 166,93
25 %
09.8895
Schweiz
6 648,01
17 099,66
17 954,65
25 %
09.8896
Andra länder
14 759,92
37 964,70
39 862,93
25 %
(20)
18
Spont
7301 10 00
Kina
12 198,24
31 375,68
32 944,46
25 %
09.8901
Förenade Arabemiraten
6 650,41
17 105,84
17 961,13
25 %
09.8902
Andra länder
480,04
1 234,73
1 296,46
25 %
(21)
19
Järnvägsmateriel
7302 10 22 , 7302 10 28 , 7302 10 40 , 7302 10 50 , 7302 40 00
Ryssland
2 147,19
5 522,90
5 799,05
25 %
09.8906
Kina
2 145,07
5 517,42
5 793,30
25 %
09.8907
Turkiet
1 744,68
4 487,58
4 711,96
25 %
09.8908
Ukraina
657,60
1 691,46
1 776,03
25 %
09.8909
Andra länder
1 010,85
2 600,06
2 730,07
25 %
(22)
20
Gasrör
7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77
Turkiet
88 914,68
228 701,68
240 136,77
25 %
09.8911
Indien
32 317,40
83 125,12
87 281,37
25 %
09.8912
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
9 637,48
24 789,01
26 028,46
25 %
09.8913
Andra länder
22 028,87
56 661,52
59 494,59
25 %
(23)
21
Ihåliga profiler
7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99
Turkiet
154 436,15
397 232,59
417 094,22
25 %
09.8916
Ryssland
35 406,28
91 070,18
95 623,68
25 %
09.8917
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
34 028,95
87 527,48
91 903,85
25 %
09.8918
Ukraina
25 240,74
64 922,92
68 169,06
25 %
09.8919
Schweiz
25 265,29
57 369,40
60 237,87
25 %
09.8920
Vitryssland
20 898,79
53 754,78
56 442,52
25 %
09.8921
Andra länder
25 265,29
64 986,05
68 235,36
25 %
(24)
22
Rör, sömlösa och rostfria
7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99
Indien
8 315,90
21 389,71
22 459,20
25 %
09.8926
Ukraina
5 224,94
13 439,33
14 111,29
25 %
09.8927
Sydkorea
1 649,31
4 242,27
4 454,39
25 %
09.8928
Japan
1 590,45
4 090,86
4 295,41
25 %
09.8929
Förenta staterna
1 393,26
3 583,68
3 762,86
25 %
09.8930
Kina
1 299,98
3 343,74
3 510,92
25 %
09.8931
Andra länder
2 838,17
7 300,20
7 665,21
25 %
(25)
24
Andra sömlösa rör
7304 19 10 , 7304 19 30 , 7304 19 90 , 7304 23 00 , 7304 29 10 , 7304 29 30 , 7304 29 90 , 7304 31 20 , 7304 31 80 , 7304 39 10 , 7304 39 52 , 7304 39 58 , 7304 39 92 , 7304 39 93 , 7304 39 98 , 7304 51 81 , 7304 51 89 , 7304 59 10 , 7304 59 92 , 7304 59 93 , 7304 59 99 , 7304 90 00
Kina
49 483,75
127 279,51
133 643,48
25 %
09.8936
Ukraina
36 779,89
94 603,32
99 333,49
25 %
09.8937
Vitryssland
19 655,31
50 556,35
53 084,17
25 %
09.8938
Japan
13 766,04
35 408,29
37 178,71
25 %
09.8939
Förenta staterna
12 109,53
31 147,50
32 704,87
25 %
09.8940
Andra länder
55 345,57
142 356,97
149 474,82
25 %
(26)
25
Stora svetsade rör
7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00
Ryssland
140 602,32
361 649,91
379 732,41
25 %
09.8941
Turkiet
17 543,40
45 124,22
47 380,43
25 %
09.8942
Kina
14 213,63
36 559,56
38 387,54
25 %
09.8943
Andra länder
34 011,86
87 483,52
91 857,70
25 %
(27)
26
Andra svetsade rör
7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00
Schweiz
64 797,98
166 669,96
175 003,46
25 %
09.8946
Turkiet
60 693,64
156 113,01
163 918,66
25 %
09.8947
Förenade Arabemiraten
18 676,40
48 038,46
50 440,38
25 %
09.8948
Kina
18 010,22
46 324,96
48 641,20
25 %
09.8949
Taiwan
14 374,20
36 972,56
38 821,19
25 %
09.8950
Indien
11 358,87
29 216,69
30 677,53
25 %
09.8951
Andra länder
36 898,57
94 908,57
99 653,99
25 %
(28)
27
Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd
7215 10 00 , 7215 50 11 , 7215 50 19 , 7215 50 80 , 7228 10 90 , 7228 20 99 , 7228 50 20 , 7228 50 40 , 7228 50 61 , 7228 50 69 , 7228 50 80
Ryssland
117 519,41
302 277,28
317 391,14
25 %
09.8956
Schweiz
27 173,22
69 893,54
73 388,22
25 %
09.8957
Kina
20 273,26
52 145,82
54 753,12
25 %
09.8958
Ukraina
15 969,02
41 074,67
43 128,40
25 %
09.8959
Andra länder
17 540,47
45 116,69
47 372,52
25 %
(29)
28
Olegerad tråd
7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90
Vitryssland
88 294,51
227 106,51
238 461,84
25 %
09.8961
Kina
66 719,82
171 613,24
180 193,90
25 %
09.8962
Ryssland
41 609,21
107 025,04
112 376,29
25 %
09.8963
Turkiet
40 302,46
103 663,89
108 847,08
25 %
09.8964
Ukraina
26 755,09
68 818,05
72 258,95
25 %
09.8965
Andra länder
39 770,29
102 295,06
107 409,81
25 %
(30)
IV.2 – De övergripande tullkvoternas volym per kvartal
ÅR 1
ÅR 2
ÅR 3
Produktnummer
Från 2.2.2019 till 31.3.2019
Från 1.4.2019 till 30.6.2019
Från 1.7.2019 till 30.9.2019
Från 1.10.2019 till 31.12.2019
Från 1.1.2020 till 31.3.2020
Från 1.4.2020 till 30.6.2020
Från 1.7.2020 till 30.9.2020
Från 1.10.2020 till 31.12.2020
Från 1.1.2021 till 31.3.2021
Från 1.4.2021 till 30.6.2021
1
Andra länder
1 307 737,32
2 051 794,76
2 172 108,07
2 172 108,07
2 148 498,20
2 148 498,20
2 286 962,00
2 286 962,00
2 237 245,44
2 262 103,72
2
Andra länder
167 401,61
262 647,35
278 048,49
278 048,49
275 026,22
275 026,22
292 750,78
292 750,78
286 386,63
289 568,70
3A
Andra länder
119,25
187,09
198,07
198,07
195,91
195,91
208,54
208,54
204,01
206,27
3B
Andra länder
3 268,01
5 127,39
5 428,05
5 428,05
5 369,05
5 369,05
5 715,07
5 715,07
5 590,82
5 652,94
4 A
Andra länder
296 430,19
465 088,74
492 360,66
492 360,66
487 008,91
487 008,91
518 395,07
518 395,07
507 125,61
512 760,34
4 B
Andra länder
48 890,51
76 707,53
81 205,51
81 205,51
80 322,84
80 322,84
85 499,39
85 499,39
83 640,71
84 570,05
5
Andra länder
16 782,91
26 331,80
27 875,85
27 875,85
27 572,85
27 572,85
29 349,83
29 349,83
28 711,79
29 030,81
6
Andra länder
12 910,76
20 256,54
21 444,34
21 444,34
21 211,25
21 211,25
22 578,25
22 578,25
22 087,42
22 332,83
7
Andra länder
181 777,76
285 203,04
301 926,80
301 926,80
298 644,99
298 644,99
317 891,70
317 891,70
310 981,01
314 436,35
8
Andra länder
3 969,15
6 227,46
6 592,63
6 592,63
6 520,97
6 520,97
6 941,22
6 941,22
6 790,33
6 865,78
9
Andra länder
19 753,81
30 993,05
32 810,42
32 810,42
32 453,79
32 453,79
34 545,33
34 545,33
33 794,35
34 169,84
10
Andra länder
560,56
879,51
931,08
931,08
920,96
920,96
980,31
980,31
959,00
969,65
12
Andra länder
29 679,33
46 565,85
49 296,38
49 296,38
48 760,55
48 760,55
51 903,01
51 903,01
50 774,69
51 338,85
13
Andra länder
84 771,67
133 003,83
140 802,92
140 802,92
139 272,45
139 272,45
148 248,11
148 248,11
145 025,33
146 636,72
14
Andra länder
3 321,66
5 211,58
5 517,17
5 517,17
5 457,20
5 457,20
5 808,90
5 808,90
5 682,62
5 745,76
15
Andra länder
445,48
698,95
739,93
739,93
731,89
731,89
779,06
779,06
762,12
770,59
16
Andra länder
47 495,07
74 518,13
78 887,73
78 887,73
78 030,25
78 030,25
83 059,05
83 059,05
81 253,42
82 156,24
17
Andra länder
5 745,47
9 014,45
9 543,04
9 543,04
9 439,31
9 439,31
10 047,64
10 047,64
9 829,22
9 938,43
18
Andra länder
186,86
293,18
310,37
310,37
306,99
306,99
326,78
326,78
319,68
323,23
19
Andra länder
393,49
617,37
653,57
653,57
646,46
646,46
688,13
688,13
673,17
680,65
20
Andra länder
8 575,00
13 453,88
14 242,79
14 242,79
14 087,97
14 087,97
14 995,90
14 995,90
14 669,90
14 832,90
21
Andra länder
9 834,81
15 430,48
16 335,29
16 335,29
16 157,73
16 157,73
17 199,05
17 199,05
16 825,16
17 012,10
22
Andra länder
1 104,79
1 733,38
1 835,02
1 835,02
1 815,08
1 815,08
1 932,05
1 932,05
1 890,05
1 911,05
24
Andra länder
21 543,91
33 801,65
35 783,72
35 783,72
35 394,77
35 394,77
37 675,84
37 675,84
36 856,80
37 266,32
25
Andra länder
13 239,52
20 772,34
21 990,39
21 990,39
21 751,37
21 751,37
23 153,17
23 153,17
22 649,84
22 901,51
26
Andra länder
14 363,20
22 535,37
23 856,80
23 856,80
23 597,48
23 597,48
25 118,27
25 118,27
24 572,22
24 845,24
27
Andra länder
6 827,84
10 712,64
11 340,81
11 340,81
11 217,54
11 217,54
11 940,47
11 940,47
11 680,90
11 810,68
28
Andra länder
15 481,05
24 289,24
25 713,51
25 713,51
25 434,02
25 434,02
27 073,16
27 073,16
26 484,61
26 778,88
(1) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8601.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8602
(2) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8603.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8604
(3) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8605.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8606
(4) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8607.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8608
(5) Produkter som är föremål för antidumpningstullar
(6) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8609.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8610
(7) Produkter som inte är föremål för antidumpningstullar (inbegripet bilar)
(8) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8611.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8612
(9) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8613.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8614
(10) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8615.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8616
(11) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8617.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8618
(12) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8619.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8620
(13) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8621.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8622
(14) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8623.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8624
(15) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8625.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8626
(16) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8627.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8628
(17) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8629.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8630
(18) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8631.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8632
(19) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8633.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8634
(20) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8635.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8636
(21) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8637.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8638
(22) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8639.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8640
(23) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8641.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8642
(24) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8643.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8644
(25) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8645.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8646
(26) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8647.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8648
(27) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8649.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8650
(28) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8651.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8652
(29) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8653.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8654
(30) Från 2.2.2019 till 31.3.2019, från 1.7.2019 till 31.3.2020 och från 1.7.2020 till 31.3.2021: 09.8655.
Från 1.4.2019 till 30.6.2019, från 1.4.2020 till 30.6.2020 och från 1.4.2021 till 30.6.2021: 09.8656