Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32019R1896

Artikel 33 i förordning (EU) 2019/1896

Samverkanseffekter mellan sårbarhetsbedömningen och utvärderingsmekanismen för Schengen

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624.

EU-rätten

Artikelns text

1. Samverkanseffekterna mellan sårbarhetsbedömningarna och utvärderingsmekanismen för Schengen ska maximeras för att skapa en bättre situationsbild av Schengenområdets funktion och i möjligaste mån undvika dubbelarbete för medlemsstaterna, samt säkerställa en bättre samordnad användning av unionens relevanta finansieringsinstrument för att stödja förvaltningen av de yttre gränserna.

2. För det ändamål som avses i punkt 1 ska kommissionen och byrån inrätta de arrangemang som krävs för att på ett regelbundet och säkert sätt och i vederbörlig tid inbördes utbyta all information som rör resultaten av sårbarhetsbedömningarna och resultaten av de utvärderingar som utförts inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen på området gränsförvaltning. Dessa arrangemang för informationsutbyte ska omfatta rapporterna om sårbarhetsbedömningar och rapporter från utvärderingsbesök inom Schengen, efterföljande rekommendationer, handlingsplaner och eventuella uppdateringar om genomförandet av de handlingsplaner som medlemsstaterna lämnar in.

3. Vid tillämpningen av utvärderingsmekanismen för Schengen när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna ska kommissionen dela med sig av resultaten av sårbarhetsbedömningarna till samtliga medlemmar i de utvärderingsgrupper för Schengen som deltar i utvärderingen av den berörda medlemsstaten. Sådana uppgifter ska anses vara känsliga i den mening som avses i förordning (EU) nr 1053/2013 och ska behandlas i enlighet med detta.

4. De arrangemang som avses i punkt 2 ska omfatta resultaten av de utvärderingar som utförts inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen i fråga om återvändande, för att säkerställa att byrån är fullt medveten om de identifierade bristerna och därmed kan föreslå lämpliga åtgärder till stöd för de berörda medlemsstaterna i detta avseende.

Artikeln i rättsakten