Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32019R2033

Artikel 29 i förordning (EU) 2019/2033

Potentiell framtida exponering

Ur Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Den potentiella framtida exponering (PFE) som avses i artikel 27 ska för varje derivat utgöra produkten av

a) det faktiska teoretiska belopp (EN) för transaktionen som fastställts i enlighet med punkterna 2–6 i den här artikeln, och

b) den regulatoriska faktor (SF) som fastställts i enlighet med punkt 7 i den här artikeln.

2. Det faktiska teoretiska beloppet (EN) ska vara produkten av det teoretiska beloppet beräknat i enlighet med punkt 3, dess duration beräknad i enlighet med punkt 4, och dess regulatoriska delta, beräknat i enlighet med punkt 6.

3. Det teoretiska beloppet ska, såvida det inte är uttryckligt angivet och oförändrat fram till förfall, fastställas på följande sätt:

a) När det gäller valutaderivatkontrakt ska det teoretiska beloppet definieras som det teoretiska beloppet för kontraktets valutadel, omräknat till inhemsk valuta; om båda delarna av ett valutaderivat är denominerade i andra valutor än den inhemska valutan ska det teoretiska beloppet för varje del räknas om till inhemsk valuta, och den del som har det högsta värdet i inhemsk valuta ska utgöra det teoretiska beloppet.

b) För aktie- och råvaruderivatkontrakt och utsläppsrätter och utsläppsrättsderivat ska det teoretiska beloppet definieras som produkten av marknadspriset för en enhet av instrumentet och det antal enheter som transaktionen refererar till.

c) För transaktioner med flera avkastningsalternativ som är utfallsberoende, däribland digitala optioner eller optionskontrakt som består av flera derivat (target redemption forwards) ska värdepappersföretaget beräkna det teoretiska beloppet för varje utfall och använda det högsta beräknade beloppet.

d) Om det teoretiska beloppet är en formel med marknadsvärden ska värdepappersföretaget använda CMV för att fastställa transaktionens teoretiska belopp.

e) För swappar med varierande teoretiskt belopp såsom swappar där det teoretiska beloppet ökar eller minskar under löptiden (amortising/accreting swaps) ska värdepappersföretaget använda det genomsnittliga teoretiska beloppet för swappens återstående löptid som transaktionens teoretiska belopp.

f) Swappar med hävstång (leveraged swaps) ska räknas om till det teoretiska beloppet för en likvärdig swap utan hävstång så att det angivna teoretiska beloppet, om alla räntesatser i en swap multipliceras med en faktor, multipliceras med faktorn på räntesatserna för att fastställa det teoretiska beloppet.

g) För ett derivatkontrakt med flera utväxlingar av kapitalbelopp ska det teoretiska beloppet multipliceras med antalet utväxlingar av derivatkontraktets kapitalbelopp för att fastställa det teoretiska beloppet.

4. Det teoretiska beloppet för räntederivatkontrakt och kreditderivatkontrakt för löptiden (i år) för dessa kontrakt ska justeras i enlighet med durationen i följande formel:

Duration=(1-exp(-0,05•löptid))/0,05

För andra derivatkontrakt än räntederivatkontrakt och kreditderivatkontrakt ska durationen vara lika med 1.

5. Ett kontrakts löptid ska vara den sista dagen då kontraktet fortfarande kan lösas in.

Om derivatet refererar till värdet på ett annat ränte- eller kreditinstrument ska tiden fastställas på grundval av det underliggande instrumentet.

För optioner ska löptiden vara den senaste inlösendagen som anges i kontraktet.

För derivatkontrakt som är utformade på ett sådant sätt att utestående exponering avvecklas på vissa bestämda datum och villkoren justeras så att kontraktets verkliga värde blir noll, ska den återstående löptiden vara lika med tiden fram till nästa justeringsdag.

6. Värdepappersföretaget får med hjälp av en lämplig modell göra egna beräkningar av det regulatoriska deltat för optioner och swapoptioner, under förutsättning att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande. Modellen ska uppskatta graden av förändring av optionens värde i förhållande till små förändringar i marknadsvärdet på det underliggande instrumentet. För andra transaktioner än optioner och swapoptioner, eller om ingen modell har godkänts av de behöriga myndigheterna, ska delta vara lika med 1.

7. Den regulatoriska faktorn (SF) för varje tillgångsklass ska fastställas i enlighet med följande tabell:

Tabell 3

Tillgångsklass

Regulatorisk faktor

Ränta

0,5 %

Valuta

4 %

Kredit

1 %

Aktie i ett enda namn

32 %

Aktieindex

20 %

Råvaror och utsläppsrätter

18 %

Annan

32 %

8. En nettningsmängds potentiella framtida exponering ska vara summan av den potentiella framtida exponeringen av alla transaktioner i nettningsmängden, multiplicerad med

a) 0,42 för nettningsmängder av transaktioner med finansiella och icke-finansiella motparter för vilka säkerheter vid behov utväxlas bilateralt med motparten i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012,

b) 1 för andra nettningsmängder.

Artikeln i rättsakten