Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32021R0808

Artikel 2 i förordning (EU) 2021/808

Definitioner

Ur Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/808 av den 22 mars 2021 om prestanda och utförande för analysmetoder avseende resthalter av farmakologiskt aktiva substanser som används till livsmedelsproducerande djur, om tolkning av resultat och om de metoder som ska användas för provtagning samt om upphävande av besluten 2002/657/EG och 98/179/EG (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2090 (10), i kommissionens förordning (EU) 2019/1871 (11), i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (12) och i rådets förordning (EEG) nr 315/93 (13) gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)

absolut utbyte: utbytet i sista steget i en analys av en analyt dividerat med mängden analyt i det ursprungliga provet, uttryckt i procent.

(2)

noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan testresultatet och det accepterade sanna referensvärdet, bestämt genom uppskattning av riktigheten och precisionen (14).

(3)

alfa-fel (α-fel): sannolikheten för att det analyserade provet är överensstämmande (negativt), trots att ett analysresultat som uppfyller kraven för ett icke-överensstämmande (positivt) resultat har erhållits (sannolikheten för ett falskt positivt resultat).

(4)

analyt: den komponent i ett system som ska analyseras.

(5)

godkänd substans: farmakologiskt aktiv substans som är godkänd för användning till livsmedelsproducerande djur i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG (15).

(6)

beta-fel (β-fel): sannolikheten för att det analyserade provet är icke-överensstämmande (positivt) trots att ett överensstämmande (negativt) analysresultat har erhållits (sannolikheten för ett falskt negativt resultat).

(7)

systematiskt fel: skillnaden mellan ett uppskattat värde för testresultatet och ett accepterat referensvärde.

(8)

kalibreringsstandard: spårbart referensvärde för mätningar, som motsvarar mängden av den aktuella substansen på ett sätt som knyter värdet till en referensbas.

(9)

certifierat referensmaterial (CRM): referensmaterial som har dokumentation utfärdad av ett organ med delegerade uppgifter och som anger en eller flera specifika egenskapers värde och vilken osäkerhet och spårbarhet som är förknippad med värdena, med användning av giltiga förfaranden (16).

(10)

co-kromatografi: teknik där en okänd substans injiceras i ett kromatografiskt system tillsammans med en eller flera kända substanser, varvid de okända och kända substansernas relativa beteende i förhållande till varandra förväntas bidra till att identifiera den okända substansen.

(11)

kollaborativ avprövning: analys av samma prov(er) med samma metod för att bestämma metodens prestandaegenskaper i olika laboratorier, där man med hjälp av avprövningen kan beräkna det slumpvisa mätfelet och laboratoriernas systematiska fel för den metod som används.

(12)

konfirmeringsmetod: metod som ger fullständig eller kompletterande information som gör det möjligt att entydigt identifiera en substans och, vid behov, kvantifiera den i något av följande fall:

a) Vid MRL-värdet eller den högsta tillåtna halten för godkända substanser.

b) Vid referensvärdet för åtgärder (RPA) för förbjudna eller otillåtna substanser när det har fastställts ett referensvärde för åtgärder.

c) Vid en så låg koncentration som rimligen kan uppnås för förbjudna eller otillåtna substanser när det inte har fastställts något referensvärde för åtgärder.

(13)

täckningsfaktor (k): numerisk faktor som uttrycker önskad konfidensnivå och som är förknippad med den utvidgade mätosäkerheten.

(14)

beslutsgräns vid konfirmering (CCα): den nivå vid och över vilken det med en felsannolikhet av α kan fastställas att ett prov är icke-överensstämmande (positivt), där värdet 1 – α är den statistiska säkerheten uttryckt i procent för att det tillåtna gränsvärdet har överskridits.

(15)

detektionsförmåga vid screening (CCβ): den minsta mängd av en analyt som kan påvisas eller kvantifieras i ett prov med en felsannolikhet på β:

a) För förbjudna eller otillåtna farmakologiskt aktiva substanser avser CCβ den lägsta koncentration vid vilken en metod med en statistisk säkerhet på 1 – β kan påvisa eller kvantifiera prover innehållande resthalter av förbjudna eller otillåtna substanser.

b) För godkända substanser avser CCβ den koncentration vid vilken metoden med en statistisk säkerhet på 1 – β kan påvisa koncentrationer under det tillåtna gränsvärdet.

(16)

spetsat provmaterial: prov som har anrikats med en känd mängd av den analyt som ska påvisas eller kvantifieras.

(17)

interlaborativ avprövning: organisation, utförande och utvärdering av analyser på samma prov(er) som genomförs av två eller flera laboratorier under förutbestämda betingelser för att utvärdera metodens prestanda, antingen som en kollaborativ avprövning eller en kompetensprövning.

(18)

intern standard (IS): substans som inte finns i provet och vars fysikalisk-kemiska egenskaper i så hög grad som möjligt liknar egenskaperna hos den analyt som ska identifieras eller kvantifieras.

(19)

nivå av intresse: koncentrationen av en substans eller analyt i ett prov som är av betydelse för att avgöra dess överensstämmelse med lagstiftningen när det gäller

a) MRL-värdet eller den högsta tillåtna halten för godkända substanser i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 124/2009 (17) och kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 (18),

b) referensvärden för åtgärder för förbjudna eller otillåtna substanser när det har fastställts ett referensvärde för åtgärder i enlighet med förordning (EU) 2019/1871,

c) en så låg koncentration som rimligen kan uppnås vid analys för förbjudna eller otillåtna substanser när det inte har fastställts något referensvärde för åtgärder.

(20)

lägsta kalibrerade nivå (LCL): den lägsta koncentration för vilken mätsystemet har kalibrerats.

(21)

matris: materialet från vilket ett prov tas.

(22)

matriseffekt: skillnaden i respons vid analys mellan en standard som lösts upp i lösningsmedel och en matrismatchad standard, antingen utan korrigering genom användning av en intern standard eller med korrigering genom användning av en intern standard.

(23)

matrismatchad standard: blankmatris (dvs. utan analyt) till vilken analyten tillsätts i ett koncentrationsintervall efter provupparbetning.

(24)

matrisspetsad standard: blankmatris (dvs. utan analyt) till vilken analyten tillsätts i ett koncentrationsintervall före vätskeextraktion och provupparbetning.

(25)

mätstorhet: den specifika storhet som är föremål för mätning.

(26)

mätosäkerhet: icke-negativ parameter som är förknippad med mätresultatet och som karakteriserar spridningen av de värden som rimligen kan tilldelas en mätstorhet baserat på den information som används.

(27)

prestandakriterier: kraven för en prestandaegenskap enligt vilka det går att bedöma om en analysmetod är lämplig för den avsedda användningen och ger tillförlitliga resultat.

(28)

precision: graden av överensstämmelse mellan oberoende testresultat som erhållits under fastställda betingelser; den uttrycks som standardavvikelse eller variationskoefficient för testresultaten.

(29)

kvalitativ metod: analysmetod som kan påvisa eller identifiera en substans eller en grupp substanser baserat på deras kemiska, biologiska eller fysikaliska egenskaper.

(30)

kvantitativ metod: analysmetod som kan bestämma mängden av eller massfraktionen för en substans, så att den kan uttryckas som ett numeriskt värde med lämplig enhet.

(31)

utbyte: den utbyteskorrigerade mängden av en analyt dividerat med den spetsade mängden analyt i matrisprovet, uttryckt i procent.

(32)

utbyteskorrigering: användningen av interna standarder, användningen av en kalibreringskurva i matris eller användningen av en korrigeringsfaktor för utbyte eller en kombination av dessa tillvägagångssätt.

(33)

referensmaterial: material som är tillräckligt homogent och stabilt med avseende på en eller flera specificerade egenskaper och som har konstaterats vara lämpligt för den avsedda användningen vid en mätning eller undersökning av nominella egenskaper (19).

(34)

relativ matriseffekt: skillnaden i respons vid analys mellan en standard som lösts upp i lösningsmedel och en matrismatchad standard med korrigering genom användning av en intern standard.

(35)

repeterbarhet: precision under betingelser där oberoende testresultat erhålls med samma analysmetod på identiska provmaterial i samma laboratorium av samma laborant som använder sig av samma utrustning under ett kort tidsintervall.

(36)

reproducerbarhet: precision under betingelser där testresultat erhålls med samma analysmetod på identiska provmaterial i olika laboratorier med olika laboranter som använder olika utrustning (20).

(37)

robusthet: en analysmetods känslighet för ändringar av de försöksbetingelser vid vilka metoden kan tillämpas som den beskrivs eller med specificerade mindre ändringar.

(38)

screeningmetod: metod som används för screening av en substans eller substansklass på nivån av intresse.

(39)

målkoncentration för screening (STC): den koncentration som är lägre än eller lika med CCβ vid vilken en screeningmätning kategoriserar provet som potentiellt icke-överensstämmande (positivt screeningresultat) och föranleder en konfirmeringsanalys.

(40)

selektivitet: en metods förmåga att skilja mellan den analyt som ska mätas och andra substanser.

(41)

singellaboratoriestudie eller intern validering: analytisk studie som involverar ett enda laboratorium som använder en enda metod för att analysera samma eller olika testmaterial under olika förhållanden och under ett motiverat långt tidsintervall.

(42)

standardaddition: förfarande där en provportion analyseras som den är och där kända mängder av standard tillsätts till de andra provportionerna före analys.

(43)

standard: analyt med känt och certifierat innehåll och renhet som används som referens vid en analys.

(44)

substans: ämne med konstant sammansättning som karakteriseras av de enheter det består av och av vissa fysikaliska egenskaper.

(45)

provportion: den mängd material som tagits från det prov som analysen eller observationen utförs på.

(46)

riktighet: graden av överensstämmelse mellan ett genomsnittligt värde som erhållits från ett stort antal testresultat och ett accepterat referensvärde.

(47)

enheter: de enheter som beskrivs i ISO 80000 (21) och rådets direktiv 80/181/EEG (22).

(48)

validering: påvisande genom undersökning och tillhandahållande av faktiska bevis för att de särskilda kraven för ett specifikt avsett användningsområde uppfylls (23), genom en singellaboratoriestudie eller en kollaborativ avprövning.

(49)

reproducerbarhet inom ett laboratorium eller intermediär precision/intern reproducerbarhet: mätprecision vid en uppsättning laboratorieförhållanden i ett specifikt laboratorium.

Artikeln i rättsakten