Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/939 av den 10 juni 2021 om en provisorisk antidumpningstull på import av monoetylenglykol med ursprung i Amerikas förenta stater och Konungariket Saudiarabien
10 juni 2021
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 92041417-ca4f-11eb-84ce-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1. Inledande
- (1) Den 14 oktober 2020 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen)
- (2) Kommissionen inledde undersökningen efter att ett klagomål hade
- (3) Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommission registrera
- (4) I det föreliggande fallet hade klaganden inte begärt
- 1.2 Berörda parter
- (5) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att
- (6) De berörda parterna fick möjlighet att lämna synpunkter
- (7) Ett förhör genomfördes med Saudi Basic Industries Corporation
- (8) Förhör hölls också med Arteco NV (Arteco), Indorama
- 1.3 Synpunkter på inledandet av undersökningen
- (9) Följande parter inkom med synpunkter på inledandet till
- 1.3.1 Synpunkter om dumpning
- (10) När det gäller bedömningen av dumpning framförde Mitsubishi
- (11) Klaganden svarade att den roll som unionens prisindikator
- (12) I sitt svar erinrade klaganden om att en
- (13) Analysen av den bevisning som i enlighet med
- (14) I synnerhet har klaganden framlagt tillräcklig bevisning om
- (15) Kommissionen håller därför med klaganden om att frågan
- (16) Saudiarabien hävdade att klaganden felaktigt hade konstruerat normalvärdet
- (17) Saudiarabien hävdade också att klaganden, när normalvärdet konstruerades,
- (18) Vidare har klaganden inte försökt att anpassa det
- (19) Vidare har klaganden uppgett ett genomsnittligt elpris på
- (20) Allt i denna första grupp av påpekanden har
- (21) Kommissionen erinrar om att enligt artikel 5.2 i
- (22) Den tillhandahållna informationen om kostnader ansågs i detta
- (23) Vad gäller Saudiarabiens kommentarer avseende de faktiska omständigheter
- (24) När det sedan gäller jämförelsen i klagomålet mellan
- (25) När det gäller jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset
- (26) Klaganden har dock mot bakgrund av den tillgängliga
- (27) På samma linje som Saudiarabien och SABIC invände
- (28) Företaget underströk att kostnaden för att tillverkningskostnaden för
- (29) ExxonMobils och SABIC:s samriskföretag Saudi Yanbu Petrochemical Company
- (30) Yanpets ångkracker använder etan som primär råvara för
- (31) Klagandens antagande att tillverkningsprocesserna är likartade i alla
- (32) I synnerhet är etylentillverkning baserad på nafta vanligen
- (33) Dessutom tar användningen av det asiatiska priset inte
- (34) Kommissionen erkände att det finns skillnader i tillverkningen
- (35) Kommissionen ansåg därför att klaganden, mot bakgrund av
- 1.3.2 Synpunkter beträffande skada
- (36) SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning framhöll att yrkandena
- (37) Kommissionen ansåg att den version som berörda parter
- (38) Saudiarabiens beskickning motsatte sig att import till Förenade
- (39) Den 31 januari 2020 utträdde Förenade kungariket ur
- (40) SABIC ansåg att det fanns ett antal öppna
- (41) Kommissionen erinrar om att alla unionstillverkare som nämns
- (42) I linje med artiklarna 4.1 och 4.2 i
- (43) SABIC och Saudiarabiens beskickning hävdade att det inte
- (44) Efter att den tillhörande analysen hade genomförts fann
- (45) SABIC och Saudiarabiens beskickning hävdade att klaganden inte
- (46) Som preliminär kommentar erinras om att det för
- (47) Den specifika skadeanalys av klagomålet som genomförs av
- (48) Mitsubishi hävdade att 2017 kan ha varit ett
- (49) SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning hävdade att klaganden
- (50) Klaganden hade analyserat verkningarna för volymerna kumulativt, eftersom
- (51) SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning hävdade att klaganden
- (52) Kommissionens analys bekräftade att ingen av de nämnda
- (53) CIRFS hävdade att klagomålen borde ha innefattat de
- (54) Undersökningsperioden för klagomålet inleddes i själva verket den
- (55) Med stöd av det ovanstående bekräftade kommissionen att
- (56) Kommissionen har tagit upp och behandlat alla övriga
- 1.4 Stickprovsförfarande
- (57) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett
- 1.4.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
- (58) I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den
- 1.4.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
- (59) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var
- (60) Två icke-närstående importörer lämnade den begärda informationen och
- (61) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var
- (62) Fem exporterande tillverkare i USA lämnade den begärda
- 1.4.4 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Saudiarabien
- (63) För att avgöra om ett stickprovsförfarande behövdes och
- (64) Fyra tillverkare i Saudiarabien lämnade de begärda uppgifterna
- 1.5 Svar på frågeformulären och dubbelkontroller på distans
- (65) Frågeformulären för unionstillverkare, icke-närstående importörer, användare och exporterande
- (66) Kommissionen fick svar på frågeformulären från de tre
- (67) Kommissionen inhämtade och dubbelkontrollerade alla uppgifter som den
- 1.6 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
- (68) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från
- (69) CPME hävdade att den undersökningsperiod som kommissionen hade
- (70) Kommissionen har frihet att välja undersökningsperiod. I detta
- 2.1 Berörd produkt
- (71) Den berörda produkten är monoetylenglykol (nuvarande EG-nummer 203-473-3),
- (72) MEG betecknas också med namnen etylenglykol, etandiol och
- (73) MEG tillverkas med utgångspunkt från olika råvaror (etan,
- (74) MEG är en förnödenhet som saluförs i två
- (75) MEG med fiberkvalitet används framför allt vid tillverkning
- 2.2 Likadan produkt
- (76) Av undersökningen framgick att följande produkter har samma
- (77) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter
- 2.3 Invändningar avseende produktdefinitionen
- (78) SABIC hävdade att produktdefinitionen var alltför vid och
- (79) Off-spec MEG är inte en annan produkttyp utan
- 3.1 Saudiarabien
- (80) Stickprovsförfarande tillämpades inte för exporterande tillverkare i Saudiarabien
- 3.1.1 Normalvärde
- (81) Kommissionen undersökte först om den exporterande tillverkargruppens totala
- (82) Med tanke på att en enda produkttyp såldes
- (83) Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende
- (84) Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden,
- (85) I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet
- (86) Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden för
- 3.1.2 Justeringar av tillverkningskostnaden
- (87) De samarbetande exporterande tillverkarna köper in råvaran, i
- (88) SABIC ägdes av Saudiarabiens Public Investment Fund, en
- (89) På grund av samverkansförhållandet kan råvaruinköpen inte ses
- (90) Därför undersökte kommissionen råvaruinköpen i detalj och använde
- (91) Om kostnaderna i samband med tillverkning och försäljning
- (92) Kommissionen konstaterade att kostnaden för propanråvaran inte på
- (93) På grundval av de utförda justeringarna av propankostnaden
- (94) På grundval av den justerade tillverkningskostnaden visade analysen
- 3.1.3 Exportpris
- (95) Den MEG som exporterades till unionen från Saudiarabien
- (96) Exportpriset fastställdes på grundval av det pris till
- (97) När det gäller vinstmarginalen beslutade kommissionen, av konfidentialitetsskäl
- (98) Under undersökningens gång inlämnade klaganden dokumentation av vilken
- (99) Lotte förnekade bestämt att man samverkar med Mitsubishi
- (100) Mitsubishi framförde att den information som klaganden hänvisade
- (101) På grund av undersökningens lagstadgade tidslängd har kommissionen
- 3.1.4 Jämförelse
- (102) Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset fritt fabrik.
- (103) Där det var motiverat för att säkerställa en
- 3.1.5 Dumpningsmarginal
- (104) Kommissionen har jämfört det vägda genomsnittliga normalvärdet för
- (105) För alla övriga exporterande tillverkare i Saudiarabien har
- (106) Samarbetsnivån är i detta fall hög eftersom exporten
- (107) De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset
- 3.2 USA
- 3.2.1 Normalvärde
- (108) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte
- (109) Med tanke på att en enda produkttyp såldes
- (110) Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende
- (111) Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden,
- (112) I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet
- (113) Normalvärdet var det faktiska priset på hemmamarknaden enbart
- 3.2.2 Kostnadsfördelning för den berörda produkten
- (114) På grundval av den kostnadsfördelning som historiskt har
- (115) För MEGlobal Americas Inc var mindre än 80
- 3.2.3 Exportpris
- (116) Exportförsäljningen till unionen från de exporterande tillverkare som
- (117) För den exporterande tillverkare som exporterade den berörda
- (118) För den exporterande tillverkare som exporterade den berörda
- 3.2.4 Uppbyggnad av exportpriset vid försäljning till ett närstående bearbetningsföretag i unionen
- (119) För MEGlobal Americas skedde en viss del av
- (120) Men en del av deras försäljning från den
- (121) Med tanke på att det inte fanns något
- (122) Det på detta sätt fastställda priset på MEG
- 3.2.5 Jämförelse
- (123) Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset för de
- (124) Där det var motiverat för att säkerställa en
- 3.2.6 Dumpningsmarginaler
- (125) För de exporterande tillverkare som ingår i urvalet
- (126) På grundval av detta är de preliminära vägda
- (127) När det gäller de samarbetande exporterande tillverkare som
- (128) På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för
- (129) För alla övriga exporterande tillverkare i USA har
- (130) I detta fall utgjorde exporten från de samarbetande
- (131) De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset
- 4.1 Definition av unionsindustrin och unionens tillverkning
- (132) Den likadana produkten tillverkades av 12 tillverkare eller
- (133) Den totala tillverkningen i unionen under undersökningsperioden fastställdes
- (134) Enligt artikel 4.1 i grundförordningen får tillverkare som
- (135) SABIC hävdade att en av klagandena konsekvent har
- (136) Undersökningen har visat att det inte var MEG-tillverkaren
- (137) Mitsubishi hävdade att en av klagandena importerade MEG
- (138) Undersökningen har visat att företaget inte hade importerat
- (139) SABIC hävdade också att ett företag som är
- (140) Kommissionen har också undersökt unionsindustrins befintliga relationer till
- 4.2 Bestämning av den relevanta unionsmarknaden
- (141) För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och
- (142) För att få en så fullständig bild som
- (143) Kommissionen fann att omkring 7 % av den
- (144) Skillnaden mellan den företagsinterna och den öppna marknaden
- (145) En av de MEG-tillverkare som ingår i urvalet
- (146) Kommissionen har undersökt vissa ekonomiska indikatorer med avseende
- (147) Andra ekonomiska indikatorer har däremot bara kunnat granskas
- 4.3 Förbrukning i unionen
- (148) Kommissionen har fastställt unionsförbrukningen på grundval av unionens
- (149) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell
- (150) Allt som allt var förbrukningen på den fria
- 4.4 Import från de berörda länderna
- 4.4.1 Sammantagen bedömning av verkningarna av importen från de berörda länderna
- (151) Kommissionen har undersökt om importen av MEG med
- (152) I denna artikel föreskrivs att verkan av import
- (153) De dumpningsmarginaler som fastställts för importen från USA
- (154) Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från USA och
- (155) Dessutom såldes import från båda länderna till priser
- (156) Därför har alla kriterier som anges i artikel
- (157) SABIC hävdade att importen från Saudiarabien inte borde
- (158) Kommissionen avvisade dessa påståenden. Beslutet om importen ska
- 4.4.2 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
- (159) Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter
- (160) Importen till unionen från de berörda länderna har
- (161) Importen från de berörda länderna ökade med 38
- 4.4.3 Priser på import från de berörda länderna och prisunderskridande
- (162) Kommissionen har fastställt importpriserna på grundval av uppgifter
- (163) Det vägda genomsnittliga importpriset till unionen från de
- (164) Medelvärdet av importpriserna från de berörda länderna sjönk
- (165) Kommissionen har fastställt prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att
- (166) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild typ och för
- (167) Under undersökningsperioden framkom det vid en prisjämförelse för
- (168) Med tanke på att den berörda produkten är
- 4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
- 4.5.1 Allmänna anmärkningar
- (169) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade
- (170) Så som nämns i skäl 58 har ett
- (171) Vid fastställandet av skada har kommissionen skiljt mellan
- (172) De makroekonomiska indikatorerna är: tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym,
- (173) De mikroekonomiska indikatorerna är: medelpriser per enhet, kostnad
- 4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
- 4.5.2.1 Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande
- (174) Unionens totala tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades under
- (175) Unionsindustrins tillverkningsvolym var relativt stabil fram till 2018
- (176) Tillverkningskapaciteten var så gott som konstant under skadeundersökningsperioden.
- (177) Kapacitetsutnyttjandet återspeglade trenden för tillverkningsvolymen och sjönk med
- 4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
- (178) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt
- (179) Den totala försäljningen i unionen sjönk med 20
- (180) Försäljningen på den företagsinterna marknaden sjönk också med
- (181) Under hela skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins totala försäljning på
- 4.5.2.3 Tillväxt
- (182) De ovannämnda siffrorna för tillverkning, försäljningsvolym och marknadsandelar
- 4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
- (183) Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under
- (184) Med tanke på de försämrade marknadsförhållandena sjönk antalet
- 4.5.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
- (185) Alla dumpningsmarginaler låg över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna
- (186) Detta är den första antidumpningsundersökning som gäller den
- 4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer (9)
- 4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
- (187) Det vägda genomsnittliga försäljningspriset för de unionstillverkare som
- (188) Medelvärdet av unionstillverkarnas försäljningspris per enhet till icke-närstående
- (189) Tillverkningskostnaden per enhet för de tillverkare som ingår
- (190) Detta visar på den betydande prispress som blev
- 4.5.3.2 Personalkostnader
- (191) Medelvärdet av personalkostnaderna hos de unionstillverkare som ingår
- (192) Medelvärdet av personalkostnaderna per anställd för de unionstillverkare
- 4.5.3.3 Lagerhållning
- (193) Lagernivåerna för de unionstillverkare som ingår i urvalet
- (194) De utgående lagernivåerna för de unionstillverkare som ingår
- (195) Lagren som procentandel av tillverkningen ökade också med
- 4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
- (196) Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för de unionstillverkare
- (197) Kommissionen har fastställt lönsamheten för de unionstillverkare som
- (198) Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att
- (199) Investeringarna sjönk också med 67 % under skadeundersökningsperioden.
- (200) Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda
- (201) De tre unionstillverkare som ingår i urvalet hör
- 4.5.4 Slutsats om skada
- (202) Importvolymen från de berörda länderna ökade med 38
- (203) De berörda ländernas andel av unionsmarknaden kunde växa
- (204) På grund av denna marknadssituation uppvisade alla huvudsakliga
- (205) De makroekonomiska indikatorerna försämrades också på liknande sätt.
- (206) Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede
- (207) CPME hävdade att uppgifterna efter undersökningsperioden visade att
- (208) Sådana uppgifter faller utanför undersökningsperioden och är under
- (209) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen har
- 5.1 Verkningar av den dumpade importen
- (210) Importvolymen från de berörda länderna ökade med 38
- (211) Importpriserna från de berörda länderna sjönk med i
- (212) Det står klart att den stora importökningen till
- (213) I alla händelser, och oberoende av ett eventuellt
- 5.2 Verkningar av andra faktorer
- 5.2.1 Import från tredjeländer
- (214) Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt
- (215) Importen från de berörda länderna svarade för omkring
- (216) Importen från Ryssland sjönk med 1 % under
- (217) Importen från Kuwait sjönk med 21 % mellan
- (218) Importen från övriga tredjeländer och deras marknadsandelar sjönk
- (219) På denna grundval har kommission preliminärt dragit slutsatsen
- 5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
- (220) Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
- (221) Deras export utgjorde i medeltal ungefär 3 %
- (222) Allt som allt sjönk unionsindustrins export och dess
- (223) Med tanke på exportförsäljningens begränsade och sjunkande andel
- (224) Mitsubishi Corporation hävdade att unionsindustrins dåliga exportprestationer var
- (225) Kommissionen håller inte med om detta. Unionsindustrin är
- 5.2.3 Företagsintern försäljning
- (226) Som det framgår av tabell 1 minskade unionsindustrins
- (227) Med tanke på den företagsinterna marknadens begränsade storlek
- 5.2.4 Andra mer lönsamma produkter än MEG
- (228) Flera berörda parter (CPME, Arteco, HELM, Oxyde) hävdade
- (229) Undersökningen har inte bekräftat dessa påståenden. Unionsindustrin vidhåller
- (230) Följaktligen härrör all påverkan på de fasta kostnaderna
- (231) Dessutom tillverkar unionsindustrin inte andra produkter, t.ex. etylenoxidderivat,
- 5.2.5 Avskrivningskostnader
- (232) Flera berörda parter (Arteco, HELM, Oxyde) framhöll att
- (233) Genom undersökningen konstaterades att avskrivningskostnaderna inte är höga,
- 5.2.6 Råvarukostnad/bristande konkurrenskraft
- (234) Flera berörda parter (Mitsubishi Corporation, Arteco och Oxyde),
- (235) Kommissionen höll inte med om detta påstående. Även
- (236) Beträffande påpekandet om biprodukter har Arteco inte underbyggt
- 5.2.7 Covid-19-pandemin
- (237) Flera berörda parter (CPME, Arteco, HELM, Oxyde) hävdade
- (238) Undersökningen visade att unionsindustrins situation började försämras avsevärt
- (239) Medan förbrukningen gick ned med måttliga 1 %
- (240) Även om man inte kan utesluta att covid-19-pandemin
- 5.2.8 MEG som en globalt handlad förnödenhet
- (241) Arteco och Oxyde hävdade att importen från USA
- (242) Detta påstående är sakligt felaktigt. Unionstillverkarna av MEG
- (243) På unionsmarknaden säljs MEG enligt långtidsskydd eller som
- 5.2.9 Oljepriset
- (244) CPME och CIRFS hävdade att den nedgång hos
- (245) Som det framgår av skäl 234 är etylentillverkningen
- 5.2.10 ”Handelskriget” mellan USA och Kina
- (246) I augusti 2018 beslutade Kina om extra importavgifter
- (247) Sådana synpunkter är inte relevanta, eftersom det juridiska
- 5.2.11 Global prisnedgång under skadeundersökningsperioden
- (248) Flera berörda parter (Mitsubishi, CIRFS) hävdade att den
- (249) Dessa synpunkter kanske kan ge en slutlig förklaring
- 5.2.12 Självförvållad skada
- (250) SABIC hävdade att en unionstillverkare hade kontaktat SABIC
- (251) Beträffande påståendet att en unionstillverkare hade kontaktat SABIC
- 5.2.13 Import av PET till unionen
- (252) Flera berörda parter, Arteco, HELM och Oxyde, hävdade
- (253) Detta påstående är sakligt felaktigt. PET-importen till unionen
- 5.3 Slutsats om orsakssamband
- (254) Den betydande ökningen av import till dumpade priser
- (255) Kommissionen har särskilt och avgränsat verkningarna av alla
- (256) På grundval av ovanstående har kommissionen i detta
- (257) För att kunna fastställa åtgärdernas nivå har kommissionen
- 6.1 Skademarginal
- (258) Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett
- (259) I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen har
- (260) Importvolymen från de berörda länderna ökade avsevärt och
- (261) Ingen av de tillverkare som ingår i urvalet
- (262) Med denna grundval blir det icke skadliga priset
- (263) I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen har
- (264) Dessa kostnader innefattar ytterligare framtida kostnader (dvs. efter
- (265) Kostnaderna för att uppfylla EU ETS har beräknats
- (266) Kommissionen har fastställt att dessa framtida uppfyllandekostnader uppgick
- (267) Kommissionen har därefter fastställt nivån på marginalen för
- (268) Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetande
- 6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
- (269) Med stöd av ovanstående bedömning bör preliminära antidumpningstullar
- (270) Kommissionen har undersökt om den säkert kunde dra
- (271) Kommissionen sände frågeformulär till kända berörda parter. Svar
- 7.1 Unionsindustrins intresse
- (272) Det finns 12 tillverkare i nio grupper av
- (273) Storleken hos den skada som unionsindustrin har lidit
- (274) Det är mycket viktigt att åtgärder vidtas för
- (275) Detta tryck kommer att öka i takt med
- (276) Åtgärderna skulle kunna avlasta en stor del av
- (277) Slutsatsen blir därför att det ligger i unionsindustrins
- 7.2 Icke-närstående importörers/handlares, användares och leverantörers intresse
- 7.2.1 Allmänt
- (278) Utredningen har fastslagit att omkring 55 % av
- (279) De här synpunkterna är viktiga för analysen av
- (280) Först och främst skulle, om åtgärder inte vidtas,
- (281) För det andra är de tillgängliga alternativa leveranskällorna
- (282) För det tredje ligger de förslagna åtgärderna i
- 7.3 Icke-närstående importörers/handlares intresse
- (283) Samarbetsnivån hos icke-närstående importörer/handlare var hög i och
- (284) Båda de icke-närstående importörerna/handlarna motsätter sig åtgärder, som
- (285) Alla importörer/handlare har hur som helst tillgång till
- (286) Av dessa orsaker kan det fastslås att åtgärdernas
- 7.4 Användarnas intresse
- (287) Svar har mottagits från användare från alla tillverkningssegment
- (288) Kylvätskesektorn, där MEG är en viktig insatsvara, består
- (289) Å andra sidan omfattar eftermarknadsdelsegmentet grundprodukter där det
- (290) Tre användare inom segmentet för övriga industriprodukter (fibrer,
- (291) PET-segmentet svarar för nästan 55 % av all
- (292) Sju företag som ingår i fyra grupper har
- (293) Situationen för de sämst presterande bestäms strukturellt av
- (294) Beträffande de företag vars vinster skulle fluktuera kring
- (295) Företag med stabila vinster skulle i viss omfattning
- (296) Under alla förhållanden skulle de ovannämnda eventuella verkningarna
- (297) Sammantaget kan de potentiella ogynnsamma verkningar som olyckligtvis
- (298) Den sammantagna bilden av alla segment visar på
- 7.5 Leverantörernas intresse
- (299) ExxonMobil, som tillverkar paraxylen (råvara vid tillverkning av
- (300) Dessa påståenden var inte underbyggda och kan inte
- 7.6 Mottagna kommentarer
- (301) Flera berörda parter (CPME, CIFRS, Mitsubishi, Arteco, Proviron,
- (302) Som framgår av skäl 274 är det mycket
- (303) CPME hävdade att det inte låg i unionens
- (304) Som det förklaras i skälen 290–297 kan de
- (305) Mitsubishi hävdade att det inte låg i unionens
- (306) Som framgår av skäl 247 fortsätter, fastän restriktionerna
- (307) Arteco hävdade att åtgärderna om de vidtogs bara
- (308) Kommissionen håller inte med om dessa påståenden. Åtgärderna
- (309) Arteco hävdade att, eftersom MEG är en förnödenhet
- (310) Kommissionen håller inte heller med om detta påstående.
- 7.7 Slutsats om unionens intresse
- (311) Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att det
- (312) På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada,
- (313) Provisoriska antidumpningsåtgärder bör vidtas beträffande import av monoetylenglykol
- (314) På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser
- (315) De antidumpningstullsatser för enskilda företag som anges i
- (316) För att säkerställa att reglerna om antidumpningstullar efterlevs
- (317) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade
- (318) Några kommentarer rörande beräkningarnas riktighet har inte mottagits.
- (319) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de
- (320) Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära
11.6.2021
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 205/4
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/939
av den 10 juni 2021
om en provisorisk antidumpningstull på import av monoetylenglykol med ursprung i Amerikas förenta stater och Konungariket Saudiarabien
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 7, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Inledande
(1) Den 14 oktober 2020 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av monoetylenglykol (MEG) med ursprung i Amerikas förenta stater (USA) och Konungariket Saudiarabien (Saudiarabien), (de berörda länderna) i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).
(2) Kommissionen inledde undersökningen efter att ett klagomål hade framförts den 31 augusti 2020 av försvarskommittén för europeiska MEG-tillverkare (klaganden). Klagomålet ingavs för MEG-industrins räkning i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentliga skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.
(3) Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommission registrera import som är föremål för antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand om inte tillräcklig bevisning enligt artikel 5 föreligger för att kraven enligt artikel 10.4 c eller d inte har uppfyllts.
(4) I det föreliggande fallet hade klaganden inte begärt registrering, och kommissionen fann att kraven enligt led d inte uppfyllts, eftersom det, utöver den importnivå som vållade skada under undersökningsperioden, inte därefter förekom någon ytterligare avsevärd ökning av importen. Enligt uppgifter från Eurostat sjönk den genomsnittliga månatliga importvolymen av MEG från de berörda länderna under de fem första månaderna efter att undersökningen hade inletts, (dvs. från november 2020 till mars 2021) med 15 % jämfört med undersökningsperioden. Enligt samma beräkningsbas sjönk importen från USA med 30 % och importen från Saudiarabien med 4 %. Detta kunde hänföras till tillfälliga störningar 1) hos företag i USA på grund av extrema väderförhållanden, och 2) i unionen på grund av sjunkande efterfrågan som följd av covid-19-pandemin. Därför registrerade kommissionen inte importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.
1.2 Berörda parter
(5) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, myndigheterna i de berörda länderna, kända importörer, handlare och användare, och uppmanade dem att delta.
(6) De berörda parterna fick möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.
(7) Ett förhör genomfördes med Saudi Basic Industries Corporation (SABIC), som deltog i förhöret tillsammans med Arabian Petrochemical Company (Petrokemya), Eastern Petrochemical Company (SHARQ), Jubail United Petrochemical Company (United), SABIC Italia S.r.l, SABIC Petrochemicals B.V., Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan), Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet) och Yanbu National Petrochemical Company (Yansab).
(8) Förhör hölls också med Arteco NV (Arteco), Indorama Group, Oxyde Belgium BV (Oxyde), Mitsubishi Corporation (Mitsubishi), kommittén för PET-tillverkare i Europa (CPME) och HELM AG (Helm).
1.3 Synpunkter på inledandet av undersökningen
(9) Följande parter inkom med synpunkter på inledandet till kommissionen:
— Saudiarabiens beskickning.
— Klaganden.
— ExxonMobil Petroleum & Chemical BV (ExxonMobil).
— SABIC, som lämnade in sina synpunkter tillsammans med Petrokemya, SHARQ, United, SABIC Italia S.r.l, SABIC Petrochemicals B.V., Saudi Kayan, Yanpet och Yansab.
— CPME.
— European Man-Made Fiber Association (CIRFS).
— Mitsubishi.
— HELM.
— Oxyde.
— Proviron Industries nv (Proviron).
— Arteco.
1.3.1 Synpunkter om dumpning
(10) När det gäller bedömningen av dumpning framförde Mitsubishi att kommissionen, med tanke på att olika prisindex spelar en betydande roll för hur MEG säljs i unionen, borde undersöka om den påstådda dumpningen eventuellt inte berodde på en medveten handelspolitik utan helt enkelt hade orsakats av skillnader mellan indextrender inom och utanför unionen. Avtalspriser bestäms genom förhandlingar om rabatter mot bakgrund av olika index, och avtalen löper normalt under 1 eller 2 år. Tillverkare som kommer överens om priser i ett ett- eller tvåårigt avtal vet inte om det till slut kommer att uppstå en skillnad mellan deras avtal inom och utanför unionen förrän efter det att avtalet har ingåtts och priserna har fastställts och betalats.
(11) Klaganden svarade att den roll som unionens prisindikator spelar har överbetonats och feltolkats. Indexet är en uppgift om ett pris i unionen vid en given tidpunkt, vilket är resultatet av balansen mellan tillgång och efterfrågan baserad på ett stort antal köpare och säljare. De unionstillverkare som har framfört klagomålet kan inte styra eller manipulera indexet, eftersom de alla befinner sig på säljarsidan.
(12) I sitt svar erinrade klaganden om att en slutsats om dumpning är en rent objektiv jämförelse av normalvärdet och exportpriset. Begreppet uppsåt är främmande för reglerna fastställande av dumpning.
(13) Analysen av den bevisning som i enlighet med artikel 2 i grundförordningen tillhandahölls av de klagande har visat att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för dumpning på EU-marknaden.
(14) I synnerhet har klaganden framlagt tillräcklig bevisning om exportpris och normalvärde för att visa att dumpningsmarginalerna är betydande. Det fanns tillräcklig bevisning för de siffror utifrån vilka normalvärdet beräknades, vilket analysen från kommissionens avdelningar bekräftade. Kommissionen gjorde i sin analys av dumpning nödvändiga justeringar. Sammanfattningsvis konstaterade man, på grundval av en rättvis jämförelse av normalvärdet och exportpriset, att dumpningsmarginalerna var betydande.
(15) Kommissionen håller därför med klaganden om att frågan om avsikt inte berör den lagstadgade analys som just beskrivits.
(16) Saudiarabien hävdade att klaganden felaktigt hade konstruerat normalvärdet för MEG som tillverkats i Saudiarabien på grundval av kostnadsfaktorer som inte är relevanta för Saudiarabien och inte gjort en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset.
(17) Saudiarabien hävdade också att klaganden, när normalvärdet konstruerades, hade felbedömt fakta, såsom (i) SABIC tillverkar inte MEG – MEG-tillverkarna är förtecknade i klagomålet, (ii) SABIC och Aramco var inte närstående under den skadeundersökningsperiod som klagomålet avser, samt (iii) tillverkare av MEG i Saudiarabien köper inte in etylen från Saudi Aramco.
(18) Vidare har klaganden inte försökt att anpassa det surrogatvärde på etylen som använts för att konstruera normalvärdet så att det motsvarar de verkliga tillverkningskostnaderna i Saudiarabien.
(19) Vidare har klaganden uppgett ett genomsnittligt elpris på 0,067 euro/kWh, medan den offentliggjorda elprislistan motsvarar 0,043 euro/kWh.
(20) Allt i denna första grupp av påpekanden har upprepats i SABIC:s kommentarer.
(21) Kommissionen erinrar om att enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för den klagande. I detta hänseende måste man komma ihåg att det tydligt framgår av den rättsliga standarden avseende den bevisning som krävs för ett klagomål (”tillräcklig prima facie-bevisning”) att mängden av och kvaliteten på informationen i klagomålet inte nödvändigtvis är samma som för den information som är tillgänglig i slutet av en undersökning. När klagomålet lämnas in måste inte den undersökande myndigheten (i detta fall kommissionen) ha tillgång till samma bevisning för dumpning och skada (i den mening som avses i artiklarna 2 och 3) som krävs för stöd till införandet av provisoriska eller slutgiltiga antidumpningstullar. En antidumpningsundersökning är en process under vilken man gradvis, allt eftersom undersökning framskrider, säkrar bevis på förekomsten av de faktorer som krävs för att vidta en åtgärd eller för att avsluta ett förfarande. Det är inte uteslutet att något ändras mellan det att klagomålet inkommer och undersökningens slut. Emellertid anses det inte att sådana ändringar påverkar den övergripande slutsatsen att en undersökning är motiverad, eftersom det finns tillräcklig bevisning för skadevållande dumpning.
(22) Den tillhandahållna informationen om kostnader ansågs i detta hänseende vara tillräckligt användbar och korrekt för fastställandet av ett normalvärde, i den prima facie-situation som gällde vid inledandet, mot bakgrund av den bevisning som sökanden hade tillgång till.
(23) Vad gäller Saudiarabiens kommentarer avseende de faktiska omständigheter som uppges i klagomålet understryker kommissionen att etylen är den primära råvaran för tillverkningen av MEG och att klaganden hade rätt i sitt påpekande att leveranskedjan för etylen i Saudiarabien var vertikalt integrerad, till och med innan Saudi Aramcos förvärv av SABIC.
(24) När det sedan gäller jämförelsen i klagomålet mellan normalvärdet och exportpriset var denna enligt Saudiarabien och SABIC inte rättvis eftersom klaganden inte hade gjort den fritt fabrik. Istället har enligt Saudiarabien fob-exportpriser jämförts, eftersom avdrag från cif-statistikvärdet bara har gjorts för uppskattade fraktkostnader, med ett konstruerat normalvärde som uppenbarligen inbegriper direkta försäljningskostnader.
(25) När det gäller jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset erinrar kommissionen om att den dumpningsmarginal som beräknats i klagomålet inte nödvändigtvis återspeglar den exakta dumpningsgrad som ska beräknas vid undersökningen, transaktion för transaktion och typ för typ.
(26) Klaganden har dock mot bakgrund av den tillgängliga informationen, tillhandahållit tillräcklig bevisning avseende exportpriset och normalvärdet för att visa att produkten dumpas. De siffror som normalvärdet har baserats på har styrkts av tillräcklig bevisning, vilket har bekräftats av kommissionens avdelningars analys, och hänsyn har tagits till erforderliga justeringar vid kommissionens dumpningsanalys.
(27) På samma linje som Saudiarabien och SABIC invände ExxonMobil mot beräkningen av tillverkningskostnaderna för monoetylenglykol i Saudiarabien, i synnerhet för råvaran etylen som beskrivs i klagomålet.
(28) Företaget underströk att kostnaden för att tillverkningskostnaden för etylen framför allt bestäms av den typ av råvara som används i ångkrackern, och att kostnaderna för sådana råvaror kan skilja sig avsevärt
(29) ExxonMobils och SABIC:s samriskföretag Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet) köper in råvaran från Saudi Aramco. Klaganden hänvisade istället till etylenpriset på den asiatiska marknaden, vilket inte lämpar sig för att bestämma etylenpriset i Saudiarabien, där tillverkningskostnaderna för etylen är mycket lägre än i Asien.
(30) Yanpets ångkracker använder etan som primär råvara för att tillverka etylen, medan ångkrackrar i Asien och i unionen vanligen använder nafta
(31) Klagandens antagande att tillverkningsprocesserna är likartade i alla länder är därför vilseledande enligt ExxonMobil.
(32) I synnerhet är etylentillverkning baserad på nafta vanligen dyrare än den som baseras på etan, och tillverkningskostnaden i unionen är därför högre än i Saudiarabien och i USA eftersom tillverkningen i dessa länder huvudsakligen baseras på etan som råvara.
(33) Dessutom tar användningen av det asiatiska priset inte hänsyn till den annorlunda situation för en integrerad tillverkare som tillverkar både etylen och monoetylenglykol som t.ex. Yanpet.
(34) Kommissionen erkände att det finns skillnader i tillverkningen av etylen, men ansåg inte att sådana skillnader i råvarukostnader innebär att unionens och Saudiarabiens industrier är vitt skilda och inte kan jämföras.
(35) Kommissionen ansåg därför att klaganden, mot bakgrund av den information som denne hade tillgång till, hade framlagt tillräcklig bevisning för att produkten dumpas och att det därför var motiverat att inleda en undersökning.
1.3.2 Synpunkter beträffande skada
(36) SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning framhöll att yrkandena om konfidentiell behandling i klagomålet var omotiverade, t.ex. den totala MEG-förbrukningen i unionen och de makroekonomiska indikatorer som var baserade på uppgifter om 12 MEG-tillverkare i unionen. Vidare hävdade SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning att klaganden inte hade framlagt några icke konfidentiella sammanfattningar av information som lämnats på konfidentiell bas, t.ex. för den företagsinterna marknaden. Det framfördes vidare att klagandens begränsade informationsutlämnande, och att kommissionen inte har genomdrivit tydliga regler för behandling av konfidentiell information, är till skada för Saudiarabiens rätt till försvar.
(37) Kommissionen ansåg att den version som berörda parter kan begära att få ta del av som finns i klagomålet innehöll all väsentlig bevisning och icke konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som beviljats konfidentiell behandling, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet. Artikel 19 i grundförordningen och artikel 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal medger skydd för konfidentiell information under omständigheter där ett yppande skulle medföra en betydande konkurrensfördel för en konkurrent eller ha en betydande ogynnsam verkan för den som lämnar informationen, eller för den från vilken informationen har erhållits. Den information som lämnats med förbehåll för konfidentialitet, och de begränsade bilagorna till klagomålet, faller inom denna kategori. Klaganden har hur som helst lämnat ytterligare information i detta avseende.
(38) Saudiarabiens beskickning motsatte sig att import till Förenade kungariket ingick i klagomålet och i undersökningens omfattning.
(39) Den 31 januari 2020 utträdde Förenade kungariket ur unionen. Unionen och Förenade kungariket kom gemensamt överens om en övergångsperiod under vilken Förenade kungariket fortfarande skulle omfattas av unionsrätten, som löpte ut den 31 december 2020 (3). Klagomålet baserades på uppgifter för EU-28 eftersom det ingavs före övergångsperiodens slut. Från och med den 1 januari 2021 betraktas därför företag och organisationer i Förenade kungariket inte längre som berörda parter i handelspolitiska skyddsförfaranden. Därför har undersökningen genomförts på grundval av EU-27.
(40) SABIC ansåg att det fanns ett antal öppna frågor beträffande den aktuella beräkningens tillförlitlighet och klagandenas allmänna representativitet. I detta avseende hävdade SABIC att en av klagandena konsekvent importerade MEG från Saudiarabien och därför inte borde ha deltagit i klagomålet. Vidare importerade också ett företag som är närstående till en stödjande unionstillverkare MEG från Saudiarabien, och således är den eventuella skada som dessa företag lidit självförvållad. SABIC hävdade också att en annan MEG-tillverkare hade kontaktat SABIC för marknadsföring av MEG från Saudiarabien i unionen. SABIC hävdade vidare att BASF SE och Ineos Lavera inte är klagande och att det begränsade antal unionstillverkare som ingår i klaganden väcker frågor om deras representativitet. SABIC hävdade också att kommissionen borde undersöka det skäl som medförde att IQOXE inte deltar i klagomålet, för att säkerställa att IQOXE:s frånvaro inte har andra orsaker än den incident som inträffade i januari 2020. Oxyde väckte också frågan om varför övriga unionstillverkare inte samarbetade.
(41) Kommissionen erinrar om att alla unionstillverkare som nämns i klagomålet, och som i övrigt var kända av kommissionen före inledandet, har kontaktats inom ramen för undersökningen om i vilken utsträckning de stöder eller motsätter sig klagomålet. Beräkningen har baserats på tillverkade MEG-kvantiteter så som de beskrivs i dessa tillverkares och tillverkarorganisationers enskilda förklaringar och på uppgifter i klagomålet, där också information om den totala produktionen i unionen ingår. Under inledandeskedet drogs därför slutsatsen att villkoren i artikel 5.4 i grundförordningen var uppfyllda.
(42) I linje med artiklarna 4.1 och 4.2 i grundförordningen får tillverkare som är exportörer eller importörer närstående och/eller själva är importörer av den påstått dumpade produkten undantas från unionsindustrin om deras samband med exportörerna eller importörerna av den dumpade produkten och/eller deras importer är sådant att de kan väntas handla annorlunda än tillverkare utan sådana samband. I den analys som gjordes före inledandet framkom inte någon anledning att undanta någon av de klagande tillverkarna från definitionen av unionsindustrin. Vidare gjorde kommissionen under undersökningens gång en bedömning av denna aspekt, vilket framgår av skälen 135–140. Beträffande påståendet att BASF SE och Ineos Lavera inte deltog i klagomålet är detta påstående sakligt felaktigt. Dessa båda tillverkare deltar i klagomålet, vilket framgår av bilaga A-1 till den icke konfidentiella versionen av klagomålet.
(43) SABIC och Saudiarabiens beskickning hävdade att det inte fanns någon faktisk eller juridisk grund för sammanslagningen av importen från Saudiarabien och USA, och att dessa importer påverkades av olika dynamiska förhållanden, att deras trender i unionen var olika, och att importpriset från Saudiarabien inte underskred priserna i unionen, vilket däremot importen från USA gjorde.
(44) Efter att den tillhörande analysen hade genomförts fann kommissionen att villkoren för sammanslagning av de berörda länderna under klagomålsskedet var uppfyllda baserat på tillgänglig information och statistik. Dumpningsmarginalerna befanns vara högre än miniminivån. Som tillgänglig officiell importstatistik visar var den dumpade importen volymmässigt inte försumbar (högre än miniminivån) för alla berörda länder. Dessutom är MEG en förnödenhet, och konkurrensen mellan produkter som importeras från Saudiarabien och USA och produkter från unionsindustrin är identisk och strikt baserad på pris, oavsett försäljningskanaler. Att prisunderskridande inte återfinns i klagomålet beträffande import från Saudiarabien innebär inte att priser inte påverkas. Under inledandeskedet drogs därför slutsatsen att villkoren i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda.
(45) SABIC och Saudiarabiens beskickning hävdade att klaganden inte hade bedömt skadan objektivt enligt artikel 3.2 i grundförordningen och att förekomsten av väsentlig skada inte stöddes av faktauppgifterna. Bedömningen av skadan och orsakssambandet, som baseras på en jämförelse mellan uppgifter från olika perioder, dvs. januari–december 2017, 2018 och 2019 samt april 2019–mars 2020, har inte gett en sanningsenlig och opartisk bild av situationen eftersom året 2019 och undersökningsperioden till stor del överlappar varandra, utan den borde istället ha undersökt uppgifterna för perioderna april–mars 2016/2017, 2017/2018, 2018/2019 och 2019/2020 för att bedöma skadan och orsakssambandet. Dessutom framhölls att jämförelsen förvreds av MEG-försäljningens säsongsbetonade och cykliska natur. Det hävdades vidare att de makroekonomiska uppgifter som klaganden hade framlagt för den inhemska industrin som helhet visade att den hade presterat bra under skadeundersökningsperioden, medan mikroindikatorerna, som bara avsåg klaganden, presterade sämre jämfört med övriga MEG-tillverkare i unionen, vilket också väckte oro rörande klagandens representativitet. Vidare framhölls att klaganden inte hade gett några belägg för att lönsamheten hade sjunkit på grund av trycket från import som hade orsakat en snabbare nedgång av priserna jämfört med råvarukostnaderna. SABIC hävdade också att klaganden inte hade gett en rättvisande bild av situationen, eftersom beräkningen bara avsåg lönsamheten hos försäljning till icke-närstående kunder och att klaganden inte hade lämnat tillräcklig motivering för att undanta den företagsinterna marknaden från förbrukningen i unionen. Vidare hävdade SABIC, utan att framlägga bevis, att de höga lönsamhetsmarginaler som unionsindustrin noterade under 2017 och 2018 för inhemsk försäljning till icke-närstående kunder kan ha varit en följd av den kartell som rådde fram till 2017, och att det därför inte var lämpligt att tillämpa en vinstmarginal på 18 % för analysen av målprisunderskridandet, med tanke på att denna lönsamhet är baserad på siffror från 2016, när kartellen hade full effekt. Konungariket Saudiarabiens beskickning hävdade också att beräkningen av marginalen för målprisunderskridande kunde ifrågasättas, eftersom den utgår från en vinst som inte verkar vara baserad på en rimlig lönsamhet.
(46) Som preliminär kommentar erinras om att det för ett prima facie-avgörande om väsentlig skada bland annat krävs en undersökning av relevanta faktorer i enlighet med vad som anges i artikel 5.2 d i grundförordningen. I artikel 5.2 i grundförordningen stadgas det uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5. Artikel 3.5 i grundförordningen stadgar att uppräkningen inte är uttömmande och att vare sig en enskild eller flera av dessa faktorer behöver ge avgörande ledning. Alla faktorer behöver därför inte visa på försämring för att ett konstaterande av väsentlig skada ska kunna fastställas prima facie. Vidare innebär det faktum att det finns andra faktorer som kan påverka unionsindustrins situation inte nödvändigtvis att den dumpade importens inverkan på denna industri inte är väsentlig.
(47) Den specifika skadeanalys av klagomålet som genomförs av kommissionen har visat att det fanns tillräcklig bevisning som pekade mot en ökad penetration på unionsmarknaden (i både absoluta och relativa termer) av import från Saudiarabien och USA till priser som underskrider (i fallet med import från USA) och avsevärt underbjuder unionsindustrins egna priser. Detta visar sig ha haft en väsentlig skadeverkan på unionsindustrins tillstånd, vilket exempelvis yttrar sig i form av minskad tillverkning, försäljning och marknadsandel, försämrade finansiella resultat eller den prisnivå som unionsindustrin tillämpar. Beträffande påpekandet om skadeundersökningsperioden och undersökningsperioden brukar kommissionen välja en undersökningsperiod på ett år och de tre föregående kalenderåren, också under klagomålsskedet. När det gäller SABIC:s kommentar om företagsintern försäljning har klaganden framlagt bevisning rörande företagsintern försäljning. Följden blev att en undersökning gjordes av marknaden som helhet, och för vissa aspekter på skadan med fokus på den fria marknaden. Den analys som kommissionen därefter genomförde av den tillgängliga informationen visade bl.a. en åtskillnad mellan fria och företagsinterna marknader. Vad gäller påståendet att lönsamhetsberäkningen i fråga om målprisunderskridande var oriktig, eftersom den utgick från en orimlig vinstmarginal, konstateras det att kommissionen var nöjd med den bevisning för målprisunderskridande som klaganden hade framlagt och betraktade den som tillräcklig prima facie-bevisning.
(48) Mitsubishi hävdade att 2017 kan ha varit ett exceptionellt år för unionsindustrin och att 2017 därför inte kunde vara ett lämpligt referensår för skadebedömningen, samt att den skadeundersökningsperiod som klagomålet avser borde ha förlängts till tidigare år. Det framfördes vidare att användningen av ett- till tvååriga avtal inom industrin också kunde kräva en bedömning under längre tid. Mitsubishi hävdade att klagomålet visade att det inte förekom något allmänt prisunderskridande för importen från USA och Saudiarabien under undersökningsperioden och att kravet på bevis för väsentligt prisunderskridande var särskilt viktigt i det föreliggande fallet, med tanke på att huvuddelen av försäljningen sker enligt avtal som normalt löper under ett till två år. Kommissionen ansåg att inget av Mitsubishis påståenden motsade slutsatsen att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda ett antidumpningsförfarande. Det hade inte inträffat någon exceptionell händelse som motiverade att skadeundersökningsperioden skulle förlängas till före den 1 januari 2017. Skadeundersökningsperioden medger att hänsyn tas till de särskilda omständigheterna hos avtal som löper under ett till två år. Klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att dumpad import hade haft väsentliga skadeverkningar för tillståndet hos unionsindustrin, och kommissionen ansåg att den bevisning om prisunderskridande som sökanden hade framlagt var nöjaktig – liksom bevisningen om prisnedgång och försäljning under unionsindustrins kostnader.
(49) SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning hävdade att klaganden inte hade visat att det förelåg ett orsakssamband enligt artikel 3.6 i grundförordningen eftersom klaganden enbart har undersökt priseffekterna och inte sambandet mellan importvolymerna från Saudiarabien och USA. De framhöll vidare att importvolymen för MEG från Saudiarabien hade minskat under skadeundersökningsperioden och att importpriserna från Saudiarabien inte hade kunnat få ogynnsamma effekter för klaganden eftersom inget prisunderskridande förekom.
(50) Klaganden hade analyserat verkningarna för volymerna kumulativt, eftersom villkoren i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda i detta skede. Att försämringen för unionsindustrins situation och den ökade penetrationen för dumpad import inträffade samtidigt ger en stark antydan om ett orsakssamband. Att prisunderskridande inte förekom innebär inte att exportpriserna inte skulle ha kunnat vålla skada, eftersom unionsindustrins priser var resultatet av en kraftig prispress från den till låga priser dumpade importen. Den avgörande faktorn för att fastställa skada och orsakssamband är att unionstillverkarna inte hade något annat val än att sänka sina försäljningspriser för att försvara sin marknadsandel och bibehålla rimliga produktionsnivåer. Vidare förvärrades situationen för unionsindustrin genom att den dumpade importen såldes på en öppen och transparent marknad med välkända priser, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser för att begränsa förlusten av marknadsandelar.
(51) SABIC och Konungariket Saudiarabiens beskickning hävdade att klaganden inte hade undersökt andra skadeorsaker, t.ex. effekterna av den etyleninköpskartell som var i funktion minst fram till mars 2017 och troligen hade återverkningar också senare. SABIC framhävde andra faktorer som i) unionsindustrins bristande konkurrenskraft på grund av att den genomsnittliga tillverkningskostnaden i unionen var högre än i Mellanöstern och Nordamerika. ii) den minskande andel etylenoxid som används vid MEG-tillverkning, till förmån för andra etylenoxidderivat, iii) den ökade importen av polyetentereftalat (PET), som direkt har påverkat konsumtionen av MEG, iv) självförvållad skada genom import av MEG från Saudiarabien. Följaktligen hävdade SABIC att klaganden, genom att inte ens nämna de ovan uppräknade övriga kända skadeorsakerna och inte utföra en analys av i vilken mån skadan kan tillskrivas andra faktorer, inte har uppfyllt de krav som fastställs i artikel 3.7 i grundförordningen. Mitsubishi hävdade också att den påstådda skadan kunde tillskrivas i) den globala nedgången för MEG-priserna, ii) unionsindustrins bristande konkurrenskraft, snarare än någon påstådd dumpning. Företaget hävdade också att de unionstillverkare som inte deltog i klagomålet hade presterat bättre resultat än de som deltog, och att de nu återhämtar sig.
(52) Kommissionens analys bekräftade att ingen av de nämnda faktorerna, oavsett om de i sak är riktiga eller inte, motsäger slutsatsen att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda ett antidumpningsförfarande sett till det faktum att den dumpade importen har haft en väsentlig skadlig påverkan på unionsindustrins tillstånd.
(53) CIRFS hävdade att klagomålen borde ha innefattat de ogynnsamma följderna av covid-19-pandemin som en skadevållande faktor under 2020 genom att felaktigt uppge att undersökningsperioden i klagomålet omfattade perioden från den 1 juli 2019 till den 30 juni 2020.
(54) Undersökningsperioden för klagomålet inleddes i själva verket den 1 april 2019 och avslutades den 31 mars 2020, och därför skulle verkningarna av covid-19-pandemin ha blivit kännbara för unionsindustrin först efter undersökningsperioden.
(55) Med stöd av det ovanstående bekräftade kommissionen att klaganden hade framlagt tillräcklig bevisning för dumpning, skada och orsakssamband och därmed hade uppfyllt kraven enligt artikel 5.2 i antidumpningsavtalet och artikel 5.2 i grundförordningen. Klagomålet uppfyller därmed kraven för ett inledande.
(56) Kommissionen har tagit upp och behandlat alla övriga relevanta kommentarer i avsnitten nedan.
1.4 Stickprovsförfarande
(57) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.
1.4.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
(58) I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen valde ut stickprovet på grundval av den tillverknings- och försäljningsvolym för produkten i unionen som unionstillverkarna hade uppgett i samband med tillståndsanalysen före inledandet. Stickprovet bestod av tre unionstillverkare, av vilka två var närstående. De unionstillverkare som ingår i urvalet svarade för 64,1 % av den totala tillverkningen och 65 % av den totala försäljningen i unionen. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom, och urvalet bekräftades därför.
1.4.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
(59) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.
(60) Två icke-närstående importörer lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.
1.4.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i USA.
(61) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i USA att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom USA:s beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.
(62) Fem exporterande tillverkare i USA lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två grupper av exporterande företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tillgängliga tiden. De grupper av exporterande tillverkare som ingår i urvalet stod för omkring 55 % av importen från USA till EU-27 under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i Förenta staterna om urvalet. Inga synpunkter mottogs och urvalet bekräftades.
1.4.4 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Saudiarabien
(63) För att avgöra om ett stickprovsförfarande behövdes och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Saudiarabien att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Konungariket Saudiarabiens beskickning att namnge och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.
(64) Fyra tillverkare i Saudiarabien lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. En av dem förklarade dock att ingen export hade ägt rum under undersökningsperioden, medan de tre övriga är närstående eftersom två av dem tillverkar i Saudiarabien via ett samriskavtal med den tredje tillverkaren. Med tanke på det ovannämnda beslutade kommissionen att inte företa något urval av exporterande tillverkare i Saudiarabien.
1.5 Svar på frågeformulären och dubbelkontroller på distans
(65) Frågeformulären för unionstillverkare, icke-närstående importörer, användare och exporterande tillverkare gjordes tillgängliga på Internet (4)på inledandedagen.
(66) Kommissionen fick svar på frågeformulären från de tre unionstillverkare som ingår i urvalet, två icke-närstående importörer (Helm och Oxyde), sju användare (Arteco, Indorama Group, Neo Group, Novapet, PlastiVerd, Selenis, SIR Industriale) och åtta exporterande tillverkare (Lotte Chemical Louisiana LLC, MEGlobal Americas Inc, Saudi Kayan Petrochemical Company, Yanbu National Petrochemical Company, Eastern Petrochemical Company, Saudi Yanbu Petrochemical Company, Arabian Petrochemical Company, Jubail United Petrochemical Company).
(67) Kommissionen inhämtade och dubbelkontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, åtföljande skada och unionens intresse. På grund av covid-19-pandemins utbrott och de efterföljande åtgärder som vidtagits för att hantera utbrottet (tillkännagivandet om covid-19) (5) kunde kommissionen inte genomföra kontrollbesök på plats hos de företag som ingår i urvalet eller de samarbetande användarna. I stället genomförde kommissionen dubbelkontroller på distans av den information som följande företag lämnade via videokonferens:
Unionstillverkare:
— BASF Antwerpen N.V., Belgien (och dess närstående försäljningsbolag BASF SE)
— INEOS NV, Belgien (och dess närstående försäljningsbolag INEOS Europe AG)
— INEOS Manufacturing Deutschland GmbH, Tyskland (och dess närstående försäljningsbolag INEOS Europe AG)
Exporterande tillverkare i USA:
— Lotte Chemical Louisiana LLC
— MEGlobal Americas Inc
Närstående handlare, importörer och bearbetningsföretag:
— MEGlobal International FZE, Förenade Arabemiraten
— MEGlobal Europe GmbH, Schweiz
— Equipolymers GmbH, Tyskland
Exporterande tillverkare i Saudiarabien:
— Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan)
— Yanbu National Petrochemical Company (Yansab)
— Eastern Petrochemical Company (Sharq)
— Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet)
— Arabian Petrochemical Company (Petrokemya)
— Jubail United Petrochemical Company (United)
Till de exporterande tillverkarna i Saudiarabien närstående handlare
— Saudi Basic Industries Corporation (SABIC), Saudiarabien
Närstående handlare, importörer och bearbetningsföretag:
— SABIC Petrochemicals B.V., Nederländerna
— SABIC Italia Srl, Italien
— Exxon Mobil Petroleum & Chemical BV, Nederländerna
1.6 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(68) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från den 1 juli 2019 till den 30 juni 2020 (undersökningsperioden). Undersökningen av trender som är relevanta för att bedöma skada omfattade perioden från den 1 januari 2017 till slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).
(69) CPME hävdade att den undersökningsperiod som kommissionen hade valt inte innefattade perioden omedelbart innan undersökningen inleddes, vilket föreskrivs i artikel 6.1 i grundförordningen. CPME framhöll att eftersom undersökningen inleddes den 14 oktober 2020 borde perioden juli–september 2020 ha ingått i undersökningsperioden. CPME hävdade att perioden från januari till juni 2020, som ingick i undersökningsperioden, hade blivit snedvriden genom verkningarna av covid-19-pandemin. Därför ansåg CPME att kommissionen borde samla in uppgifter från perioden efter undersökningen för att bedöma skador och unionens intresse.
(70) Kommissionen har frihet att välja undersökningsperiod. I detta fall har den valda perioden den dubbla fördelen att den dels ansluter till inledandedagen och dels är baserad på en halvårsperiod, vilket underlättar samarbetet för företagen och därmed resultatens riktighet och relevans. Verkningarna av covid-19-pandemin analyseras med avseende på orsakande, eftersom dessa kan vara relevanta för faktorer som kan försvaga orsakssambandet. Argumentet avvisades därför.
2 BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Berörd produkt
(71) Den berörda produkten är monoetylenglykol (nuvarande EG-nummer 203-473-3), med ursprung i USA och Saudiarabien, vilken för närvarande omfattas av KN-nummer ex 2905 31 00 (Taric-nummer 2905310010) (den berörda produkten).
(72) MEG betecknas också med namnen etylenglykol, etandiol och etan-1,2-diol.
(73) MEG tillverkas med utgångspunkt från olika råvaror (etan, propan, flytande gas, butan) för tillverkning av etylen. Etylenet blandas sedan med syre så att etylenoxid bildas och därefter med matten för att tillverka monoetylenglykol.
(74) MEG är en förnödenhet som saluförs i två olika kvaliteter: fiberkvalitet och teknisk kvalitet. Fiberkvaliteten utmärks genom hög renhet (99,9 %), medan den tekniska kvaliteten har lägre renhetsnivåer.
(75) MEG med fiberkvalitet används framför allt vid tillverkning av PET, polyesterfibrer, hartser och folier. MEG med teknisk kvalitet används huvudsakligen inom bilindustrin som frysskyddsmedel. Bland andra MEG-tillämpningar kan nämnas värmeöverföringsmedier. avisningsmedel, ytbeläggningar, omättade polyesterhartser, polyesterpolyoler och dehydrogenering av naturgas.
2.2 Likadan produkt
(76) Av undersökningen framgick att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
— Den berörda produkten.
— Den produkt som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i de berörda länderna. och
— Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.
(77) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.
2.3 Invändningar avseende produktdefinitionen
(78) SABIC hävdade att produktdefinitionen var alltför vid och begärde att ”off-spec MEG” skulle undantas från undersökningen med motiveringen att produkten inte var jämförbar med eller konkurrerade med högkvalitativ (”on-spec”) MEG. SABIC framhöll vidare att kommissionen, om den beslutade att inte undanta off-spec MEG från undersökningens omfattning, borde ändra produktkontrollnumrets uppbyggnad så att det också innefattade off-spec MEG.
(79) Off-spec MEG är inte en annan produkttyp utan MEG som har försämrats genom syresättning som skett av misstag under transport. MEG-tillverkare framställer inte sådan produkt avsiktligt. Beroende på försämringsgraden kan off-spec MEG antingen kasseras eller blandas med högkvalitativ MEG och användas i vissa tillämpningar, t.ex. kylvätska inom bilindustrin. Yrkandet avvisades därför och produktkontrollnumret behövde inte ändras.
3 DUMPNING
3.1 Saudiarabien
(80) Stickprovsförfarande tillämpades inte för exporterande tillverkare i Saudiarabien Den enda företagsgruppen, SABIC, har sex tillverkningsanläggningar som kontrollerades var för sig med avseende på deras tillverkningskostnader. Bara en av de sex tillverkningsanläggningarna tillverkade för den inhemska marknaden, och därför användes dess tillverkningskostnad vid beräkningen av normalvärdet. Men både inhemsk försäljning och export undersöktes på företagsgruppnivå.
3.1.1 Normalvärde
(81) Kommissionen undersökte först om den exporterande tillverkargruppens totala inhemska försäljningsvolym var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta var den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden representativ.
(82) Med tanke på att en enda produkttyp såldes på den inhemska marknaden, och att den dessutom exporterades till unionen, behövde kommissionen inte kontrollera representativiteten på produkttypnivå.
(83) Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.
(84) Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
a) försäljningsvolymen, vid försäljning till nettopriser som är lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen, och
b) om det vägda genomsnittliga försäljningspriset är lika med eller högre än tillverkningskostnaden per enhet.
(85) I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden.
(86) Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden för enbart den lönsamma inhemska försäljningen under undersökningsperioden, om
a) volymen av den lönsamma försäljningen utgör högst 80 % av den totala försäljningsvolymen, eller
b) det vägda genomsnittliga priset är lägre än tillverkningskostnaden per enhet.
3.1.2 Justeringar av tillverkningskostnaden
(87) De samarbetande exporterande tillverkarna köper in råvaran, i synnerhet propan, för tillverkningen av MEG från ett närstående företag, det statsägda Saudi Aramco, monopolleverantören i landet.
(88) SABIC ägdes av Saudiarabiens Public Investment Fund, en statlig enhet, fram till slutet av juni 2020, då dess 70 % aktiestock köptes av Saudi Aramco. Saudiarabiens regering äger 95,8 % av Saudi Aramco, och Aramcos styrelseordförande sedan 2016, H.E. Yasir O. Al-Rumayyan, är också styresman och styrelseledamot i Public Investment Fund sedan 2015. Därför betraktas de båda företagen som närstående, eftersom regeringen är aktieägare i företaget, och eftersom H.E. Yasir O. AL Rumayyan är befattningshavare/styrelseledamot i båda företagen.
(89) På grund av samverkansförhållandet kan råvaruinköpen inte ses som sedvanlig handel och kan därmed inte användas för att fastställa normalvärdet. I det specifika fallet propan (den råvara som används för att tillverka etylen och därefter MEG) bestäms priserna av regeringen med hänsyn till de närstående företagens verksamhet. Priserna påverkas därmed direkt av samverkansförhållandet, så som avses i artikel 2.1 i grundförordningen.
(90) Därför undersökte kommissionen råvaruinköpen i detalj och använde den nedan beskrivna metoden för att beräkna normalvärdet. SABIC köper in propan från Saudi Aramco till det av regeringen fastställda priset, som är 20 % lägre än det japanska propanpriset (6).
(91) Om kostnaderna i samband med tillverkning och försäljning av den berörda produkten inte på ett rimligt sätt återspeglas i den berörda partens bokföring ska, enligt artikel 2.5 andra stycket i grundförordningen, dessa kostnader justeras eller fastställas på grundval av andra tillverkare eller exportörer i samma land eller, om sådana uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan användas, på någon annan skälig grund, inbegripet uppgifter från andra representativa marknader.
(92) Kommissionen konstaterade att kostnaden för propanråvaran inte på ett rimligt sätt återspeglades i SABIC:s bokföring på grund av företagets samverkan med leverantören. Kommissionen företog därför en justering av propankostnaden genom att öka det pris som SABIC betalade till Saudi Aramco så att rabatten på 20 % bortföll och priset anslöts till den normalnivå som Saudiarabiens regering tillämpar.
(93) På grundval av de utförda justeringarna av propankostnaden har kommissionen justerat den etylenkostnad som SABIC använt i tillverkningskostnaden för MEG.
(94) På grundval av den justerade tillverkningskostnaden visade analysen av den inhemska försäljningen att mindre än 80 % av all inhemsk försäljning var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lägre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.
3.1.3 Exportpris
(95) Den MEG som exporterades till unionen från Saudiarabien tillverkades av sex exporterande tillverkare, av vilka två ingår i samriskföretag med ExxonMobil och SPDC (ett till Mitsubishi Corporation närstående företag). MEG exporteras därefter via tre olika nätverk av närstående handlare och importörer i unionen: ett för SABIC, ett för ExxonMobil och ett för SPDC.
(96) Exportpriset fastställdes på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådant fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst.
(97) När det gäller vinstmarginalen beslutade kommissionen, av konfidentialitetsskäl beträffande uppgifterna från samarbetande icke-närstående importörer, att preliminärt använda den vinstmarginal som använts i ett tidigare förfarande som avsåg en annan kemisk produkt tillverkad av en liknande industri och importerad under liknande omständigheter, det vill säga den vinstmarginal på 6,89 % (7) som fastslogs i den nyligen genomförda PVA-undersökningen. I detta skede utgör denna vinstmarginal det mest objektiva tillgängliga underlaget för att man ska komma fram till en nöjaktig uppskattning av ett marknadsmässigt exportpris.
(98) Under undersökningens gång inlämnade klaganden dokumentation av vilken det framgår att det fanns anledning att anta att Lotte och Mitsubishi hade ingått en form av samverkans- eller kompensationsavtal rörande distribution och försäljning av MEG, inbegripet i unionen. Klaganden påpekade att exportpriset, i de fall där det visar sig att exportpriset är opålitligt på grund av ett samverkans- eller kompensationsavtal mellan exportören och importören eller en tredje part, därmed kan konstrueras på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna först säljs vidare till en oberoende köpare.
(99) Lotte förnekade bestämt att man samverkar med Mitsubishi rörande distribution och försäljning av MEG, inbegripet i unionen. Den information som klaganden hade lämnat var föråldrad och avsåg 2015, när samtal mellan Lotte och Mitsubishi fördes rörande möjligheten att starta ett samriskföretag, men detta genomfördes inte. Lotte och Mitsubishi är alltså inte varandra närstående.
(100) Mitsubishi framförde att den information som klaganden hänvisade till var föråldrad och att man inte har någon sådan samverkar med Lotte som avses i grundförordningen. Företaget klargjorde att det inte finns några kompensationsavtal mellan Mitsubishi Corporation och Lotte som skulle kunna göra Lottes exportförsäljningspriser på MEG till Mitsubishi annorlunda än vid normal handel.
(101) På grund av undersökningens lagstadgade tidslängd har kommissionen inte utrett frågan helt i detta skede utan kommer att fortsätta att granska den för ett definitivt avgörande, även med avseende på dess tillåtlighet.
3.1.4 Jämförelse
(102) Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset fritt fabrik.
(103) Där det var motiverat för att säkerställa en rättvis jämförelse har kommissionen justerat normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkar priser och prisjämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar har gjorts för inhemsk försäkring, frakt i Saudiarabien, provision, hantering och lastning och tillkommande kostnader i Saudiarabien, sjöfraktkostnad, sjöförsäkring, tullar i EU, kreditkostnad, teknisk assistans, bankavgifter, årsslutrabatter och andra tillägg.
3.1.5 Dumpningsmarginal
(104) Kommissionen har jämfört det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.
(105) För alla övriga exporterande tillverkare i Saudiarabien har kommissionen fastställt dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja. Samarbetsnivån är de samarbetande exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen uttryckt som andel av den totala importen från Saudiarabien under undersökningsperioden, sådan den framgår på grundval av uppgifter från Eurostat.
(106) Samarbetsnivån är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetande exporterande tillverkarna utgjorde omkring 100 % av den totala importen under undersökningsperioden. Med detta som utgångspunkt har kommissionen beslutat att fastställa dumpningsmarginalen för alla övriga företag till den nivå som gäller för företaget med den högsta dumpningsmarginalen.
(107) De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
Företag
Preliminär dumpningsmarginal
Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan)
11,1 %
Yanbu National Petrochemical Company (Yansab)
11,1 %
Eastern Petrochemical Company (Sharq)
11,1 %
Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet)
11,1 %
Arabian Petrochemical Company (Petrokemya)
11,1 %
Jubail United Petrochemical Company (United)
11,1 %
Alla övriga företag
11,1 %
3.2 USA
3.2.1 Normalvärde
(108) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje exporterande tillverkare som ingår i urvalet var representativ. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades att den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande tillverkare som ingår i urvalet var representativ.
(109) Med tanke på att en enda produkttyp såldes på den inhemska marknaden, och att den dessutom exporterades till unionen, behövde kommissionen inte kontrollera representativiteten på produkttypnivå.
(110) Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.
(111) Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
a) försäljningsvolymen, vid försäljning till nettopriser som är lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen, och
b) om det vägda genomsnittliga försäljningspriset är lika med eller högre än tillverkningskostnaden per enhet.
(112) I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden.
(113) Normalvärdet var det faktiska priset på hemmamarknaden enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om
a) volymen av den lönsamma försäljningen utgör högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för denna typ, eller
b) det vägda genomsnittliga priset är lägre än tillverkningskostnaden per enhet.
3.2.2 Kostnadsfördelning för den berörda produkten
(114) På grundval av den kostnadsfördelning som historiskt har tillämpats av företaget visade analysen av den inhemska försäljningen att mindre än 80 % av all inhemsk försäljning var lönsam för Lotte Chemicals Louisiana LLC och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lägre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.
(115) För MEGlobal Americas Inc var mindre än 80 % av all inhemsk försäljning lönsam och det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.
3.2.3 Exportpris
(116) Exportförsäljningen till unionen från de exporterande tillverkare som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag.
(117) För den exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det faktiskt betalade eller debiterade priset för den berörda produkten vid försäljning på export till EU, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.
(118) För den exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten till EU via ett närstående företag som fungerade som importör i Schweiz, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådant fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst. I det senare fallet tillämpades samma vinstmarginal som beskrivs i avsnittet Exportpris för Saudiarabien.
3.2.4 Uppbyggnad av exportpriset vid försäljning till ett närstående bearbetningsföretag i unionen
(119) För MEGlobal Americas skedde en viss del av försäljningen från deras närstående importör i unionen till icke-närstående kunder, och därför har den metodik använts som beskrivs i avsnittet 3.2.3 ovan.
(120) Men en del av deras försäljning från den närstående importören i unionen skedde till ett närstående MEG-bearbetningsföretag, som sedan tillverkade en annan produkt (PET) för försäljning till andra. Det närstående bearbetningsföretaget har samarbetat med undersökningen och lämnat begärda uppgifter.
(121) Med tanke på att det inte fanns något sådant återförsäljningspris som avses i artikel 2.9 i grundförordningen har kommissionen fastställt ett exportpris på ”någon annan skälig grund”, dvs. kostnadsstrukturen för PET.
(122) Det på detta sätt fastställda priset på MEG har sedan använts för att beräkna exportpriset med hjälp av metodiken i avsnitt 3.2.3 ovan, eftersom en närstående importör fanns.
3.2.5 Jämförelse
(123) Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet på grundval av priset från fabrik.
(124) Där det var motiverat för att säkerställa en rättvis jämförelse har kommissionen justerat normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkar priser och prisjämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar har gjorts för hantering och lastning, frakt i exportlandet, sjöfrakt, sjöfraktförsäkring, tullar och andra importavgifter, frakt inom unionen, kreditkostnader, inhemsk försäkring.
3.2.6 Dumpningsmarginaler
(125) För de exporterande tillverkare som ingår i urvalet har kommissionen jämfört det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.
(126) På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna enligt artikel 2.12, uttryckt som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:
Företag
Preliminär dumpningsmarginal
Lotte Chemical Louisiana LLC
8,5 %
MEGlobal Americas Inc
38,3 %
(127) När det gäller de samarbetande exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet har kommissionen beräknat den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal har fastställts på grundval av marginalerna för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet.
(128) På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetande exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 13,5 %.
(129) För alla övriga exporterande tillverkare i USA har kommissionen fastställt dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja. Samarbetsnivån är de samarbetande exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen uttryckt som andel av den totala importen från USA under undersökningsperioden, sådan den framgår på grundval av uppgifter från Eurostat.
(130) I detta fall utgjorde exporten från de samarbetande exporterande tillverkarna omkring 59 % av den totala importen under undersökningsperioden. På denna grundval beslutade kommissionen att den övriga dumpningsmarginalen skulle anses ligga på samma nivå som den marginal som fastställts för den största representativa transaktionsgruppen per kund hos den samarbetande exporterande tillverkare som hade högst dumpningsmarginal.
(131) De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
Företag
Preliminär dumpningsmarginal
Lotte Chemical Louisiana LLC
8,5 %
MEGlobal Americas Inc
38,3 %
Övriga samarbetande företag
13,5 %
Alla övriga företag
52,0 %
4 SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens tillverkning
(132) Den likadana produkten tillverkades av 12 tillverkare eller nio tillverkargrupper i unionen under undersökningsperioden. De utgör ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.
(133) Den totala tillverkningen i unionen under undersökningsperioden fastställdes till 942 911 ton. Kommissionen har fastställt detta tal på grundval av alla tillgängliga uppgifter som rör unionsindustrin, t.ex. klagandens uppgifter vilkas tillförlitlighet och fullständighet kontrollerades mot uppgifterna från de unionstillverkare som ingår i urvalet. Uppgifterna för icke samarbetande unionstillverkare uppskattades av klaganden på grundval av marknadsundersökningar. Som anges i skäl 58 svarade de unionstillverkare som ingår i urvalet för 64,1 % av unionens totala tillverkning av den likadana produkten.
(134) Enligt artikel 4.1 i grundförordningen får tillverkare som är närstående till exportörer eller importörer i Saudiarabien och/eller USA och/eller själva importerar den påstått dumpade produkten undantas från unionsindustrin. Artikel 4.2 bestämmer när tillverkare ska anses exportörer och importörer närstående.
(135) SABIC hävdade att en av klagandena konsekvent har importerat MEG från Saudiarabien och därför inte bör betraktas som en unionstillverkare.
(136) Undersökningen har visat att det inte var MEG-tillverkaren som sådan som importerade MEG från Saudiarabien utan två närstående företag. Dessa närstående företag importerade mycket marginella volymer MEG från Saudiarabien under undersökningsperioden, för att punktvis komplettera sina leveranser. Dessa närstående företag är MEG-användare. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att det inte finns något skäl att undanta denna tillverkare från unionsindustrin.
(137) Mitsubishi hävdade att en av klagandena importerade MEG från de berörda länderna och därför inte borde betraktas som en unionstillverkare.
(138) Undersökningen har visat att företaget inte hade importerat den berörda produkten under undersökningsperioden. Tidigare import har varit mycket marginell, för att punktvis komplettera tillverkningen. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att det inte finns något skäl att undanta denna tillverkare från unionsindustrin.
(139) SABIC hävdade också att ett företag som är en stödtillverkare närstående också importerade MEG från Saudiarabien. Företaget samarbetade inte och det fanns ingen annan bevisning som gjorde det möjligt för kommissionen att sluta sig till att företaget skulle undantas från definitionen av unionsindustri. Om detta företag skulle ha undantagits skulle det med tanke på dess begränsade storlek ändå inte ha haft någon nämnvärd påverkan på bestämningen av skada och orsakssamband.
(140) Kommissionen har också undersökt unionsindustrins befintliga relationer till exportörer och importörer av den berörda produkten. Undersökningen visade att en av huvudaktieägarna i en icke samarbetande unionstillverkare är MEG-tillverkaren i Saudiarabien, och att två ytterligare icke samarbetande unionstillverkare ägs av MEG-tillverkare i USA. Med tanke på att dessa företag inte samarbetar och att ytterligare bevisning på detta område saknas har kommissionen inte kunna dra slutsatsen att de bör undantas från definitionen av unionsindustri.
4.2 Bestämning av den relevanta unionsmarknaden
(141) För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, man i denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.
(142) För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin har kommissionen samlat in uppgifter om hela MEG-verksamheten och bedömt om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den fria marknaden.
(143) Kommissionen fann att omkring 7 % av den totala förbrukningen i unionen var företagsintern under undersökningsperioden, så som av tabell 1 nedan visar. Den företagsinterna marknaden minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden.
(144) Skillnaden mellan den företagsinterna och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för direkt konkurrens från importerade produkter. Tillverkning som är avsedd för försäljning på en fri marknad konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten.
(145) En av de MEG-tillverkare som ingår i urvalet byter en del av sin MEG-tillverkning mot en likvärdig volym etylenoxid inom ramen för ett långsiktigt bytesavtal som också innefattar en konverteringsavgift som bestäms när bytesavtalet undertecknas. Volymen för MEG-delen av detta avtal har medtagits vid bedömningen av makroekonomiska indikatorer, men undantagits från de mikroekonomiska indikatorerna eftersom den konverteringsavgift som mottagits av denna unionstillverkare inte är baserad på marknadsförhållandena. Att ta med försäljningen enligt detta bytesavtal vid bedömningen av de mikroekonomiska indikatorerna skulle ändå inte ha påverkat lönsamhetstrenden eller slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada, så som det framgår av skälen 197 och 206.
(146) Kommissionen har undersökt vissa ekonomiska indikatorer med avseende på unionsindustrin på grundval av uppgifter för den fria marknaden. Dessa indikatorer är: försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym och priser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde. I de fall där det var möjligt och motiverat har undersökningsresultaten jämförts med uppgifterna för den företagsinterna marknaden för att få en fullständig bild av unionsindustrins situation.
(147) Andra ekonomiska indikatorer har däremot bara kunnat granskas meningsfullt genom att se till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsintern användning. Dessa indikatorer är: tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.
4.3 Förbrukning i unionen
(148) Kommissionen har fastställt unionsförbrukningen på grundval av unionens totala försäljning, sådan den bestämts av klaganden plus import från alla tredjeländer enligt Eurostats registrering.
(149) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:
Tabell 1
Förbrukning i unionen (ton)
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Total förbrukning i unionen
1 687 120
1 765 864
1 755 524
1 624 170
Index
100
105
104
96
Företagsintern marknad
164 452
163 791
140 637
119 102
Index
100
100
86
72
Fri marknad
1 522 668
1 602 073
1 614 888
1 505 068
Index
100
105
106
99
Källa: Eurostat, klaganden.
(150) Allt som allt var förbrukningen på den fria marknaden i unionen ganska stabil och sjönk med 1 %. Från 2017 till 2019 ökade unionsmarknaden med 6 %, från 1 522 668 ton till 1 614 888 ton, innan den sjönk under undersökningsperioden med 6,8 % till 1 505 068 ton, så gott som samma nivå som 2017.
4.4 Import från de berörda länderna
4.4.1 Sammantagen bedömning av verkningarna av importen från de berörda länderna
(151) Kommissionen har undersökt om importen av MEG med ursprung i de berörda länderna borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.
(152) I denna artikel föreskrivs att verkan av import från mer än ett land ska bedömas sammantaget bara om det kan fastställas att
a) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar, och
b) det är lämpligt att slå samman verkan av importen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan importerade produkter och den likadana unionsprodukten.
(153) De dumpningsmarginaler som fastställts för importen från USA och Saudiarabien översteg den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymen från respektive berört land var inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Marknadsandelen under undersökningsperioden var i själva verket 16,7 % för import från USA och 24,2 % från Saudiarabien.
(154) Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från USA och Saudiarabien och mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den likadana produkten var likartade. Mer specifikt uttryckt konkurrerar de importerade produkterna intensivt med varandra och med MEG som är tillverkad i unionen, eftersom MEG är en mycket priskänslig homogen förnödenhet som säljs till liknande kundkategorier. Även om det kan finnas vissa skillnader beträffande försäljningskanaler (unionsindustrin säljer direkt till icke-närstående kunder, exporterande tillverkare i USA säljer antingen direkt eller via närstående importörer/handlare och saudiarabiska exporterande tillverkare säljer i huvudsak via närstående importörer/handlare) baseras konkurrensen framför allt på lägsta pris och inte på dessa försäljningskanaler.
(155) Dessutom såldes import från båda länderna till priser som lågt klart under unionsindustrins kostnader så som framhålls i skäl 211, vilket på ett likartat sätt bidrar till den prisnedgång som drabbat unionsindustrin enligt beskrivningen i skälen 188–190.
(156) Därför har alla kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllts, och importen från USA och Saudiarabien har undersökts sammantaget med syfte att fastställa skada.
(157) SABIC hävdade att importen från Saudiarabien inte borde slås samman med importen från USA, eftersom i) importen från Saudiarabien och från USA följde olika trender, ii) ”det genomsnittliga värdet per importenhet” från Saudiarabien var 5 % högre än från USA, iii) tillverkare i Saudiarabien och USA säljer MEG till unionen via olika kanaler och till olika priser.
(158) Kommissionen avvisade dessa påståenden. Beslutet om importen ska bedömas sammantaget eller inte bör grundas på de kriterier som stadgas i artikel 3.4 i grundförordningen och som i detta fall har uppfyllts, vilket framhålls i skälen 153–155. Ingen av de aspekter som SABIC har tagit upp kan ifrågasätta lämpligheten av att undersöka importen från Saudiarabien tillsammans med importen från Förenta staterna.
4.4.2 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
(159) Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel har fastställts genom att jämföra importvolymerna med förbrukningen i unionen.
(160) Importen till unionen från de berörda länderna har utvecklats på följande sätt:
Tabell 2
Importvolym (ton) och marknadsandel
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Importvolym från de berörda länderna (ton)
481 466
574 965
703 348
663 835
Index
100
119
146
138
Marknadsandel (%)
31,6
35,9
43,6
44,1
Index
100
114
138
139
Importvolym från USA (ton)
57 919
73 681
209 013
270 508
Index
100
127
361
467
Marknadsandel (%)
3,8
4,6
12,9
18,0
Index
100
121
340
473
Importvolym från Konungariket Saudiarabien (ton)
423 547
501 284
494 335
393 327
Index
100
118
117
93
Marknadsandel (%)
27,8
31,3
30,6
26,1
Index
100
112
110
94
Källa: Eurostat.
(161) Importen från de berörda länderna ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen av marknadsandelen var ännu mer uttalad eftersom den berörda importens marknadsandel ökade med 12,5 procentenheter, från 31,6 % år 2017 till 44,1 % under undersökningsperioden. Eftersom förbrukningen var relativt stabil under undersökningsperioden jämfört med 2017 skedde den plötsliga ökningen av de berörda ländernas marknadsandelar uppenbart till förfång för övriga marknadsaktörer, i synnerhet unionsindustrin.
4.4.3 Priser på import från de berörda länderna och prisunderskridande
(162) Kommissionen har fastställt importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det är viktigt att klargöra att nivån hos dessa statistiska priser kan skilja sig från verifierade priser hos samarbetande exporterande tillverkare som sådana, eftersom merparten av importen från de berörda länderna, särskilt från Saudiarabien, sker via närstående importörer/handlare. Uppgifter om de senare bekräftar de trender och allmänna nivåer som nämns nedan.
(163) Det vägda genomsnittliga importpriset till unionen från de berörda länderna har utvecklats enligt följande:
Tabell 3
Importpriser (euro/ton)
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
USA
747
775
508
441
Index
100
104
68
59
Saudiarabien
704
746
545
470
Index
100
106
77
67
De berörda länderna
709
749
534
458
Index
100
106
75
65
Källa: Eurostat.
(164) Medelvärdet av importpriserna från de berörda länderna sjönk med 35 % under skadeundersökningsperioden. I själva verket sjönk importpriserna från båda länderna, dvs. med 41 % från USA och med 33 % från Saudiarabien under skadeundersökningsperioden. Nedgången var särskilt uppenbar från 2018 till 2019, då exporterande tillverkare i USA ökade sin marknadsandel med 8,3 procentenheter till förfång för unionsindustrin, medan exporterande tillverkare i Saudiarabien bibehöll sina marknadsandelar genom att dessutom sänka sina priser, även detta i mycket betydande grad.
(165) Kommissionen har fastställt prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra följande:
— Det vägda genomsnittliga försäljningspriset för varje produkttyp som de unionstillverkare som ingår i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån från fabrik. och
— Motsvarande vägda genomsnittliga pris för varje produkttyp av importen från de tillverkare i Saudiarabien och USA som ingår i urvalet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställt på grundval av kostnad, försäkring och frakt (cif-nivå), med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.
(166) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild typ och för transaktioner i samma handelsled, efter erforderliga justeringar och efter avräkning av rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionstillverkare som ingår i urvalet. Den gav en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på [10,7–13,0] % för importen från Saudiarabien, men på grundval av ett vägt genomsnitt av de två berörda amerikanska företagens alla transaktioner tycks det inte förekomma något prisunderskridande när det gäller importen från USA.
(167) Under undersökningsperioden framkom det vid en prisjämförelse för varje enskild typ och för transaktioner i samma handelsled att importen från de berörda länderna underbjöd unionsindustrins priser med i medeltal [7,6–9,3] %.
(168) Med tanke på att den berörda produkten är en förnödenhet och att konkurrensen till stor del baseras enbart på priset, samt att priserna är mycket transparenta (dvs. kända på marknaden), måste sådana marginaler anses vara betydande. En liten prisskillnad kan göra att köparen byter leverantör. Detta har också bekräftats genom användarnas svar. Vidare låg, som tabellerna 3 och 7 visar, importpriserna från båda de berörda länderna under unionsindustrins tillverkningskostnader under undersökningsperioden.
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
(169) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens påverkan på unionsindustrin en utvärdering av alla ekonomiska indikatorer av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.
(170) Så som nämns i skäl 58 har ett stickprovsförfarande använts för att fastställa den skada som unionsindustrin eventuellt har lidit.
(171) Vid fastställandet av skada har kommissionen skiljt mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen har utvärderat de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i de svar på frågeformuläret som inlämnats av klaganden. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen har utvärderat de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingår i urvalet lämnat i sina svar på frågeformuläret. Båda uppgiftsgrupperna befanns vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.
(172) De makroekonomiska indikatorerna är: tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.
(173) De mikroekonomiska indikatorerna är: medelpriser per enhet, kostnad per enhet, personalkostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.
4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1 Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(174) Unionens totala tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:
Tabell 4
Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Tillverkningsvolym (ton)
1 165 543
1 171 349
997 626
942 911
Index
100
100
86
81
Tillverkningskapacitet (ton)
1 521 000
1 521 000
1 521 000
1 478 500
Index
100
100
100
97
Kapacitetsutnyttjande (%)
76,6
77,0
65,6
63,8
Index
100
100
86
83
Källa: klagandens verifierade svar på frågeformuläret.
(175) Unionsindustrins tillverkningsvolym var relativt stabil fram till 2018 och sjönk sedan med 14,4 % under 2019 jämfört med 2018 och med 5,4 % under undersökningsperioden jämfört med 2019. Denna nedgång i tillverkningsvolym sammanföll med den plötsliga ökning av importvolymen och sänkning av importpriserna som konstaterades 2019, vilket tabellerna 2 och 3 ovan visar. Totalt sett minskade tillverkningsvolymen med 19 % under skadeundersökningsperioden.
(176) Tillverkningskapaciteten var så gott som konstant under skadeundersökningsperioden. Den sjönk något under undersökningsperioden, bland annat på grund av en olycka i en av unionstillverkarnas anläggningar i januari 2020 (8).
(177) Kapacitetsutnyttjandet återspeglade trenden för tillverkningsvolymen och sjönk med 13 procentenheter under skadeundersökningsperioden.
4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
(178) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 5
Försäljningsvolym och marknadsandel
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Total försäljningsvolym på unionsmarknaden – både fri och företagsintern försäljning (ton)
1 106 652
1 105 241
972 515
889 779
Index
100
100
88
80
Marknadsandel (%)
65,6
62,6
55,4
54,8
Index
100
95
84
84
Försäljning på företagsintern marknad (ton)
164 452
163 791
140 637
119 102
Index
100
100
86
72
Marknadsandel av försäljning på företagsintern marknad
9,7
9,3
8,0
7,3
Index
100
95
82
75
Försäljning på den fria marknaden (ton)
942 200
941 449
831 878
770 677
Index
100
100
88
82
Marknadsandel för försäljning på den öppna marknaden (%)
61,9
58,8
51,5
51,2
Index
83
83
Källa: Eurostat, klagandens verifierade svar på frågeformuläret.
(179) Den totala försäljningen i unionen sjönk med 20 % under skadeundersökningsperioden. Denna nedgång, som började under 2019, skedde mot en bakgrund av en samtidig avsevärd ökning av importvolymen från de berörda länderna.
(180) Försäljningen på den företagsinterna marknaden sjönk också med 28 % under skadeundersökningsperioden.
(181) Under hela skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins totala försäljning på den fria marknaden med 18 %. Trenden för unionsindustrins totala försäljning innebar att unionsindustrin förlorade marknadsandelar med 8,3 procentenheter, från 55,8 % år 2017 till 47,5 % under undersökningsperioden. under samma period ökade de berörda länderna sina marknadsandelar från 31,6 % år 2017 till 44,1 % under undersökningsperioden, det vill säga en ökning med över 12,5 procentenheter så som anges i skäl 161.
4.5.2.3 Tillväxt
(182) De ovannämnda siffrorna för tillverkning, försäljningsvolym och marknadsandelar visar att unionsindustrin under skadeundersökningsperioden inte hade möjlighet att växa i vare sig absoluta tal eller i förhållande till förbrukningen.
4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
(183) Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 6
Sysselsättning och produktivitet
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Antal anställda
91
91
88
84
Index
100
100
97
92
Produktivitet (ton/anställd)
12 868
12 907
11 372
11 159
Index
100
100
88
87
Källa: klagandens verifierade svar på frågeformuläret.
(184) Med tanke på de försämrade marknadsförhållandena sjönk antalet anställda i unionsindustrins med 8 % under skadeundersökningsperioden. Vidare minskade tillverkningen ytterligare och produktiviteten sjönk med 13 % under skadeundersökningsperioden.
4.5.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(185) Alla dumpningsmarginaler låg över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna påverkade unionsindustrin i stor utsträckning, på grund av volymen av och priserna på importen från de berörda länderna och den höga priskänsligheten hos den berörda produkten.
(186) Detta är den första antidumpningsundersökning som gäller den berörda produkten. Därför fanns inga tillgängliga uppgifter för att bedöma verkningarna av eventuell tidigare dumpning.
4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer (9)
4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
(187) Det vägda genomsnittliga försäljningspriset för de unionstillverkare som ingår i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades under skadeundersökningsperioden på följande sätt:
Tabell 7
Försäljningspriser i unionen
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Medelvärde av försäljningspris per enhet i unionen på den totala marknaden (euro/ton)
[688–841]
[722–882]
[509–622]
[418 –511]
Index
100
105
74
61
Medelvärde av försäljningspris per enhet på den företagsinterna marknaden (euro/ton)
[652–796]
[706–862]
[509–623]
[446–545]
Index
100
108
78
68
Medelvärde av försäljningspris per enhet på den fria marknaden (euro/ton)
[688–841]
[722–883]
[508–620]
[415–507]
Index
100
105
74
60
Tillverkningskostnad per enhet (euro/ton)
[552–675]
[568–694]
[557–681]
[478–584]
Index
100
103
101
87
Källa: Unionstillverkare som ingår i urvalet.
(188) Medelvärdet av unionstillverkarnas försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder på den fria marknaden sjönk med 40 % under skadeundersökningsperioden. Det största prisfallet från ett år till nästa inträffade 2019, då lågprisimporten från de berörda länderna ökade med 38 % och förbrukningen var i stort sett konstant.
(189) Tillverkningskostnaden per enhet för de tillverkare som ingår i urvalet var ganska stabil under perioden 2017–2019, varefter den sjönk under undersökningsperioden, om än långsammare än försäljningspriset, i huvudsak beroende på den lägre kostnaden för etylen som är den viktigaste råvaran vid tillverkning av MEG.
(190) Detta visar på den betydande prispress som blev följden av den plötsliga ökningen av importvolymen till dumpade priser från de berörda länderna.
4.5.3.2 Personalkostnader
(191) Medelvärdet av personalkostnaderna hos de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 8
Medelvärde av personalkostnader per anställd
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Medelvärde av personalkostnad per anställd (euro)
[94 277 –115 227 ]
[95 581 –116 821 ]
[100 232 –122 506 ]
[98 732 –120 672 ]
Index
100
101
106
105
Källa: Unionstillverkare som ingår i urvalet.
(192) Medelvärdet av personalkostnaderna per anställd för de unionstillverkare som ingår i urvalet steg med 5 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen beror i huvudsak på inflationen och på en liten årlig löneökning för anställda inom kemisk industri.
4.5.3.3 Lagerhållning
(193) Lagernivåerna för de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 9
Lagerhållning
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Utgående lager (ton)
[12 167 –14 871 ]
[29 408 –35 944 ]
[16 833 –20 573 ]
[17 231 –21 060 ]
Index
100
242
138
142
Utgående lager som procentandel av tillverkningen (%)
[1,7–2,0]
[4,0–4,9]
[2,6–3,2]
[2,7–3,3]
Index
100
239
155
162
Källa: Unionstillverkare som ingår i urvalet.
(194) De utgående lagernivåerna för de unionstillverkare som ingår i urvalet ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden.
(195) Lagren som procentandel av tillverkningen ökade också med 62 % under skadeundersökningsperioden.
4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(196) Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 10
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (procent av försäljningsomsättningen)
[16,7–20,5]
[18,6–22,7]
[- 8,3 – -10,2]
[-10,8 – -13,2]
Index
100
111
-50
-64
Kassaflöde (tusen euro)
[60 866 –74 392 ]
[60 197 –73 574 ]
[-7 005 – -8 562 ]
[-16 409 – -20 056 ]
Index
100
99
-12
-27
Investeringar (tusen euro)
[5 613 –6 860 ]
[1 316 –1 609 ]
[1 926 –2 354 ]
[2 055 –2 512 ]
Index
100
23
34
37
Räntabilitet (procent)
[177–216]
[194–237]
[-34–-41]
[-27–-34]
Index
100
110
-19
-16
Källa: Unionstillverkare som ingår i urvalet.
(197) Kommissionen har fastställt lönsamheten för de unionstillverkare som ingår i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten försämrades dramatiskt under skadeundersökningsperioden, med början 2019 på grund av den utveckling av genomsnittliga försäljningspriser och tillverkningskostnader som beskrivs i skälen 188 och 189. Under trycket av de stora importvolymerna från de berörda länderna måste unionsindustrin sänka försäljningspriset till betydligt under tillverkningskostnaden, och på så sätt dra på sig avsevärda förluster på mellan 10,8 % och 13,2 % under undersökningsperioden.
(198) Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet har i stort sett utvecklats i linje med lönsamhetstrenden. Fram till 2018 genererade de unionstillverkare som ingår i urvalet positiva kassaflöden, medan de från 2019 och framåt har rapporterat allt mer negativa kassanetton. Totalt sett sjönk kassaflödet med 127 % under skadeundersökningsperioden. Detta är ett allvarligt hot mot unionsindustrins förmåga att finansiera sin verksamhet.
(199) Investeringarna sjönk också med 67 % under skadeundersökningsperioden. Så gott som alla investeringar gjordes för att ersätta föråldrad fast egendom. Investeringarna med syfte att höja kapaciteten eller förbättra effektiviteten var marginella och återspeglar marknadsutsikterna i ljuset av sjunkande marknadsandel och lönsamhet.
(200) Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den ökade något under 2018 och föll sedan abrupt till negativa värden under återstoden av skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar lönsamhetstrenden.
(201) De tre unionstillverkare som ingår i urvalet hör till stora företagsgrupper, och därför är deras förmåga att skaffa kapital bättre än hos fristående företag i en likartad ekonomisk situation. Men med deras så snabbt försämrade ekonomiska situation kan deras framtida kapitalanskaffningsförmåga uppenbart ifrågasättas.
4.5.4 Slutsats om skada
(202) Importvolymen från de berörda länderna ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden. Med tanke på att förbrukningen i unionen är ganska stabil ökade importen från de berörda länderna deras marknadsandel från 31,6 % 2017 till 44,1 % under undersökningsperioden. Denna ökning av marknadsandelar skedde till förfång för unionsindustrin, som förlorade 10,7 procentenheter av dess marknadsandel på den fria marknaden.
(203) De berörda ländernas andel av unionsmarknaden kunde växa tack vare en betydande prispress, eftersom importen från de berörda länderna under undersökningsperioden i genomsnitt var [12–15] % lägre än unionsindustrins kostnader. Importpriserna från de berörda länderna sjönk med 35 % under skadeundersökningsperioden. För att bibehålla rimliga marknadsandelar och tillverkningsvolymer på ekonomiska nivåer hade unionsindustrin inget annat val än att också sänka sina priser. Även om också tillverkningskostnaderna sjönk på grund av det sjunkande priset på etylen var den prispress som importen utövade så stark att den tvingade unionsindustrin att sänka priserna under tillverkningskostnaden, och därigenom ådra sig avsevärda förluster fram till undersökningsperiodens slut.
(204) På grund av denna marknadssituation uppvisade alla huvudsakliga makroekonomiska skadeindikatorer en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Tillverkningsvolymen och försäljningsvolymen på den fria marknaden sjönk med 19 % respektive 18 %. Sysselsättningen och produktiviteten sjönk med 7 % respektive 13 %.
(205) De makroekonomiska indikatorerna försämrades också på liknande sätt. Medelvärdet av unionstillverkarnas försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder på den fria marknaden sjönk med 40 % under skadeundersökningsperioden, medan deras kostnader bara sjönk med 13 %, vilket medförde en uttalad lönsamhetsförsämring, från vinster mellan 16,7 % och 20,5 % år 2017 till förluster mellan 10,8 % och 13,2 % under undersökningsperioden. De utgående lagren ökade med 42 %. Kassaflöde och investeringar sjönk med 127 % respektive 63 %.
(206) Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.
(207) CPME hävdade att uppgifterna efter undersökningsperioden visade att unionsindustrin återhämtade sig från den skada som den påstås ha lidit under första halvåret 2020 eftersom priserna på MEG ökade under perioden juli–november 2020.
(208) Sådana uppgifter faller utanför undersökningsperioden och är under alla förhållanden alltför fragmentarisk för några slutsatser om eventuell skadevållande dumpning. De avvisades därför.
5 ORSAKSSAMBAND
(209) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen har kommissionen undersökt om den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen har kommissionen också undersökt om andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen har säkerställt att all skada som eventuellt har vållats av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte har tillskrivits den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: import från tredjeländer, unionsindustrins exportprestationer, företagsintern försäljning, andra mer lönsamma produkter än MEG, nedskrivningskostnader, råvarukostnad/bristande konkurrenskraft, covid-19-pandemin, MEG som globalt handlad förnödenhet, oljepris, ”handelskrig” mellan USA och Kina, global prisnedgång under skadeundersökningsperioden, självförvållad skada och import av PET till unionen.
5.1 Verkningar av den dumpade importen
(210) Importvolymen från de berörda länderna ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden, vilket ökade deras marknadsandel från 31,6 % år 2017 till 44,1 % under undersökningsperioden. Utvecklingen skedde trots att förbrukningen var ganska stabil under skadeundersökningsperioden.
(211) Importpriserna från de berörda länderna sjönk med i medeltal 35 % under skadeundersökningsperioden, med 41 % från USA och med 33 % från Saudiarabien. Denna nedgång hos försäljningspriserna var särskilt tydlig under 2019, när samtidigt importvolymen från de berörda länderna ökade med 46 % jämfört med 2017. Under undersökningsperioden underbjöd importen från de berörda länderna unionsindustrins priser med i medeltal [7,6–9,3] % och låg i medeltal [12–15] % lägre än unionsindustrins kostnader.
(212) Det står klart att den stora importökningen till sjunkande priser spelade en betydande roll vid den snabba försämringen av unionsindustrins ekonomiska indikatorer. MEG är en homogen förnödenhet som säljs till kunder så gott som uteslutande efter priset. Därför kan också en liten prisskillnad få betydande följder.
(213) I alla händelser, och oberoende av ett eventuellt prisunderskridande, konstaterade kommissionen att den dumpade importen pressade unionstillverkarnas priser ned till en nivå där de led betydande förluster. Fastän den genomsnittliga kostnaden per enhet sjönk med 13 % i unionsindustrin under skadeundersökningsperioden räckte detta inte för att uppväga verkningarna av den kraftiga prisnedgång som den dumpade importen orsakade. Medelvärdet av unionstillverkarnas försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder på den fria marknaden sjönk med 40 % under skadeundersökningsperioden; en mycket kraftigare uttalad nedgång jämfört med kostnaderna. Resultat blev att unionsindustrin, som hade redovisat vinst innan den dumpade importen anlände, blev starkt olönsam från och med 2019 och redovisade förluster på mellan 8,3 % och 10,2 % under 2019 och mellan 10,8 % och 13,2 % under undersökningsperioden. Dessa betydande förluster ifrågasätter affärsmässigheten av att över huvud taget fortsätta unionsindustrins verksamhet.
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
(214) Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 11
Import från tredjeländer
Land
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Ryssland
Volym (ton)
20 295
10 113
14 494
20 126
Index
100
50
71
99
Marknadsandel (%)
1,3
0,6
0,9
1,3
Medelpris (euro/ton)
727
810
527
394
Index
100
111
72
54
Kuwait
Volym (ton)
0
11 820
15 767
9 319
Index
100
133
79
Marknadsandel (%)
0,0
0,7
1,0
0,6
Medelpris (euro/ton)
492
358
320
Index
100
73
65
Övriga tredjeländer
Volym (ton)
78 707
63 725
49 400
41 110
Index
100
81
63
52
Marknadsandel (%)
5,2
4,0
3,1
2,7
Medelpris (euro/ton)
778
878
670
571
Index
100
113
86
73
Sammanlagt för alla tredjeländer utom de berörda länderna
Volym (ton)
99 002
85 658
79 661
70 556
Index
100
87
80
71
Marknadsandel (%)
6,5
5,3
4,9
4,7
Medelpris (euro/ton)
768
817
582
487
Index
100
106
76
63
Källa: Eurostat.
(215) Importen från de berörda länderna svarade för omkring 90 % av den totala importen i unionen under 2019 och under undersökningsperioden. Importen från Ryssland och Kuwait utgjorde 2,7 % respektive 1,3 % av den totala importen i unionen under undersökningsperioden.
(216) Importen från Ryssland sjönk med 1 % under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel gick ned 2018 och 2019 innan den under undersökningsperioden steg till samma nivå som 2017, det vill säga 1,2 %. Det genomsnittliga importpriset från Ryssland var högre 2017 och 2018 och lägre 2019 och under undersökningsperioden än importpriserna från de berörda länderna.
(217) Importen från Kuwait sjönk med 21 % mellan 2018 och undersökningsperioden (det förekom inte någon import från Kuwait under 2017) och dess marknadsandel sjönk från 0,7 % till 0,6 % under samma period. Det genomsnittliga importpriserna från Kuwait var lägre än importpriserna från de berörda länderna.
(218) Importen från övriga tredjeländer och deras marknadsandelar sjönk med nästan hälften under skadeundersökningsperioden till en marknadsandel på 2,7 % under undersökningsperioden. Importpriserna från övriga tredjeländer var högre än importpriserna från de berörda länderna under hela skadeundersökningsperioden.
(219) På denna grundval har kommission preliminärt dragit slutsatsen att utvecklingen av importen från övriga länder bara kan ha haft en marginell, om ens någon, påverkan på unionsindustrins situation.
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
(220) Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 12
Unionsindustrins exportresultat
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Total exportvolym (ton)
46 427
29 730
23 329
23 743
Index
100
66
48
53
Medelpris för de unionstillverkare som ingår i urvalet (euro/ton)
[681–833]
[734–898]
[483–590]
[343–419]
Index
100
108
71
50
Källa: Unionstillverkare som ingår i urvalet och klagandens verifierade frågeformulär.
(221) Deras export utgjorde i medeltal ungefär 3 % av den totala tillverkningen under både skadeundersökningsperioden och undersökningsperioden.
(222) Allt som allt sjönk unionsindustrins export och dess priser med 47 % respektive 50 %.
(223) Med tanke på exportförsäljningens begränsade och sjunkande andel av unionsindustrins tillverkning har kommissionen preliminärt dragit slutsatsen att exportprestationerna inte har bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit.
(224) Mitsubishi Corporation hävdade att unionsindustrins dåliga exportprestationer var orsaken till skadorna för unionsindustrin.
(225) Kommissionen håller inte med om detta. Unionsindustrin är inte exportorienterad eftersom efterfrågan på unionsmarknaden är högre än unionsindustrins tillverkningskapacitet. Unionsindustrin var inte heller exportorienterad under 2017 och 2018 när den redovisade positiva vinster.
5.2.3 Företagsintern försäljning
(226) Som det framgår av tabell 1 minskade unionsindustrins försäljning till den företagsinterna marknaden med 28 % under skadeundersökningsperioden. Men den utgjorde en relativt liten del av unionsindustrins totala tillverkning, dvs. 12,6 %.
(227) Med tanke på den företagsinterna marknadens begränsade storlek bidrar dess utveckling inte i någon betydande omfattning till och förklarar inte unionsindustrins försämrade situation.
5.2.4 Andra mer lönsamma produkter än MEG
(228) Flera berörda parter (CPME, Arteco, HELM, Oxyde) hävdade att den skada som unionsindustrin hade lidit berodde på dess beslut att inrikta sig på andra, mer lönsamma, produkter än MEG, eftersom MEG-tillverkarna har kunnat ställa om sin tillverkning från MEG till andra etylenoxidderivat. Det framhölls också att detta beslut hade medfört ökade fasta kostnader per enhet för MEG-tillverkningen. Arteco hävdade därutöver att MEG-tillverkningskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet inte kan betraktas åtskilda från den ökade tillverkningen av etylenoxidderivat i samma tillverkningslinjer. Företaget framhöll vidare att lönsamheten hos MEG inte heller kunde betraktas åtskild från lönsamheten hos etylenoxidderivat.
(229) Undersökningen har inte bekräftat dessa påståenden. Unionsindustrin vidhåller sitt engagemang för att tillverka MEG i unionen. De unionstillverkare som ingår i urvalet tillverkar i själva verket etylen inom gruppen, och förutom att etylenen används internt vid tillverkning av MEG säljs den också till andra kunder. MEG-tillverkarna har alltså tillräcklig tillgång till etylenoxid för att tillverka både tillräckligt med MEG och andra etylenoxidderivat i linje med deras tillverkningskapacitet. Unionsindustrin planerar också att öka sin tillverkningskapacitet för etylenoxid, vilket också framhävdes av flera berörda parter, t-ex- HELM. Unionsindustrin har tvingats minska sin tillverkning av MEG eftersom försäljningspriset var betydligt lägre än tillverkningskostnaden på grund av den prispress som utövades av importen från de berörda länderna. När rättvisa spelregler har återställts på unionsmarknaden kommer unionsindustrin att fortsätta att tillverka MEG i större volymer, så som skedde före uppgången hos importen från de berörda länderna.
(230) Följaktligen härrör all påverkan på de fasta kostnaderna direkt från de ogynnsamma verkningarna av den dumpade importen, och inte från tillverkningen av etylenoxidderivat.
(231) Dessutom tillverkar unionsindustrin inte andra produkter, t.ex. etylenoxidderivat, i samma tillverkningslinjer som MEG. De skadeindikatorer som bedömts i skälen 174–201 är begränsade till enbart tillverkning och försäljning av MEG. Lönsamheten för MEG kan därför inte kopplas till lönsamheten för andra produkter som etylenoxidderivat, eftersom dessa produkter inte ingår i undersökningen. Därför avvisades dessa påståenden.
5.2.5 Avskrivningskostnader
(232) Flera berörda parter (Arteco, HELM, Oxyde) framhöll att unionsindustrins prestationer hade försämrats på grund av den höga nivån hos avskrivningskostnaderna.
(233) Genom undersökningen konstaterades att avskrivningskostnaderna inte är höga, eftersom de utgör mellan 1 % och 3 % av tillverkningskostnaden. De har inte haft någon nämnvärd påverkan på unionsindustrins ekonomiska utfall. Påståendet avvisades därför.
5.2.6 Råvarukostnad/bristande konkurrenskraft
(234) Flera berörda parter (Mitsubishi Corporation, Arteco och Oxyde), hävdade att unionsindustrins försämrade resultat berodde på högre tillverkningskostnader jämfört med tillverkare i de berörda länderna eftersom unionstillverkarna använder dyrare råvaror (nafta) än konkurrenterna i USA och Saudiarabien (skiffergas och etan) för att tillverka etylen och därför saknade konkurrenskraft. Arteco hävdade också att tillverkningsprocessen i USA och Saudiarabien framställde färre biprodukter, vilket gjorde anläggningarna billigare att uppföra och mindre komplicerade att driva. Företaget framhöll vidare att unionsindustrins lönsamhet försämrades på grund av höga energikostnader.
(235) Kommissionen höll inte med om detta påstående. Även om det är riktigt att tillverkare i USA och Saudiarabien har haft vissa kostnadsfördelar beträffande vissa råvaror hindrade detta inte unionsindustrin från att redovisa höga vinstmarginaler under 2017 och 2018, så som tabell 10 visar, det vill säga före den stora importökningen till kraftigt sjunkande priser från de berörda länderna. Det är alltså den dumpade importen, och de olika råvaror som använts, som bidrog till unionsindustrins svåra ekonomiska situation.
(236) Beträffande påpekandet om biprodukter har Arteco inte underbyggt sitt påstående med några belägg och har inte framfört specifikt vilka biprodukter som avses. Kommissionen kan bara förmoda att Arteco åsyftade de övriga glykoler som genereras under tillverkningsprocessen för MEG, t.ex. dietylenglykol (DEG) och trietylenglykol (TEG). Men dessa produkter genereras under tillverkningsprocessen för MEG oberoende av den råvara som används för att tillverka etylen. Även om det kan finnas vissa volymmässiga variationer för TEG och DEG mellan olika tillverkare är dess variationer små och kan inte ha haft någon stor påverkan på en tillverkares resultat. Trots detta finns en marknad för DEG och TEG och därför genererar dessa produkter intäkter för företagen. Beträffande uppförandet och driften av anläggningarna har Arteco inte heller här belagt sina påståenden. MEG-anläggningar i unionen är helautomatiska och kräver en mycket liten arbetsinsats eftersom tillverkningsprocessen för MEG är relativt enkel. När det till sist gäller energikostnaden har undersökningen visat att den utgör omkring 3 % av tillverkningskostnaden och därför inte kan ha haft någon stor påverkan på unionsindustrins konkurrenskraft. Därför avvisades dessa påståenden.
5.2.7 Covid-19-pandemin
(237) Flera berörda parter (CPME, Arteco, HELM, Oxyde) hävdade att covid-19-pandemin hade påverkat MEG-industrin i unionen under första kvartalet 2020 och ännu mer under andra kvartalet 2020. CPME hävdade att nedgången hos tillverkningen och försäljningen av MEG i unionen följde på en nedgång i efterfrågan på MEG på grund av covid-19-pandemin. Företaget framhöll särskilt att uppehållet i bilförsäljningen (och biltillverkningen) och i flygtrafiken under nedstängningen medförde en nedgång i efterfrågan i unionen på MEG för tillverkning av frysskydds- och avisnings.
(238) Undersökningen visade att unionsindustrins situation började försämras avsevärt redan under 2019, långt innan covid-19-pandemin bröt ut i unionen i början av 2020. Ingen av unionstillverkarna stängde sina tillverkningsanläggningar under pandemin, utom för underhållsarbete. Vidare var pandemins verkningar för förbrukningen i unionen blandade, eftersom en mindre efterfrågan på kylvätska till bilmotorer uppvägdes av en större efterfrågan på PET till viktiga skyddsförpackningar för vatten, livsmedel och handsprit under utbrottet, vilket också SABIC har framhållit.
(239) Medan förbrukningen gick ned med måttliga 1 % under undersökningsperioden jämfört med 2017 sjönk unionsindustrins produktion med 19 %, kapacitetsutnyttjandet med nästan 14 procentenheter, försäljningen på den fria marknaden med 20 % och marknadsandelen med 10,7 procentenheter.
(240) Även om man inte kan utesluta att covid-19-pandemin hade en viss påverkan på unionsindustrins situation vid slutet av undersökningsperioden, är slutsatsen att pandemin inte var huvudorsaken till den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit.
5.2.8 MEG som en globalt handlad förnödenhet
(241) Arteco och Oxyde hävdade att importen från USA och Saudiarabien till unionen inte hade påverkat prisbildningsmekanismen för MEG, eftersom det var en globalt handlad produkt, och klaganden bestämde det europeiska avtalspriset. Vidare framhölls att i) dessa priser återspeglar priserna på den asiatiska marknaden, eftersom Kina är den globalt största MEG-marknaden och ii) priserna på MEG nära följer trenden för priser på dess viktigaste råvara, dvs. etylen. Vidare hävdades det att skillnaden mellan etylenpriserna och MEG-priserna ökade från mars 2019 och fram till mars 2020, vilket påstods följa verkningarna av den av Kina drivna globala situationen för tillgång och efterfrågan på MEG, och att unionstillverkarnas lönsamhet hade påverkats ogynnsamt av den ökande spridningen.
(242) Detta påstående är sakligt felaktigt. Unionstillverkarna av MEG bestämmer inte det europeiska avtalspriset. Det europeiska avtalspriset är en indikator på ett pris i EU vid en viss tidpunkt, ett index. På en marknad med många köpare och säljare är ett pris jämvikten mellan tillgång och efterfrågan på marknaden och kan därför inte bestämmas av en eller flera parter oberoende av de andra. En säljare kan inte ensam bestämma priset vid en transaktion. Eftersom klaganden enbart företräder säljarsidan kan han inte manipulera indexet. I praktiken rapporterar flera uppgiftslämnare det europeiska avtalspriset. Rapporterna upprättas och offentliggörs av oberoende marknadskonsulter. Vi kan räkna till fyra huvudleverantörer: ICIS (10), IHS (11), Wood Mackenzie Chemicals (12) och Tecnon (13). Dessa marknadskonsulter utgår från anonyma enkäter som samlar in priser som överenskommits mellan köpare och säljare. Allmänt sett är de europeiska avtalspris som dessa företag rapporterar i stort sett parallella. Deltagandet i enkäterna om europeiska avtalspris är också öppet för alla som köper eller säljer större kvantiteter MEG på marknaden, inklusive importörer. Det europeiska avtalspriset följer i själva verket i viss utsträckning MEG-priset i Asien och prisutvecklingen på etylen, som är den viktigaste råvaran och påverkar försäljningspriset på MEG.
(243) På unionsmarknaden säljs MEG enligt långtidsskydd eller som engångsleveranser (”spotförsäljning”). Det uppskattas att försäljningen som sker enligt avtalsvillkor utgör omkring 80 % av den totala försäljningen i unionen och att spotförsäljningen svarar för återstående 20 %. I avtalsförsäljningen baseras prisformeln på det europeiska avtalspriset minus en rabatt. Medan det europeiska avtalspriset är ett månadsindex som offentliggörs genom marknadsundersökningar så som förklaras i skäl 242 är rabatten konfidentiell. Konkurrensen mellan säljarna ligger i rabatten. Avtalspriset förhandlas fram månadsvis och påverkas av sportpriserna eftersom MEG är en förnödenhet som handlas på en mycket transparent marknad där marknadsaktörerna snabbt anpassar sig till den situation som den dumpade importen skapar. Exportörerna i USA och Saudiarabien kopplar sina försäljningspriser på unionsmarknaden till det europeiska avtalspriset, men pressade ändå ned försäljningspriset på MEG genom att höja den rabatt som köparna erbjöds. Därför kan de skadeverkningarna på unionsmarknaden inte direkt tillskrivas det europeiska avtalspriset. Skadan vållades av in flödet av lågprisimport på unionsmarknaden, vilket pressade ned spot- och avtalspriserna till förmån för köparna. Därför avvisades dessa påståenden.
5.2.9 Oljepriset
(244) CPME och CIRFS hävdade att den nedgång hos oljepriset som skedde under andra halvan av undersökningsperioden var orsaken till det sänkta priset på MEG i unionen och inte den dumpade importen från de berörda länderna.
(245) Som det framgår av skäl 234 är etylentillverkningen i unionen baserad på nafta, en produkt som erhålls genom raffinering av råolja. Därför påverkar oljeprisets utveckling såväl kostnaden och priset för etylen som kostnaden och priset för MEG. Som förklaras i skäl 205 minskade unionsindustrins tillverkningskostnader med 13 % under skadeundersökningsperioden samtidigt som försäljningspriset på MEG minskade i mycket större utsträckning, närmare bestämt med 40 %. Påståendet avvisades därför.
5.2.10 ”Handelskriget” mellan USA och Kina
(246) I augusti 2018 beslutade Kina om extra importavgifter på 25 % för MEG från USA, vilket påstås ha medfört att tillverkare i USA ledde om export från Kina till unionen. Flera berörda parter (Mitsubishi Corporation, Arteco och Oxyde) hävdade sålunda att försämringen av handelsförbindelserna mellan Kina och USA var huvudorsak till skadan. Parterna hävdade att situationen på unionsmarknaden, efter att tillfälliga undantag med dessa tullsatser hade införts under 2020, skulle återgå till status quo ante.
(247) Sådana synpunkter är inte relevanta, eftersom det juridiska underlag som framgår av grundförordningen och WTO:s antidumpningsavtal är förekomsten av skada som vållats genom dumpad import – inte politiska eller andra externa överväganden som kan vara kopplade till sådana metoder. Under alla förhållanden konstaterar kommissionen att, även om restriktionerna faktiskt har lättats. extratullarna fortfarande gäller som grundregel och att det inte står klart hur situationen kommer att utvecklas. Vidare är MEG-industrin i USA exportorienterad med en ökande tillverkningskapacitet. Dessutom ökar också den kinesiska MEG-industrin sin tillverkningskapacitet med syfte att bli självförsörjande. Tillverkarna i USA kommer därför antagligen även fortsättningsvis att vara mycket intresserade av unionsmarknaden, oberoende av en eventuell tvist mellan Kina och USA.
5.2.11 Global prisnedgång under skadeundersökningsperioden
(248) Flera berörda parter (Mitsubishi, CIRFS) hävdade att den skada som unionsindustrin hade lidit sammanföll med en av de djupaste nedgångarna hos de globala MEG-priserna under de tio senaste åren, vilken inte var begränsad till unionsmarknaden utan låg i linje med priserna på världsmarknaden. Det hävdades att den betydande ökningen av den globala MEG-kapaciteten och avsaknaden av en motsvarande global efterfrågan – enbart i slutet av 2018 tillkom en ytterligare kapacitet på [1,5–2,5] miljoner årston i Kina. I november 2019 var den totala MEG-kapaciteten i världen omkring [37,5–38,5] miljoner årston, vilket innebar ett överskott för tillgången på omkring [10–20] %, samtidigt som avsevärd kapacitet tillkom under 2020. Därför påstods skadan ha vållats av historiskt låga priser på världsmarknaderna snarare än av någon dumpning.
(249) Dessa synpunkter kanske kan ge en slutlig förklaring till varför importvaror sålts till dumpade priser i unionen. Men faktum kvarstår att denna dumpade import, via de ovannämnda pris- och volymverkningarna, vållade unionsindustrin väsentlig skada – det tillämpliga juridiska underlaget enligt grundförordningen och WTO:s antidumpningsavtal, som inte kräver någon analys av de underliggande skälen till dumpningsbeslutet. Undersökningen har visat att det faktiskt existerar en global överkapacitet hos MEG-tillverkningen. Tillverkarna i Saudiarabien och USA har ökat sin tillverkningskapacitet avsevärt och det uppskattas att exportörerna i USA kommer att öka sin tillverkningskapacitet till cirka 6 miljoner årston. På grund av denna överkapacitet letade de exporterande tillverkarna i USA och Saudiarabien efter marknader, och därför sålde de betydande volymer MEG på unionsmarknaden till dumpade priser under undersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.
5.2.12 Självförvållad skada
(250) SABIC hävdade att en unionstillverkare hade kontaktat SABIC för att marknadsföra MEG på unionsmarknaden och att flera företag som är unionstillverkare närstående (som det framgår av skäl 40) hade importerat MEG från Saudiarabien och därmed vållat sig själva skada.
(251) Beträffande påståendet att en unionstillverkare hade kontaktat SABIC för att saluföra saudiarabisk MEG på unionsmarknaden visade undersökningen att avtalet mellan SABIC och den berörda unionstillverkaren inte hade ingåtts slutligt Vidare hade unionstillverkaren själv kontaktat SABIC i denna fråga, eftersom tillverkaren, på grund av den prisnedgång på unionsmarknaden som hade orsakat betydande förluster, sökte efter andra alternativ för att fortsätta driften på unionsmarknaden för MEG. Detta är ytterligare ett tecken på unionsindustrins svåra situation. Påståendet avvisades därför.
5.2.13 Import av PET till unionen
(252) Flera berörda parter, Arteco, HELM och Oxyde, hävdade utan stödbevisning att den ökade importen av PET till unionen hade påverkat MEG-förbrukningen.
(253) Detta påstående är sakligt felaktigt. PET-importen till unionen varierade under skadeundersökningsperioden. Dessutom var, som framgår av skäl 150, förbrukningen på den fria marknaden relativt stabil vid undersökningsperiodens slut. Påståendet avvisades därför.
Tabell 13
Sammanlagd PET-import
2017
2018
2019
Undersökningsperiod
Volym
706 254 645
704 017 403
877 616 849
797 676 108
Index
100
100
124
113
Källa: Eurostat.
5.3 Slutsats om orsakssamband
(254) Den betydande ökningen av import till dumpade priser sammanföll tydligt i tid med de berörda ländernas marknadsandelar och den betydande minskningen av unionstillverkarnas försäljning och marknadsandel tillsammans med prisnedgången och unionsindustrins försämrade ekonomiska situation.
(255) Kommissionen har särskilt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation på grund av den dumpade importens skadliga verkningar. Verkningarna av alla övriga faktorer för unionsindustrins ogynnsamma utveckling i form av sjunkande tillverkning och försäljning, förlust av marknadsandelar prisnedgång, negativ lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde, var bara begränsade.
(256) På grundval av ovanstående har kommissionen i detta skede dragit slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada, och att övriga faktorer, betraktade var för sig eller tillsammans, inte har försvagat orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består av minskad tillverkning och försäljning, förlust av marknadsandelar, prisnedgång, negativ lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.
6 ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
(257) För att kunna fastställa åtgärdernas nivå har kommissionen undersökt om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som vållats unionsindustrin genom den dumpade importen.
6.1 Skademarginal
(258) Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.
(259) I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen har kommissionen tagit hänsyn till följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från de berörda länderna, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.
(260) Importvolymen från de berörda länderna ökade avsevärt och importpriserna sjönk abrupt från 2019 och framåt (så som tabell 2 och 3 visar), vilket gjorde unionstillverkarna olönsamma. Med detta som förutsättning har kommissionen fastställt en basvinst som ger full kostnadstäckning under normala konkurrensförhållanden på grundval av unionstillverkarnas lönsamhet innan ökningen av den dumpade importen, det vill säga som ett vägt genomsnitt av de vinstmarginaler som unionstillverkarna redovisade under 2017 och 2018. Den på detta sätt beräknade basvinsten uppgår till [17,5–19,5] %.
(261) Ingen av de tillverkare som ingår i urvalet har framfört något yrkande enligt artikel 7.2c i grundförordningen för uteblivna investeringar eller FoU- och innovationskostnader.
(262) Med denna grundval blir det icke skadliga priset [610–746] euro/ton, beräknat genom tillämpning av den ovannämnda vinstmarginalen [17,5–19,5] % på tillverkningskostnaden under undersökningsperioden för de unionstillverkare som ingår i urvalet.
(263) I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen har kommissionen bedömt de framtida kostnaderna på grund av de multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa som unionen deltar i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, som unionsindustrin kommer att åsamkas under den period då åtgärden enligt artikel 11.2 tillämpas.
(264) Dessa kostnader innefattar ytterligare framtida kostnader (dvs. efter avdrag för verkliga kostnader som uppkommit under undersökningsperioden) för att de ska uppfylla bestämmelserna i EU:s utsläppshandelssystem och EU-direktivet om industriutsläpp. Detta utsläppshandelssystem utgör en hörnsten i EU:s politik för att följa multilaterala miljöavtal. På samma sätt är direktivet om industriutsläpp EU:s viktigaste verktyg för att reglera förorenande utsläpp från industrianläggningar, och i denna egenskap garanterar det också att multilaterala miljöavtal uppfylls.
(265) Kostnaderna för att uppfylla EU ETS har beräknats på grundval av de genomsnittliga uppskattade ytterligare utsläppsrätter som måste köpas under åtgärdernas tillämpningsperiod (2021-2025). De utsläppsrätter som användes i beräkningen var nettoutsläpp och avsåg enbart den berörda produkten. Kostnaderna för utsläppsrätter har fastställts på grundval av uppgifter från Bloomberg New Energy Finance (utdrag daterat 7 februari 2021). Medelvärdet av prognospriset på utsläppsrätter under perioden 2021–2025 är 36,24 euro per ton utsläppt koldioxid. Kostnaderna för att uppfylla direktivet om industriutsläpp har beräknats utifrån uppgifter som lämnats av de unionstillverkare som ingår i urvalet och granskats av kommissionen. Hur kommissionen har fastställt dessa tillkommande framtida uppfyllandekostnader förklaras i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av.
(266) Kommissionen har fastställt att dessa framtida uppfyllandekostnader uppgick till [0,7–0,9] % av tillverkningskostnaden under undersökningsperioden, och har lagt till dem till det icke skadevållande pris som nämns i skäl 262 för att komma fram till ett sammanlagt icke skadevållande pris för den likadana produkten i unionsindustrin, det vill säga [616–752] euro/ton.
(267) Kommissionen har därefter fastställt nivån på marginalen för målprisunderskridande på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetande exporterande tillverkare i de berörda länderna som ingår i urvalet, vilket har fastställts för beräkningarna av prisunderskridande, och det vägda genomsnittliga icke skadevållande priset för den likadana produkt som de unionstillverkare som ingår i urvalet sålt under undersökningsperioden. De skillnader som jämförelsen eventuellt resulterade i har uttryckts som procentandel av det vägda genomsnittliga cif-importpriset.
(268) Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetande företag” och för ”alla övriga företag” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 127–130).
Land
Företag
Preliminär dumpningsmarginal (procent)
Preliminär skademarginal (procent)
USA
Lotte Chemical Lousiana LLC
8,5 %
38,5 %
MEGlobal Americas Inc
38,3 %
84,9 %
Övriga samarbetande företag
13,5 %
46,9 %
Alla övriga företag
52,0 %
115,0 %
Saudiarabien
Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan)
11,1 %
61,4 %
Yanbu National Petrochemical Company (Yansab)
11,1 %
61,4 %
Eastern Petrochemical Company (Sharq)
11,1 %
61,4 %
Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet)
11,1 %
61,4 %
Arabian Petrochemical Company (Petrokemya)
11,1 %
61,4 %
Jubail United Petrochemical Company (United)
11,1 %
61,4 %
Alla övriga företag
11,1 %
61,4 %
6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
(269) Med stöd av ovanstående bedömning bör preliminära antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
Land
Företag
Provisorisk antidumpningstull
USA
Lotte Chemical Lousiana LLC
8,5 %
MEGlobal Americas Inc
38,3 %
Övriga samarbetande företag
13,5 %
Alla övriga företag
52,0 %
Saudiarabien
Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan)
11,1 %
Yanbu National Petrochemical Company (Yansab)
11,1 %
Eastern Petrochemical Company (Sharq)
11,1 %
Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet)
11,1 %
Arabian Petrochemical Company (Petrokemya)
11,1 %
Jubail United Petrochemical Company (United)
11,1 %
Alla övriga företag
11,1 %
7 UNIONENS INTRESSE
(270) Kommissionen har undersökt om den säkert kunde dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionens intresse har fastställts på grundval av en värdering av alla de berörda parternas intressen, däribland unionsindustrins, importörernas/handlarnas, användarnas och leverantörernas.
(271) Kommissionen sände frågeformulär till kända berörda parter. Svar på frågeformuläret inkom från två icke-närstående importörer (Helm och Oxyde) och sju användare (Arteco, Indorama Group, Neo Group, Novapet, PlastiVerd, Selenis och SIR Industriale).
7.1 Unionsindustrins intresse
(272) Det finns 12 tillverkare i nio grupper av MEG-tillverkare i unionen. Om åtgärder vidtogs skulle unionsindustrin kunna återvinna förlorade marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet till nivåer som kan anses hållbara.
(273) Storleken hos den skada som unionsindustrin har lidit gör dess situation ohållbar, med tanke på den höga förlustnivån (mellan –10,8 och –13,2 % under undersökningsperioden), som är resultatet av de samtidiga verkningarna av onormalt låga priser (en nedgång med 40 % på den fria marknaden) och minskad försäljning (–18 % på den fria marknaden) och tillverkning (–19 %), vilket har satt kostnaderna under tryck.
(274) Det är mycket viktigt att åtgärder vidtas för att hålla de massiva verkningarna av dumpad import i schack och bibehålla MEG-tillverkningen i unionen. Om inga åtgärder vidtogs skulle i själva verket det dubbla trycket från sjunkande priser och urgröpt försäljning och tillverkning hindra unionsindustrin från att gå med vinst, så att den inte hade något annat val än att lägga ned tillverkningen för den öppna marknaden – varvid tillverkare i unionsindustrin utan koppling till saudiarabiska eller amerikanska intressen i stort sett skulle försvinna.
(275) Detta tryck kommer att öka i takt med överskottskapaciteten på världsmarknaden, enligt specialistkonsulter som följer marknaden noggrant, t.ex. Wood Mackenzie och ISIC. De kapacitetsökningar som drivs fram av Kina och USA kommer att ligga flera miljoner årston över efterfrågan under 2021–2022. Betydande kinesiska kapacitetsökningar kommer undan för undan att minska möjligheten för USA:s export dit, vilket ger USA extra incitament för att hitta annan avsättning. Det kommer i huvudsak att ske på exportfronten, inklusive unionen, eftersom behovet i USA är mättat och bara ökar marginellt. I kombination med Saudiarabiens metod att följa priserna nedåt (det viktigaste sättet att säkra sin närvaro på denna prisdrivna marknad) framstår en konstant prispress som sannolik. USA:s och Saudiarabiens kombinerade närvaro kan alltså väntas medföra fortsatt skada för den redan försämrade unionsindustrin.
(276) Åtgärderna skulle kunna avlasta en stor del av det dubbla trycket från dumpad import och låta industrin höja båda priser och volymer (försäljning, tillverkning och kapacitetsutnyttjande). Åtgärdernas nivå skulle göra det möjligt att eliminera de finansiella förluster som äventyrar unionsindustrins omedelbara framtid.
(277) Slutsatsen blir därför att det ligger i unionsindustrins intresse att vidta provisoriska åtgärder.
7.2 Icke-närstående importörers/handlares, användares och leverantörers intresse
7.2.1 Allmänt
(278) Utredningen har fastslagit att omkring 55 % av unionens förbrukning av organisk kemisk MEG används som utgångsmaterial för polyetentereftalat (PET) för tillverkning av plastflaskor, att knappt 25 % av MEG används för att tillverka kylvätskor till motorfordon, och att den återstående fjärdedelen är råvara till andra industriprodukter.
(279) De här synpunkterna är viktiga för analysen av intressena hos importörer/återförsäljare och användare i unionen.
(280) Först och främst skulle, om åtgärder inte vidtas, klagandena upphöra med sin tillverkning för den öppna marknaden och därigenom minska de tillgängliga tillförselkällorna på unionsmarknaden. Unionen skulle bli beroende av import från tredjeländer – i första hand från Saudiarabien och USA. Det skulle inte vara önskvärt för användarna, inte bara av konkurrensskäl utan också beträffande leveranssäkerheten för importörer/handlare och användare.
(281) För det andra är de tillgängliga alternativa leveranskällorna Taiwan, Singapore och Korea, och deras outnyttjade kapacitet kan, enligt specialistkonsulter, täcka hela importvolymen från Saudiarabien och USA i det osannolika fallet att denna skulle bortfalla. Trots detta bör det erinras om att syftet med att vidta antidumpningsåtgärder inte är att stoppa importen utan att återställa lika spelregler på unionsmarknaden.
(282) För det tredje ligger de förslagna åtgärderna i huvudsak mellan 8,5 och 13,5 % – en nivå som är betydande men inte oöverstiglig.
7.3 Icke-närstående importörers/handlares intresse
(283) Samarbetsnivån hos icke-närstående importörer/handlare var hög i och med att de två viktigaste företagen i denna starkt koncentrerade sektor deltog. De svarar för den största delen av importen från USA. Företagen importerar också från Saudiarabien, om än mycket mindre än de närstående SABIC-importörerna, som sköter huvuddelen av volymen från Saudiarabien på unionsmarknaden.
(284) Båda de icke-närstående importörerna/handlarna motsätter sig åtgärder, som dock inte skulle få oproportionerliga verkningar. En del av tullarna kan föras över på användarna (särskilt i segmenten för kylvätskor och annan industrianvändning – se nedan). För en importör utgör deras MEG-verksamhet i unionen inte någon större del av omsättningen, och därför skulle även fulla tullar påverka verksamheten endast marginellt. Hos den andra importören är MEG-verksamheten på unionsmarknaden mer omfattande, så att verkningarna kan bli större. Det kommer att bero på förmågan att identifiera segment dit prisökningar är lättare att avlasta, helt eller delvis. Under alla förhållanden har undersökningen visat att företagets ekonomiska situation inte nödvändigtvis avgörs av skäl som är kopplade till MEG.
(285) Alla importörer/handlare har hur som helst tillgång till andra anskaffningskällor, vilket lindrar åtgärdernas verkningar.
(286) Av dessa orsaker kan det fastslås att åtgärdernas verkningar inte skulle bli oproportionerliga för importörer/handlare.
7.4 Användarnas intresse
(287) Svar har mottagits från användare från alla tillverkningssegment i senare led som använder MEG, med uttryck för deras invändningar mot åtgärderna.
(288) Kylvätskesektorn, där MEG är en viktig insatsvara, består av två huvudsakliga delsegment. Bilföretag (upp till hälften av kylvätskeverksamheten) kräver specifika och certifierade produktsammansättningar samt ett garanterat och stabilt leveransflöde. Som det förklaras ovan i skäl 274 skulle åtgärderna genom att bevara den inhemska tillverkningen bidra till att garantera ett stabilt leveransflöde. Med tanke på kylvätskornas marginella påverkan på bilkostnaderna skulle tullar inom detta delsegment med all sannolikhet i stort sett kunna övervältras. Därför skulle verkningarna för användare inom detta segment inte bli oproportionerliga om åtgärder vidtas.
(289) Å andra sidan omfattar eftermarknadsdelsegmentet grundprodukter där det är svårare att övervältra priser. Situationen för den samarbetande användaren i detta segment antyder inte att åtgärdernas verkningar skulle bli oproportionerliga. Under alla förhållanden finns andra anskaffningskällor tillgängliga för alla importörer/handlare, vilket lindrar åtgärdernas verkningar.
(290) Tre användare inom segmentet för övriga industriprodukter (fibrer, folier, hartser) samarbetade. Det finns inget tydligt mönster för åtgärdernas verkningar, alltifrån de marginella till de betydande. Denna blandade bild visar att det finns företagsspecifika situationer som inte har att göra med prisnivån för MEG utan med andra faktorer. Åtgärderna skulle alltså inte vara avgörande för dessa företags framtida verksamhet. Detta antyder inte att dessa användare skulle drabbas av oproportionerliga verkningar, särskilt inte om de vägs mot de långsiktiga fördelarna med den mångsidighet och leveransstabilitet som unionsindustrin tillför, och detta skulle inte finnas om åtgärder inte vidtas.
(291) PET-segmentet svarar för nästan 55 % av all MEG-användning. MEG bidrar med omkring en femtedel av den totala kostnaden för PET, en produkt som står under stark prispress och där vinsten normalt är liten. Därför kan verkningarna av en lönsamhetsförändring mellan en och två procentenheter bli betydande.
(292) Sju företag som ingår i fyra grupper har deltagit i undersökningen. Situationen varierar från företag till företag. För vissa företag skulle vinsten sjunka men ändå förbli positiv, för andra med låg lönsamhet skulle verksamheten bara gå jämnt ut, och för de sämst presterande skulle redan kraftiga förluster förvärras, om än i förhållandevis måttlig omfattning.
(293) Situationen för de sämst presterande bestäms strukturellt av andra faktorer, och deras verksamhet och de hundratals arbetstillfällen som de stöder bestäms därför i slutändan inte av de föreslagna åtgärderna, vilkas verkningar alltså inte skulle bli oproportionerliga.
(294) Beträffande de företag vars vinster skulle fluktuera kring nollstrecket skulle åtgärderna inte medföra någon grundläggande förändring av deras situation. Detta kunde i och för sig motivera exogena åtgärder (t.ex. åtgärder till försvar för handeln vid skadlig orättvis handel) eller endogena justeringar av affärsmodellen för att stärka konkurrenskraften. Även om åtgärdernas verkningar inte blir avgörande kan några hundra arbetstillfällen äventyras.
(295) Företag med stabila vinster skulle i viss omfattning påverkas av åtgärder, men inte i oproportionerlig grad.
(296) Under alla förhållanden skulle de ovannämnda eventuella verkningarna på kort sikt behöva vägas mot riskerna på medellång sikt ifall åtgärderna inte vidtas (och den sannolika nedläggningen av unionsindustrins verksamhet eftersom den nuvarande situation inte är hållbar): färre anskaffningskällor, lägre leveransstabilitet och högre MEG-priser De sistnämnda kan lätt nå den måttliga nivån i de föreslagna åtgärderna – med ogynnsamma följder som kan bli lika stora som, om inte större än, de som de föreslagna åtgärderna själva genererar.
(297) Sammantaget kan de potentiella ogynnsamma verkningar som olyckligtvis kan uppstå på kort sikt för PET-tillverkare inte som helhet anses vara tillräckliga för att hindra införandet av åtgärderna.
(298) Den sammantagna bilden av alla segment visar på vissa ogynnsamma verkningar, som dock inte är oproportionerliga i förhållande till de fördelar som åtgärderna skulle medföra. Denna fråga kommer att studeras vidare i undersökningen för det definitiva skedet.
7.5 Leverantörernas intresse
(299) ExxonMobil, som tillverkar paraxylen (råvara vid tillverkning av PTA som sedan används för att tillverka PET), var den enda leverantör som lämnade kommentarer. Företaget hävdade att antidumpningsåtgärdernas ogynnsamma verkningar för PET-tillverkare också kommer att påverka unionens paraxylenleverantörer ogynnsamt, eftersom de skulle förlora försäljning på unionsmarknaden, och unionens PET-tillverkare skulle inte kunna konkurrera med PET-import från andra regioner. Det framhölls vidare att unionens paraxylentillverkare redan brottades med svårigheter på grund av överkapacitet på världsmarknaden och ökad import. Det framhölls också att paraxylentillverkarna var integrerade med raffinaderier och att ogynnsamma verkningar för paraxylen därför också skulle drabba unionens raffinaderiindustrier, som redan mötte svårigheter på grund av överkapacitet på världsmarknaden, varierande efterfrågan på bränslen och höga kostnader.
(300) Dessa påståenden var inte underbyggda och kan inte mottas i detta skede. Dessutom hänvisas till analysen av användare som tillverkar PET, vars resultat visar på potentiellt ogynnsamma verkningar bara kan uppstå för vissa tillverkare vars situation inte i grunden är beroende av åtgärder som rör MEG. Följaktligen kan inte slutsatsen dras att verkningarna av sådana åtgärder skulle bli oproportionerliga för leverantörer.
7.6 Mottagna kommentarer
(301) Flera berörda parter (CPME, CIFRS, Mitsubishi, Arteco, Proviron, Oxyde, HELM, NEO Group) hävdade att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta antidumpningsåtgärder eftersom unionstillverkarna inte kan uppfylla efterfrågan från MEG-användarna i unionen och import därför är nödvändig. Det hävdades dessutom att MEG-marknadens säsongvariationer gjorde det omöjligt att ständigt utnyttja hela tillverkningskapaciteten. Det framhölls vidare att importen av MEG från USA och Saudiarabien inte kan ersättas av import från övriga tredjeländer, exempelvis Kanada, Kina, Kuwait, Indien, Mexiko, Ryssland och Turkiet, på grund av den låga tillverkningskapacitet, höga transportkostnad och växande interna efterfrågan som kännetecknar andra exportländer. Arteco hävdade att företaget, för att säkerställa livskraften hos sin motorkylvätskeverksamhet i unionen, måste säkerställa leverans av MEG, vilket garanteras av möjligheten att anskaffa från många olika källor. HELM framhöll att MEG-tillverkarna i unionen, även om de planerar att öka sin tillverkningskapacitet för etylenoxid, inte planerar att öka sin tillverkningskapacitet för MEG.
(302) Som framgår av skäl 274 är det mycket viktigt att vidta åtgärder för att hålla det massiva in flödet av dumpad import i schack och bibehålla MEG-tillverkning i unionen. Utan en unionsindustri blir MEG-användarna beroende av import och får därmed inte någon säker tillförsel av MEG från många olika källor Vidare är syftet med att vidta antidumpningsåtgärder inte att stoppa importen utan att skapa rättvisa spelregler på unionsmarknaden. Trots detta finns, som framgår av skäl 281, andra anskaffningskällor förutom Saudiarabien och USA, till exempel Taiwan, Singapore och Korea. Vidare erinras om att det finns en överkapacitet för MEG i världen, såsom framgår av skäl 249, men undersökningen visar samtidigt att de unionstillverkare som ingår i urvalet verkligen inte planerar att inom en snar framtid höja tillverkningskapaciteten i unionen. Därför avvisades dessa påståenden.
(303) CPME hävdade att det inte låg i unionens intresse att fastställa antidumpningstullar och att det skulle få allvarliga återverkningar för PET-industrin och driva bort PET-tillverkarna från marknaden.
(304) Som det förklaras i skälen 290–297 kan de potentiellt ogynnsamma verkningar som olyckligtvis kan uppkomma på kort sikt för PET-tillverkarna inte allmänt anses tillräckliga för att motivera att åtgärder inte vidtas. Påståendet avvisades därför.
(305) Mitsubishi hävdade att det inte låg i unionens intresse att vidta antidumpningsåtgärder, eftersom handelsrelationerna mellan USA och Kina kan väntas bli förbättrade med en ny regering i USA och att orsakerna till dumpningen och skadan därför inte längre kommer att vara relevanta.
(306) Som framgår av skäl 247 fortsätter, fastän restriktionerna faktiskt har lättats, extratullarna att gälla som regel, och det står inte klart hur situation kommer att utvecklas. Vidare är, trots utvecklingen av handelsrelationerna mellan USA och Kina, MEG-industrin i USA exportorienterad med en växande tillverkningskapacitet, och därför väntas tillverkare i USA fortsätta att visa starkt intresse för unionsmarknaden, särskilt med tanke på att Kina bygger ut sin egen MEG-kapacitet. Påståendet avvisades därför.
(307) Arteco hävdade att åtgärderna om de vidtogs bara skulle tjäna två storföretags intressen, varav ett var Artecos huvudkonkurrent i senare led på kylvätskemarknaden. Oxyde hävdade på samma sätt att BASF, eftersom det var en mycket stor tillverkare av frysskyddsmedel och använde egen MEG, skulle få konkurrensfördelar framför sina konkurrenter Arteco, HVL och Solventis, som måste betala antidumpningstullar på importen av MEG.
(308) Kommissionen håller inte med om dessa påståenden. Åtgärderna vidtas till förmån för hela unionsindustrin, inte bara två tillverkare. Det är samt att ett av företagen i BASF-gruppen tillverkar kylvätskor. Men undersökningen har visat att detta företag köper MEG från sitt närstående företag till marknadspriser, samma som för Arteco och andra användare.
(309) Arteco hävdade att, eftersom MEG är en förnödenhet som handlas och transporteras över hela världen, det efter att åtgärderna har vidtagits kommer att ske avsevärda förskjutningar av handelsflödena och ökade transportvolymer med åtföljande större utsläpp från globala transporter, vilket skadar de pågående strävandena att dämpa klimatförändringarna.
(310) Kommissionen håller inte heller med om detta påstående. Förskjutningarna i handeln har redan inträffat under skadeundersökningsperioden, när importen från de berörda länderna ersatte en avsevärd del av den inhemska tillverkningen. Om åtgärder inte vidtas kommer den inhemska tillverkningen att helt ersättas av import, och då kommer förskjutningen av handeln att öka ännu mer.
7.7 Slutsats om unionens intresse
(311) Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att det inte ligger i unionens intresse att vidta åtgärder mot import av MEG med ursprung i de berörda länderna i detta skede av undersökningen.
8 PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(312) På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder vidtas med syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.
(313) Provisoriska antidumpningsåtgärder bör vidtas beträffande import av monoetylenglykol med ursprung i USA och Saudiarabien i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört marginalerna för målprisunderskridande och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.
(314) På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser gälla, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns före tull:
Land
Företag
Provisorisk antidumpningstull
Saudiarabien
Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan)
11,1 %
Yanbu National Petrochemical Company (Yansab)
11,1 %
Eastern Petrochemical Company (Sharq)
11,1 %
Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet)
11,1 %
Arabian Petrochemical Company (Petrokemya)
11,1 %
Jubail United Petrochemical Company (United)
11,1 %
Alla övriga företag
11,1 %
USA
Lotte Chemical Lousiana LLC
8,5 %
MEGlobal Americas Inc
38,3 %
Övriga samarbetande företag
13,5 %
Alla övriga företag
52,0 %
(315) De antidumpningstullsatser för enskilda företag som anges i denna förordning har fastställts på grundval av de preliminära resultaten av denna undersökning. De återspeglar därför den situation för dessa företag som konstaterades under denna undersökning. Tullsatserna ska uteslutande tillämpas på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i de berörda länderna och som har tillverkats av de nämnda juridiska personerna. Import av den berörda produkten tillverkad av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.
(316) För att säkerställa att reglerna om antidumpningstullar efterlevs bör antidumpningstullen för alla övriga företag i USA inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i USA i denna undersökning, utan även sådana tillverkare i USA som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.
9 INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
(317) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information har också gjorts tillgänglig för allmänheten genom DG Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagars frist för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.
(318) Några kommentarer rörande beräkningarnas riktighet har inte mottagits.
10 SLUTBESTÄMMELSER
(319) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inom en fastställd tidsfrist inkomma med skriftliga synpunkter och/eller begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.
(320) Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
1. En provisorisk antidumpningstull utgår på import av monoetylenglykol (nuvarande EG-nummer 203-473-3), som närvarande omfattas av KN-nummer ex 2905 31 00 (Taric-nummer 2905310010), med ursprung i USA och Saudiarabien.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
Land
Företag
Provisorisk antidumpningstull
Taric-tilläggsnummer
Saudiarabien
Saudi Kayan Petrochemical Company (Saudi Kayan)
11,1 %
C674
Saudiarabien
Yanbu National Petrochemical Company (Yansab)
11,1 %
C675
Saudiarabien
Eastern Petrochemical Company (Sharq)
11,1 %
C676
Saudiarabien
Saudi Yanbu Petrochemical Company (Yanpet)
11,1 %
C677
Saudiarabien
Arabian Petrochemical Company (Petrokemya)
11,1 %
C678
Saudiarabien
Jubail United Petrochemical Company (United)
11,1 %
C679
Saudiarabien
Alla övriga företag
11,1 %
C999
USA
Lotte Chemical Louisiana LLC
8,5 %
C684
USA
MEGlobal Americas Inc
38,3 %
C680
USA
Andra samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilaga I
13,5 %
USA
Alla övriga företag
52,0 %
C999
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken dennes namn och befattning ska framgå, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den [kvantitet] av [den berörda produkten] som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag” tillämpas.
4. Frisläppning för fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullsatsen.
5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2 artikelns sida
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill begära att bli hörda av kommissionen ska lämna sin begäran inom 5 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill begära att bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att inkomma med sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ska behandla en begäran som inkommer efter denna tidsfrist och får i förekommande fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 juni 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av monoetylenglykol med ursprung i Förenta staterna och Konungariket Saudiarabien (EUT C 342, 14.10.2020, s. 12).
(3) Rådets beslut (EU) 2020/135 av den 30 januari 2020 om ingående av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 1).
(4) http://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?ref=ong&id=2485.
(5) Tillkännagivande om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (EUT C 86, 16.3.2020, s. 6).
(6) http://www.jadwa.com/en/download/petrochemicals-and-the-vision-2030/research-13-1-1-1-1-1-1 (hämtad den 11 maj 2021).
(7) Skäl 352 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336 av den 25 september 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 315, 29.9.2020, s. 1).
(8) https://www.icis.com/explore/resources/news/2020/01/16/10459681/explosion-at-reactor-caused-iqoxe-s-blast-death-toll-rises-to-three.
(9) Uppgifterna från de unionsföretag som ingår i urvalet i denna förordning framläggs i klasser på grund av risken för att ett utvalt företag kan baklängeskonstruera sina konkurrenters uppgifter, särskilt med tanke på att två av de tre utvalda företagen är närstående.
(10) https://www.icis.com/explore/.
(11) https://ihsmarkit.com/index.html.
(12) https://www.woodmac.com/research/products/chemicals-polymers-fibres/.
(13) https://www.orbichem.com/chemical-data-portfolio/ethylene-glycol-ethylene-oxide.
BILAGA
Samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Förenta staterna som inte ingick i urvalet
Land
Namn
Taric-tilläggsnummer
Förenta staterna
Indorama Ventures Oxides LLC
C681
Förenta staterna
Equistar Chemicals, LP
C682
Förenta staterna
Sasol Chemicals North America LLC
C683