Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32021R0947

Artikel 41 i förordning (EU) 2021/947

Övervakning och rapportering

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Indikatorer för rapportering om framstegen enligt instrumentet när det gäller att uppnå de specifika målen i artikel 3.2 anges i bilaga VI. Dessa indikatorer ska, i överensstämmelse med indikatorerna för målen för hållbar utveckling, och tillsammans med uppgifter från utvärderingar och annan befintlig resultatrapportering, ligga till grund för bedömningen av i vilken utsträckning de specifika målen har uppnåtts.

2. Kommissionen ska kontinuerligt övervaka sina åtgärder och, åtminstone årligen, granska framstegen med att uppnå de mål som fastställs genom denna förordning samt de förväntade resultaten, varvid output och utfall ska beaktas.

Framsteg avseende de förväntade resultaten ska övervakas på ett transparent sätt och i god tid, på grundval av relevanta, mätbara kvalitativa och kvantitativa uppgifter, inklusive men inte begränsat till de som fastställs i bilaga VI. När det är möjligt ska indikatorerna vara uppdelade efter kön, ålder och andra relevanta faktorer.

3. Överenskomna gemensamma resultatramar som ingår i gemensamma programplaneringsdokument och som uppfyller kriterierna i artikel 14.4 ska, när så är möjligt, utgöra grunden för unionens och dess medlemsstaters gemensamma övervakning när det gäller deras samlade stöd till ett partnerland.

Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och instrumentets resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i god tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

4. Kommissionen ska granska framstegen med genomförandet av instrumentet. Från och med 2022 ska kommissionen i god tid och före den 30 november varje år förelägga Europaparlamentet och rådet en årsrapport om framstegen när det gäller att uppnå målen i instrumentet genom indikatorer, inklusive men inte begränsat till de som fastställs i bilaga VI, med information om den pågående verksamheten, de uppnådda resultaten och förordningens effektivitet. Denna rapport ska även översändas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5. Årsrapporten ska innehålla

a) information rörande det föregående året om de åtgärder som finansierats,

b) resultaten av uppföljnings- och utvärderingsverksamheten,

c) de berörda partnernas medverkan och samarbetsnivå, uppdelat efter typ av enhet såsom avses i artikel 62 i budgetförordningen vad gäller såväl direkt som indirekt förvaltning,

d) samt om budgetåtagandena, inbegripet kontrakterade belopp, och betalningsbemyndigandena, fördelade på länder, regioner och samarbetsområden,

e) kvantitativ och kvalitativ information bland annat om åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 9, om användningen av den buffert för nya utmaningar och prioriteringar som avses i artikel 17 och om användningen av medel för den incitamentbaserade metod som svarar mot prestationer inom nyckelområden som avses i artikel 20.

Årsrapporten ska utvärdera dels resultaten av unionsfinansieringen, genom att så långt det är möjligt använda sig av specifika och mätbara indikatorer för att visa framstegen mot målen för instrumentet, och framstegen när det gäller att integrera de frågor som avses i artikel 8.8. Den ska även innehålla en uppdelning av de former av unionsfinansiering som fastställs i artikel 27. När det gäller utvecklingssamarbete ska rapporten, där så är möjligt och relevant, även omfatta en bedömning av efterlevnaden av principerna om utvecklingseffektivitet, även för innovativa finansieringsinstrument.

6. Den årsrapport som utarbetas 2021 ska innehålla konsoliderad information ur årsrapporterna från perioden 2014–2020 om all finansiering som styrs av de förordningar som avses i artikel 50.2 i denna förordning, inklusive externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och bidrag till förvaltningsfonder, garantier och en uppdelning av utgifter per land, former av unionsfinansiering i enlighet med artikel 27 i denna förordning, typ av enhet såsom avses i artikel 62 i budgetförordningen vad gäller såväl direkt som indirekt förvaltning, åtaganden och betalningar. Den årsrapporten ska avspegla de viktigaste tillvaratagna erfarenheterna och uppföljningen av rekommendationerna i de externa utvärderingarna från de föregående åren.

7. Kommissionen ska som en del av sin årsrapport lämna närmare uppgifter om de finansierings- och investeringsinsatser som omfattas av garantin för yttre åtgärder, och om funktionssätt, förvaltning och faktiska bidrag till målen avseende EFHU+. Följande ska ingå i rapporten:

a) En bedömning av hur resultaten bidrar till instrumentets syfte och mål och, i förekommande fall, till andra finansieringsinstrument i enlighet med artikel 31.7.

b) En bedömning, utgående från indikatorer i enlighet med artiklarna 31.2 och 35.2, av additionaliteten och mervärdet, mobiliseringen av resurser från den privata sektorn, inbegripet från mikroföretag samt små och medelstora företag, vilken typ av enheter inom den privata sektorn som stöds, beräknad och faktisk output samt utfallen och effekterna av de finansierings- och investeringsinsatser som omfattas av garantin för yttre åtgärder inom ramen för EFHU+ på en aggregerad basis, inbegripet effekterna på skapandet av anständiga arbetstillfällen och fattigdomsutrotning och på hur de specifika socioekonomiska bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och de bakomliggande orsakerna till tvångsförflyttning hanteras. Bedömningen ska innehålla en analys av riskmåtten och deras effekter på partnernas finansiella och ekonomiska stabilitet och en jämställdhetsanalys av de insatser som omfattas, som är evidensbaserad och som om möjligt bygger på uppgifter uppdelade efter kön, land och sektor.

c) En bedömning av huruvida de insatser som genomförs med stöd från garantin för yttre åtgärder inom ramen för EFHU+ är förenliga med de internationellt överenskomna principerna för utvecklingseffektivitet.

d) En bedömning av de hävstångseffekter som skapas genom de insatser som omfattas.

e) En bedömning av synergierna och komplementariteten mellan de insatser som omfattas av garantin för yttre åtgärder inom ramen för EFHU+, inbegripet de som avses i artikel 36, och av andra pelare i den externa investeringsplanen, på grundval av relevanta befintliga rapporter, med särskild hänsyn till de framsteg som gjorts när det gäller god samhällsstyrning, inbegripet i samband med bekämpning av korruption och olagliga finansiella flöden, respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämställdhetsorienterad politik, liksom främjande av företagande, ett lokalt företagsklimat och lokala finansiella marknader.

f) En bedömning av garantins ersättning och genomförandet av artikel 155.2 och 155.3 i budgetförordningen.

8. En årlig beräkning av de övergripande utgifterna i samband med klimatinsatser, ökenspridning och biologisk mångfald ska göras på grundval av de vägledande programdokument som antagits. De medel som anslås inom ramen för instrumentet ska varje år underkastas ett spårningssystem som grundar sig på OECD-metoderna, nämligen miljömarkörer och Riomarkörer, utan att användning av mer exakta metoder utesluts om sådana finns tillgängliga, och som har integrerats i de befintliga metoderna för uppföljning av hur unionsprogrammen fungerar, i syfte att kvantifiera utgifterna i samband med förvaltning och skydd av miljön, klimatinsatser, ökenspridning och biologisk mångfald i de handlingsprogram och åtgärder som avses i artikel 23 och redovisas i utvärderingar och i årsrapporten.

Kommissionen ska offentliggöra information om utvecklingssamarbete i enlighet med erkända internationella standarder, till exempel från ILO och OECD, och genom att använda ramen för en gemensam standard som utvecklats av det internationella initiativet för öppenhet i biståndet.

9. För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av instrumentets framsteg när det gäller att uppnå dess mål ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 44 i syfte att ändra bilaga VI för att se över eller komplettera indikatorerna där det anses nödvändigt och i syfte att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering.

Artikeln i rättsakten

Svensk rätt

Förarbeten (1 dokument)

Propositioner (1 dokument)

  1. Prop. 2023/24:77 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen i texten