EU-rätt · Förordning · CELEX 32021R1134
Artikel 9c i förordning (EU) 2021/1134
Behöriga viseringsmyndigheters manuella verifiering och uppföljningsåtgärder avseende träffar
EU-rätten
Artikelns text
1. En träff enligt artikel 9a.9 ska verifieras manuellt av den behöriga viseringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar viseringsansökan.
2. I syfte att göra en manuell verifiering enligt punkt 1 i denna artikel ska den behöriga viseringsmyndigheten ha åtkomst till ansökningsakten och eventuella länkade ansökningsakter samt till de träffar som genererats under den automatiska behandlingen enligt artikel 9a.9.
Den behöriga viseringsmyndigheten ska även ha tillfällig åtkomst till de uppgifter i SIS, in- och utresesystemet, Etias, Eurodac eller Interpol SLTD som gav upphov till träffen så länge de verifieringar som avses i denna artikel och prövningen av viseringsansökan varar samt i händelse av ett överklagandeförfarande. Sådan tillfällig åtkomst ska ske i enlighet med de rättsliga instrument som reglerar SIS, in- och utresesystemet, Etias, Eurodac och Interpol SLTD.
3. Den behöriga viseringsmyndigheten ska verifiera om sökandens identitet som registrerats i ansökningsakten motsvarar uppgifterna i något av de informationssystem eller någon av de databaser där sökning görs.
4. Om personuppgifterna i ansökningsakten motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska träffen beaktas vid prövningen av viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009.
5. Om personuppgifterna i ansökningsakten inte motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska den behöriga viseringsmyndigheten i ansökningsakten radera den felaktiga träffen.
6. Om den automatiska jämförelsen enligt artikel 9a.13 i denna förordning ger en träff, ska den behöriga viseringsmyndigheten bedöma säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring eller den höga epidemirisken och beakta dessa vid prövningen av en viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009. Den behöriga viseringsmyndigheten får under inga omständigheter fatta beslut automatiskt på grundval av en träff baserad på särskilda riskindikatorer. Den behöriga viseringsmyndigheten ska i samtliga fall göra en individuell bedömning av säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring och den höga epidemirisken.