EU-rätt · Förordning · CELEX 32021R2115
Artikel 4 i förordning (EU) 2021/2115
Definitioner och villkor som ska fastställas i de strategiska GJP-planerna
EU-rätten
Artikelns text
1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer ange definitioner för jordbruksverksamhet, jordbruksareal, stödberättigande hektar, aktiva jordbrukare, unga jordbrukare och nya jordbrukare samt relevanta villkor i enlighet med denna artikel.
2. Jordbruksverksamhet ska definieras så att det tillåts bidra till tillhandahållandet av både privata och kollektiva nyttigheter genom en eller båda av följande:
a) Produktionen av jordbruksprodukter, vilket inkluderar verksamhet såsom djuruppfödning eller odling, inbegripet genom paludikultur, där jordbruksprodukter avser produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, med undantag för fiskeriprodukter, liksom bomull och skottskog med kort omloppstid.
b) Underhållet av jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver användning av sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.
3. Jordbruksareal ska definieras så att det omfattar åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark, inbegripet när de bildar system för trädjordbruk på arealen i fråga. Termerna åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark ska specificeras närmare av medlemsstaterna inom följande ram:
a) åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda. Dessutom ska det under hela åtagandeperioden vara mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda och som är areal uttagen i enlighet med artikel 31 eller 70 eller GAEC-norm 8, som anges i bilaga III till den här förordningen, eller med artikel 22, 23 eller 24 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (35) eller med artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (36) eller med artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (37).
b) permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.
c) permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark): mark som används för att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer samt, om medlemsstaterna så beslutar, som inte har plöjts eller bearbetats eller såtts om med olika typer av gräs eller annat örtartat foder under fem år eller mer. Andra arter, t.ex. buskar eller träd som kan betas får ingå och, om medlemsstaterna så beslutar, andra arter såsom buskar eller träd som ger djurfoder, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder.
Som permanent gräsmark får medlemsstaterna även betrakta följande typer av mark:
i) Mark som täcks av någon av de arter som avses i detta led, och där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten eller inte finns på betesmarken.
ii) Mark som täcks av någon av de arter som avses i detta led, och där gräs och annat örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten eller inte finns på betesmarken.
4. Stödberättigande hektar ska när det gäller interventionstyper med direktstöd fastställas så att det omfattar områden som står till jordbrukarens förfogande och vilka består av
a) all jordbruksareal i jordbruksföretaget som, under det år för vilket stödet begärs, används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, huvudsakligen används för jordbruksverksamhet; medlemsstaterna får även besluta att stödberättigande hektar, om detta är vederbörligen motiverat av skäl som rör miljö, biologisk mångfald eller klimat även ska inbegripa vissa arealer som används till jordbruksverksamhet endast vartannat år,
b) all areal i jordbruksföretaget som
i) täcks av landskapselement som omfattas av skyldigheten till bibehållande inom ramen för GAEC-norm 8, som anges i bilaga III,
ii) används för att uppnå minsta åkermark som avsatts för icke-produktiva arealer och element, inbegripet mark i träda, inom ramen för GAEC-norm 8, som förtecknas i bilaga III, eller
iii) under den tid då jordbrukarens åtagande varar, etablerats eller behållits som ett resultat av ett miljösystem som avses i artikel 31.
Om medlemsstaterna beslutar det får stödberättigande hektar innehålla andra landskapselement, förutsatt att de inte utgör en övervägande andel och inte i betydande grad hämmar jordbruksverksamhetens prestation på grund av den areal de upptar inom jordbruksskiftet. Vid genomförandet av denna princip får medlemsstaterna fastställa en maximal andel av det jordbruksskifte som täcks av dessa andra landskapselement.
När det gäller permanent gräsmark med utspridda icke stödberättigande element, får medlemsstaterna tillämpa fasta minskningskoefficienter för att fastställa den areal som ska anses vara stödberättigande,
c) all areal i jordbruksföretaget som berättigade till utbetalningar enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 2 i denna förordning eller inom ramen för den ordning för grundstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III i förordning (EU) nr 1307/2013, och som av medlemsstaterna har fastställts inte vara en stödberättigande hektar på grundval av leden a och b i denna punkt
i) till följd av tillämpning av direktiv 92/43/EEG, 2009/147/EG eller 2000/60/EG på den arealen,
ii) på grundval av sådana arealbaserade interventioner som fastställs i denna förordning och som omfattas av det integrerade system som avses i artikel 65.1 i förordning (EU) 2021/2116 och som tillåter produktion av sådana produkter som inte förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget genom paludikultur, eller enligt nationella ordningar för biologisk mångfald eller minskade växthusgasutsläpp, vilkas villkor överensstämmer med de arealbaserade interventionerna, förutsatt att sådana interventioner och nationella ordningar bidrar till att uppnå ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f i den här förordningen,
iii) under tiden för ett beskogningsåtagande som jordbrukaren gjort i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 70 eller artikel 73 i den här förordningen, eller inom ramen för en nationell ordning vars villkor är förenliga med artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 70 eller artikel 73 i den här förordningen,
iv) under tiden för ett åtagande som jordbrukaren gjort och som resulterar i ett uttag av arealen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 70 i den här förordningen.
Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt på högst 0,3 %.
5. Aktiva jordbrukare ska definieras så att det säkerställs att stöd beviljas endast till fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer som är involverade i jordbruksverksamhet på åtminstone en miniminivå, utan att detta nödvändigtvis innebär att stöd inte kan beviljas jordbrukare med flera verksamheter eller deltidsjordbrukare.
Vid fastställandet av vem som ska räknas som aktiv jordbrukare ska medlemsstaterna tillämpa objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, bolagsändamål och jordbruksverksamhetens förekomst i nationella eller regionala register. Sådana kriterier får införas i en eller flera former som väljs av medlemsstaterna, bland annat genom en negativ förteckning som diskvalificerar en jordbrukare från att betraktas som aktiv jordbrukare. Om en medlemsstat som aktiva jordbrukare betraktar de jordbrukare som inte för det föregående året tagit emot direktstöd som översteg ett visst belopp, får detta belopp inte överstiga 5 000 EUR.
6. Ung jordbrukare ska definieras så att följande innefattas:
a) En övre åldersgräns på mellan 35 och 40 år.
b) Villkoren för att vara ansvarig för jordbruksföretaget.
c) Lämplig utbildning eller lämpliga yrkesfärdigheter enligt vad som fastställs av medlemsstaterna.
7. Ny jordbrukare ska definieras så att det avser en annan jordbrukare än en ung jordbrukare och som är ansvarig för jordbruksföretaget för första gången. Medlemsstaterna ska även införa ytterligare objektiva och icke-diskriminerande krav avseende lämplig utbildning och lämpliga yrkesfärdigheter.
8. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 för att komplettera denna förordning med regler som innebär att stöd endast kan beviljas på villkor av användning av certifierat utsäde av vissa hampsorter och förfarandet för fastställande av hampsorter samt av verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt enligt punkt 4 andra stycket i den här artikeln för att bevara folkhälsan.
EU-domstolen och andra EU-källor (2 dokument, 4 ställen)
EU-domstolen (1 dokument, 3 ställen)
- Mål C-466/24, EU:C:2025:830 Domstolens dom (nionde avdelningen) den 23 oktober 2025 p. 1 · p. 38 · p. 48 i texten
Generaladvokaten (1 dokument)
- Generaladvokatens förslag i mål C-793/22 Förslag till avgörande av generaladvokat Campos Sánchez-Bordona – Mål C‑793/22 Biohemp Concept 2024 i texten