Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R0439

Artikel 37 i förordning (EU) 2022/439

Datakrav

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/439 av den 20 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för specificering av den bedömningsmetod som behöriga myndigheter ska följa när de bedömer huruvida kreditinstitut och investeringsföretag uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. När de behöriga myndigheterna bedömer processen för prövning av data som matas in i modellen enligt artikel 174 b i förordning (EU) nr 575/2013, ska de kontrollera följande:

a) Tillförlitligheten i och kvaliteten på de interna och externa datakällorna samt den mängd data som erhållits från dessa källor och den tidsperiod som källorna omfattar.

b) Processen för sammanslagning av data, om modellen matas med data från flera datakällor.

c) Motivet till och omfattningen av datarensning som delats upp utifrån orsaken till rensningen, med hjälp av statistik om andelen samlade data som omfattas av varje rensning om vissa data rensats från urvalet vid utvecklingen av modellen.

d) Förfarandena för hantering av felaktiga och saknade data samt behandling av avvikelser och kategoriska data. Om typen av kategorisering har förändrats ska det kontrolleras att detta inte leder till försämrad datakvalitet eller ett brott i tidsserierna för dessa data.

e) Processerna för datatransformation, inbegripet standardisering och annan funktionell transformation, samt lämpligheten i dessa transformationer med hänsyn till risken att modellen överanpassas.

2. När de behöriga myndigheterna bedömer representativiteten av de data som används för att bygga modellen enligt artikel 174 c i förordning (EU) nr 575/2013, ska de kontrollera följande:

a) Hur jämförbara gäldenärernas och exponeringarnas riskegenskaper som återspeglas i de data som använts för att bygga modellen är med de exponeringar som omfattas av en särskild modell för riskklassificering.

b) Hur jämförbara de aktuella principerna för kreditgivning och återvinning är med dem som tillämpades vid den tidpunkt som de referensdata som använts för utveckling av modellen hänför sig till.

c) Hur samstämmig definitionen av fallissemang över tid är i de data som använts för utveckling av modellen, med kontroll av att

i) justeringar har gjorts för att uppnå samstämmighet med den nuvarande definitionen av fallissemang om denna definition har ändrats under observationsperioden,

ii) institutet har vidtagit lämpliga åtgärder för att se till att alla data är representativa om institutet verkar i flera jurisdiktioner med olika definitioner av fallissemang,

iii) den definition av fallissemang som använts för modellspecifikationen inte har negativ påverkan på strukturen och resultatet för modellen för riskklassificering om denna definition är annan än den i artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013.

d) Om externa data eller sammanställda data från flera institut används vid utveckling av modeller, hur relevanta och ändamålsenliga sådana data är för institutets exponering, produkter och riskprofil.

Artikeln i rättsakten