Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R0439

Artikel 42 i förordning (EU) 2022/439

Datakrav

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/439 av den 20 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för specificering av den bedömningsmetod som behöriga myndigheter ska följa när de bedömer huruvida kreditinstitut och investeringsföretag uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. När de behöriga myndigheterna bedömer överensstämmelsen med övergripande krav för estimering enligt artikel 179 i förordning (EU) nr 575/2013, data som används för kvantifiering av riskparametrar och kvaliteten på dessa data ska de kontrollera följande:

a) Fullständigheten hos kvantitativa och kvalitativa data och annan information i förhållande till de metoder som används för kvantifiering av riskparametrar, i syfte att se till att alla historiska erfarenheter och empiriska belägg används.

b) Tillgången till kvantitativa data som ger en specifikation av förlusthistoriken fördelad på de förklaringsfaktorer som är avgörande för respektive riskparameter enligt artikel 179.1 b i förordning (EU) nr 575/2013.

c) Representativiteten hos de data som används för att skatta riskparametrarna för vissa typer av exponeringar.

d) Tillräckligheten hos antalet exponeringar i urvalet och längden på den historiska observationsperiod enligt artiklarna 45, 47 och 53 som används för kvantifieringen för att se till att institutets estimat är korrekta och stabila.

e) Motiveringen för och dokumenteringen av all datarensning, inbegripet eventuellt uteslutande av observationer från estimeringen och en bekräftelse på att dessa fall av uteslutande inte påverkar riskkvantifieringen. Motiveringen för och dokumenteringen av datarensningens följder för det långfristiga genomsnittet för andelen fallissemang, särskilt i fråga om PD-estimat.

f) Samstämmigheten i de dataunderlag som används för estimering av riskparametrar, särskilt när det gäller definitionen av fallissemang, hantering av fallissemang, däribland flera fallissemang enligt artiklarna 46.1 b och 49, och urvalets sammansättning.

2. När det gäller den kontroll som avses i punkt 1 c ska behöriga myndigheter bedöma representativiteten hos de data som används för estimering av riskparametrarna för vissa typer av exponeringar genom att bedöma följande:

a) Strukturen i de exponeringar som omfattas av varje modell för riskklassificering och gäldenärernas eller exponeringarnas olika riskegenskaper samt huruvida den nuvarande portföljen är tillräckligt jämförbar med portföljerna i referensdataunderlaget.

b) Hur jämförbara de aktuella principerna för kreditgivning och återvinning är med dem som tillämpades vid tidpunkten för referensdataunderlaget.

c) Hur samstämmig definitionen av fallissemang är under observationsperioden:

i) Om definitionen av fallissemang har ändrats under observationsperioden ska en beskrivning ges av de justeringar som gjorts för att uppnå den erfordrade graden av samstämmighet med den nuvarande definitionen av fallissemang.

ii) Om definitionerna av fallissemang skiljer sig mellan olika jurisdiktioner i vilka institutet verkar ska ändamålsenligheten i institutets åtgärder och försiktighet visas.

d) Om externa data och sammanställda data från flera institut används vid kvantifieringen av riskparametrar ska en beskrivning ges av hur relevanta och lämpliga sådana data är för institutets exponering, produkter, riskprofil och definition av fallissemang.

e) Om externa data eller sammanställda data inte stämmer överens med institutets interna definition av fallissemang ska en beskrivning ges av de justeringar av externa data eller sammanställda data som institutet gjort för att uppnå den erfordrade graden av samstämmighet med den interna definitionen av fallissemang.

3. När de behöriga myndigheterna bedömer kvaliteten på sammanställda data från flera institut som används vid kvantifieringen av riskparametrar, ska de använda sig av den bedömningsmetod som anges i punkterna 1 och 2 utöver att verifiera att kraven i artikel 179.2 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda.

Artikeln i rättsakten