Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R0439

Artikel 47 i förordning (EU) 2022/439

Den historiska observationsperiodens längd

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/439 av den 20 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för specificering av den bedömningsmetod som behöriga myndigheter ska följa när de bedömer huruvida kreditinstitut och investeringsföretag uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

När de behöriga myndigheterna bedömer längden på den period som används för LGD-estimering enligt artikel 181.1 j och 181.2 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 och delegerad förordning (EU) 2017/72 (historisk observationsperiod), ska de kontrollera följande:

a) Längden på den historiska observationsperioden ska minst omfatta minimiperioden enligt kraven i artikel 181.1 j och 181.2 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 och i tillämpliga fall delegerad förordning (EU) 2017/72.

b) Om den tillgängliga historiska observationsperioden är längre än minimiperioden enligt artikel 181.1 j och 181.2 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 för en datakälla, och dataunderlaget som erhållits från denna är relevant för LGD-estimeringen, ska informationen för den längre perioden användas.

c) För exponeringar mot hushåll där institutet inte fäster lika stor vikt vid alla historiska data som använts ska detta motiveras genom bättre prognoser för förlustnivåer, och noll eller väldigt liten vikt som tillämpas för en specifik period ska antingen motiveras eller leda till mer försiktiga estimat.

Artikeln i rättsakten