Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R0996

Artikel 17 i förordning (EU) 2022/996

Medlemsstaternas och kommissionens övervakning

Ur Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/996 av den 14 juni 2022 om regler för att verifiera hållbarhet och kriterier för minskade växthusgasutsläpp och kriterier för låg risk för indirekt ändring av markanvändning (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Frivilliga system ska kräva att ekonomiska aktörer som deltar i systemet samt certifieringsorgan som utför revisioner inom ramen för systemet samarbetar med kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter, bland annat genom att på begäran ge tillträde till de ekonomiska aktörernas fastigheter och ge kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter tillgång till all information som de behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt direktiv (EU) 2018/2001. För detta ändamål ska certifieringsorganen också vara skyldiga att

a) tillhandahålla den information som medlemsstaterna behöver för att övervaka certifieringsorganens verksamhet i enlighet med artikel 30.9 i direktiv (EU) 2018/2001,

b) tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att uppfylla kraven i artikel 30.10 i direktiv (EU) 2018/2001,

c) verifiera att de uppgifter som förs in i unionsdatabasen eller den relevanta nationella databasen i enlighet med artikel 28.4 i direktiv (EU) 2018/2001 är korrekta.

2. Inom ramen för den övervakning som avses i artikel 30.9 i direktiv (EU) 2018/2001 ska medlemsstaterna fastställa förfaranden som gör det möjligt för certifieringsorgan, oavsett om deras huvudkontor är beläget i en medlemsstat eller i ett tredjeland, att registrera sig för övervakning och för att utföra övervakningen.

3. Medlemsstaterna ska utbyta information och bästa praxis om hur certifieringsorganens verksamhet ska övervakas inom en formell samarbetsram. Om certifieringsorgan utför certifiering av råvaror, biodrivmedel, flytande biobränslen, biomassa eller andra bränslen i mer än en medlemsstat, ska de berörda medlemsstaterna inrätta en gemensam ram för att övervaka sådana certifieringsorgan, bland annat genom att utse en medlemsstat som ledande revisionsövervakare.

4. Den ledande revisionsövervakaren ska i samarbete med övriga berörda medlemsstater ansvara för att konsolidera och utbyta information om resultatet av övervakningen av certifieringsorganen.

5. Medlemsstaterna ska i möjligaste mån upprätta samarbetsramar med tredjeländer för övervakning av certifieringsorgan som utför revision på deras territorier, när så är relevant, för att säkerställa att informationsflödet håller samma nivå och att standarder för revisionsövervakning tillämpas på certifieringsorgan som är verksamma i tredjeländer.

6. Om en medlemsstat har rimliga skäl att betvivla ett specifikt certifieringsorgans, med säte i unionen eller i ett tredjeland, förmåga att utföra sitt revisionsarbete, ska den dela med sig av denna information till övriga medlemsstater, kommissionen och det frivilliga system inom vilket certifieringsorganet verkar. Det berörda frivilliga systemet ska omedelbart utreda fallet. När undersökningen har slutförts ska det frivilliga systemet informera medlemsstaterna och kommissionen om resultatet av undersökningen och om eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits.

7. Ekonomiska aktörer och certifieringsorgan som inte uppfyller eller är ovilliga att uppfylla kraven i punkterna 1–6 i denna artikel ska uteslutas från deltagande i och genomförande av revisioner inom ramen för frivilliga system. Frivilliga system ska lämna årliga verksamhetsrapporter till kommissionen i enlighet med artikel 30.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Strukturen och innehållet i de årliga verksamhetsrapporter som föreskrivs i artikel 30.5 i direktiv (EU) 2018/2001 ska följa minimikraven i bilaga III till denna förordning. Huvudrapporten får inte innehålla konfidentiella uppgifter och ska offentliggöras i sin helhet. Data ska lämnas separat i ett format som ska fastställas av kommissionen.

8. Frivilliga system ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla väsentliga ändringar av systemets innehåll som kan påverka grunden för erkännandet av systemet. Sådana ändringar kan omfatta något av följande:

a) Ändringar av de obligatoriska hållbarhetskriterier som omfattas av systemet.

b) Utvidgning av systemets tillämpningsområde utöver vad som beskrivs i genomförandeakten om erkännande av systemet.

c) Utvidgning av tillämpningsområdet vad gäller de bränsleråvaror eller biodrivmedel som avses i de ursprungliga systemdokumenten när riskprofilen för tillförda råvaror skiljer sig åt, t.ex. genom att avfall eller restprodukter inkluderas, eller om särskilda förfaranden tillämpas.

d) Ändringar av massbalansreglerna.

e) Ändringar av revisionsförfaranden eller krav för revisorer.

f) Ändringar eller utvidgning av beräkningsmetoden för växthusgaser.

g) Varje annan ändring som kan anses påverka grunden för erkännandet av systemet.

Artikeln i rättsakten