EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R0996
Artikel 19 i förordning (EU) 2022/996
Införande av massbalanssystemet
EU-rätten
Artikelns text
1. Frivilliga system ska kräva att de ekonomiska aktörer som deltar i systemet använder ett massbalanssystem, i enlighet med artikel 30.1 i direktiv (EU) 2018/2001, som tillåter blandning av råvaror eller bränslen som har skilda egenskaper avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp.
2. Frivilliga system ska tillämpa följande regler vid genomförandet av massbalanssystemet:
a) Råvaror eller bränslen ska anses ingå i en blandning endast om de är blandade i en behållare, vid en bearbetnings- eller logistikanläggning eller vid en infrastruktur eller plats för överföring och distribution.
b) Olika råvaror ska anses ingå i en blandning endast om de tillhör samma produktgrupp, utom när råvaran blandas för vidare bearbetning.
c) Råvaror eller bränslen ska anses ingå i en blandning endast om de är fysiskt blandade såvida de inte är fysiskt identiska eller tillhör samma produktgrupp. När råvaror eller bränslen är fysiskt identiska eller tillhör samma produktgrupp ska de lagras i samma sammanlänkade infrastruktur, bearbetnings- eller logistikanläggning, infrastruktur eller plats för överföring och distribution.
d) Bränslen som tillförs en logistikanläggning eller en överförings- eller distributionsinfrastruktur, t.ex. gasnätet eller ett rörledningsnät för flytande bränslen, och som lagras i LNG-anläggningar eller andra lagringsanläggningar, ska anses ingå i en blandning enligt led c endast om denna infrastruktur är sammanlänkad.
e) De ekonomiska aktörerna ska vara skyldiga att föra separata massbalanser för råvaror och bränslen som inte kan anses ingå i en blandning. Information om egenskaper avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp och om storlekar (massa eller volym) ska inte få överföras mellan olika massbalanser. Enligt leden a–c ska råvaror i anläggningar för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen anses ingå i en blandning. Kravet på separata massbalanser ska därför inte gälla för sådana anläggningar och en enda massbalans kan föras.
f) Massbalanssystemet ska innehålla information om egenskaperna avseende hållbarhet och växthusgasutsläpp och om mängderna av råvaror och bränslen, inbegripet information om de kvantiteter råvaror och bränslen för vilka inga egenskaper avseende hållbarhet eller växthusgasutsläpp har fastställts.
g) När ett parti råvaror eller bränsle levereras till en ekonomisk aktör som inte deltar i ett frivilligt system eller nationellt system ska leveransen återspeglas i massbalansen genom uttag av en motsvarande mängd råvaror eller bränsle. Den typ av bränsle som ska bokföras ska överensstämma med den fysiska karaktären hos den råvara eller det bränsle som levererats.
h) När ett bränsleparti används för att uppfylla en skyldighet som ålagts en bränsleleverantör av en medlemsstat, ska det anses ha uttagits från blandningen av massbalansen.
i) När biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen blandas med fossila bränslen ska informationen om de egenskaper avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp som tilldelats blandningen motsvara den fysiska andelen av biodrivmedlet, de flytande biobränslena eller biomassabränslena i blandningen. När det gäller biodrivmedel och flytande biobränslen får medlemsstaterna ytterligare kontrollera tillförlitligheten i denna information i enlighet med artikel 23.
j) Egenskaperna avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp för ett parti råvaror eller bränsle ska betraktas som en uppsättning. När partier tas ut från en blandning får de tilldelas någon av uppsättningarna av hållbarhetsegenskaper, förutsatt att uppsättningarna av egenskaper avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp inte delas upp och massbalansen uppnås under en lämplig tidsperiod.
k) När det är relevant av transparensskäl ska massbalanssystemet innehålla information om huruvida stöd har tillhandahållits för produktionen av bränslet eller bränsleprekursorn, och i så fall vilken typ av stöd det rör sig om.
l) Den lämpliga tidsperioden för att uppnå massbalansen ska vara tolv månader för producenter av agrobiomassa och skogsbiomassa och de första samlingspunkterna som endast anskaffar agrobiomassa och skogsbiomassa, och tre månader för alla andra ekonomiska aktörer. Periodens början och slut ska anpassas till kalenderåret eller, i tillämpliga fall, kalenderårets fyra kvartal. Som alternativ till kalenderåret får ekonomiska aktörer också använda antingen det ekonomiska år som de använder för bokföringsändamål eller en annan startpunkt för massbalansperioden, förutsatt att valet tydligt anges och tillämpas konsekvent. I slutet av massbalansperioden bör de hållbarhetsdata som överförs motsvara det fysiska lagret i behållaren, bearbetnings- eller logistikanläggningen, infrastrukturen eller platsen för överföring och distribution.
m) Frivilliga system ska specificera den minimiuppsättning egenskaper avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp, i enlighet med bilaga I, som måste föras vidare i försörjningskedjan samt annan information som krävs för att spåra partierna. När det gäller flytande eller gasformiga bränslen som införs i en sammanlänkad infrastruktur och omfattas av samma massbalanssystem ska respektive egenskaper avseende hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp tilldelas de partier som förs in i och ut ur den sammanlänkade infrastrukturen. De frivilliga systemen ska också säkerställa att de ekonomiska aktörerna på ett korrekt sätt för in all relevant information i unionsdatabasen.