Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R1011

Artikel 6 i förordning (EU) 2022/1011

Beräkning av de indirekta exponeringsvärdena till följd av derivatkontrakt med multipla underliggande variabler

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1011 av den 10 mars 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för att specificera hur man ska fastställa indirekta exponeringar mot en kund som följer av derivatkontrakt och kreditderivatkontrakt om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men ligger till grund för det underliggande skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Vid beräkningen av det indirekta exponeringsvärdet mot en kund till följd av derivatkontrakt utfärdade på grundval av ett skuld-, aktie eller kreditswappsindex eller ett företag för kollektiva investeringar, eller som har multipla underliggande referensnamn, ska institutionerna analysera alla de enskilda underliggande instrumenten med genomlysningsmetoden och beräkna de indirekta exponeringsvärdena på grundval av den prisvariation för derivatkontraktet som skulle uppstå till följd av ett fallissemang hos var och en av de underliggande referensnamnen. Institutionerna ska hänföra varje indirekt exponeringsvärde till en identifierad kund, en separat kund eller den okända kunden i enlighet med artikel 6.1 och 6.2 i delegerad förordning (EU) nr 1187/2014.

2. Om en institution inte kan använda sig av genomlysningsmetoden för att analysera alla derivatkontraktets enskilda underliggande instrument i enlighet med punkt 1 eller om det är orimligt betungande för institutionen att använda sig av denna metod ska den

a) analysera de enskilda underliggande med genomlysningsmetoden i de fall institutionen kan göra detta eller det inte är orimligt betungande för institutionen att göra detta och beräkna det indirekta exponeringsvärdet i enlighet med punkt 1,

b) när det gäller de underliggande instrument för vilka institutionen inte kan använda genomlysningsmetoden eller för vilka det är orimligt betungande att använda denna metod, beräkna det indirekta exponeringsvärdet på grundval av den prisvariation för derivatkontraktet som skulle uppstå till följd av ett fallissemang hos alla de underliggande referensnamnen.

Det indirekta exponeringsvärde som avses i led b i det första stycket i denna punkt ska hänföras antingen till derivattransaktionen som en separat kund eller till den okända kunden i enlighet med artikel 6.3 i delegerad förordning (EU) nr 1187/2014.

3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 i denna artikel gäller i de fall de indirekta exponeringsvärdena är att hänföra till den okända kunden i enlighet med artikel 6.2 och 6.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1187/2014 – och de indirekta exponeringsvärdena är negativa – ska institutionen fastställa dessa indirekta exponeringsvärden till noll innan de medräknas i exponeringarna mot den okända kunden.

Artikeln i rättsakten