EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R1463
Artikel 1 i förordning (EU) 2022/1463
Definitioner
EU-rätten
Artikelns text
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1)
tekniskt engångssystem: det tekniska system för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis som avses i artikel 14.1 i förordning (EU) 2018/1724.
(2)
bevislämnande part: en sådan behörig myndighet som avses i artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1724 och som lagligen utfärdar strukturerade eller ostrukturerade bevis.
(3)
bevisbegärande part: behörig myndighet som ansvarar för ett eller flera av de förfaranden som avses i artikel 14.1 i förordning (EU) 2018/1724.
(4)
åtkomstpunkt för eDelivery: kommunikationskomponent som ingår i den elektroniska leveranstjänsten eDelivery och som baseras på tekniska specifikationer och standarder, inklusive meddelandeöverföringsprotokollet AS4 och tillhörande tjänster som utvecklats inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa och vidareutvecklats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, i den mån som dessa tekniska specifikationer och standarder överlappar standarden ISO 15000–2.
(5)
eIDAS-nod: nod enligt definitionen i artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2015/1501 som uppfyller de tekniska och operativa kraven i och på grundval av den förordningen.
(6)
förmedlingsplattform: teknisk lösning som fungerar självständigt eller för andra enheters räkning, till exempel bevislämnande eller bevisbegärande parter, beroende på den administrativa organisationen i de medlemsstater där förmedlingsplattformen drivs, och genom vilken bevislämnande eller bevisbegärande parter ansluter sig till de gemensamma tjänster som avses i artikel 4.1 eller till bevislämnande eller bevisbegärande parter från andra medlemsstater.
(7)
datatjänstkatalog: register som innehåller en förteckning över bevislämnande parter och de bevistyper de utfärdar samt relevant kompletterande information.
(8)
bevismäklare: tjänst som gör det möjligt för en bevisbegärande part att avgöra vilken bevistyp från en annan medlemsstat som uppfyller beviskravet vid tillämpningen av ett nationellt förfarande.
(9)
medel för elektronisk identifiering: materiell och/eller immateriell enhet som innehåller personidentifieringsuppgifter och som används för autentisering för nättjänster.
(10)
semantiskt register: uppsättning semantiska specifikationer, kopplade till bevismäklaren och datatjänstkatalogen, som består av definitioner av namn, datatyper och dataelement som är förbundna med specifika bevistyper i syfte att säkerställa ömsesidig förståelse och flerspråkig tolkning för bevislämnande parter, bevisbegärande parter och användare vid utbyte av bevis genom det tekniska engångssystemet.
(11)
teknisk dokumentation: uppsättning detaljerade och icke-bindande tekniska dokument som utarbetats av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna inom ramen för den samordningsgrupp för ingången som avses i artikel 29 i förordning (EU) 2018/1724 eller någon av de undergrupper som avses i artikel 19 i den här förordningen, vilket omfattar men inte begränsas till, en högnivåarkitektur, protokoll för datautbyte, standarder och tillhörande tjänster till stöd för kommissionen, medlemsstaterna, bevislämnande parter, bevisbegärande parter, förmedlingsplattformar och andra enheter som berörs av inrättandet av det tekniska engångssystemet i enlighet med den här förordningen.
(12)
datatjänst: teknisk tjänst genom vilken en bevislämnande part hanterar begäranden om bevis och sänder bevis.
(13)
datamodell: abstraktion som organiserar dataelement, standardiserar deras förhållande till varandra och anger enheterna, deras attribut och förhållandet mellan dessa enheter.
(14)
utrymme för förhandsgranskning: funktion genom vilken en användare kan förhandsgranska bevis som begärts enligt artikel 15.1 b ii.
(15)
strukturerade bevis: alla bevis i elektroniskt format som krävs för de förfaranden som förtecknas i artikel 14.1 i förordning (EU) 2018/1724 och som är organiserade i förutbestämda element eller fält som har en särskild betydelse och i ett tekniskt format som möjliggör behandling genom programvarusystem, kompletterade med metadata från det tekniska engångssystemets generiska metadatamodell som avses i artikel 7.1 i den här förordningen, och som antingen överensstämmer med det tekniska engångssystemets datamodell för relevant bevistyp enligt artikel 7.2 i den här förordningen eller kompletteras med en version som kan läsas av människor.
(16)
ostrukturerade bevis: bevis i elektroniskt format som krävs för de förfaranden som förtecknas i artikel 14.1 i förordning (EU) 2018/1724 och som inte är organiserade i förutbestämda element eller fält som har en särskild betydelse och i ett tekniskt format, men som kompletteras med metadata från det tekniska engångssystemets generiska metadatamodell som avses i artikel 7.1 i denna förordning.
(17)
bevistyp: kategori av strukturerade eller ostrukturerade bevis med samma ändamål eller innehåll.
(18)
incident: situation då det tekniska engångssystemet inte fungerar, inte överför bevis eller överför bevis som inte har begärts, eller då beviset har ändrats eller lämnats ut under överföringen samt alla sådana säkerhetsincidenter som avses i artikel 29.
(19)
förfarandeportal: webbsida eller mobilapplikation där en användare kan få tillgång till och utföra ett sådant onlineförfarande som avses i artikel 14.1 i förordning (EU) 2018/1724.