EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R2472
Artikel 37 i förordning (EU) 2022/2472
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn
EU-rätten
Artikelns text
1. Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.
2. Stöd ska omfattas av följande villkor:
a) Det får endast betalas ut om medlemsstatens behöriga myndighet formellt har erkänt händelsens karaktär av naturkatastrof.
b) Det finns ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och den skada som företaget lidit.
3. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.
Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.
4. Stödordningar som avser en naturkatastrof ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då naturkatastrofen inträffade.
5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.
6. Den skada som uppstått till följd av naturkatastrofen ska beräknas för den enskilda stödmottagaren.
7. Stödet får avse följande:
a) Det inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen som avses i punkt 8.
b) Materiell skada i den mening som avses i punkt 9.
8. Inkomstbortfallet ska beräknas genom att
a) resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då naturkatastrofen inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras
från
b) resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick naturkatastrofen eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick naturkatastrofen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.
Om ett mikroföretag eller litet eller medelstort företag grundats inom tre år efter den dag då naturkatastrofen inträffade, ska hänvisningen till treårsperioden i punkt 8 b förstås som en hänvisning till den kvantitet som producerats och sålts av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats naturkatastrofen.
Inkomstbortfallet får beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på växtodlings- eller djurnivå.
Detta belopp får ökas med andra kostnader med direkt koppling till naturkatastrofen som stödmottagaren ådragit sig.
Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av naturkatastrofen inte uppstått.
Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens årsproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.
9. Den materiella skadan på tillgångar såsom jordbruksbyggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel som orsakats av en naturkatastrof ska beräknas på grundval av den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde omedelbart före katastrofen.
Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som katastrofen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter katastrofen.
10. Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för förlusterna, inbegripet ersättningar från försäkringar, ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.