Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32022R2472

Artikel 41 i förordning (EU) 2022/2472

Stöd för beskogning och skapande av skogsmark

Ur Kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark ska täcka etableringskostnaderna och ett årligt bidrag per hektar.

Stödet för beskogning och skapande av skogsmark får omfatta investeringsinsatser.

3. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark med anknytning till investeringsinsatser ska omfatta följande stödberättigande kostnader:

a) Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen med undantag för markförvärv om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

b) Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c) Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av resultaten av dessa studier, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d) Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e) Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Stöd som beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan och som tillhandahålls i form av finansieringsinstrument får täcka andra stödberättigande kostnader än de som avses i första stycket, förutsatt att kostnaderna är fullt stödberättigande enligt berörd GJP-plan och att stödet sätts i kraft efter det att kommissionen har godkänt berörd strategisk plan.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

4. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning har genomförts och tillståndet har beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5. Följande etableringskostnader ska vara stödberättigande:

a) Kostnader för planteringsmaterial och förökningsmaterial.

b) Planteringskostnader och kostnader som är direkt knutna till planteringen.

c) Kostnader för andra därmed sammanhängande åtgärder, såsom lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

d) Kostnader för kompletteringsplantering efter plantdöd under det första året och kompletteringsplantering efter småskalig plantdöd under de första åren efter planteringen. Kostnaderna för kompletteringsplantering efter storskalig plantdöd får endast stödjas i enlighet med artikel 43.

6. Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för bortfallet av inkomster och kostnaderna för underhåll, inklusive tidiga och sena röjningar, och ska betalas ut för en period av högst tolv år från den dag då stödet beviljades.

7. Stöd får inte beviljas för plantering av följande träd:

a) Träd i skottskog med kort omloppstid.

b) Julgranar.

c) Snabbväxande träd avsedda för energiproduktion.

d) Arter som inte hör hemma i området, utom när stöd ges inom ramen för den strategiska GJP-planen.

e) Investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning (46).

8. De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav som avses i punkt 12.

9. I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden får stöd beviljas för plantering av fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.

10. Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument i enlighet med de allmänna riktlinjerna för hållbar skogsförvaltning i Europa (47).

Detta krav gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och har färre än 5 000 invånare.

11. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

12. Följande minimimiljökrav ska gälla i samband med stöd för beskogning och skapande av skogsmark:

a) Urvalet av de arter som ska planteras och av de arealer och metoder som ska användas ska göras på ett sådant sätt att man undviker olämplig beskogning av känsliga livsmiljöer såsom torvmossar och våtmarker och motverkar negativa effekter på områden med stort ekologiskt värde, inbegripet arealer som används för jordbruk med högt naturvärde. På områden som utsetts som Natura 2000-områden enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG får endast sådan beskogning tillåtas som är förenlig med skötselmålen för området i fråga och som beslutats tillsammans med den myndighet i medlemsstaten som har ansvar för genomförandet av Natura 2000.

b) Urvalet av arter, sorter, ekotyper och härkomst för träd ska göras på ett sådant sätt att man beaktar behovet av motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och tar hänsyn till mark- och vattenförhållandena i det berörda området, samt till arternas potentiella invasiva karaktär under de lokala förhållanden som anges av medlemsstaterna. Stödmottagaren ska åläggas att skydda och vårda skogen, åtminstone under den period för vilken stödet för uteblivna jordbruksinkomster och underhållskostnader betalas ut. Detta ska omfatta skötsel, gallring eller betning, när så är lämpligt, för att gynna skogens framtida utveckling, reglera konkurrens med örtvegetation och undvika ansamling av brännbart material i undervegetationen. Vad gäller snabbväxande arter ska medlemsstaterna fastställa minimi- och maximitidsfrister för avverkning. Minimitidsfristen för avverkning får inte vara lägre än åtta år och maximitidsfristen får inte vara mer än 20 år.

c) I fall där svåra jord-, miljö- eller klimatförhållanden, inklusive miljöförstöring, gör att plantering av fleråriga vedartade arter inte kan förväntas leda till etablering av skog såsom detta definieras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning, får den berörda medlemsstaten tillåta stödmottagaren att etablera annat vedartat vegetationstäcke, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena. Stödmottagaren ska säkerställa samma nivå av skydd och vård som gäller för skog.

d) När det gäller beskogning som leder till skapande av skogar av en storlek som överstiger en viss tröskel, som ska fastställas av medlemsstaterna, ska beskogningen utgöras av antingen

i) plantering av ekologiskt anpassade arter eller arter som är motståndskraftiga mot klimatförändring i det berörda biogeografiska området, vilka i en bedömning av effekter inte har befunnits hota biologisk mångfald och ekosystemtjänster eller ha en negativ påverkan på människors hälsa, eller

ii) en blandning av trädslag som innefattar antingen minst 10 % lövträd per areaenhet eller minst tre trädslag eller sorter varav det minst vanliga upptar minst 10 % av arealen.

Artikeln i rättsakten