Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32023R0067

Artikel 2 i förordning (EU) 2023/67

Definitioner

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/67 av den 20 oktober 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 genom fastställande av standardiserade färdiga urvalsmetoder och urvalsvillkor som ska omfatta en eller flera programperioder.

EU-rätten

Artikelns text

Vid tillämpningen av denna delegerade förordning gäller definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) 2021/1060 och följande definitioner:

1. urvalsmetod: ett tekniskt verktyg för att välja ett stickprov och extrapolera resultat med ett visst tillvägagångssätt för urvalet; metoden kan vara statistisk eller icke-statistisk.

2. statistisk urvalsmetod: en urvalsmetod där urvalsenheterna väljs ut slumpmässigt och där man använder sannolikhetsteori för att bedöma urvalsrisken och urvalsprecisionen.

3. icke-statistisk urvalsmetod: en urvalsmetod där man inte bedömer urvalsrisk och urvalsprecision och som baseras på ett slumpmässigt urval.

4. tillvägagångssätt för urval: ett tillvägagångssätt för de viktigaste delarna och stegen i ett urvalsförfarande, som omfattar val av stickprov (även delurval) och extrapolering av resultat.

5. standardiserad urvalsmetod med beloppsenheter eller MUS-metoden: en standardiserad statistisk urvalsmetod som bygger på ett val av stickprov med sannolikhet proportionellt mot storlek och som är kompatibel med olika urvalsplaner, inklusive stratifiering och urval i flera perioder.

6. enkelt slumpmässigt urval: en standardiserad statistisk urvalsmetod som bygger på urval med lika sannolikhet och som är kompatibel med olika urvalsplaner, inklusive stratifiering och urval i flera perioder.

7. slumpmässigt urval: ett sannolikhetsurval som avser antingen urval med sannolikhet proportionellt mot storlek eller urval med lika sannolikhet, vilket säkerställs genom användning av programvara för slumptalsgenerering, specialiserad eller ej, t.ex. MS Excel.

8. lika sannolikhet: en av de metoder för slumpmässigt urval där slumptal används för att slumpmässigt välja ut de enheter som utgör stickprovet med lika sannolikhet.

9. sannolikhet proportionellt mot storlek eller PPS: en av de metoder för slumpmässigt val där beloppsenheten används som hjälpvariabel för urval, där valet av de enheter som utgör stickprovet bygger på en sannolikhet som står i proportion till urvalsenhetens monetära värde (enheter med högre värde har högre sannolikhet att bli valda) och valet vanligtvis görs systematiskt med en slumpmässig startpunkt och en systematisk regel för att välja ytterligare enheter.

10. populationsstratum: en del av den positiva populationen för det räkenskapsår eller den urvalsperiod för vilken ett slumpmässigt urval görs.

11. uttömmande stratum: en del av den positiva populationen för det räkenskapsår eller den urvalsperiod för vilken alla urvalsenheter granskas. Det består vanligtvis av enheter med högt värde men kan även omfatta andra enheter på grundval av revisionsmyndighetens yrkesmässiga bedömning och granskningen av ett uttömmande stratum kan kombineras med delurval.

12. delurval: ett urval i två eller flera steg där ett fel för en urvalsenhet fastställs på grundval av en extrapolering från ett delstickprov av fakturor eller andra delurvalsenheter.

13. delurvalsenhet: en enhet som kan vara en faktura eller en annan enhet, och som uppstått genom att en urvalsenhet delats upp i delurvalsenheter och sedan granskas uttömmande, såvida inte ett nytt delurval görs för delurvalsenheten.

14. urval i flera perioder: ett urvalsförfarande där granskningspopulationen för ett räkenskapsår delas in i två eller flera urvalsperioder som kan vara av samma eller olika längd.

15. negativ population: en urvalspopulation som består av enheter med negativa värden eller nollvärden, där utgifterna är lägre än eller lika med noll.

16. positiv population eller granskningspopulation: en urvalspopulation som består av enheter med positiva värden där utgifterna överstiger noll.

17. tvåsidig hypotesprövning: en metod för statistiskt urval som gör det möjligt att beräkna både den övre och den undre felgränsen.

18. ensidig hypotesprövning: en metod för statistiskt urval som gör det möjligt att beräkna endast en felgräns, vanligtvis den övre felgränsen.

19. extrapolerat fel eller beräknat fel: resultatet av extrapolering av de slumpmässiga fel som konstaterats i stickprovet till den totala populationen, där extrapolerings- eller beräkningsförfarandet beror på vilken urvalsmetod som används.

20. övre felgräns: summan av urvalsprecisionen och det extrapolerade felet och, i tillämpliga fall, avgränsade systemfel och okorrigerade anomalier.

21. undre felgräns: en felgräns som beräknas genom att urvalsprecisionen dras av från det extrapolerade felet, och i tillämpliga fall genom att avgränsade systemfel och okorrigerade anomalier läggs till.

22. urvalsprecision: en urvalsparameter som mäter osäkerheten i extrapoleringen av urvalsresultaten till populationen och som motsvarar den högsta förväntade avvikelsen mellan det extrapolerade felet och det sanna populationsfelet som uppnås med en sannolikhet som är lika med konfidensgraden.

23. konfidensgrad: sannolikheten för att ett konfidensintervall inkluderar den uppskattade parameterns sanna värde; används för att fastställa stickprovsstorleken och för att beräkna urvalsprecisionen.

24. konfidensintervall: det intervall som innehåller det sanna felvärdet i populationen med en viss sannolikhet som kallas konfidensgrad; vid tvåsidig hypotesprövning definieras konfidensintervallet med en undre och en övre felgräns och vid ensidig hypotesprövning definieras det som upp till eller ned till en viss felgräns, vanligen den övre felgränsen.

Artikeln i rättsakten