Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1330 av den 29 juni 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

29 juni 2023


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk a6fa7061-16e0-11ee-806b-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

30.6.2023

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/76

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1330

av den 29 juni 2023

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1) Genom förordning (EU) 2017/763 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningstullar på import av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas därför nedan för den ursprungliga undersökningen. Åtgärderna infördes i form av fasta tullsatser på 104,46 euro per ton netto, både för den enda samarbetsvilliga exporterande gruppen och för alla övriga företag.

(2) Domarna i målen T-383/17 (3) och C-260/20 P (4) innebar att åtgärderna för den enda samarbetsvilliga exporterande gruppen ogiltigförklarades. Genom förordning (EU) 2023/593 (5) återinförde kommissionen antidumpningstullarna på import av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea till en reviderad nivå på 103,16 euro per ton netto, både för den enda samarbetsvilliga exporterande gruppen och för alla övriga företag.

1.2. Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(3) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (6) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(4) Begäran om översyn ingavs den 1 februari 2022 av European Thermal Paper Association (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för visst lätt termopapper i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

1.3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(5) Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera översynen vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 3 maj 2022 översynen vid giltighetstidens utgång av import till unionen visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (7) (tillkännagivandet om inledande).

1.4. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(6) Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

1.5. Berörda parter

(7) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, den kända tillverkaren i Sydkorea och myndigheterna i Sydkorea samt kända importörer, användare och näringsidkare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(8) De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.6. Synpunkter på inledandet av undersökningen

(9) Kommissionen mottog synpunkter på inledandet från Hansol Paper Co. Ltd. (Hansol Paper). Denna part hävdade att uppgifterna i begäran inte visar att unionsindustrin lider väsentlig skada.

(10) Kommissionen erinrade om att Hansol Paper hade granskat begäran i enlighet med artikel 11.2 och andra relevanta punkter i artikel 11 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en undersökning var uppfyllda, dvs. att den bevisning som sökandena lade fram var tillräcklig och lämpade sig för att visa sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande dumpning.

(11) I detta avseende erinrade kommissionen också om att det vid tidpunkten för begäran inte är nödvändigt att kommissionen har samma bevisning för sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada av den kvantitet och kvalitet som skulle vara nödvändig för att förlänga åtgärderna. En antidumpningsundersökning är en process under vilken man gradvis, allt eftersom undersökning framskrider, säkrar bevis på förekomsten av de faktorer som krävs för att vidta eller förlänga en åtgärd eller för att avsluta ett förfarande. Det är inte heller uteslutet att ansökan kan innehålla vissa fel eller felaktigheter. Det faktum att sådana förekommer påverkar dock inte nödvändigtvis den övergripande slutsatsen att begäran innehåller tillräcklig bevisning för sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande dumpning och att ärendet förtjänar att undersökas.

(12) I detta hänseende framgår det tydligt av den rättsliga standarden avseende den bevisning som krävs för ett klagomål (”tillräcklig bevisning”) att mängden av och kvaliteten på informationen i begäran inte nödvändigtvis är samma som för den information som finns tillgänglig i slutet av en undersökning. Det är inte uteslutet att något ändras mellan det att begäran inkommer och undersökningen avslutas. Sådana ändringar påverkar dock inte nödvändigtvis den övergripande slutsatsen att ärendet förtjänar en undersökning, eftersom det finns tillräckliga bevis för sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande dumpning.

(13) När det gäller påståendet att uppgifterna i begäran inte skulle visa att unionsindustrin lider väsentlig skada hävdade Hansol Paper att de ekonomiska indikatorerna i begäran visade att importen från Sydkorea inte är skadevållande, att Sydkoreas marknadsandel är försumbar och att unionsindustrin presterar bra sett till försäljningsvolym, marknadsandel, investeringar och effektivitet. Enligt Hansol Paper bekräftades det i begäran att unionstillverkarnas försäljningspriser minskade under skadeundersökningsperioden, men att detta beror på andra marknadsomfattande faktorer som inte har något att göra med importen från Sydkorea.

(14) Kommissionen klargjorde att sökanden i sin begäran gör gällande sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada från det berörda landet. Kommissionen ansåg att sökanden i begäran lämnade tillräcklig bevisning för att unionsindustrin efter en inledande återhämtningsperiod skadades när importen från det berörda landet ökade mellan den 1 oktober 2020 och den 30 september 2021. I detta avseende erinras det om att det för ett beslut om väsentlig skada bland annat krävs en undersökning av relevanta faktorer i enlighet med vad som anges i artikel 5.2 d i grundförordningen. I artikel 5.2 i grundförordningen anges det uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5. Detta gäller i tillämpliga delar för sannolikhetsanalysen vid en översyn vid giltighetstidens utgång. Alla faktorer måste inte heller ha försämrats för att väsentlig skada (och därmed sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada) ska kunna fastställas. Vidare innebär det faktum att det finns andra faktorer som kan påverka unionsindustrins situation inte nödvändigtvis att den dumpade importens inverkan på denna industri inte är väsentlig (återigen gäller detta sannolikhetsanalysen på samma sätt). Detta gäller särskilt vid en översyn vid giltighetstidens utgång, där fokus ligger på vad som skulle hända om åtgärderna upphävdes. Vid översyner vid giltighetstidens utgång kan antidumpningsåtgärderna dessutom ha en viss positiv effekt även om skadan fortsätter sammantaget. Under alla omständigheter noterade kommissionen vidare att begäran innehöll tillräcklig bevisning för sannolikheten för återkommande skada. Den visade särskilt att den sydkoreanska marknaden kännetecknas av betydande produktionsrelaterad överskottskapacitet. Den sydkoreanska hemmamarknaden kan inte absorbera denna överskottsproduktion. Unionsmarknaden, som globalt är den största marknaden för termopapper, är därför attraktiv för de sydkoreanska exportörerna på grund av sin storlek. Andra exportmarknader är dessutom svåra att få tillgång till av flera olika skäl (8). Mot denna bakgrund hade kommissionen rätt att inleda undersökningen.

(15) När det gäller Hansol Papers påståenden om den positiva utvecklingen av vissa skadeindikatorer i begäran, t.ex. marknadsandel och försäljningsvolym, noterade kommissionen att antidumpningsåtgärder ofta har en positiv inverkan på unionsindustrins tillstånd – vilket naturligtvis beaktades i kommissionens analys.

(16) När det gäller synpunkterna om unionens intresse har kommissionen ingen rättslig skyldighet att undersöka unionens intresse i inledningsskedet.

1.7. Stickprovsförfarande

(17) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.7.1. Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(18) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde sedan ett urval av tre unionstillverkare. De kriterier som användes för urvalet av stickprovet var den största representativa försäljningsvolymen och tillverkningen av den likadana produkten i EU mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2021. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 86 % av den totala uppskattade produktionsvolymen och försäljningen i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. En synpunkt togs emot från den unionsbaserade intresseorganisation som stödde det preliminära urvalet. Urvalet bekräftades den 12 maj 2022. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

1.7.2. Stickprovsförfarande avseende importörer

(19) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

1.8. Svar på frågeformuläret

(20) Kommissionen uppmanade de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och den största kända exporterande tillverkaren i Sydkorea att fylla i de relevanta frågeformulär som gjordes tillgängliga online (9) samma dag som förfarandet inleddes.

(21) Svar på frågeformuläret mottogs från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, den största kända exporterande tillverkaren, Hansol Paper, och dess närstående importörer Hansol Europe B.V. och Hansol America Inc. Sökanden lämnade dessutom ett svar på frågeformuläret med makrodata.

1.9. Kontroll

(22) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

Unionstillverkare

— Koehler Paper SE, Oberkirch, Tyskland.

— Mitsubishi HiTec Paper Europe GmbH, Bielefeld, Tyskland.

— Jujo Thermal Oy, Kauttua, Finland.

Exporterande tillverkare i Sydkorea

— Hansol Paper Co. Ltd., Seoul och Seocheon-gun, Chungcheongnam-do, Sydkorea (Hansol Paper).

Närstående importörer

— Hansol Europe B.V., Hoofddorp, Nederländerna (Hansol Europe).

— Hansol America Inc., Fort Lee, Förenta staterna (Hansol America).

1.10. Efterföljande förfarande

(23) Den 27 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Den 10 maj 2023 skickade kommissionen en uppdatering av beräkningen av prisunderskridandet till Hansol Paper. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Synpunkter inkom från sökandena och Hansol Paper.

(24) Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. Ingen part begärde att bli hörd.

1.11. Presentation av uppgifter

(25) Mot bakgrund av det begränsade antalet parter som inkommit med uppgifter behövde en del av siffrorna nedan presenteras i form av intervall av sekretesskäl. Uppgifterna från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren anges också i intervall eftersom det var det enda företaget som var villigt att samarbeta i undersökningen.

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1. Produkt som översynen gäller

(26) Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen visst lätt termopapper med en vikt på högst 65 g/m2, i rullar med en bredd av minst 20 cm, en rullvikt (inklusive papper) på minst 50 kg och en rulldiameter (inklusive papper) på minst 40 cm (”jumborullar”), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, belagt med ett värmekänsligt ämne på ena eller båda sidorna, och med eller utan toppbeläggning (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00, ex 4811 90 00, ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85 (Taric-nummer: 4809900010, 4811900010, 4816900010, 4823908520).

(27) Lätt termopapper är ett specialpapper. Det har termiskt aktiv beläggning som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning av skrivare med termoskrivhuvuden. Lätt termopapper används vid försäljningsställen när kvitton utfärdas av återförsäljare, men även för självhäftande etiketter för e-handelsförpackningar, biljetter och etiketter.

(28) Lätt termopapper kan framställas med flera typer av kemiska framkallningsvätskor. Samtliga typer berörs av den aktuella undersökningen.

2.2. Berörd produkt

(29) Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Sydkorea.

2.3. Likadan produkt

(30) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

— Den produkt som översynen gäller som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Sydkorea.

— Den produkt som översynen gäller som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(31) Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.4. Invändningar gällande produktdefinitionen

(32) I en skrivelse av den 1 juli 2022 begärde den exporterande tillverkaren ett förtydligande av huruvida nya produkttyper som tillverkas av unionsindustrin skulle inkluderas eller undantas från översynen vid giltighetstidens utgång. Dessa nya produkttyper använder ingen kemisk framkallningsvätska och bilden tar form baserat på fysik i stället för en kemisk process. I en notering till ärendet av den 19 september 2022 klargjordes undersökningens omfattning, dvs. att endast lätt termopapper med en kemisk framkallningsvätska omfattades av förfarandet.

3. DUMPNING

3.1. Inledande anmärkningar

(33) Under översynsperioden fortsatte importen av lätt termopapper från Sydkorea, om än på lägre nivåer än under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (dvs. från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015). Enligt tabell 2 stod importen av lätt termopapper från Sydkorea för 2,7 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med 13,6 % av marknadsandelen under den ursprungliga undersökningen.

(34) Hansol Paper samarbetade i undersökningen. Företaget stod för (nästan) all import av den produkt som översynen gäller från Sydkorea. Ingen annan exporterande tillverkare gav sig till känna. Slutsatserna om fortsatt dumpning grundar sig på Hansol Papers kontrollerade uppgifter.

3.2. Fortsatt dumpning under översynsperioden

3.2.1. Normalvärde

(35) Kommissionen undersökte först huruvida den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens totala försäljningsvolym på hemmamarknaden var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den samlade försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av dess samlade exportförsäljning av den produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden. På grundval av detta konstaterades det att den exporterande tillverkarens totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(36) Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen för den exporterande tillverkare som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(37) Kommissionen undersökte sedan huruvida den exporterande tillverkarens försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av den till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att det för vissa produkttyper som exporterades till unionen under översynsperioden inte förekom någon försäljning på hemmamarknaden, och att den därför inte var representativ.

(38) Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden, för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(39) Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(a) försäljningsvolymen för produkttypen, vid försäljning till nettopriser som minst motsvarar den beräknade produktionskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för denna produkttyp, och

(b) det vägda genomsnittliga försäljningspriset för denna produkttyp är lika med eller högre än produktionskostnaden per enhet.

(40) I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen i fråga under översynsperioden.

(41) Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för den lönsamma delen av försäljningen av produkttyperna på hemmamarknaden under översynsperioden, om

(a) volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen i fråga utgör högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för produkttypen, eller

(b) det vägda genomsnittliga priset för produkttypen i fråga är lägre än produktionskostnaden per enhet.

(42) Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att, beroende på produkttyp, mellan 32 % och 100 % av försäljningsvolymen på hemmamarknaden var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet, beroende på produkttyp, som ett vägt genomsnitt av priset vid all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden eller som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.

(43) Om en produkttyp inte såldes på hemmamarknaden, och i avsaknad av ett försäljningspris på hemmamarknaden för en sådan produkttyp för någon annan exporterande tillverkare, konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(44) Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens genomsnittliga produktionskostnad för den likadana produkten under översynsperioden:

(a) De vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna för den samarbetande exporterande tillverkarens försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel under översynsperioden.

(b) Den samarbetande exporterande tillverkarens vägda genomsnittliga vinst på försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel under översynsperioden.

3.2.2. Exportpris

(45) Hansol Paper exporterade den produkt som översynen gäller till unionen, antingen direkt till oberoende kunder eller genom sitt närstående företag Hansol Europe.

(46) För den exporterande tillverkarens försäljning direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(47) För den exporterande tillverkarens försäljning av den berörda produkten till unionen via Hansol Europe i egenskap av importör, fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den för första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådant fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst.

(48) När det gäller den vinstmarginal som tillämpats, i enlighet med fastställd rättspraxis från unionens domstolar (10), använde kommissionen inte vinstmarginalen för det närstående företaget, eftersom den anses vara otillförlitlig. I avsaknad av andra uppgifter använde sig kommissionen av den vinstmarginal på 4,5 % som också användes i den ursprungliga undersökningen (11).

3.2.3. Jämförelse

(49) Kommissionen jämförde, per produkttyp, normalvärdet och exportpriset för den exporterande tillverkaren på grundval av priset fritt fabrik.

(50) När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar för transportkostnader, hanterings- och lastningskostnader, bankavgifter, EU-tullar, avdrag vid årets slut, provisioner och för tullrestitution drogs av från försäljningspriserna på hemmamarknaden och/eller exportpriserna, i de fall sådana rapporterades och konstaterades vara motiverade. Kommissionen fann att begärandena om justeringar för förpackningskostnader och kreditkostnader saknade grund.

(51) Förpackningen för export och försäljning på hemmamarknaden var i stort sett identisk, och det fanns därför ingen anledning att bevilja justeringen.

(52) Enligt artikel 2.10 g i grundförordningen kan en justering vara motiverad under förutsättning att kredit är en faktor som beaktats vid fastställandet av försäljningspriserna. Kommissionen godkände inte justeringen för kreditkostnader av skäl som på grund av den känsliga karaktären endast meddelades den exporterande tillverkaren. Kommissionen drog slutsatsen att den beviljade kreditkostnaden inte var en faktor som beaktades av parten vid fastställandet av försäljningspriserna.

3.2.4. Dumpningsmarginal

(53) Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(54) På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 29 % för Hansol Paper. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(55) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter påpekade Hansol Paper att merparten av dumpningen hade samband med termopapper av etikettyp och pekade på skillnaden i produktmix mellan företagets försäljning till unionen i den ursprungliga undersökningen och under översynen. Kommissionen erinrar om att normalvärdet och exportpriset jämfördes per produkttyp, såsom beskrivs i avsnitten ovan, och att det bara är en enda dumpningsmarginal som slutligen måste fastställas för försäljningen av samtliga produkter som omfattas av de gällande åtgärderna. Skillnaden i produktmix mellan den ursprungliga undersökningen och översynen beaktades därför när dumpningsmarginalen fastställdes.

3.3. Sannolikhet för att dumpningen fortsätter om åtgärderna upphävs

(56) Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas. Följande faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Sydkorea och unionsmarknadens attraktionskraft jämfört med andra marknader.

3.3.1. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Sydkorea

(57) Enligt marknadsinformation var Hansol Paper den överlägset största tillverkaren av den produkt som översynen gäller i Sydkorea. Företagets produktionskapacitet varierade beroende på källan. I Hansol Paper Sustainability Report från 2019 fastställdes den till 355 000 ton per år för avdelningen, vilket inbegrep lätt termopapper (12). Trots att Hansol Paper under undersökningens gång medgav att denna siffra var den avsedda kapaciteten för värmebeläggning lämnade Hansol Paper in produktionskapacitetssiffror på 250 000–300 000 ton per år. Under kontrollen på plats hävdade företaget att siffran i rapporten från 2019 var felaktig. Företaget ansåg att kapacitetssiffrorna i Thermal Paper 2019–2024 World Market Study från Laves Chemie Consulting var mer exakta. I undersökningen uppskattades Hansol Papers produktionskapacitet för termopapper till 260 000 ton per år (13).

(58) Enligt ovannämnda undersökning från Laves Chemie Consulting skulle det fram till nyligen ha funnits tre andra tillverkare av termopapper i Sydkorea med en total produktionskapacitet på 45 000 ton (14). Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning denna kapacitet kan aktiveras för lätt termopapper om marknadsförhållandena skulle motivera detta. Enligt unionstillverkarna är den enda ytterligare sydkoreanska tillverkare som fortfarande tillverkar termopapper Donghwa Ind. Co. Ltd., som har en produktionskapacitet på 15 000 ton per år (15).

(59) Mot denna bakgrund, och även om kommissionen inte kunde kvantifiera den sammantagna outnyttjade kapaciteten i Sydkorea, kunde den fastställa att produktionskapaciteten är betydande eftersom den är omkring tio gånger större än förbrukningen på hemmamarknaden i Sydkorea och är nästan dubbelt så stor som unionens förbrukning. Dessutom har Hansol Paper upprepade gånger meddelat sin avsikt att expandera sin termopappersverksamhet, vilket framgår av dess finansiella rapport för första halvåret 2021 (16) och efterföljande finansiella rapporter (även under 2022 (17)). En sådan expansion skulle innebära ett tillägg till den sydkoreanska produktionskapaciteten för termopapper under översynsperioden, som redan var betydligt högre än förbrukningen av lätt termopapper i unionen (se tabell 1).

(60) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter menade Hansol Paper att kommissionens slutsatser om kapaciteten i Sydkorea var ogrundade och felaktiga, eftersom i) Hansol Paper var den enda tillverkaren av den produkt som översynen gäller i Sydkorea, ii) kommissionen hade misstolkat Hansol Papers tillkännagivanden om expansion och iii) kommissionen hade överdrivit när den fastställde att Hansol Paper hade en mycket flexibel produktionskapacitet.

(61) Kommissionen var av annan åsikt. När det gäller Hansol Paper, som påstås vara den enda tillverkaren av den produkt som översynen gäller i Sydkorea, påpekade kommissionen att detta motsades av andra uppgifter i ärendet, bland annat uttalanden från Hansol Paper självt under översynen vid giltighetstidens utgång (18). Kommissionen har stått fast vid att Hansol Paper var den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i denna översyn, men att kommissionen inte hade dragit slutsatsen att Hansol Paper var den enda tillverkaren av lätt termopapper i Sydkorea. Tvärtemot, såsom förklaras i skäl 58 ovan, tyder bevisningen i ärendet på att minst en annan tillverkare av lätt termopapper i Sydkorea, nämligen Donghwa Ind. Co. Ltd., skulle kunna tillverka den produkt som översynen gäller. Kommissionen noterade att det på Donghwa Inds webbplats (19) hänvisades till tillverkning av termopapper i allmänhet, och att den innehöll bilder av produkter som kvitton från försäljningsställen som vanligtvis tillverkas av lätt termopapper. Kommissionen noterade också att Hansol Paper, mot bakgrund av den bevisning som pekade på motsatsen, underlät att lägga fram bevisning för att styrka sitt påstående att företaget var den enda tillverkaren av lätt termopapper i Sydkorea. Påståendet avvisades därför.

(62) Kommissionen höll inte med om att den outnyttjade kapaciteten i Sydkorea var obefintlig, vilket Hansol uppgav. Till exempel tillhandahöll Hansol Paper så pass låga kapacitetssiffror att dess rapporterade kapacitetsutnyttjande skulle ha överstigit 100 % under några år av skadeundersökningsperioden.

(63) När det gäller den påstådda feltolkningen av Hansol Papers tillkännagivanden om expansion och frågan om den flexibla produktionskapaciteten höll kommissionen inte med. Hansol Paper hade själv i sina finansiella rapporter – upprepade gånger – offentligt tillkännagett sin avsikt att expandera företagets termopappersverksamhet (20). Det faktum att de investeringsplaner som fanns tillgängliga vid tidpunkten för kontrollbesöket inte omfattade investeringar som syftade till att öka kapaciteten hindrar inte Hansol Paper från att förverkliga sina tillkännagivanden i ett senare skede. I vilket fall som helst har Hansol Paper stora möjligheter att utvidga sin termopappersverksamhet, bland annat genom att ställa om sin kapacitet. Såsom parten själv konstaterade i 2022 Hansol Paper Sustainability Report (21)har Hansol Paper onekligen flexibla produktionsanläggningar. Även om det inte går att kvantifiera flexibiliteten helt och hållet så tyder det faktum att den finns med i rapporten på att flexibiliteten inte är obetydlig och därmed värd att offentliggöra. Produktmixen i Hansol Papers produktionsplan för 2023 hindrar inte parten från att vid behov ställa om en icke försumbar kapacitetsmängd till den produkt som översynen gäller.

3.3.2. Unionsmarknadens attraktionskraft jämfört med andra marknader

(64) Sydkoreas hemmamarknad är liten, med en årlig förbrukning på mellan 20 000 och 37 200 ton (22). Bara Hansol Papers årliga tillverkning är 4–9 gånger större än förbrukningen av den produkt som översynen gäller på landets hemmamarknad. Undersökningen visade att förbrukningen på hemmamarknaden minskade volymmässigt, eftersom Hansol Papers försäljning av lätt termopapper på hemmamarknaden, i egenskap av landets största tillverkare, minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden (23). Den sydkoreanska industrin för lätt termopapper är därför inriktad på export. Mer information om lönsamheten för Hansol Papers försäljning på hemmamarknaden finns i avsnitt 3.2.1 ovan.

(65) På grundval av de kontrollerade uppgifterna från Hansol Paper fastställde kommissionen att exportvolymen från Sydkorea till andra destinationer än unionen ökade under översynsperioden (24). Kommissionen konstaterade också att den sydkoreanska exporten, särskilt till Förenta staterna, var betydande (25). Försäljningspriserna för den sydkoreanska exporten till andra destinationer än unionen sjönk dock under översynsperioden. Detta syns tydligt på marknaden i Förenta staterna (26). Dessutom införde myndigheterna i Förenta staterna den 27 september 2021 (27) antidumpningsåtgärder på importen av termopapper från bland annat Sydkorea. Av dessa skäl, när det gäller priser, har marknaden i Förenta staterna blivit mindre attraktiv för den sydkoreanska exporten.

(66) Unionsmarknaden är den största marknaden för lätt termopapper i världen och står för omkring 25 % av den globala förbrukningen, och den har en hög tillväxtpotential i absoluta tal (28). Undersökningen visade att unionsmarknaden är prismässigt attraktiv jämfört med andra marknader. Efter införandet av antidumpningsåtgärderna 2017 minskade importen från Sydkorea avsevärt, och uppgick till endast 1 000–2 500 ton 2020. Sedan dess, och trots de gällande antidumpningstullarna, har den sydkoreanska försäljningen till unionen återigen ökat (29) och uppgick till 4 500–6 000 ton under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 2,7 %.

(67) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde Hansol Paper att kommissionen skulle beräkna en dumpningsmarginal för Hansol Papers försäljning till tredjelandsmarknader genom att påstå att sådana beräkningar var konsekvent praxis i samband med de översyner vid giltighetstidens utgång som kommissionen genomför och att kommissionen inte hade bedömt om Hansol Papers exportpriser till marknader utanför EU visade på dumpning. Kommissionen klargjorde att syftet med en översyn vid giltighetstidens utgång är att fastställa om åtgärdernas upphörande sannolikt kommer att leda till fortsatt eller återkommande dumpning och skada. Med tanke på att betydande dumpning konstaterades under översynsperioden för försäljning till unionen och den efterföljande slutsatsen om sannolikheten för fortsatt dumpning, var kommissionen inte skyldig att utföra några ytterligare beräkningar av dumpning i denna undersökning. När det gäller Hansol Papers exportpriser till marknader utanför EU så analyserades de i skäl 65 ovan. De analyseras närmare i skälen nedan.

(68) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Hansol Paper att kommissionen borde ha sett att unionens marknad för lätt termopapper inte längre var attraktiv mot bakgrund av de uppgifter som redan lämnats av Hansol Paper (och som företaget påstod att kommissionen inte hade tagit tillräcklig hänsyn till) och, i synnerhet, att Hansol Paper inte längre koncentrerade sig på unionsmarknaden, betydelsen av Förenta staternas marknad för Hansol Paper, nivån på Förenta staternas antidumpningsåtgärder på termopapper och att kommissionen i denna förordning inte beskrev Hansol Papers verksamhet på andra tredjelandsmarknader.

(69) Kommissionen höll inte med om att unionsmarknaden var oattraktiv för exporten från Sydkorea. Det faktum att unionsmarknaden under översynsperioden inte stod för Hansol Papers huvudsakliga marknadsvolym och att Hansol Paper hade en betydande försäljning till Förenta staterna minskar inte unionsmarknadens attraktionskraft. Kommissionen vidhöll också att det faktum att antidumpningsåtgärder förekommer i Förenta staterna gör marknaden i Förenta staterna mindre attraktiv än innan några åtgärder infördes, även om åtgärderna inte ligger på en oöverkomlig nivå. När det gäller Hansol Papers försäljning på andra marknader kunde kommissionen inte lämna ut företagets försäljningsvolymer och försäljningspriser på andra marknader per land i denna förordning, eftersom parten (dvs. den enda källan till uppgifterna i fråga) ansåg att denna information var känslig. Kommissionen tog dock hänsyn till Hansol Papers försäljnings- och prisstrategi på andra marknader, som delades med parten via kontrollrapporterna. I detta avseende konstaterade kommissionen att det globalt sett endast förekommer termopapperstillverkning i ett fåtal länder, vilket framgår av Thermal Paper 2019–2024 World Market Study från Laves Chemie. Tillverkarna av den produkt som översynen gäller utsätts därför för konkurrens från lokala tillverkare endast i ett fåtal delar av världen. Syd- och Centralamerika, Afrika, Australasien och de flesta asiatiska länder var alltså nettoimportörer av termopapper, främst från Sydkorea (30). Även om marknader utan (betydande) inhemsk produktion i princip skulle verka mer attraktiva vid första anblicken, fann kommissionen att Hansol Papers försäljningspriser för den produkt som översynen gäller till exportmarknader utanför EU, inklusive Förenta staterna, i stort sett minskade under skadeundersökningsperioden i ungefär samma utsträckning som priserna till unionen. En jämförelse mellan Hansol Papers försäljningspriser till alla exportmarknader utanför EU och Hansol Papers försäljningspriser till unionen visade att priserna i EU under skadeundersökningsperioden på det hela taget var konsekvent högre än Hansol Papers försäljningspriser till resten av världen. Kommissionen bekräftade därför att unionsmarknaden, som är världens största marknad för lätt termopapper och en marknad med stor tillväxtpotential i absoluta tal, volym- och prismässigt sett var en attraktiv marknad för exporten från Sydkorea, oavsett vilka förändringar som inträffat i Hansol Papers försäljningsnätverk sedan den ursprungliga undersökningen.

3.3.3. Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(70) Mot bakgrund av undersökningsresultaten om fortsatt dumpning under översynsperioden (se skäl 54), förekomsten av betydande flexibel produktionskapacitet i Sydkorea, Sydkoreas på nytt växande intresse för den stora unionsmarknaden med attraktiva priser och de nyligen införda antidumpningsåtgärderna på dess för närvarande största exportmarknad (31), kan en ytterligare ökning av den dumpade importen av den berörda produkten förväntas om åtgärderna upphävs. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna mot importen av den berörda produkten upphörde att gälla.

4. SKADA

4.1. Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(71) Den likadana produkten tillverkades av fem tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(72) Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 360 727 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom svaret på frågeformuläret från sökanden, som dubbelkontrollerades mot de individuella svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet. Såsom anges i skäl 18 stod de tre unionstillverkare som ingår i urvalet för 86 % av den sammanlagda tillverkningen av den likadana produkten i unionen.

4.2. Förbrukning i unionen

(73) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av a) sökandens uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som delvis dubbelkontrollerades mot de försäljningsvolymer som rapporterats av unionstillverkarna i urvalet (32), och b) importen av den produkt som översynen gäller från alla tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat och en analys av den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportuppgifter.

(74) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (i ton)

2018

2019

2020

Översynsperioden

Sammanlagd förbrukning i unionen

179 500 –184 000

170 000 –174 500

165 500 –170 000

177 000 –181 500

Index

100

94

92

98

Källa: Eurostat, svar på frågeformuläret och begäran.

(75) Förbrukningen i unionen minskade med 8 % mellan 2018 och 2020. Under 2020 påverkades förbrukningen i unionen av den globala covid-19-pandemin, men återhämtade sig under översynsperioden och minskade totalt sett med 2 % under skadeundersökningsperioden.

4.3. Import från det berörda landet

4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(76) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av de svar på frågeformuläret som inkommit från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren och statistik från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen.

(77) Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (i ton) och marknadsandel

2018

2019

2020

Översynsperioden

Importvolym från det berörda landet (i ton)

2 500 –4 000

1 500 –3 000

1 000 –2 500

4 500 –6 000

Index

100

64

48

165

Marknadsandel

1,6 %

1,1 %

0,9 %

2,7 %

Index

100

68

53

167

Källa: Frågeformuläret om dumpning och Eurostat.

(78) Importvolymen från det berörda landet minskade mellan 2018 och 2020. Volymen ökade dock betydligt under översynsperioden och var 65 % högre än siffrorna för 2018. Marknadsandelen ökade under skadeundersökningsperioden – från 1,6 % 2018 till 2,7 % under översynsperioden.

(79) För att fastställa importvolymerna och importvärdena under skadeundersökningsperioden analyserade kommissionen de exportuppgifter som rapporterats av Hansol Paper, den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i det berörda landet, mot bakgrund av Eurostats importstatistik. Kommissionen fann skillnader mellan Hansol Papers rapporterade export till Danmark, Estland, Finland och Litauen och den import till dessa medlemsstater som hade registrerats hos Eurostat. På grundval av de uppgifter som företaget lämnat drog kommissionen slutsatsen att den produkt som översynen gäller och som exporteras av Hansol Paper till Danmark, Estland, Finland och delvis även till Litauen inte fördes in i unionens tullområde. Denna försäljning befann sig sannolikt i transit och/eller var avsedd för länder utanför unionen. När det gäller importen till de fyra ovannämnda medlemsstaterna förlitade sig kommissionen därför på Eurostats statistik.

4.3.2. Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(80) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av det svar på frågeformuläret som inkommit från den enda exporterande tillverkaren och statistik från Eurostat.

(81) Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (i euro/ton)

2018

2019

2020

Översynsperioden

Genomsnittligt pris på importen från Sydkorea

1 800 –2 000

1 550 –1 750

1 450 –1 650

1 450 –1 650

Index

100

91

82

81

Källa: Frågeformuläret om dumpning och Eurostat.

(82) Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet minskade med omkring 19 % under skadeundersökningsperioden.

(83) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

— det vägda genomsnittliga försäljningspriset för varje produkttyp som de unionstillverkare som ingår i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån från fabrik, och

— motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från den samarbetsvilliga tillverkaren till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån (kostnad, försäkring, frakt) med lämpliga justeringar för kostnader efter import.

(84) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen (den exporterande tillverkarens exporterade kvantiteter värderade till unionsindustrins försäljningspris) per modell för varje exporterande tillverkare, där man kunde hitta ett identiskt produktkontrollnummer för unionsindustrin.

(85) Det visade på en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på 13,7 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Omkring 83 % av importen konstaterades vara prisunderskridande.

(86) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Hansol Paper att huvuddelen av prisunderskridandet avsåg ett termopapper av etikettyp som inte avser de produkter som omfattades av den ursprungliga undersökningen. Kommissionen beräknade prisunderskridandemarginalen för jämförelsen av produkttyper på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen. Påståendet avvisades därför.

4.4. Import från andra tredjeländer än Sydkorea

(87) Importen av visst lätt termopapper från andra tredjeländer än Sydkorea kom främst från Kina och Förenta staterna.

(88) Importvolymen och marknadsandelen samt pristendensen för importen av visst lätt termopapper från övriga tredjeländer utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Import från tredjeländer

Land

2018

2019

2020

Översynsperioden

Kina

Volym (i ton)

6 000 –7 500

4 500 –6 000

3 500 –5 000

3 500 –5 000

Index

100

80

62

48

Marknadsandel

3,5 %

3,0 %

2,4 %

1,7 %

Index

100

85

67

49

Genomsnittligt pris (i euro/ton)

1 500 –1 650

1 600 –1 750

1 500 –1 650

1 500 –1 650

Index

100

104

96

96

Förenta staterna

Volym (i ton)

2 850 –3 000

2 350 –2 500

2 850 –3 000

3 000 –3 150

Index

100

84

100

105

Marknadsandel

1,6 %

1,4 %

1,7 %

1,7 %

Index

100

89

109

107

Genomsnittligt pris (i euro/ton)

2 400 –2 550

2 950 –3 100

2 950 –3 100

2 800 –2 950

Index

100

122

120

115

Totalt för alla tredjeländer med undantag av det berörda landet

Volym (i ton)

10 000 –11 500

9 500 –11 000

9 000 –10 500

9 000 –10 500

Index

100

93

87

90

Marknadsandel

5,8 %

5,7 %

5,5 %

5,3 %

Index

100

98

95

91

Genomsnittligt pris (i euro/ton)

1 950 –2 150

2 250 –2 450

2 250 –2 450

2 450 –2 650

Index

100

115

118

126

Källa: Eurostat.

(89) Importen från Kina minskade med mer än 50 % under skadeundersökningsperioden, medan importen från Förenta staterna ökade med 5 %. Marknadsandelen för övriga tredjeländer minskade stadigt från 5,8 % 2018 till 5,3 % under översynsperioden.

4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1. Allmänna anmärkningar

(90) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(91) För fastställandet av skada gjorde kommissionen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i sökandens svar på frågeformuläret, som vederbörligen dubbelkontrollerades mot uppgifterna i begäran samt statistik från Eurostat. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av data i svaren på frågeformuläret som lämnats in av unionstillverkarna som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(92) De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(93) De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2. Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(94) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2018

2019

2020

Översynsperioden

Produktionsvolym (i ton)

399 607

392 619

348 216

360 727

Index

100

98

87

90

Produktionskapacitet (ton)

563 021

581 338

640 533

633 474

Index

100

103

114

113

Kapacitetsutnyttjande

71 %

68 %

54 %

57 %

Index

100

95

77

80

Källa: Skadeformuläret och begäran.

(95) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 10 %. Produktionsvolymen minskade med 13 % 2020 jämfört med 2018 till följd av covid-19-pandemin.

(96) Produktionskapaciteten ökade under skadeundersökningsperioden och förblev relativt stabil under 2020 och översynsperioden.

(97) Kapacitetsutnyttjandet minskade med 23 % mellan 2018 och 2020. Utnyttjandegraden ökade något, med 3 procentenheter, mellan 2020 och översynsperioden.

4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel

(98) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

2018

2019

2020

Översynsperioden

Försäljningsvolym på unionsmarknaden (i ton)

168 151

159 905

156 357

164 118

Index

100

95

93

98

Marknadsandel

92,6 %

93,2 %

93,7 %

92,0 %

Index

100

101

101

99

Källa: Skadeformuläret, begäran och Eurostat.

(99) Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Återigen minskade försäljningen betydligt 2020, vilket hade koppling till covid-19-krisen. Försäljningen ökade under översynsperioden i likhet med den utveckling av förbrukningen som visas i tabell 1.

(100) Unionsindustrins marknadsandel förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, med 92 % under översynsperioden.

4.5.2.3. Tillväxt

(101) Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 2 %. Samtidigt minskade industrins försäljning på EU-marknaden på ett liknande sätt. Unionsindustrins marknadsandel minskade bara något, från 92,6 % till 92 %.

4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet

(102) Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

2018

2019

2020

Översynsperioden

Antal anställda

1 080

1 057

951

870

Index

100

98

88

81

Produktivitet (i ton/anställd)

370

371

366

415

Index

100

100

99

112

Källa: Skadeformuläret och begäran.

(103) Under skadeundersökningsperioden minskade antalet anställda inom unionsindustrin avsevärt, totalt sett med 19 procentenheter.

(104) Produktiviteten hos unionsindustrins arbetskraft var stabil under perioden 2018–2020 och har ökat med 13 % sedan 2020.

4.5.2.5. Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(105) Under översynsperioden var den individuella dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren fortfarande betydande (se skäl 54).

(106) Trots att dumpning fortfarande förekom från det berörda landet visar analysen av skadeindikatorerna att de gällande åtgärderna påverkade unionsindustrin positivt.

4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna

(107) De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

2018

2019

2020

Översynsperioden

Genomsnittliga försäljningspriser per enhet i unionen på den sammanlagda marknaden

1 721

1 729

1 525

1 518

Index

100

100

89

88

Produktionskostnad per enhet

1 557

1 504

1 377

1 453

Index

100

97

88

93

Källa: Skadeformuläret.

(108) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris med 12 %. Produktionskostnaden minskade med 7 % mellan 2018 och översynsperioden. Den minskade först med 12 % mellan 2018 och 2020, men ökade sedan med 5,5 % mellan 2020 och översynsperioden. Detta berodde på ökade råvarukostnader, särskilt kostnaderna för trämassa, samt energikostnaderna.

4.5.3.2. Arbetskraftskostnader

(109) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

2018

2019

2020

Översynsperioden

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd (i euro)

61 576

68 809

74 604

75 027

Index

100

112

121

122

Källa: Skadeformuläret.

(110) Under skadeundersökningsperioden ökade arbetskraftskostnaderna med 22 %, och samtidigt minskade antalet anställda. Denna ökning av arbetskraftskostnaderna låg långt över den totala kostnadsökningen för unionsindustrin som berodde på inflationen.

4.5.3.3. Lagerhållning

(111) Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

2018

2019

2020

Översynsperioden

Utgående lager (i ton)

17 878

18 452

15 810

16 082

Index

100

103

88

90

Utgående lager i procent av produktionen

5,3 %

5,5 %

5,2 %

5,0 %

Index

100

105

100

96

Källa: Skadeformuläret.

(112) De utgående lagren i procentandel av produktionen var stabila under skadeundersökningsperioden. Den produkt som översynen gäller tillverkas vanligtvis på beställning, och de utgående lagren tenderar därför att vara stabila. De utgående lagren minskade dock med 10 % under skadeundersökningsperioden, vilket sammanföll med en minskning av produktionen under samma period.

4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(113) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

2018

2019

2020

Översynsperioden

Lönsamhet för försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)

11,3 %

14,8 %

12,2 %

6,6 %

Index

100

131

108

59

Kassaflöde (euro)

87 661 559

87 198 733

67 116 931

41 474 900

Index

100

99

77

47

Investeringar (i euro)

34 123 041

58 784 540

61 376 912

6 839 111

Index

100

172

180

20

Räntabilitet

104 %

50 %

25 %

24 %

Index

100

49

24

24

Källa: Skadeformuläret.

(114) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(115) Lönsamheten var positiv under hela skadeundersökningsperioden. Efter en ökning av produktionskostnaderna minskade emellertid lönsamheten under översynsperioden till 6,6 %, vilket är långt under det vinstmål på 11,5 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Denna minskning av lönsamheten beror delvis på kostnadsökningen mellan 2020 och översynsperioden (se skäl 108) och sammanfaller med den betydande ökningen av importen från det berörda landet under samma period.

(116) Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själv finansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, och sjönk med 53 %. Detta liknar situationen i den ursprungliga undersökningen.

(117) Unionsindustrin fortsatte att investera under perioden 2018–2020. Investeringarna minskade dock drastiskt under översynsperioden.

(118) Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den sjönk under skadeundersökningsperioden och minskade med 76 %. Denna minskning av räntabiliteten överensstämmer med den minskade lönsamheten.

(119) Unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital har påverkats av den sjunkande lönsamheten, vilket framgår av de kraftigt minskade investeringarna under översynsperioden.

4.6. Slutsats om skada

(120) Under skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrins marknadsandel hög och stabil, och uppgick till minst 92 %. Försäljningsvolymen på unionsmarknaden minskade något, samtidigt som förbrukningen minskade på liknande sätt.

(121) När det gäller de finansiella indikatorerna har unionsindustrins lönsamhet varit positiv under hela skadeundersökningsperioden och legat över eller kring det vinstmål på 11,5 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för större delen av skadeundersökningsperioden. Framför allt gjorde unionsindustrin vinster på 11,3 %, 14,8 % och 12,2 % under åren 2018, 2019 respektive 2020. Kostnaderna ökade dock med 5,5 % mellan 2020 och översynsperioden, samtidigt som priserna förblev stabila, vilket ledde till att lönsamheten sjönk till 6,6 %. Detta sammanföll också med en ökning av den dumpade importen, från 0,9 % av marknadsandelen 2020, till 2,7 % under översynsperioden.

(122) De indikatorer som undersökts visar att antidumpningsåtgärderna hade lett till det avsedda resultatet att eliminera den skada som unionstillverkarna lidit. Införandet av de ursprungliga åtgärderna 2017 har faktiskt gjort det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig och behålla stora marknadsandelar i unionen och göra vinster under hela skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins lönsamhet sjönk dock under vinstmålet under översynsperioden, på grund av prispressen från den dumpade importen som hindrade unionsindustrin från att höja sina priser i linje med deras ökade produktionskostnader.

(123) Mot denna bakgrund var den situation för unionsindustrin som granskades under översynsperioden skadevållande. Oavsett om denna skada redan skulle kunna klassificeras som väsentlig i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen beslutade kommissionen att analysera sannolikheten för att skadan återkommer.

(124) Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Hansol Paper att unionsindustrins situation inte var skadevållande under översynsperioden.

(125) Såsom anges i skäl 83 fastställde kommissionen en prisunderskridandemarginal på 13,7 %. Kommissionen noterade också i skäl 114 att unionsindustrins investeringar minskade dramatiskt under skadeundersökningsperioden och sjönk med 80 %. Under översynsperioden låg unionsindustrins lönsamhet långt under det vinstmål på 11,5 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Allt detta visar på en skadevållande situation för unionsindustrin under översynsperioden. Detta påstående avvisas därför.

5. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

(126) Kommissionen bedömde vidare, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Sydkorea återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(127) I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet, unionsmarknadens attraktionskraft och den potentiella importvolymens och importprisernas inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(128) Såsom beskrivs i skälen 57–59 har den exporterande tillverkaren i det berörda landet möjlighet att öka sin tilldelning av produktionskapacitet för att gynna produktionen av lätt termopapper. I Hansol Papers hållbarhetsrapport framhölls faktiskt möjligheten att ställa om kapaciteter för att kunna framställa olika papperstyper beroende på marknadssituationen. Såsom anges i skäl 59 är dessutom produktionskapaciteten i Sydkorea betydande, eftersom den är omkring tio gånger större än förbrukningen på hemmamarknaden i landet och nästan dubbelt så stor som förbrukningen i unionen.

(129) För det andra, såsom beskrivs i skäl 66, är unionsmarknaden världens största marknad för lätt termopapper och står för omkring 25 % av den globala förbrukningen. Såsom beskrivs i skäl 65 har myndigheterna i Förenta staterna dessutom nyligen infört antidumpningsåtgärder mot den berörda produkten, vilket gör denna betydande marknad mindre attraktiv för de sydkoreanska exporten. Dessutom såldes denna export under vissa delar av skadeundersökningsperioden till högre priser på unionsmarknaden jämfört med marknaden i Förenta staterna. Detta gör unionsmarknaden attraktiv både när det gäller pris och tillgänglighet, och det är mycket sannolikt att antidumpningsåtgärdernas upphörande skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen.

(130) För det tredje ökade importvolymerna från det berörda landet under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabellerna 2 och 3, samtidigt som importpriserna minskade. Dessa importpriser är lägre än unionsindustrins priser. Såsom beskrivs i skälen 83–85 visade kommissionens analys av prisunderskridandet en prisunderskridandemarginal utan tullar på 13,7 % under översynsperioden. Detta visar att om åtgärderna upphörde att gälla skulle de sydkoreanska exportörerna ha incitament att exportera till unionen till skadevållande prisnivåer. Detta skulle utsätta unionsindustrin för prispress och göra att den förlorar försäljningsvolymer och/eller tvingas sänka sina prisnivåer, vilket skulle påverka lönsamheten.

(131) Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Sydkorea och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

6. UNIONENS INTRESSE

(132) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(133) Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(134) På grundval av detta undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och sannolikheten för återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

6.1. Unionsindustrins intresse

(135) Unionsindustrin består av fem tillverkare i tre medlemsstater (Tyskland, Spanien och Finland). Samtliga fem tillverkare ställde sig positiva till en översyn vid giltighetstidens utgång.

(136) Såsom konstateras i skäl 123 vållades unionsindustrin skada under översynsperioden. Såsom konstateras i skäl 130 skulle dessutom ett avskaffande av åtgärderna sannolikt leda till en kraftig ökning av den dumpade importen som unionsindustrin inte skulle kunna hantera. Att låta åtgärderna upphöra att gälla skulle därför äventyra industrins långsiktiga ekonomiska lönsamhet.

(137) Kommissionen drog slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna därför skulle vara i unionsindustrins intresse.

6.2. Icke-närstående importörers och användares intresse

(138) Alla kända icke-närstående importörer och användare informerades om inledandet av översynen. Kommissionen mottog dock inga synpunkter från icke-närstående importörer och användare.

(139) Det fanns därför inget som tydde på att ett bibehållande av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användare och/eller importörer som väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan.

6.3. Slutsats om unionens intresse

(140) På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av de befintliga antidumpningsåtgärderna avseende importen av vissa lätta termopapper med ursprung i Sydkorea.

7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(141) På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna avseende visst lätt termopapper från Sydkorea bibehållas.

(142) Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla skrivelser och synpunkter beaktades noggrant.

(143) När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (33) motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(144) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av visst lätt termopapper med en vikt på högst 65 g/m2, i rullar med en bredd av minst 20 cm, en rullvikt (inklusive papper) på minst 50 kg och en rulldiameter (inklusive papper) på minst 40 cm (”jumborullar”), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, belagt med ett värmekänsligt ämne på ena eller båda sidorna, och med eller utan toppbeläggning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00, ex 4811 90 00, ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85 (Taric-nummer: 4809900010, 4811900010, 4816900010, 4823908520), med ursprung i Sydkorea.

2. Den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas på den produkt som beskrivs i punkt 1 ska vara ett fast belopp på 103,16 euro per ton netto.

3. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/763 av den 2 maj 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av preliminär tull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea (EUT L 114, 3.5.2017, s. 3).

(3) ECLI:EU:T:2020:139.

(4) ECLI:EU:T:2022:370.

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/593 av den 16 mars 2023 om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea vad gäller Hansol Group och om ändring av den övriga tullen (EUT L 79, 17.3.2023, s. 54).

(6) EUT C 314, 6.8.2021, s. 9.

(7) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea (EUT C 180, 3.5.2022, s. 4).

(8) Begäran, avsnitt 10.3, s. 26–28.

(9) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2596.

(10) Se t.ex. punkt 68 i tribunalens dom (andra avdelningen) av den 17 mars 2015, RFA International, LP/Europeiska kommissionen, T-466/12.

(11) För närmare uppgifter, se skäl 40 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2005 av den 16 november 2016 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea (EUT L 310, 17.11.2016, s. 1).

(12) Begäran, punkterna 99–101 (s. 23–24).

(13) Laves Chemie Consulting: Thermal Paper 2019-2024 World Market Study, bilaga 6 till begäran (t22.002094).

(14) Laves Chemie Consulting: Thermal Paper 2019-2024 World Market Study, bilaga 6 till begäran, s. 19.

(15) Öppen version av svaren på frågeformuläret i t22.003621 (Koehler), t22.003615 (Jujo) och t22.003616 (Mitshubishi).

(16) För ett utdrag, se bland annat s. 24 i begäran.

(17) För Hansol Papers finansiella rapport för de tre första kvartalen 2022, se https://dart.fss.or.kr/dsaf001/main.do?rcpNo=20221111000618 (på koreanska).

(18) Den 10 maj 2022 (t22.002756) påstod Hansol Paper att företaget var ”den största exporterande tillverkaren av lätt termopapper i Sydkorea”.

(19) Företagets webbplats: http://www.donghwaind.co.kr.

(20) Se fotnoterna 16 och 17 ovan.

(21) 2022 Hansol Paper Sustainability report, som finns på https://www.hansolpaper.co.kr/m/eng/management/data. På sidan 10 i rapporten står det: ”Janghang Mill [...] har ett flexibelt anläggningssystem som kan ställa om till specialpapper, t.ex. högkvalitativt tryckpapper, termopapper och etikettpapper beroende på marknadsförhållandena. Shintanjin Mill har [...] ett flexibelt anläggningssystem för tillverkning av tryckpapper och termopapper [...]”

(22) Laves Chemie Consulting: I Thermal Paper 2019–2024 World Market Study, bilaga 6 till begäran, tabellen ”Balance of Supply and Demand in Metric Tonnes”, s. 22, fastställdes att förbrukningen av termopapper i Sydkorea uppgick till 60 000 ton 2019. I den öppna versionen av svaren på frågeformuläret i t22.003621 (Koehler), t22.003615 (Jujo) och t22.003616 (Mitshubishi) uppskattades den årliga förbrukningen av lätt termopapper i Sydkorea till 37 200 ton.

(23) Hansol Papers svar på frågeformuläret (t22.003569), tabell C.2 (försäljningskvantitet).

(24) Se ovan.

(25) Begäran, bilaga 6, s. 21 (”Korea exporterar 78 % av produktionen till Nord-, Central- och Sydamerika och även till andra asiatiska länder. …”).

(26) Hansol Papers svar på frågeformuläret (t22.003569), tabell K.3 i ärendehandlingarna ”R768 Tables K-L-M (HAI) – OPEN.pdf”, enligt vilka Hansol Americas omsättning för den produkt som översynen gäller minskade med 13 % under översynsperioden, samtidigt som försäljningsvolymen ökade med 2 %. Det bör noteras att, enligt uppgifter från U.S.Census Bureau, priserna på sydkoreanskt termopapper sjönk från 2 223 US-dollar per ton 2018 till 1 645 US-dollar per ton 2020 (se ”import statistics” på följande webbplats tillhörande Förenta staternas utrikeshandelsförvaltning: https://www.trade.gov/faq/final-determinations-antidumping-duty-investigations-thermal-paper-germany-japan-south-korea).

(27) Se den officiella webbplatsen tillhörande utrikeshandelsförvaltningen, nämligen https://www.trade.gov/faq/final-determinations-antidumping-duty-investigations-thermal-paper-germany-japan-south-korea.

(28) Begäran, bilaga 6, tabellerna ”Consumption by Grade and Geographic Area 2020”, ”Consumption by Geographic Area in Metric Tonnes 2022-2024” och ”Consumption by Grade and Geographic Area 2024”.

(29) Hansol Papers svar på frågeformuläret (t22.003569), tabell K.3 i filen ”R768 Tables K-L-M (HEB) - OPEN.pdf”.

(30) Begäran, bilaga 6, s. 21 (”Korea exporterar 78 % av produktionen främst till Nord-, Central- och Sydamerika och även till andra asiatiska länder. [...] exporten till Central- och Sydamerika är obetydlig. Importen (till Central- och Sydamerika) utgör 50 % av förbrukningen, och sker främst från Europa, Nordamerika, Kina och Sydkorea. I detta sammanhang avses med länder i övriga världen Asien (utom Kina, Japan, Korea), Afrika och Australasien. Exporten (från länder i övriga världen) är obetydlig, men länderna i övriga världen importerar 80 % av förbrukningen främst från Sydkorea, Kina och Europa [...]”).

(31) Enligt uppgifter från U.S. Census Bureau uppgick importen av termopapper från Sydkorea till 54 337 ton 2020 (se ”import statistics” på följande webbplats tillhörande Förenta staternas utrikeshandelsförvaltning: https://www.trade.gov/faq/final-determinations-antidumping-duty-investigations-thermal-paper-germany-japan-south-korea).

(32) Källa: sökandens svar på frågeformuläret och kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).