EU-rätt · Förordning · CELEX 32023R2131
Artikel 1 i förordning (EU) 2023/2131
Ändringar av förordning (EU) 2018/1727
EU-rätten
Artikelns text
Förordning (EU) 2018/1727 ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 3.5 ska ersättas med följande:
”5. Eurojust får också tillhandahålla stöd vid utredningar och lagföring som berör endast en medlemsstat och ett tredjeland eller en medlemsstat och en internationell organisation, under förutsättning att ett samarbetsavtal eller en överenskommelse om samarbete enligt artikel 52 har ingåtts med det tredjelandet eller den internationella organisationen, eller där det i ett specifikt ärende föreligger ett väsentligt intresse av att sådant stöd tillhandahålls.
Beslutet om huruvida och hur medlemsstaterna ska tillhandahålla rättslig hjälp till ett tredjeland eller en internationell organisation ska fortfarande endast fattas av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, om inte annat följer av tillämplig nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt.”
2. Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
a) Följande punkt ska införas:
”2a. Varje medlemsstat ska utse en behörig nationell myndighet till Eurojusts nationella kontaktperson för terrorismfrågor. Den nationella kontaktpersonen för terrorismfrågor ska vara en rättslig eller annan behörig myndighet. Det ska vara möjligt för en medlemsstat att utse mer än en behörig nationell myndighet till Eurojusts nationella kontaktperson för terrorismfrågor om det nationella rättssystemet kräver det. Den nationella kontaktpersonen för terrorismfrågor ska ha tillgång till all relevant information i enlighet med artikel 21a.1. Den ska vara behörig att samla in sådan information och översända den till Eurojust, i överensstämmelse med nationell rätt och unionsrätt, särskilt nationell straffprocessrätt och tillämpliga dataskyddsregler.”
b) Punkt 8 ska ersättas med följande:
”8. För att målen i punkt 7 i denna artikel ska uppnås ska de personer som avses i punkt 3 a, b och c i denna artikel anslutas till ärendehanteringssystemet i enlighet med den här artikeln och artiklarna 23, 24, 25 och 34. Kostnaden för anslutningen till ärendehanteringssystemet ska belasta unionens allmänna budget.”
3. Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 9 ska ersättas med följande:
”9. Denna artikel ska inte påverka andra skyldigheter avseende överföring av information till Eurojust.”
b) Punkt 10 ska ersättas med följande:
”10. De behöriga nationella myndigheterna ska inte vara skyldiga att tillhandahålla information som avses i denna artikel om sådan information redan har överförts till Eurojust i enlighet med andra bestämmelser i denna förordning.”
4. Följande artikel ska införas:
”Artikel 21a
Utbyte av information om terrorismärenden
1. Vad gäller terroristbrott ska de behöriga nationella myndigheterna informera sina nationella medlemmar om alla pågående eller avslutade brottsutredningar som övervakas av rättsliga myndigheter så snart ärendet hänskjuts till de rättsliga myndigheterna i enlighet med nationell rätt, särskilt nationell straffprocessrätt, om eventuell pågående eller avslutad lagföring och eventuella pågående eller avslutade domstolsförfaranden och om eventuella domstolsbeslut om terroristbrott. Den skyldigheten ska gälla för alla brottsutredningar med anknytning till terroristbrott oberoende av om det finns en känd koppling till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland såvida det inte är tydligt att brottsutredningen, på grund av de särskilda omständigheterna i denna, påverkar endast en medlemsstat.
2. Punkt 1 ska inte tillämpas om
a) informationsutbytet skulle äventyra en pågående utredning eller en enskild persons säkerhet, eller
b) informationsutbytet skulle strida mot väsentliga säkerhetsintressen i den berörda medlemsstaten.
3. Vid tillämpning av denna artikel ska terroristbrott vara de brott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 (*1).
4. Den information som överförs i enlighet med punkt 1 ska omfatta de operativa personuppgifter och uppgifter som inte är personuppgifter som anges i bilaga III. Sådan information får omfatta personuppgifter i enlighet med bilaga III punkt d, men endast om sådana personuppgifter innehas av eller kan meddelas de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med nationell rätt och om överföringen av dessa uppgifter är nödvändig för att på ett tillförlitligt sätt identifiera en registrerad enligt artikel 27.5.
5. Om inte annat följer av punkt 2 ska de behöriga nationella myndigheterna informera sina nationella medlemmar om alla ändringar av den information som överförts enligt punkt 1 utan onödigt dröjsmål och, om så är möjligt, senast tio arbetsdagar efter sådana ändringar.
6. Den behöriga nationella myndigheten ska inte vara skyldig att tillhandahålla sådan information om den redan har överförts till Eurojust.
7. Den nationella behöriga myndigheten får när som helst begära stöd från Eurojust i uppföljningsåtgärderna när det gäller kopplingar som identifierats på grundval av information som lämnats enligt denna artikel.
(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).” "
5.
Följande artiklar ska införas:
”Artikel 22a
Säker digital kommunikation och säkert datautbyte mellan behöriga nationella myndigheter och Eurojust
1. Kommunikation mellan de behöriga nationella myndigheterna och Eurojust enligt denna förordning ska ske via det decentraliserade it-systemet. Det ärendehanteringssystem som avses i artikel 23 ska anslutas till ett nätverk av it-system och driftskompatibla åtkomstpunkter för e-Codex, vilka drivs under varje medlemsstats och Eurojusts individuella ansvar och förvaltning, som möjliggör ett säkert och tillförlitligt gränsöverskridande utbyte av uppgifter (det decentraliserade it-systemet).
2. Om informationsutbyte i enlighet med punkt 1 inte är möjligt på grund av att det decentraliserade it-systemet inte är tillgängligt eller på grund av exceptionella omständigheter, ska detta genomföras på snabbaste och lämpligaste alternativa sätt. Medlemsstaterna och Eurojust ska säkerställa att de alternativa kommunikationsmedlen är tillförlitliga och ger en likvärdig säkerhets- och dataskyddsnivå.
3. De behöriga nationella myndigheterna ska översända den information som avses i artiklarna 21 och 21a i denna förordning till Eurojust på ett halvautomatiserat och strukturerat sätt från nationella register. Arrangemangen för ett sådant översändande ska fastställas av kommissionen, i samråd med Eurojust, i en genomförandeakt i enlighet med artikel 22b i denna förordning. Den genomförandeakten ska i synnerhet fastställa formatet för de uppgifter som överförs i enlighet med led d i bilaga III till denna förordning och de nödvändiga tekniska standarderna för översändandet av sådana uppgifter, och ska fastställa standarderna för digitala förfaranden enligt definitionen i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/850 (*2).
4. Kommissionen ska ansvara för att skapa, underhålla och utveckla referensgenomförandeprogramvara som medlemsstaterna och Eurojust kan välja att använda som sitt back-end-system. Den referensgenomförandeprogramvaran ska baseras på en modulstruktur, vilket innebär att programvaran paketeras och levereras separat från de e-Codex-komponenter som behövs för att ansluta den till det decentraliserade it-systemet. Den strukturen ska göra det möjligt för medlemsstaterna att återanvända eller förbättra sin befintliga nationella infrastruktur för rättslig kommunikation för gränsöverskridande användning och göra det möjligt för Eurojust att ansluta sitt ärendehanteringssystem till det decentraliserade it-systemet.
5. Kommissionen ska tillhandahålla, underhålla och stödja referensgenomförandeprogramvaran kostnadsfritt. Skapandet, underhållet och utvecklingen av referensgenomförandeprogramvaran ska finansieras genom unionens allmänna budget.
6. Medlemsstaterna och Eurojust ska bära sina respektive kostnader för inrättande och drift av en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt så som den definieras i artikel 3.3 i förordning (EU) 2022/850, och för inrättande och anpassning av deras relevanta it-system för att göra dem interoperabla med åtkomstpunkterna.