EU-rätt · Förordning · CELEX 32023R2675
Artikel 11 i förordning (EU) 2023/2675
Kriterier för att välja ut och utforma unionens svarsåtgärder
EU-rätten
Artikelns text
1. Unionens svarsåtgärder ska vara proportionella och inte överstiga nivån på skadan för unionen, med beaktande av hur allvarligt det ekonomiska tvånget är, dess ekonomiska konsekvenser för unionen eller en medlemsstat samt unionens och dess medlemsstaters rättigheter.
2. Kommissionen ska välja ut och utforma lämpliga unionssvarsåtgärder på grundval av tillgänglig information, inbegripet information som samlats in enligt artikel 13, varvid hänsyn ska tas till det fastställande som gjorts enligt artikel 5, kriterierna i artikel 2.2, fastställandet av unionens intresse enligt artikel 9, relevanta åtgärder enligt unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt följande kriterier:
a) Ändamålsenligheten i unionens svarsåtgärder när det gäller att få det ekonomiska tvånget att upphöra och, om detta begärts, skadan för unionen avhjälpt.
b) Undvikande eller minimering av negativa effekter på
i) unionsaktörer som påverkas av unionens svarsåtgärder, mot bakgrund av, bland annat, tillgängliga alternativ för de berörda aktörerna, till exempel alternativa försörjningskällor för varor och tjänster,
ii) investeringsklimatet i unionen eller en medlemsstat, inbegripet inverkan på sysselsättningspolitiken och politiken för regional utveckling.
c) Undvikande eller minimering av negativa effekter på främjandet av ekonomisk tillväxt och sysselsättning genom skydd av immateriella rättigheter som ett sätt att främja innovation och en kunskapsekonomi i unionen eller i en medlemsstat.
d) Möjligheter att hjälpa ekonomiska aktörer i unionen som påverkas av de ekonomiska tvångsåtgärderna.
e) Undvikande eller minimering av de negativa effekterna av unionens svarsåtgärder för unionens politikområden eller mål.
f) Undvikande av oproportionella administrativa bördor och kostnader vid tillämpningen av unionens svarsåtgärder.
g) Förekomsten av eventuella svarsåtgärder, och dessa åtgärders art, som företagits av tredjeländer som påverkas av samma eller liknande ekonomiska tvång, inbegripet, när så är relevant, samordning enligt artikel 7.
h) Relevanta kriterier som fastställs i internationell rätt.
När kommissionen väljer ut unionens svarsåtgärder ska den prioritera åtgärder som mest ändamålsenligt säkerställer överensstämmelse med kriterierna i första stycket a och b.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska kommissionen, när den väljer ut och utformar en lämplig svarsåtgärd som påverkar ett förfarande genom vilket en offentlig myndighet i unionen beviljar godkännanden, registreringar, licenser eller andra rättigheter till en fysisk eller juridisk person för deras kommersiella verksamhet, överväga unionssvarsåtgärder i följande hierarkiska ordning:
a) Åtgärder som påverkar förfaranden som inletts efter det att den genomförandeakt som avses i artikel 8.1 har trätt i kraft.
b) Om de åtgärder som avses i led a i denna punkt inte är tillgängliga, åtgärder som påverkar förfaranden som ännu inte slutförts när den genomförandeakt som avses i artikel 8.1 träder i kraft.
Om inga av de åtgärder som avses i första stycket är möjliga får kommissionen, i undantagsfall, överväga andra svarsåtgärder om det mot bakgrund av insamlingen av information och synpunkter enligt artikel 13 har visats att dessa andra åtgärder skulle säkerställa ändamålsenlighet, utan att på ett oproportionellt sätt påverka industrier i tidigare led, industrier i senare led eller slutkonsumenter i unionen eller medföra en oproportionell börda för förfarandet för förvaltning av relevanta nationella bestämmelser.
När kommissionen väljer ut och utformar en unionssvarsåtgärd som avses i första stycket ska den ta hänsyn till harmoniseringsnivån och ge företräde åt åtgärder som påverkar förfaranden som tillämpas på unionsnivå eller på ett område där omfattande unionsrätt föreligger.
De unionssvarsåtgärder som avses i första stycket får inte inverka på de administrativa beslut som fattas av unionens och medlemsstaternas myndigheter och som grundar sig på utvärderingen av vetenskapliga rön.
4. Om det är nödvändigt för att uppnå målet för denna förordning får kommissionen anta unionens svarsåtgärder som påverkar möjligheten att göra utländska direktinvesteringar i unionen eller handeln med tjänster och som är tillämpliga på tjänster som tillhandahålls eller direktinvesteringar som görs inom unionen av en eller flera juridiska personer som är etablerade i unionen och som ägs eller kontrolleras av personer från tredjelandet.
Kommissionen får anta sådana unionssvarsåtgärder om en underlåtenhet att tillämpa dem på sådana tjänster eller direktinvesteringar skulle vara otillräckligt för att uppnå målen för denna förordning, särskilt i de fall då effekten av unionssvarsåtgärder annars skulle kunna undvikas eller kringgås av det berörda tredjelandet eller den berörda personen.
Kommissionen ska vid bedömningen av om den ska anta sådana unionssvarsåtgärder, förutom de kriterier som anges i punkterna 1 och 2, överväga bland annat följande kriterier:
a) Handelsmönstret för tjänster och investeringar i de sektorer som unionens svarsåtgärder riktar sig mot och risken för kringgående från det berörda tredjelandets eller den berörda personens sida av unionssvarsåtgärder som inte omfattar de tjänster som tillhandahålls eller direktinvesteringar som görs inom unionen.
b) Det möjliga faktiska bidrag från unionssvarsåtgärder som avses i första stycket till att få det ekonomiska tvånget att upphöra och skadan för unionen avhjälpt.
c) Förekomsten av alternativa åtgärder som kan få det ekonomiska tvånget att upphöra och skadan för unionen avhjälpt och som är rimligen tillgängliga och mindre begränsande för handeln med tjänster eller investeringarna inom unionen.
Antagandet av sådana unionssvarsåtgärder ska vederbörligen motiveras i den genomförandeakt som avses i artikel 8.1 mot bakgrund av de kriterier som anges i denna punkt.