Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32024R1623

Artikel 1 i förordning (EU) 2024/1623

Ändringar av förordning (EU) nr 575/2013

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1623 av den 31 maj 2024 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och golvet för riskvägda tillgångar (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) Led 1 b ska ersättas med följande:

”b)

Att bedriva någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (*1), om något av följande är tillämpligt, men företaget inte är en råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare, ett företag för kollektiva investeringar, ett försäkringsföretag eller ett värdepappersföretag för vilket auktorisationen som kreditinstitut beviljas undantag i enlighet med artikel 8a i direktiv 2013/36/EU:

i) Det totala värdet av tillgångarna på gruppnivå för det företag som är etablerat i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.

ii) Det totala värdet av tillgångarna för det företag som är etablerat i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, understiger 30 miljarder EUR och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla de företag i gruppen som är etablerade i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, som enskilt har totala tillgångar på mindre än 30 miljarder EUR och som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.

iii) Det totala värdet av tillgångarna för det företag som är etablerat i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, understiger 30 miljarder EUR och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla de företag i gruppen som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR, om den samordnande tillsynsmyndigheten beslutar detta i samråd med tillsynskollegiet för att motverka potentiella risker att bestämmelserna kringgås och potentiella risker för den finansiella stabiliteten i unionen.

(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).” "

ii) Led 12 ska utgå.

iii) Leden 15 och 16 ska ersättas med följande:

”(15)

moderföretag: ett företag som i den mening som avses i led 37 kontrollerar ett eller flera företag.

(16)

dotterföretag: ett företag som i den mening som avses i led 37 kontrolleras av ett annat företag; dotterföretag till dotterföretag ska också anses vara dotterföretag till det moderföretag som är överordnat dessa företag.”

iv) Led 18 ska ersättas med följande:

”(18)

anknutet företag: ett företag vars huvudsakliga verksamhet, oavsett om den tillhandahålls företag inom gruppen eller kunder utanför gruppen, utgörs av någon av följande:

a) En verksamhet som har direkt samband med bankverksamhet.

b) Operationell leasing, ägande eller förvaltning av egendom, tillhandahållande av databehandlingstjänster eller annan verksamhet i den mån denna verksamhet är anknuten till bankverksamhet.

c) All annan verksamhet som av EBA anses likna den som avses i leden a och b.”

v) Led 20 ska ersättas med följande:

”(20)

finansiellt holdingföretag: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:

a) Det är ett finansiellt institut.

b) Det är inte ett blandat finansiellt holdingföretag.

c) Det har åtminstone ett dotterföretag som är ett institut.

d) Mer än 50 % av någon av följande indikatorer har en fast anknytning till dotterföretag som är institut eller finansiella institut och till verksamhet som bedrivs av företaget självt och som inte är knuten till förvärv eller ägande av innehav i dotterföretag, när denna verksamhet är av samma karaktär som den som bedrivs av institut eller finansiella institut:

i) Företagets egna kapital baserat på dess konsoliderade situation.

ii) Företagets tillgångar baserat på dess konsoliderade situation.

iii) Företagets inkomster baserat på dess konsoliderade situation.

iv) Företagets personal baserat på dess konsoliderade situation.

v) Andra indikatorer som anses vara relevanta av den behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten kan besluta att en enhet inte ska räknas som ett finansiellt holdingföretag även om en av de indikatorer som avses i första stycket led i -iv är uppfylld, om den behöriga myndigheten anser att den relevanta indikatorn inte ger en rättvis och sann bild av gruppens huvudsakliga verksamhet och risker. Innan den behöriga myndigheten fattar ett sådant beslut ska den samråda med EBA och tillhandahålla en underbyggd och detaljerad kvalitativ och kvantitativ motivering. Den behöriga myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till EBA:s yttrande och, om den beslutar att avvika från det, inom tre månader från dagen för mottagandet av EBA:s yttrande för EBA motivera varför man avviker från det relevanta yttrandet.”

vi) Följande led ska införas:

”(20a)

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i förordning (EU) 2019/2033.”

vii) Led 26 ska ersättas med följande:

”(26)

finansiellt institut: ett institut som uppfyller båda följande villkor:

a) Det är inte ett institut, ett renodlat industriellt holdingföretag, ett specialföretag för värdepapperisering, ett försäkringsholdingbolag enligt definitionen i artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG eller ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet enligt definitionerna i artikel 212.1 g i det direktivet, utom då ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet har ett dotterinstitut.

b) Det uppfyller ett eller flera av följande villkor:

i) Företagets huvudsakliga verksamhet är att förvärva eller äga innehav eller att utföra en eller flera av de verksamheter som förtecknas i punkterna 2–12 och 15, 16 och 17 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller att utföra en eller flera av de tjänster eller verksamheter som förtecknas i avsnitt A eller B i bilaga I till direktiv 2014/65/EU när det gäller finansiella instrument som förtecknas i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

ii) Företaget är ett värdepappersföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett värdepappersinriktat holdingföretag, en betaltjänstleverantör som kategoriseras enligt artikel 1.1 a–d i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (*2) ett kapitalförvaltningsbolag eller ett anknutet företag.

(*2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).” "

viii) Följande led ska införas:

”(26a)

renodlat industriellt holdingföretag: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:

a) Dess huvudsakliga verksamhet är att förvärva eller äga innehav.

b) Det avses inte i led 27 a eller 27 d-l i denna punkt och är inte ett värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag eller en betaltjänstleverantör som kategoriseras i artikel 1.1 a-d i direktiv (EU) 2015/2366.

c) Det har inte några ägarintressen i en enhet i den finansiella sektorn.”

ix) Led 27 c ska utgå.

x) Led 28 ska ersättas med följande:

”(28)

moderinstitut i en medlemsstat: ett institut i en medlemsstat som har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag, eller som har ett ägarintresse i ett institut eller finansiellt institut, och som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.”

xi) Led 35 ska ersättas med följande:

”(35)

ägarintresse: ett ägarintresse enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*3) eller direkt eller indirekt ägande av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.

(*3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).” "

xii) Led 37 ska ersättas med följande:

”(37)

kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag enligt beskrivningen i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller i redovisningsstandarder som ett institut måste följa enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (*4), eller en liknande koppling mellan någon fysisk eller juridisk person och ett företag.

(*4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).” "

xiii) Led 52 ska ersättas med följande:

”(52)

operativ risk: risken för förluster till följd av otillräckliga eller fallerade interna processer, människor och system eller yttre händelser, inbegripet, men inte begränsat till, legala risker, modellrisker och informations- och kommunikationsteknikrisker (IKT-risker), men med undantag för strategiska risker och anseenderisker.”

xiv) Följande led ska införas:

”(52a)

legal risk: risken för förluster, inbegripet kostnader, böter, sanktionsavgifter eller skadestånd, som ett institut kan ådra sig till följd av händelser som leder till rättsliga förfaranden, inbegripet följande:

a) Tillsynsåtgärder och privata uppgörelser.

b) Underlåtenhet att agera trots att åtgärder är nödvändiga för att uppfylla en rättslig skyldighet.

c) Åtgärder som har vidtagits för att undvika efterlevnad av en rättslig skyldighet.

d) Händelser hänförliga till misskötsamhet, som är händelser som beror på avsiktlig eller försumlig misskötsamhet, inbegripet otillbörligt tillhandahållande av finansiella tjänster eller tillhandahållande av otillräcklig eller vilseledande information om den finansiella risken med produkter som säljs av institutet.

e) Bristande efterlevnad av krav som härrör från nationella eller internationella lagar eller andra föreskrifter.

f) Bristande efterlevnad av krav som härrör från avtalsbestämmelser, eller från interna regler och uppförandekoder som upprättats i enlighet med nationella eller internationella regler och nationell eller internationell praxis.

g) Bristande efterlevnad av regler om etik.

(52b)

modellrisk: risken för förluster på grund av beslut som huvudsakligen baseras på resultat av interna modeller och som följer av fel i utformning, framtagande, parameterskattning, genomförande, användning eller övervakning av sådana modeller, inbegripet följande:

a) Felaktig utformning av en vald intern modell och dess egenskaper.

b) Otillräcklig kontroll av en vald intern modells lämplighet för det finansiella instrument som ska utvärderas eller för den produkt som ska prissättas, eller av den valda interna modellens lämplighet för de rådande marknadsvillkoren.

c) Fel vid genomförandet av en vald intern modell.

d) Felaktig marknadsvärdering och riskmätning till följd av ett fel när en transaktion bokförs i handelssystemet.

e) Användning av en vald intern modell eller dess resultat för ett ändamål för vilket modellen inte var avsedd eller utformad, inbegripet manipulering av modellparametrarna.

f) Olämplig tidpunkt för eller ineffektivitet i övervakningen eller valideringen av modellens funktion eller av prognosförmåga, för att bedöma om den valda interna modellen fortfarande är ändamålsenlig.

(52c)

IKT-risk: en risk för förluster relaterade till varje rimligen identifierbar omständigheter som gäller användningen av nätverks- och informationssystem som, om de inträffar, skulle kunna äventyra säkerheten i nätverks- och informationssystem, i verktyg eller processer som är beroende av teknik, i funktioner och processer, eller i tillhandahållandet av tjänster genom att de ger upphov till negativa effekter i den digitala eller fysiska miljön.

(52d)

miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisk eller ESG -risk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av faktorer som rör miljö, samhällsansvar eller bolagsstyrning (ESG-faktorer) på det institutets motparter eller investerade tillgångar. ESG-risker förverkligas genom de traditionella kategorierna av finansiella risker.

(52e)

miljörisk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av miljöfaktorer på det institutets motparter eller investerade tillgångar, inbegripet faktorer som rör omställningen till de mål som fastställs i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (*5). Miljörisker omfattar både fysisk risk och övergångsrisk.

(52f)

fysisk risk: en risk, som en del av miljörisken, för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida fysiska effekter av miljöfaktorer på det institutets motparter eller investerade tillgångar.

(52g)

övergångsrisk: en risk, som en del av miljörisken, för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter på institutets motparter eller investerade tillgångar av omställningen av affärsverksamheter och affärssektorer till en miljömässigt hållbar ekonomi.

(52h)

samhällsansvarsrisk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av sociala faktorer på institutets motparter eller investerade tillgångar.

(52i)

bolagsstyrningsrisk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av faktorer som rör bolagsstyrning på det institutets motparter eller investerade tillgångar.

(*5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).” "

xv) Leden 54, 55 och 56 ska ersättas med följande:

”(54)

sannolikhet för fallissemang (probability of default, PD): sannolikheten för en gäldenärs eller, i tillämpliga fall, en kreditfacilitets fallissemang under en ettårsperiod och, i samband med utspädningsrisk, sannolikheten för utspädning under en ettårsperiod.

(55)

förlust vid fallissemang (loss given default, LGD): kvoten mellan förlusten på en exponering relaterad till en enskild facilitet till följd av en gäldenärs eller, i tillämpliga fall, en kreditfacilitets fallissemang och det utestående beloppet vid fallissemang eller vid ett visst referensdatum efter datumet för fallissemanget och, i samband med utspädningsrisk, förlusten vid utspädning, dvs. kvoten mellan förlusten på en exponering relaterad till en förvärvad fordran till följd av utspädning och det utestående beloppet enligt den förvärvade fordran.

(56)

konverteringsfaktor eller kreditkonverteringsfaktor: kvoten mellan det outnyttjade beloppet av ett åtagande från en enda facilitet som skulle kunna utnyttjas från den enda faciliteten från och med en viss tidpunkt före fallissemang och som därför skulle vara utestående vid fallissemang och det outnyttjade beloppet av åtagandet från faciliteten, varvid åtagandets storlek bestäms av den aviserade limiten, såvida inte den icke-aviserade limiten är högre.”

xvi) Leden 58, 59 och 60 ska ersättas med följande:

”(58)

betalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering, där kreditriskreduceringen för ett instituts exponering härrör från en rätt för institutet att, i händelse av en gäldenärs eller kreditfacilitets fallissemang eller om andra särskilt angivna kredithändelser som rör gäldenären inträffar, avveckla, få överlåta, förvärva eller återta vissa tillgångar eller belopp eller att minska beloppet för exponeringen till eller ersätta det med det belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet för exponeringen och beloppet för en fordran på institutet.

(59)

obetalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering, där minskningen av kreditrisken för ett instituts exponering härrör från en tredje parts skyldighet att betala ett belopp i händelse av en gäldenärs eller kreditfacilitets fallissemang eller om andra särskilt angivna kredithändelser inträffar.

(60)

kontantliknande instrument: ett bankcertifikat, en obligation, inklusive en säkerställd obligation, eller något annat icke-efterställt instrument som har givits ut av ett utlånande institut, för vilket det utlånande institutet redan erhållit full betalning och vilket ska återbetalas villkorslöst av institutet till det nominella värdet.”

xvii) Följande led ska införas:

”(60a)

omyntat guld: guld i form av råvara, inklusive tackor, göt och mynt av guld, som allmänt accepteras av guldmarknaden, där det finns likvida guldmarknader, vars värde bestäms av guldinnehållets värde, definierat efter renhet och massa, snarare än av dess intresse för numismatiker.”

xviii) Följande led ska införas:

”(74a)

fastighetsvärde: värdet på en bostadsfastighet eller kommersiell fastighet fastställt i enlighet med artikel 229.1.”

xix) Led 75 ska ersättas med följande:

”(75)

bostadsfastighet: något av följande:

a) Fast egendom som har karaktären av bostad och som uppfyller alla tillämpliga lagar och andra författningar som gör det möjligt att använda fastigheten för bostadsändamål.

b) Fast egendom som har karaktären av bostad och är under uppförande, förutsatt att det förväntas att den kommer att uppfylla alla tillämpliga lagar och andra författningar som gör det möjligt att använda den för bostadsändamål.

c) Rätten att bo i en lägenhet i bostadsrättsföreningar i Sverige.

d) Mark knuten till en egendom som avses i leden a, b eller c.”

xx) Följande led ska införas:

”(75a)

kommersiell fastighet: all fast egendom som inte är bostadsfastighet.

(75b)

inkomstgenererande fastighetsexponering eller IPRE-exponering: en exponering som är säkrad genom en eller flera bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter där uppfyllandet av de kreditförpliktelser som är hänförliga till exponeringen i väsentlig grad beror på de kassaflöden som genereras av de bostadsfastigheter eller fastigheter som säkrar exponeringen, snarare än på gäldenärens förmåga att uppfylla kreditförpliktelserna från andra källor. Den främsta källan till sådana kassaflöden är leasing- eller hyresbetalningar eller inkomster från försäljning av bostadsfastigheten eller den kommersiella fastigheten.

(75c)

icke-inkomstgenererande fastighetsexponering eller icke-IPRE-exponering: varje exponering som är säkrad genom en eller flera bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter och som inte är en IPRE-exponering.

(75d)

exponering som är säkrad genom bostadsfastighet eller exponering som är säkrad genom panträtt i bostadsfastighet: en exponering som är säkrad genom bostadsfastighet eller en exponering som betraktas som sådan i enlighet med artikel 108.4.

(75e)

exponering som är säkrad genom kommersiell fastighet eller exponering som är säkrad genom panträtt i kommersiell fastighet: en exponering som är säkrad genom en kommersiell fastighet.

(75f)

exponering som är säkrad genom fast egendom eller exponering som är säkrad genom panträtt i fast egendom eller exponering som är säkrad genom säkerhet i fast egendom: en exponering som är säkrad genom bostadsfastighet eller en kommersiell fastighet eller en exponering som betraktas som sådan i enlighet med artikel 108.4.”

xxi) Led 78 ska ersättas med följande:

”(78)

ettårig fallissemangskvot: kvoten mellan antalet fallissemang av gäldenärer eller, om definitionen av fallissemang tillämpas på kreditfacilitetsnivå enligt artikel 178.1 andra stycket, kreditfaciliteter där ett fallissemang ansetts ha inträffat under en period som inleds ett år före observationsdagen T och antalet gäldenärer, eller där definitionen av fallissemang tillämpas på kreditfacilitetsnivå i enlighet med artikel 178.1 andra stycket, kreditfaciliteter hänförda till denna riskklass ett år före observationsdagen T.”

xxii) Följande led ska införas:

”(78a)

exponeringar mot förvärv eller exploatering av eller byggnation på mark eller ADC-exponeringar: exponeringar mot företag eller specialföretag som finansierar markförvärv i exploaterings- eller byggnationssyfte, eller som finansierar exploateringen och byggnationen av bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter.

(78b)

icke-ADC-exponering: varje exponering som är säkrad genom en eller flera bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter och som inte är en ADC-exponering.”

xxiii) Led 79 ska utgå.

xxiv) Led 114 ska ersättas med följande:

”(114)

indirekt innehav: en exponering mot en mellanvarande enhet som i sin tur är exponerad mot kapitalinstrument utgivna av en enhet i den finansiella sektorn eller skulder emitterade av ett institut, som innebär att institutet, i den händelse de kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finansiella sektorn eller de skulder som emitterats av ett institut varaktigt skulle skrivas av, skulle åsamkas en förlust till följd härav som inte på något väsentligt sätt skiljer sig från den förlust som institutet skulle åsamkas vid ett direkt innehav av de kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finansiella sektorn eller de skulder som emitterats av institutet.”

xxv) Led 126 ska ersättas med följande:

”(126)

syntetiskt innehav: en investering som ett institut gör i ett finansiellt instrument vars värde är direkt kopplat till värdet av de kapitalinstrument som ges ut av en enhet i den finansiella sektorn eller till värdet av de skulder som emitteras av ett institut.”

xxvi) Led 127 b ska ersättas med följande:

”b)

Instituten är helt och hållet konsoliderade i enlighet med artikel 22 i direktiv 2013/34/EU och omfattas av samma gruppbaserade tillsyn som ett institut som är moderinstitut i en medlemsstat, i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2 i denna förordning, och omfattas även av kapitalbaskrav.”

xxvii) Led 144 ska ersättas med följande:

”(144)

handlarbord: en tydligt fastställd grupp av handlare som institutet har inrättat i enlighet med artikel 104b.1 för att gemensamt förvalta en portfölj av positioner i handelslagret, eller sådana positioner utanför handelslagret som avses i punkterna 5 och 6 i den artikeln, i enlighet med en väldefinierad och sammanhållen affärsstrategi och som agerar inom ramen för samma riskhanteringsstruktur.”

xxviii)

Led 145 f ska ersättas med följande:

”f)

Institutets tillgångar eller skulder på gruppnivå kopplade till verksamheter där motparterna är belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, exklusive exponeringar inom gruppen i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, överstiger 75 % av båda två av institutets totala tillgångar och skulder på gruppnivå, i båda fallen exklusive exponeringar inom gruppen.”

xxix) Följande led ska läggas till:

”(151)

revolverande exponering: en exponering där låntagares utestående belopp tillåts fluktuera på grundval av dess beslut att låna och betala tillbaka, upp till en överenskommen gräns.

(152)

exponering mot transaktionsparter: varje revolverande exponering som har minst tolv månaders återbetalningshistorik och som utgör något av följande:

a) En exponering för vilken, regelbundet minst var tolfte månad, det belopp som ska återbetalas vid nästa planerade återbetalningsdag fastställs som det utnyttjade beloppet vid ett i förväg fastställt referensdatum, med en planerad återbetalningsdag senast efter tolv månader, förutsatt att hela beloppet har återbetalats vid varje planerad återbetalningsdag för de föregående tolv månaderna.

b) En kontokredit som inte har utnyttjats under de föregående tolv månaderna.

(153)

enhet inom sektorn för fossila bränslen: ett företag som statistiskt klassificeras som att det har sin huvudsakliga ekonomiska verksamhet inom kol-, olje- eller gassektorn av ekonomiska verksamheter, i enlighet med vad som fastställs i mall 3 i bilaga XXXIX till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637 (*6), och som identifieras genom hänvisning till den statistiska näringsgrensindelningen (Nace rev. 2) och de koder som förtecknas i avdelningarna B, C, D och G i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (*7); om ett företags huvudsakliga ekonomiska verksamhet inte klassificeras med hjälp av de Nace rev. 2-koder som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006 eller en nationell klassificering som härrör från denna, ska instituten på ett försiktigt sätt fastställa om företaget har sin huvudsakliga verksamhet inom någon av dessa sektorer.

(154)

exponeringar som påverkas av miljö- eller samhällsansvarsfaktorer: exponeringar som hindrar unionens ambition att uppnå sina regleringsmål avseende ESG-faktorer, på ett sätt som skulle kunna ha en negativ finansiell inverkan på institut i unionen.

(155)

skuggbankenhet: en enhet som bedriver oreglerad bankverksamhet.

(*6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637 av den 15 mars 2021 om fastställande av tekniska standarder för genomförande vad gäller instituts offentliggörande av den information som avses i del åtta avdelningarna II och III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013, kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1555, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2295 (EUT L 136, 21.4.2021, s. 1)."

(*7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).” "

xxx) Följande stycken ska läggas till:

”När företaget ingår i en grupp från ett tredjeland ska, för tillämpningen av första stycket led 1 b ii och iii, de samlade tillgångarna för varje filial i gruppen från ett tredjeland som är auktoriserad i unionen ingå i det samlade värdet av tillgångarna i alla företag i gruppen.

Vid tillämpningen av första stycket led 1 b ii och iii får den samordnande tillsynsmyndigheten begära all relevant information från företaget när det ska fatta sitt beslut.

Vid tillämpningen av första stycket led 52a ska legal risk varken innefatta återbetalningar till tredje part eller till anställda eller goodwill-betalningar till följd av affärsmöjligheter om det inte har förekommit överträdelse av regler eller oetiskt uppförande och om institutet har fullgjort sina skyldigheter i tid. Inte heller ska legal risk innefatta externa rättsliga kostnader om den händelse som ger upphov till dessa externa kostnader inte är en operativ riskhändelse.

Vid tillämpningen av första stycket led 145 e i denna punkt får ett institut undanta derivatpositioner som det har ingått med sina icke-finansiella kunder och de derivatpositioner det använder för att säkra dessa positioner, förutsatt att det sammanlagda värdet av de undantagna positionerna beräknat i enlighet med artikel 273a.3 inte överstiger 10 % av institutets totala tillgångar i och utanför balansräkningen.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”5. Senast den 10 januari 2026 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, som specificerar kriterierna för den identifiering av sådan verksamhet som avses i punkt 1 första stycket led 18 i den här artikeln.”

2. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Led 3 ska ersättas med följande:

”(3)

förväntad förlust (expected loss, EL): kvoten, relaterad till en enskild facilitet, mellan det belopp som förväntas gå förlorat på en exponering till följd av

a) ett potentiellt fallissemang hos en gäldenär under en ettårsperiod och det utestående beloppet vid fallissemang,

b) en potentiell utspädningshändelse under en ettårsperiod och det utestående beloppet på dagen för utspädningshändelsen.”

b) Följande led ska läggas till:

”(4)

kreditförpliktelse: varje förpliktelse enligt ett kreditavtal, inklusive kapitalbelopp, upplupen ränta och avgifter, som en gäldenär är skyldig.

(5)

kreditexponering: varje post i eller utanför balansräkningen som resulterar i eller kan resultera i en kreditförpliktelse.

(6)

facilitet eller kreditfacilitet: en kreditexponering till följd av ett avtal eller en uppsättning avtal mellan en gäldenär och ett institut.

(7)

försiktighetsmarginal: ett tillägg som ingår i riskparameterskattningar för att ta hänsyn till de typer av förväntade estimeringsfel som beror på konstaterade brister i data, metoder, modeller och ändringar av kreditgivningsprinciper, riskbenägenhet, indrivnings- och återvinningspolicyer och varje annan källa till ytterligare osäkerhet samt till följd av allmänna estimeringsfel.

(8)

lämplig justering: inverkan på riskparameterskattningar av tillämpning av metoder för skattning av riskparametrar för att korrigera konstaterade brister i data och estimeringsmetoder och för att i möjligaste mån ta hänsyn till ändringar av kreditgivningsprinciper, riskbenägenhet, indrivnings- och återvinningspolicyer och varje annan källa till ytterligare osäkerhet för att undvika systematiska fel i riskparameterskattningarna.

(9)

litet eller medelstort företag: ett företag som enligt den senaste sammanställda redovisningen har en årsomsättning på högst 50 000 000 EUR.

(10)

åtagande: varje avtal som ett institut erbjuder en kund när det gäller att lämna kredit, köpa tillgångar eller ge ut kreditsubstitut och som godtas av kunden, och varje sådant avtal som ett institut kan annullera villkorslöst när som helst utan förhandsanmälan till en gäldenär eller avtal som kan annulleras av ett institut om en gäldenär inte uppfyller de villkor som anges i facilitetsdokumenten, inbegripet villkor som måste uppfyllas av gäldenären före ett inledande eller efterföljande utnyttjande inom ramen för avtalet, om inte avtalet uppfyller samtliga följande villkor:

a) Avtal där institutet inte erhåller några avgifter eller provisioner för att upprätta eller upprätthålla sådana avtal.

b) Avtal där kunden måste ansöka hos institutet om ett inledande och varje efterföljande utnyttjande inom ramen för sådana avtal.

c) Avtal där institutet har full befogenhet, oavsett om kunden uppfyller de villkor som anges i avtalsdokumenten, över utförandet av varje utnyttjande.

d) Avtalen gör det möjligt för institutet att bedöma kundens kreditvärdighet omedelbart innan beslut fattas om utförande av varje utnyttjande och institutet har genomfört och tillämpar interna förfaranden som säkerställer att en sådan bedömning görs före utförandet av varje utnyttjande.

e) Avtal som erbjuds ett företag, inklusive små och medelstora företag, och som övervakas noggrant och löpande.

(11)

villkorslöst annullerbart åtagande: varje åtagande vars villkor gör det möjligt för institutet att när som helst annullera åtagandet i hela den utsträckning som är tillåten enligt konsumentskyddslagstiftning och relaterade lagstiftningsakter, när så är tillämpligt, utan att gäldenären underrättas i förväg eller som i praktiken möjliggör en automatisk annullering om låntagarens kreditvärdighet försämras.”

3. Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Definitioner som är specifika för kryptotillgångar

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)

kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 (*8) som inte är en digital centralbanksvaluta.

(2)

e-pengatoken: en e-pengatoken enligt definitionen i artikel 3.1.7 i förordning (EU) 2023/1114.

(3)

exponering mot kryptotillgång: en tillgång eller en post utanför balansräkningen med anknytning till en kryptotillgång som ger upphov till kreditrisk, motpartskreditrisk, marknadsrisk, operativ risk eller likviditetsrisk.

(4)

traditionell tillgång: alla tillgångar som inte är en kryptotillgång, inbegripet

a) finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1.50 i denna förordning,

b) medel enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366,

c) insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (*9) inbegripet strukturerade insättningar,

d) värdepapperiseringspositioner när det gäller en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402,

e) skadeförsäkrings- och livförsäkringsprodukter som ingår i de försäkringsklasser som förtecknas i bilagorna I och II till direktiv 2009/138/EG eller återförsäkrings- och retrocessionsavtal som avses i det direktivet,

f) pensionsprodukter som enligt nationell rätt erkänns ha som främsta syfte att ge investeraren inkomst vid pensionering och berättigar investeraren till vissa förmåner,

g) officiellt erkända tjänstepensionsplaner som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 (*10) eller direktiv 2009/138/EG,

h) individuella pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där arbetsgivaren eller arbetstagaren inte har något val när det gäller pensionsprodukten eller tillhandahållaren,

i) en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 (*11),

j) sociala trygghetssystem som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (*12) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (*13).

(5)

tokeniserad traditionell tillgång: en typ av kryptotillgång som representerar en traditionell tillgång, inbegripet en e-pengatoken.

(6)

tillgångsanknuten token: en tillgångsanknuten token enligt definitionen i artikel 3.1.6 i förordning (EU) 2023/1114.

(7)

kryptotillgångstjänst: en kryptotillgångstjänst enligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114.

(*8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40)."

(*9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149)."

(*10) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37)."

(*11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) (EUT L 198, 25.7.2019, s. 1)."

(*12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1)."

(*13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).” "

4. Artikel 10a ska ersättas med följande:

”Artikel 10a

Tillämpning av tillsynskrav på gruppnivå i fall då värdepappersföretag är moderföretag

Vid tillämpning av detta kapitel ska värdepappersföretag och värdepappersinriktade holdingföretag anses vara finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat eller inom EU när sådana värdepappersföretag eller värdepappersinriktade holdingföretag är moderföretag för ett institut eller för ett värdepappersföretag som omfattas av denna förordning och som avses i artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.”

5. I artikel 13.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Stora dotterföretag till moderinstitut inom EU ska offentliggöra den information som anges i artiklarna 437, 438, 440, 442, 449a, 449b, 450, 451, 451a och 453 på individuell nivå eller, i tillämpliga fall i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU, på undergruppsnivå.”

6. Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska utgå.

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Ägarintressen i institut och finansiella institut som leds av ett företag som ingår i konsolideringen jämte ett eller flera företag som inte ingår i konsolideringen ska konsolideras i proportion till den andel av kapitalet som innehas, när dessa företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de innehar.”

c) I punkt 6 ska andra stycket ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna får i synnerhet tillåta eller kräva att den metod som föreskrivs i artikel 22.7, 22.8 och 22.9 i direktiv 2013/34/EU ska användas.”

d) I punkt 7 ska första stycket ersättas med följande:

”Om ett institut har ett dotterföretag som är ett annat företag än ett institut eller ett finansiellt institut eller har ett ägarintresse i ett sådant företag, ska det tillämpa kapitalandelsmetoden på det dotterföretaget eller ägarintresset. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.”

e) I punkt 8 ska de inledande orden ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna får kräva fullständig eller proportionell konsolidering av ett dotterföretag eller ett företag i vilket institutet har ett ägarintresse, förutsatt att det dotterföretaget eller företaget inte är ett institut eller ett finansiellt institut och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:”.

f) Följande punkt ska införas:

”10. EBA ska senast den 10 juli 2025 överlämna en rapport till kommissionen om huruvida definitionerna och bestämmelserna i denna förordning är fullständiga och lämpliga för tillsynen över alla de typer av risker som instituten är exponerade för på gruppnivå. EBA ska särskilt bedöma eventuella kvarstående diskrepanser i dessa definitioner och bestämmelser, deras samverkan med tillämpliga redovisningsregler och eventuella kvarstående aspekter som kan medföra oavsiktliga hinder för en heltäckande gruppbaserad tillsyn som kan anpassas till nya källor eller typer av risker eller strukturer som kan leda till tillsynsarbitrage. EBA ska uppdatera sin rapport minst en gång vartannat år.

Mot bakgrund av EBA:s iakttagelser ska kommissionen vid behov för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag för att anpassa relevanta definitioner eller tillämpningsområdet för konsolidering under tillsyn.”

7. Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska de inledande orden ersättas med följande:

”Ett institut eller ett finansiellt institut som är ett dotterföretag eller ett företag i vilket ägarintresse innehas behöver inte ingå i konsolideringen om den totala summan av tillgångar och poster utanför balansräkningen för det berörda företaget är mindre än det lägsta av följande två belopp:”.

b) I punkt 2 ska de inledande orden ersättas med följande:

”De behöriga myndigheter som enligt artikel 111 i direktiv 2013/36/EU har till uppgift att utöva gruppbaserad tillsyn får i varje enskilt fall besluta att undanta ett institut eller ett finansiellt institut som är ett dotterföretag eller ett företag i vilket ägarintresse innehas från den gruppbaserade tillsynen i följande fall:”.

8. Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) I första stycket ska led a ersättas med följande:

”a)

när det gäller ansökningar om sådana tillstånd som avses i artiklarna 143.1, 151.9, 283 och 325az och som inlämnas av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, för att besluta om det begärda tillståndet bör beviljas eller inte samt eventuella villkor som ska gälla för tillståndet,”.

ii) Tredje stycket ska utgå.

b) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Om ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU använder den internmetod som avses i artikel 143 på gemensam grund, ska de behöriga myndigheterna tillåta att moderföretaget och dess dotterföretag, beaktade sammantaget, uppfyller kvalifikationskriterierna i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6, på ett sätt som är förenligt med gruppens struktur, riskhanteringssystem, processer och metoder.”

c) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera det förfarande för gemensamma beslut som avses i punkt 1 a i denna artikel vad gäller ansökningarna om sådana tillstånd som avses i artiklarna 143.1, 151.9 samt 283 och 325az, för att underlätta gemensamma beslut.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 juli 2025.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna artikel i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

9. Artikel 22 ska ersättas med följande:

”Artikel 22

Undergruppskonsolidering av enheter i tredjeländer

1. Dotterinstitut eller finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag, eller blandade finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag, ska tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om de har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.

2. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel kan dotterinstitut eller finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag eller blandade finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag välja att inte tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om dotterföretagens totala tillgångar och poster utanför balansräkningarna och ägarintresse i tredjeländer utgör mindre än 10 % av det totala värdet av tillgångar och poster utanför balansräkningen för dotterinstitutet eller det finansiella dotterholdingföretaget som är mellanvarande företag eller det blandade finansiella dotterholdingföretaget som är mellanvarande företag.”

10. I artikel 27.1 a ska led v utgå.

11. Artikel 34 ska ersättas med följande:

”Artikel 34

Ytterligare värdejusteringar

1. Vid beräkning av kapitalbasen ska instituten tillämpa kraven i artikel 105 på samtliga sina tillgångar som är bokförda till verkligt värde och ska från kärnprimärkapitalet dra det ytterligare belopp som är nödvändigt för värdejustering.

2. Genom undantag från punkt 1 får instituten i exceptionella fall, som ska fastställas genom ett yttrande från EBA i enlighet med punkt 3, minska de totala ytterligare värdejusteringarna vid beräkningen av det totala belopp som ska dras från kärnprimärkapitalet.

3. För att kunna avge det yttrande som avses i punkt 2 ska EBA övervaka marknadsförhållandena för att bedöma om det rör sig om ett exceptionellt fall och, om så är fallet, omedelbart underrätta kommissionen om detta.

4. EBA ska i samråd med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de indikatorer och villkor som EBA kommer att utgå från vid fastställandet av de exceptionella fall som avses i punkt 2 och för att specificera minskningen av de totala aggregerade ytterligare värdejusteringar som avses i den punkten.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

12. Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) Led d ska ersättas med följande:

”d)

I tillämpliga fall, IRB-underskottet beräknat i enlighet med artikel 159, om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp med hjälp av den metod som bygger på intern riskklassificering (internmetoden).”

ii) Led k ska ändras på följande sätt:

1.

Led v ska utgå.

2.

Följande led ska läggas till:

”vi)

exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond som tilldelas en riskvikt på 1 250 % i enlighet med artikel 132.2 andra stycket.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”5. Endast i syfte att beräkna den tillämpliga summan av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar i enlighet med punkt 1 m i denna artikel ska, med avvikelse från artikel 47c och efter att ha underrättat den behöriga myndigheten, den tillämpliga summan av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar som förvärvats av en specialiserad skuldomstrukturerare vara noll. Det undantag som anges i detta stycke ska tillämpas på individuell nivå och, när det gäller grupper där alla institut är kvalificerade som specialiserade skuldomstrukturerare, på gruppnivå.

I denna punkt avses med specialiserad skuldomstrukturerare ett institut som under det föregående räkenskapsåret uppfyllde samtliga följande villkor på både individuell nivå och gruppnivå:

a) Institutets huvudsakliga verksamhet utgörs av köp, förvaltning och omstrukturering av nödlidande exponeringar i enlighet med en tydlig och effektiv intern beslutsprocess som genomförs av dess ledningsorgan.

b) Det redovisade värdet, mätt utan hänsyn till eventuella kreditriskjusteringar av egna utgivna lån, överstiger inte 15 % av dess totala tillgångar.

c) Minst 5 % av det redovisade värdet, mätt utan hänsyn till eventuella kreditriskjusteringar av egna utgivna lån, utgör en fullständig eller partiell refinansiering av eller en justering av relevanta villkor för de förvärvade nödlidande exponeringarna som är kvalificerad som en anståndsåtgärd i enlighet med artikel 47b.

d) Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger inte 20 miljarder EUR.

e) Institutet upprätthåller fortlöpande en stabil nettofinansieringskvot på minst 130 %.

f) Institutets avistainlåning överstiger inte 5 % av institutets totala skulder.

Den specialiserade skuldomstruktureraren ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om ett eller flera av de villkor som anges i andra stycket inte längre är uppfyllda. De behöriga myndigheterna ska minst en gång om året underrätta EBA om hur denna punkt tillämpas av institut som står under deras tillsyn.

EBA ska upprätta, uppdatera och offentliggöra en förteckning över specialiserade skuldsanerare. EBA ska övervaka de specialiserade skuldsanerarnas verksamhet och senast den 31 december 2028 till kommissionen rapportera om resultaten av denna övervakning och, när så är lämpligt, ge kommissionen råd om huruvida villkoren för att kvalificera sig som specialiserad skuldomstrukturerare är tillräckligt riskbaserade och lämpliga för att gynna andrahandsmarknaden för nödlidande lån, och bedöma om ytterligare villkor är nödvändiga.”

13. I artikel 46.1 a ska led ii ersättas med följande:

”ii)

Avdragen i enlighet med artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader.”

14. Artikel 47c ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i) Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Med avvikelse från punkt 3 i denna artikel ska följande faktorer tillämpas för den del av den nödlidande exponeringen som garanteras eller motgaranteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd som avses i artikel 201.1 a–e, där dessa osäkrade exponeringar skulle åsättas en riskvikt på 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2:”.

ii) Led b ska ersättas med följande:

”b)

1 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas från och med den första dagen av det åttonde året efter det att den klassificerats som nödlidande, såvida inte den godtagbara tillhandahållaren av kreditriskskydd har åtagit sig att fullgöra alla gäldenärens betalningsskyldigheter gentemot institutet fullständigt och i enlighet med den ursprungliga avtalade betalningsplanen, i vilket fall en faktor 0 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas.”

b) Följande punkt ska införas:

”4a. Med avvikelse från punkt 3 ska den del av den nödlidande exponeringen som garanteras eller försäkras av ett officiellt exportkreditorgan inte omfattas av kraven i denna artikel.”

15. Artikel 48.1 ska ändras på följande sätt:

a) Led a ii ska ersättas med följande:

”ii)

artikel 36.1 a–h, k ii–k vi, l, m och n, exklusive uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader.”

b) Led b ii ska ersättas med följande:

”ii)

artikel 36.1 a–h, k ii–k vi, l, m och n, exklusive uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader.”

16. I artikel 49 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Innehav för vilka avdrag inte görs i enlighet med punkt 1 ska räknas som exponeringar och ska åsättas en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2.

Innehav för vilka avdrag inte görs i enlighet med punkt 2 eller 3 ska räknas som exponeringar och ska åsättas en riskvikt på 100 %.”

17. I artikel 60.1 a ska led ii ersättas med följande:

”ii)

artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader,”.

18. I artikel 62 första stycket ska led d ersättas med följande:

”d)

i tillämpliga fall, IRB-överskottet brutto exklusive skatteeffekter, beräknat i enlighet med artikel 159, på upp till 0,6 % av de riskvägda exponeringsbeloppen beräknade i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3, om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3.”

19. I artikel 70.1 a ska led ii ersättas med följande:

”ii)

artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader,”.

20. I artikel 72b.3 första stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Utöver de skulder som avses i punkt 2 i denna artikel får resolutionsmyndigheten tillåta att skulder räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett aggregerat värde som inte överstiger 3,5 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3, under förutsättning att”.

21. I artikel 72i.1 a ska led ii ersättas med följande:

”ii)

artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader,”.

22. Artikel 74 ska ersättas med följande:

”Artikel 74

Innehav av kapitalinstrument som givits ut av reglerade enheter i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital

Instituten ska inte från någon del av kapitalbasen dra av direkta, indirekta eller syntetiska innehav av kapitalinstrument som givits ut av en reglerad enhet i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital hos den enheten. Instituten ska tillämpa riskvikter för sådana innehav i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2.”

23. Artikel 84 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) I första stycket ska led a ersättas med följande:

”a)

Dotterföretagets kärnprimärkapital minus det lägre av följande:

i) Det belopp för kärnprimärkapitalet i dotterföretaget som behövs för att uppnå följande:

1.

Om dotterföretaget är av en typ som anges i förteckningen i artikel 81.1 a i denna förordning men inte ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 92.1 a i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.

2.

Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.

ii) Det belopp av konsoliderat kärnprimärkapital som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kravet i artikel 92.1 a i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.”

ii) Följande stycke ska läggas till:

”Genom undantag från första stycket a får den behöriga myndigheten tillåta ett institut att dra av något av de belopp som avses i led a i eller a ii, så snart institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att den ytterligare summan av minoritetsintressen är tillgänglig för att absorbera förluster på gruppnivå.”

b) I punkt 5 ska led c ersättas med följande:

”c)

Det konsoliderar ett dotterinstitut där det endast har ett minoritetsägande på grund av att det kontrolleras genom en förbindelse i den mening som avses i artikel 4.1.37.”

24. Artikel 85.1 ska ändras på följande sätt:

a) Led a ska ersättas med följande:

”a)

Dotterföretagets primärkapital minus det lägre av följande:

i) Det belopp för primärkapitalet i dotterföretaget som behövs för att uppnå följande:

1.

Om dotterföretaget är av en typ som anges i förteckningen i artikel 81.1 a i denna förordning men inte ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 92.1 b i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.

2.

Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.

ii) Det belopp av konsoliderat primärkapital som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kravet i artikel 92.1 b i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.”

b) Följande stycke ska läggas till:

”Genom undantag från första stycket a får den behöriga myndigheten tillåta ett institut att dra av något av de belopp som avses i led a i eller a ii, så snart institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att den ytterligare summan av primärkapital är tillgänglig för att absorbera förluster på gruppnivå.”

25. Artikel 87.1 ska ändras på följande sätt:

a) Led a ska ersättas med följande:

”a)

Dotterföretagets kapitalbas minus det lägre av följande:

i) Det kapitalbasbelopp som krävs av dotterbolaget för att uppnå följande:

1.

Om dotterföretaget är av en typ som anges i förteckningen i artikel 81.1 a i denna förordning men inte ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 92.1 c i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kapitalbasen.

2.

Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kapitalbasen.

ii) Det kapitalbasbelopp som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kravet i artikel 92.1 c i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kapitalbasen.”

b) Följande stycke ska läggas till:

”Genom undantag från första stycket a får den behöriga myndigheten tillåta ett institut att dra av något av de belopp som avses i led a i eller a ii, så snart institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att den ytterligare summan av kapitalbasen är tillgänglig för att absorbera förluster på gruppnivå.”

26. Följande artikel ska införas:

”Artikel 88b

Företag i tredjeländer

I denna avdelning avses med begreppen värdepappersföretag och institut företag som är etablerade i tredjeländer och som, om de vore etablerade i unionen, skulle ingå i definitionerna av dessa begrepp i denna förordning.”

27. Artikel 89 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. Ett kvalificerat innehav vars belopp överstiger 15 % av institutets godtagbara kapital, i ett företag som inte är någon enhet i den finansiella sektorn, ska omfattas av bestämmelserna i punkt 3.

2. Totalsumman av de kvalificerande innehav ett institut har i andra företag än dem som avses i punkt 1 som överstiger 60 % av det godtagbara kapitalet ska omfattas av bestämmelserna i punkt 3.”

b) Punkt 4 ska utgå.

28. Artikel 92 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Instituten ska beräkna det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt följande:

TREA = max {U-TREA; x∙S-TREA}

där

TREA

= enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp,

U-TREA

= enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp utan golv, beräknat i enlighet med punkt 4,

S-TREA

= enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden, beräknat i enlighet med punkt 5,

x

= 72,5 %.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får en medlemsstat besluta att det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska vara det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv, som beräknas i enlighet med punkt 4, för institut som ingår i en grupp med ett moderinstitut i samma medlemsstat, förutsatt att detta moderinstitut eller, i fallet med grupper som består av ett centralt organ och permanent underställda institut, den helhet som består av det centrala organet tillsammans med dess underställda institut beräknar sitt totala riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med första stycket i denna punkt på gruppnivå.

4. Det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv ska beräknas som summan av leden a–g i denna punkt, efter beaktande av punkt 6 i denna artikel:

a) De riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk, inbegripet motpartskreditrisk och utspädningsrisk, beräknade i enlighet med avdelning II i denna del och artikel 379, med avseende på all affärsverksamhet vid ett institut, med undantag av riskvägda exponeringsbelopp från ett instituts verksamhet i handelslagret.

b) Kapitalbaskraven för ett instituts verksamhet i handelslagret, när det gäller

i) marknadsrisk, beräknade i enlighet med avdelning IV i denna del,

ii) stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 395–401, i den utsträckning institutet får överskrida dessa gränsvärden, fastställda i enlighet med del fyra.

c) Kapitalbaskraven för marknadsrisk, beräknade i enlighet med avdelning IV i denna del, för all affärsverksamhet utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk.

d) Kapitalbaskraven för avvecklingsrisk, beräknade i enlighet med artiklarna 378 och 380.

e) Kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk, beräknade i enlighet med avdelning VI i denna del.

f) Kapitalbaskraven för operativ risk, beräknade i enlighet med avdelning III i denna del.

g) De riskvägda exponeringsbeloppen för institutets motpartskreditrisk som uppstår av verksamhet i handelslagret för följande slag av transaktioner och avtal, beräknade i enlighet med avdelning II i denna del:

i) Kontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat.

ii) Repor eller värdepappers- och råvarulån baserade på värdepapper eller råvaror.

iii) Marginalutlåning baserad på värdepapper eller råvaror.

iv) Transaktioner med lång avvecklingscykel.”

b) Följande stycken ska läggas till:

”5. Det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt schablonmetoden ska beräknas som summan av punkt 4 a–g, efter beaktande av punkt 6 och följande krav:

a) De riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk, inbegripet motpartskreditrisk, och utspädningsrisk som avses i punkt 4 a och för institutets motpartskreditrisk som uppstår av verksamhet i handelslagret som avses i led g i den punkten ska beräknas utan användning av någon av följande metoder:

i) Den internmodellmetod för ramavtal om nettning som anges i artikel 221.

ii) Den metod som bygger på intern riskklassificering som föreskrivs i avdelning II kapitel 3.

iii) Den interna kreditvärderingsmetod för värdepapperiseringar som anges i artiklarna 258, 259 och 260 och den internbedömningsmetod som anges i artikel 265.

iv) Den internmodellmetod som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 6.

b) Kapitalbaskraven för marknadsrisk för sådan verksamhet i handelslagret som avses i punkt 4 b i ska beräknas utan användning av

i) den alternativa internmodellmetod som anges i avdelning IV kapitel 1b, eller

ii) alla metoder som förtecknas i led a i denna punkt, i tillämpliga fall.

c) Kapitalbaskraven för all affärsverksamhet utanför handelslagret vid ett institut som är föremål för valutarisk eller råvarurisk och som avses i punkt 4 c i denna artikel ska beräknas utan användning av den alternativa internmodellmetod som anges i avdelning IV kapitel 1b.

6. Följande bestämmelser ska gälla för beräkningarna av det totala riskvägda exponeringsbelopp utan golv som avses i punkt 4 och av det totala riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden som avses i punkt 5:

a) De kapitalbaskrav som avses i punkt 4 c, d, e och f ska inkludera de krav som uppkommer genom all affärsverksamhet vid ett institut.

b) Institutet ska multiplicera de kapitalbaskrav som anges i punkt 4 b–f med 12,5.”

29. I artikel 92a.1 ska led a ersättas med följande:

”a)

En riskbaserad kvot på 18 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3.”

30. Artikel 94 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Genom undantag från artikel 92.4 b och artikel 92.5 b får instituten beräkna kapitalbaskravet för verksamheten i sina handelslager i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, förutsatt att storleken på denna verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som följande båda tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:”.

b) I punkt 2 ska leden a och b ersättas med följande:

”a)

För de kontrakt som förtecknas i punkt 1 i bilaga II, kontrakt avseende kapital som avses i punkt 3 i den bilagan och kreditderivat får instituten undanta dessa positioner från det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.4 b och artikel 92.5 b.

b) För andra positioner i handelslagret än dem som avses i led a i denna punkt får instituten ersätta det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.4 b och artikel 92.5 b med det krav som beräknas i enlighet med artikel 92.4 a och artikel 92.5 a.”

c) Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i) I första stycket ska led c ersättas med följande:

”c)

Det absoluta värdet på den aggregerade långa positionen ska läggas ihop med det absoluta värdet på den aggregerade korta positionen.”

ii) Följande stycken ska läggas till:

”Vid tillämpning av första stycket är en lång position en där positionens marknadsvärde ökar när värdet på dess huvudsakliga riskdrivare ökar och en kort position en där positionens marknadsvärde minskar när värdet på dess huvudsakliga riskdrivare ökar.

Vid tillämpning av första stycket ska värdet på den aggregerade långa (korta) positionen vara lika med summan av värdena på de enskilda långa (korta) positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led a.”

d) Följande punkt ska läggas till:

”10. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera metoden för att identifiera en positions huvudsakliga riskdrivare och avgöra huruvida en transaktion utgör en lång eller kort position i enlighet med punkt 3 i denna artikel samt artiklarna 273a.3 och 325a.2.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA ta hänsyn till den metod som utarbetats för de tekniska standarderna för tillsyn i enlighet med artikel 279a.3 b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

31. I artikel 95.2 ska led a ersättas med följande:

”a)

Summan av de poster som avses i artikel 92.4 a–e och g efter tillämpning av artikel 92.6.”

32. I artikel 96.2 ska led a ersättas med följande:

”a)

artikel 92.4 a–e och g efter tillämpning av artikel 92.6,”.

33. Artikel 102.4 ska ersättas med följande:

”4. Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den metod som avses i artikel 325.1 b ska positioner i handelslagret tilldelas handlarbord.”

34. Artikel 104 ska ersättas med följande:

”Artikel 104

Införande i handelslagret

1. Ett institut ska ha klart fastställda riktlinjer och förfaranden för att vid beräkning av kapitalbaskraven avgöra vilka positioner som ska ingå i handelslagret i enlighet med artikel 102 och den här artikeln, med beaktande av dess förmåga och praxis när det gäller riskhantering. Ett institut ska fullt ut dokumentera sin efterlevnad av dessa riktlinjer och förfaranden, låta dem genomgå en internrevision minst en gång per år och göra resultaten av denna revision tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

Ett institut ska ha inrättat en fristående riskkontrollfunktion som fortlöpande ska bedöma huruvida dess instrument korrekt hänförs till handelslagret eller till verksamhet utanför handelslagret.

2. Instituten ska hänföra positioner i följande instrument till handelslagret:

a) Instrument som uppfyller kriterierna i artikel 325.6, 325.7 och 325.8 för att ingå i den alternativa korrelationshandelsportföljen.

b) Instrument som skulle ge upphov till en kort nettoposition i ett kreditinstrument eller en aktie utanför handelslagret, med undantag för institutets egna skulder, såvida inte dessa positioner uppfyller de kriterier som avses i led e.

c) Instrument som härrör från garantiåtaganden för värdepapper, om dessa garantiåtaganden endast avser värdepapper som institutet förväntas köpa på avvecklingsdagen.

d) Instrument som entydigt klassificeras som avsedda för handel enligt de redovisningsregler som är tillämpliga på institutet.

e) Instrument som ges ut till följd av marknadsgarantfunktioner.

f) Positioner som innehas i avsikt att bedriva handel i fonder, förutsatt att dessa fonder uppfyller minst ett av de villkor som anges i punkt 8.

g) Börsnoterade aktier.

h) Handelsrelaterade transaktioner för värdepappersfinansiering.

i) Optioner eller andra derivat som är inbäddade i institutets egna skulder utanför handelslagret som har koppling till kredit- eller aktierisk.

Vid tillämpning av första stycket b ska ett institut anses ha en kort nettoposition i en aktie om en minskning av aktiens pris resulterar i en vinst för institutet. Ett institut ska anses ha en kort nettoposition i ett kreditinstrument om en ökad kreditspread eller en kreditvärdighetsförsämring hos emittenten eller gruppen av emittenter resulterar i en vinst för institutet. Instituten ska kontinuerligt övervaka huruvida instrument ger upphov till en kort nettoposition i ett kreditinstrument eller en kort nettoposition i en aktie utanför handelslagret.

Vid tillämpning av första stycket i ska ett institut dela upp den inbäddade optionen eller annat derivat från sina egna skulder utanför handelslagret som har koppling till kreditrisk eller aktierisk. Det ska hänföra den inbäddade optionen eller det andra derivatet till handelslagret och låta de egna skulderna vara kvar utanför handelslagret. Om instrumentet på grund av sin karaktär inte kan delas upp ska ett institut hänföra hela instrumentet till handelslagret. I sådana fall ska den vederbörligen dokumentera skälet till att den behandlingen tillämpas.

3. Instituten ska inte hänföra positioner i följande instrument till handelslagret:

a) Instrument som är utformade som warehousing-faciliteter för värdepapperisering.

b) Instrument som rör fast egendom.

c) Icke-börsnoterade aktier.

d) Instrument som rör krediter till hushåll och små och medelstora företag.

e) Positioner i andra fonder än dem som avses i punkt 2 f.

f) Derivatkontrakt och fonder med ett eller flera av de underliggande instrument som avses i leden a–d i denna punkt.

g) Instrument som innehas för att säkra en viss risk hos en eller flera positioner i ett instrument som avses i leden a–f och h–i) i denna punkt.

h) Institutets egna skulder, såvida inte dessa instrument uppfyller de kriterier som avses i punkt 2 e eller de kriterier som avses i punkt 2 tredje stycket.

i) Instrument i hedgefonder.

4. Genom undantag från punkt 2 får ett institut hänföra en position i ett instrument som avses i leden d–i) i den punkten till verksamhet utanför handelslagret, förutsatt att dess behöriga myndighet ger sitt godkännande. Den behöriga myndigheten ska ge sitt godkännande om institutet på ett för myndigheten tillfredsställande sätt har påvisat att positionen inte innehas i avsikt att bedriva handel eller inte säkrar positioner som innehas i avsikt att bedriva handel.

5. Genom undantag från punkt 3 får ett institut hänföra en position i ett instrument som avses i led i) i den punkten till handelslagret, förutsatt att dess behöriga myndighet ger sitt godkännande. Den behöriga myndigheten ska ge sitt godkännande om institutet på ett för myndigheten tillfredsställande sätt har påvisat att positionen innehas i avsikt att bedriva handel eller säkrar positioner som innehas i avsikt att bedriva handel och att institutet uppfyller minst ett av de villkor som anges i punkt 8 för den positionen.

6. Om ett institut har hänfört en position i ett annat instrument än de instrument som avses i punkt 2 a, b eller c till handelslagret, får institutets behöriga myndighet begära att institutet lägger fram bevis som motiverar ett sådant hänförande. Om institutet underlåter att lägga fram lämpliga bevis får dess behöriga myndighet begära att institutet omfördelar positionen till verksamhet utanför handelslagret.

7. Om ett institut har hänfört en position i ett annat instrument än de instrument som avses i punkt 3 till verksamhet utanför handelslagret, får institutets behöriga myndighet begära att institutet lägger fram bevis som motiverar ett sådant hänförande. Om institutet underlåter att lägga fram lämpliga bevis får dess behöriga myndighet begära att institutet omfördelar positionen till handelslagret.

8. Ett institut ska hänföra andra positioner i en fond än de positioner som avses i punkt 3 f som innehas i avsikt att bedriva handel till handelslagret, om institutet uppfyller något av följande villkor:

a) Institutet kan få tillräcklig information om fondens individuella underliggande exponeringar.

b) Institutet kan inte få tillräcklig information om fondens individuella underliggande exponeringar, men har kunskap om innehållet i fondens mandat och kan erhålla dagliga prisnoteringar för fonden.

9. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera den process som instituten ska använda för att beräkna och övervaka sådana korta nettopositioner i ett kreditinstrument eller sådana korta nettopositioner i en aktie utanför handelslagret som avses i punkt 2 b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2027.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

35. Artikel 104a ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”EBA ska övervaka skillnaderna i tillsynspraxis och senast den 10 juli 2027 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för vad som menas med ’exceptionella omständigheter’ vid tillämpning av första stycket i denna punkt samt punkt 5 i den här artikeln. Fram till dess att EBA har utfärdat dessa riktlinjer ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA och motivera sina beslut om att ge eller att inte ge tillstånd till att ett institut omklassificerar en position såsom avses i punkt 2 i den här artikeln.”

b) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Omklassificeringen av en position enligt denna artikel ska vara oåterkallelig, utom under de exceptionella omständigheter som avses i punkt 1.”

c) Följande punkt ska läggas till:

”6. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får ett institut omklassificera en position utanför handelslagret som en position i handelslagret enligt artikel 104.2 d, utan att begära tillstånd från sin behöriga myndighet. I ett sådant fall ska kraven i punkterna 3 och 4 i den här artikeln fortsätta att gälla för institutet. Institutet ska omedelbart underrätta sin behöriga myndighet om att en sådan omklassificering har ägt rum.”

36. Artikel 104b ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Vid beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den metod som avses i artikel 325.1 b ska instituten inrätta handlarbord och hänföra varje position i handelslagret och varje position utanför handelslagret enligt punkterna 5 och 6 i den här artikeln till ett av dessa handlarbord. Positioner i handelslagret ska endast hänföras till samma handlarbord om de är i linje med den antagna affärsstrategin för det handlarbordet och om de förvaltas och övervakas på ett konsekvent sätt i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.”

b) Följande stycken ska läggas till:

”5. Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska instituten hänföra varje position utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk till handlarbord som inrättats i enlighet med punkt 1 och som hanterar risker som liknar riskerna för dessa positioner.

6. Genom undantag från punkt 5 får instituten vid beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk inrätta ett eller flera handlarbord till vilka de uteslutande hänför positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk. Sådana handlarbord ska inte omfattas av kraven i punkterna 1, 2 och 3.”

37. Följande artikel ska införas:

”Artikel 104c

Behandling av valutarisksäkringar för kapitalrelationer

1. Ett institut som avsiktligt har skaffat en riskposition för att åtminstone delvis säkra sig mot ogynnsamma växelkursförändringar för någon av sina kapitalrelationer enligt artikel 92.1 a, b och c får, med sin behöriga myndighets tillstånd, undanta denna riskposition från de kapitalbaskrav för valutarisk som avses i artikel 325.1, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Det maximala beloppet för den riskposition som undantas från kapitalbaskraven för marknadsrisk är begränsat till det riskpositionsbelopp som neutraliserar en kapitalrelations känslighet för ogynnsamma växelkursförändringar.

b) Riskpositionen undantas från kapitalbaskraven för marknadsrisk under minst sex månader.

c) Institutet har inrättat en lämplig riskhanteringsram för att säkra sig mot ogynnsamma växelkursförändringar för någon av dess kapitalrelationer, inklusive en tydlig strategi och styrningsstruktur för risksäkring.

d) Institutet har till den behöriga myndigheten lämnat en motivering till varför en riskposition ska undantas från kapitalbaskraven för marknadsrisk, närmare uppgifter om denna riskposition och det belopp som ska undantas.

2. Varje undantagande av riskpositioner från kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med punkt 1 ska tillämpas på ett konsekvent sätt.

3. Den behöriga myndigheten ska godkänna alla ändringar som institutet gör av den riskhanteringsram som avses i punkt 1 c och av de närmare uppgifter om riskpositioner som avses i punkt 1 d.

4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a) De riskpositioner som ett institut avsiktligt kan skaffa för att åtminstone delvis säkra sig mot ogynnsamma växelkursförändringar för någon av sina kapitalrelationer som avses i punkt 1.

b) Hur det maximala belopp som avses i punkt 1 a i denna artikel ska fastställas och på vilket sätt ett institut ska undanta det beloppet vid användning av var och en av de metoder som avses i artikel 325.1.

c) De kriterier som ett instituts riskhanteringsram enligt punkt 1 c ska uppfylla för att anses vara lämplig vid tillämpning av denna artikel.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

38. Artikel 106 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Om ett institut säkrar en kreditriskexponering eller motpartsriskexponering utanför handelslagret med ett kreditderivat som bokförts i dess handelslager ska denna kreditderivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.4 a, anses vara en intern säkring mot kreditriskexponeringen eller motpartsriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan kreditderivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.

Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med första stycket och det kreditderivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd ingå i handelslagret. Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 b ska båda positionerna tilldelas ett och samma handlarbord och som hanterar liknande risker.

4. Om ett institut säkrar en aktieriskexponering utanför handelslagret med ett aktiederivat som bokförts i dess handelslager ska denna aktiederivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.4 a, anses vara en intern säkring mot aktieriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan aktiederivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.

Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med första stycket i denna punkt och det aktiederivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd ingå i handelslagret. Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 b ska båda positionerna tilldelas ett och samma handlarbord och som hanterar liknande risker.”

b) Följande punkt ska införas:

”4a. Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 får den kredit- eller aktiederivattransaktion som ingås av ett institut bestå av flera transaktioner med flera godtagbara tredje parter som tillhandahåller kreditriskskydd, förutsatt att den resulterande aggregerade transaktionen uppfyller de villkor som anges i de punkterna.”

c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Om ett institut säkrar ränteriskexponeringar utanför handelslagret med en ränteriskposition som bokförs i dess handelslager ska denna ränteriskposition, vid bedömning av den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret i enlighet med artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU, anses vara en intern säkring om följande villkor är uppfyllda:

a) Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av de metoder som avses i artikel 325.1 a, b och c har positionen hänförts från de övriga positionerna i handelslagret till en separat portfölj, vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering.

b) Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 b har positionen hänförts till ett handlarbord vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering.

c) Institutet har fullt ut dokumenterat hur positionen minskar den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret, i enlighet med kraven i artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU.”

d) Följande punkter ska införas:

”5a. Vid tillämpning av punkt 5 a får institutet till den portföljen hänföra andra ränteriskpositioner som ingåtts med tredje parter, eller med dess eget handelslager, så länge institutet fullständigt eliminerar marknadsrisken hos dessa ränteriskpositioner som ingåtts med dess eget handelslager genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.

5b. Följande krav ska gälla för det handlarbord som avses i punkt 5 b i denna artikel:

a) Handlarbordet får ingå andra ränteriskpositioner med tredje parter eller med institutets andra handlarbord, förutsatt att dessa positioner uppfyller kraven för att ingå i handelslagret enligt artikel 104 och att dessa andra handlarbord fullständigt eliminerar marknadsrisken hos dessa andra ränteriskpositioner genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.

b) Inga andra positioner i handelslagret än de som avses i led a i denna punkt hänförs till det handlarbordet.

c) Genom undantag från artikel 104b ska det handlarbordet inte omfattas av kraven i punkterna 1, 2 och 3 i den artikeln.”

e) Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6. Kapitalbaskraven för marknadsrisk hos alla positioner som hänförts till den separata portfölj som avses i punkt 5 a eller till det handlarbord som avses i punkt 5 b ska beräknas var för sig och läggas till kapitalbaskraven för de andra positionerna i handelslagret.

7. Om ett institut säkrar en exponering för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av ett derivatinstrument som ingåtts med dess handelslager, ska positionen i det derivatinstrumentet anses vara en intern säkring för exponeringen för kreditvärdighetsjusteringsrisk vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med de metoder som anges i artikel 383 eller 384, om följande villkor är uppfyllda:

a) Derivatpositionen anses vara en godtagbar risksäkring i enlighet med artikel 386.

b) Om derivatpositionen omfattas av något av de krav som anges i artikel 325c.2 b eller c eller i artikel 325e.1 c, eliminerar institutet fullständigt marknadsrisken hos den derivatpositionen genom att ingå motsatta positioner med tredje parter.

Den motsatta positionen i handelslagret för den interna säkring som godkänns i enlighet med första stycket ska ingå i institutets handelslager vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk.”

39. I artikel 107 ska punkterna 1, 2 och 3 ersättas med följande:

”1. Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artikel 92.4 a och g ska instituten antingen använda den schablonmetod som föreskrivs i kapitel 2 eller, om de behöriga myndigheterna beviljar ett tillstånd i enlighet med artikel 143, den metod som bygger på intern riskklassificering (internmetoden) och som föreskrivs i kapitel 3.

2. För handelsexponeringar och för bidrag till en central motparts obeståndsfond ska instituten tillämpa den behandling som anges i kapitel 6 avsnitt 9 vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g. Alla andra typer av exponeringar mot en central motpart ska av instituten behandlas på följande sätt:

a) När det gäller andra typer av exponeringar mot en kvalificerad central motpart, som exponeringar mot ett institut.

b) När det gäller andra typer av exponeringar mot en icke-kvalificerad central motpart, som exponeringar mot ett företag.

3. Vid tillämpning av denna förordning ska exponeringar mot värdepappersföretag i tredjeland, kreditinstitut i tredjeland och börser i tredjeland, samt exponeringar mot finansiella institut i tredjeland som auktoriserats och övervakas av myndigheter i tredjeland och som omfattas av tillsynskrav som är jämförbara med dem som tillämpas på institut i fråga om soliditet, behandlas som exponeringar mot ett institut endast om tredjelandet tillämpar tillsyns- och regleringskrav på den enheten som är minst likvärdiga med de krav som tillämpas i unionen.”

40. Artikel 108 ska ersättas med följande:

”Artikel 108

Användning av kreditriskreduceringsmetoder enligt schablonmetoden och internmetoden när det gäller kreditrisk och utspädningsrisk

1. När det gäller en exponering för vilken ett institut tillämpar schablonmetoden enligt kapitel 2 eller internmetoden enligt kapitel 3 men utan att använda sina egna skattningar av LGD enligt artikel 143, får institutet beakta effekten av betalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4 vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g och i relevanta fall belopp för förväntad förlust vid den beräkning som avses i artiklarna 36.1 d och 62 d.

2. När det gäller en exponering för vilken ett institut tillämpar internmetoden genom att använda sina egna skattningar av LGD enligt artikel 143, får institutet beakta effekten av betalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 3 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g och, i relevanta fall, förväntade förlustbelopp vid den beräkning som avses i artiklarna 36.1 d och 62 d.

3. Om ett institut tillämpar internmetoden genom att använda sina egna skattningar av LGD enligt artikel 143 i fråga om både den ursprungliga exponeringen och jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd, får institutet beakta effekten av obetalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 3 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g och, i relevanta fall, förväntade förlustbelopp vid den beräkning som avses i artiklarna 36.1 d och 62 d. I alla övriga fall får institutet i dessa syften beakta effekten av obetalt kreditriskskydd vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 4.

4. Med förbehåll för de villkor som anges i punkt 5 får institut betrakta lån till fysiska personer som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, i stället för att behandla dem som garanterade exponeringar, vid tillämpning av avdelning II kapitlen 2, 3 och 4, beroende på vad som är tillämpligt, om följande villkor för dessa lån är uppfyllda i en medlemsstat:

a) De flesta lånen till fysiska personer för förvärv av bostadsfastighet i den medlemsstaten ges inte som hypotekslån i juridisk bemärkelse.

b) De flesta lånen till fysiska personer för förvärv av bostadsfastighet i den medlemsstaten garanteras av en tillhandahållare av kreditriskskydd med en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut motsvarande kreditkvalitetssteg 1 eller 2, som är skyldig att betala hela det utestående lånet till institutet om den ursprungliga låntagaren inte fullgör sina skyldigheter.

c) Institutet har laglig rätt att inteckna bostadsfastigheten om den tillhandahållare av kreditriskskydd som avses i led b inte fullgör eller blir oförmögen att fullgöra sina förpliktelser enligt den ställda garantin.

De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA när de villkor som anges i första stycket a, b och c i denna punkt är uppfyllda på deras jurisdiktioners nationella territorier och ska ange namnen på tillhandahållare av kreditriskskydd som är berättigade till sådan behandling och som uppfyller villkoren i denna punkt och punkt 5.

EBA ska offentliggöra förteckningen över alla sådana godtagbara tillhandahållare av kreditriskskydd på sin webbplats och årligen uppdatera förteckningen.

5. Vid tillämpning av punkt 4 får lån som avses i den punkten behandlas som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, i stället för att behandlas som garanterade exponeringar, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) När det gäller en exponering som behandlas enligt schablonmetoden uppfyller exponeringen alla krav för att enligt schablonmetoden hänföras till exponeringsklassen exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom enligt artiklarna 124 och 125, med undantag för att det institut som beviljar lånet inte har en panträtt i bostadsfastigheten.

b) När det gäller en exponering som behandlas enligt internmetoden uppfyller exponeringen alla krav för att enligt internmetoden hänföras till exponeringsklassen hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet enligt artikel 147.2 d ii, med undantag för att det institut som beviljar lånet inte har en panträtt i bostadsfastigheten.

c) Det finns ingen panträtt i bostadsfastigheten när lånet beviljas, och för lån som beviljas från och med den 1 januari 2014 förbinder sig låntagaren enligt avtal att inte bevilja någon panträtt utan medgivande från det institut som ursprungligen beviljat lånet.

d) Tillhandahållaren av kreditriskskydd är en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och har en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut motsvarande kreditkvalitetssteg 1 eller 2.

e) Tillhandahållaren av kreditriskskydd är ett institut eller en enhet i den finansiella sektorn som omfattas av kapitalbaskrav som är jämförbara med dem som gäller för institut eller försäkringsföretag.

f) Tillhandahållaren av kreditriskskydd har upprättat en fullt finansierad ömsesidig garantifond eller motsvarande skydd för försäkringsföretag för att absorbera kreditriskförluster, vars kalibrering regelbundet ses över av dennes behöriga myndighet och är föremål för regelbundna stresstester, minst vartannat år.

g) Institutet har laglig och avtalsmässig befogenhet att inteckna bostadsfastigheten om tillhandahållaren av kreditriskskydd inte fullgör eller blir oförmögen att fullgöra sina förpliktelser enligt den ställda garantin.

6. Institut som använder den möjlighet som ges i punkt 4 för en viss godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt den mekanism som avses i den punkten ska göra detta för alla sina exponeringar mot fysiska personer som garanteras av den tillhandahållaren av kreditriskskydd enligt den mekanismen.”

41. Följande artikel ska införas:

”Artikel 110a

Övervakning av avtal som inte är åtaganden

Institut ska övervaka avtal som uppfyller samtliga villkor som anges i artikel 5.10 a–e och ska på ett för sina behöriga myndigheter tillfredsställande sätt dokumentera att de uppfyller alla dessa villkor.”

42. Artikel 111 ska ersättas med följande:

”Artikel 111

Exponeringsvärde

1. Exponeringsvärdet för en tillgångspost ska vara dess redovisade värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 relaterade till institutets verksamhet utanför handelslagret, avdragna belopp i enlighet med artikel 36.1 m och andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till tillgångsposten.

2. Exponeringsvärdet för en post utanför balansräkningen som förtecknas i bilaga I ska utgöra följande procentandel av postens nominella värde efter avdrag för specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 och för belopp i enlighet med artikel 36.1 m:

a) 100 % för poster i undergrupp 1.

b) 50 % för poster i undergrupp 2.

c) 40 % för poster i undergrupp 3.

d) 20 % för poster i undergrupp 4.

e) 10 % för poster i undergrupp 5.

3. Exponeringsvärdet för ett åtagande beträffande en post utanför balansräkningen som avses i punkt 2 i denna artikel ska utgöra den lägre av följande procentandelar av åtagandets nominella värde efter avdrag för specifika kreditriskjusteringar och för belopp i enlighet med artikel 36.1 m:

a) Den procentandel enligt punkt 2 i denna artikel som är tillämplig på den post för vilken åtagandet görs.

b) Den procentandel enligt punkt 2 i denna artikel som är tillämplig på typen av åtagande.

4. Avtal som erbjuds av ett institut men ännu inte godtagits av kunden och som skulle bli åtaganden om de godtas av kunden ska behandlas som åtaganden, och den procentandel som gäller ska vara den som föreskrivs i enlighet med punkt 2.

För avtal som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 5.10 a–e, ska den tillämpliga procentandelen vara 0 %.

5. Om ett institut använder den fullständiga metod för finansiella säkerheter som avses i artikel 223 ska exponeringsvärdet för värdepapper eller råvaror som sålts, ställts som säkerhet eller lånats ut inom ramen för en transaktion för värdepappersfinansiering ökas med en för sådana värdepapper eller råvaror lämplig volatilitetsjustering i enlighet med artiklarna 223 och 224.

6. Exponeringsvärdet för ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med kapitel 6, varvid effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal ska beaktas enligt vad som anges i det kapitlet. Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner med lång avvecklingscykel får fastställas i enlighet med kapitel 4 eller 6.

7. Om exponeringen täcks genom ett betalt kreditriskskydd får exponeringsvärdet ändras i enlighet med kapitel 4.

8. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a) De kriterier som instituten ska använda för att hänföra poster utanför balansräkningen, med undantag för poster som redan ingår i bilaga I, till de undergrupper 1–5 som avses i bilaga I.

b) Faktorer som kan begränsa instituts förmåga att annullera de villkorslöst annullerbara åtaganden som avses i bilaga I.

c) Processen för att underrätta EBA om instituts klassificering av andra poster utanför balansräkningen med liknande risker som dem som avses i bilaga I.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

43. Artikel 112 ska ändras på följande sätt:

a) Led i ska ersättas med följande:

”i)

Exponeringar som är säkrade genom panträtt i fast egendom och ADC-exponeringar.”

b) Led k ska ersättas med följande:

”k)

Exponeringar mot efterställda skulder.”

44. Artikel 113 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. För att beräkna riskvägda exponeringsbelopp ska riskvikter tillämpas på alla exponeringar, såvida inte dessa exponeringar dras av från kapitalbasen eller omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket, i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 2 i denna förordning. Tillämpning av riskvikter ska bygga på den exponeringsklass som exponeringen hänförs till och, i den omfattning som anges i avsnitt 2, dess kreditkvalitet. Kreditkvaliteten får fastställas genom hänvisning till kreditvärderingar gjorda av externa kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingar gjorda av exportkreditorgan i enlighet med avsnitt 3. Med undantag för exponeringar som hänförs till de exponeringsklasser som anges i artikel 112 a, b, c och e i denna förordning ska institutet, om värderingen i enlighet med artikel 79 b i direktiv 2013/36/EU visar på högre riskegenskaper än de som följer av det kreditkvalitetssteg som exponeringen skulle hänföras till på grundval av den tillämpliga kreditvärderingen från det utsedda externa kreditvärderingsinstitutet eller exportkreditorganet, åsätta en riskvikt som är minst ett kreditkvalitetssteg högre än den riskvikt som följer av kreditvärderingen från det utsedda externa kreditvärderingsinstitutet eller exportkreditorganet.”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Om en exponering omfattas av kreditriskskydd får exponeringsvärdet eller den på den exponeringen tillämpliga riskvikten, beroende på vad som är tillämpligt, ändras i enlighet med detta kapitel och kapitel 4.”

c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Exponeringsvärdet för varje post för vilken det inte föreskrivs någon riskvikt enligt detta kapitel ska åsättas en riskvikt på 100 %.”

d) I punkt 6 ska första stycket ändras på följande sätt:

i) Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Med undantag för exponeringar som ger upphov till kärnprimärkapitalposter, övrigt primärkapital eller supplementärkapitalposter får ett institut efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på det institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, dotterföretag till dess moderföretag eller ett företag som är knutet till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU. De behöriga myndigheterna får bevilja godkännande om följande villkor är uppfyllda:”.

ii) Led a ska ersättas med följande:

”a)

Motparten är ett institut eller ett finansiellt institut som omfattas av tillfredsställande tillsynskrav.”

45. Artikel 115 ska ändras på följande sätt:

a) Följande punkt ska införas:

”–1. Exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.

Tabell 1

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

50 %

50 %

100 %

100 %

150 %”.

b) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med det kreditkvalitetssteg som exponeringar mot den nationella regeringen i den jurisdiktion som de regionala självstyrelseorganen eller lokala myndigheterna tillhör åsätts i enlighet med tabell 2.

Tabell 2

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

50 %

100 %

100 %

100 %

150 %

För exponeringar som avses i första stycket ska en riskvikt på 100 % åsättas om den nationella regeringen i den jurisdiktion som regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter tillhör saknar kreditvärdering.”

c) Punkt 2 första stycket ska ersättas med följande:

”Med avvikelse från punkterna - 1 och 1 ska exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter behandlas som exponeringar mot den nationella regering inom vars territorium de är belägna om det inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av de regionala självstyrelseorganens eller lokala myndigheternas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang.”

d) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Exponeringar mot kyrkor eller religiösa samfund som har inrättats som juridiska personer enligt offentlig rätt ska, om de uppbär skatt i enlighet med rättsakter som ger dem rätt att göra det, behandlas som exponeringar mot regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter. I detta fall ska punkt 2 inte tillämpas.”

e) Punkt 4 första stycket ska ersättas med följande:

”Med avvikelse från punkterna –1 och 1 får instituten – om behöriga myndigheter i ett tredjeland som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen behandlar exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter som exponeringar mot den egna nationella regeringen och det inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av de regionala självstyrelseorganens eller lokala myndigheternas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang – åsätta samma riskvikt för exponeringar mot sådana regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter.”

f) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Med avvikelse från punkterna –1 och 1 ska exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter i medlemsstaterna som inte avses i punkterna 2, 3 och 4 och som är uttryckta och finansierade i den nationella valutan för dessa regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter åsättas en riskvikt på 20 %.”

46. Artikel 116 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Exponeringar mot offentliga organ för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska behandlas i enlighet med artikel 115.–1.”

b) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”EBA ska upprätthålla en offentligt tillgänglig databas över alla offentliga organ inom unionen som avses i första stycket.”

47. I artikel 117.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte avses i punkt 2 och för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte avses i punkt 2 och för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt på 50 %.

Tabell 1

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

30 %

50 %

100 %

100 %

150 %”.

48. I artikel 119 ska punkterna 2 och 3 utgå.

49. I artikel 120 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Exponeringar mot institut för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.

Tabell 1

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

30 %

50 %

100 %

100 %

150 %

2. Exponeringar mot institut med en ursprunglig löptid på högst tre månader för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut och exponeringar som härrör från förflyttning av varor över nationella gränser med en ursprunglig löptid på högst sex månader för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 2 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.

Tabell 2

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

20 %

20 %

50 %

50 %

150 %”.

50. Artikel 121 ska ersättas med följande:

”Artikel 121

Exponeringar mot institut utan kreditvärdering

1. Exponeringar mot institut för vilka det inte finns någon kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska hänföras till någon av följande riskklasser:

a) Om samtliga följande villkor är uppfyllda ska exponeringar mot institut hänföras till riskklass A:

i) Institutet har tillräcklig förmåga att vid läglig tidpunkt fullgöra sina finansiella åtaganden, inbegripet betalning av kapitalbelopp och ränta, under tillgångarnas eller exponeringarnas beräknade livslängd och oberoende av konjunkturcykeln och affärsförhållandena.

ii) Institutet uppfyller eller överskrider det krav som anges i artikel 92.1 i denna förordning med beaktande av artiklarna 458.2 d i, 458.2 d vi och 459 a i denna förordning i tillämpliga fall, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, eller eventuella likvärdiga och ytterligare lokala tillsyns- eller regleringskrav i tredjeländer i den mån som dessa krav har offentliggjorts och ska tillgodoses genom kärnprimärkapital, primärkapital eller kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt.

iii) Information om huruvida de krav som avses i led ii) i denna punkt uppfylls eller överskrids av institutet offentliggörs eller görs på annat sätt tillgänglig för det utlånande institutet.

iv) En bedömning gjord av det utlånande institutet i enlighet med artikel 79 i direktiv 2013/36/EU visar inte att institutet inte uppfyller villkoren i leden i och ii) i denna punkt.

b) Om samtliga följande villkor är uppfyllda och minst ett av villkoren i led a i denna punkt inte är uppfyllt ska exponeringar mot institut hänföras till riskklass B:

i) Institutet är utsatt för betydande kreditrisk, inbegripet återbetalningsförmåga som är beroende av stabila eller gynnsamma ekonomiska- eller affärsförhållanden.

ii) Institutet uppfyller eller överskrider det krav som anges i artikel 92.1 i denna förordning med beaktande av artiklarna 458.2 d i och 459 a) i denna förordning, i tillämpliga fall, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, eller eventuella likvärdiga och ytterligare lokala tillsyns- eller regleringskrav i tredjeländer i den mån som dessa krav har offentliggjorts och ska tillgodoses genom kärnprimärkapital, primärkapital eller kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt.

iii) Information om huruvida de krav som avses i led ii) i detta led uppfylls eller överskrids av institutet offentliggörs eller görs på annat sätt tillgänglig för det utlånande institutet.

iv) En bedömning gjord av det utlånande institutet i enlighet med artikel 79 i direktiv 2013/36/EU visar inte att institutet inte uppfyller villkoren i leden i och ii) i detta led.

c) Om exponeringarna mot institut inte hänförs till riskklass A eller B eller om något av följande villkor är uppfyllt, ska exponeringar mot institut hänföras till riskklass C:

i) Institutet har väsentliga fallissemangsrisker och begränsade säkerhetsmarginaler.

ii) Ogynnsamma affärsmässiga, finansiella eller ekonomiska förhållanden kommer mycket sannolikt att leda eller har lett till att institutet inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden.

iii) I de fall där det enligt lag krävs reviderade finansiella rapporter från institutet har den externa revisorn under de senaste tolv månaderna avgett ett negativt revisionsuttalande eller uttryckt betydande tvivel angående institutets förmåga att fortsätta verksamheten i institutets reviderade finansiella rapporter eller i sina rapporter.

Vid tillämpning av första stycket b ii) i denna punkt ska likvärdiga och ytterligare lokala tillsyns- eller regleringskrav inte omfatta kapitalbuffertar som motsvarar dem som definieras i artikel 128 i direktiv 2013/36/EU.

2. För exponeringar mot finansiella institut som behandlas som exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5 ska instituten, i syfte att bedöma huruvida de villkor som anges i punkt 1 a ii och 1 b ii i den här artikeln uppfylls av dessa finansiella institut, bedöma om dessa finansiella institut uppfyller eller överskrider eventuella jämförbara tillsynskrav.

3. Exponeringar som är hänförda till riskklass A, B eller C i enlighet med punkt 1 ska åsättas en riskvikt enligt följande:

a) Exponeringar som är hänförda till riskklass A, B eller C och som uppfyller något av följande villkor ska åsättas en riskvikt för kortfristiga exponeringar i enlighet med tabell 1:

i) Exponeringen har en ursprunglig löptid på högst tre månader.

ii) Exponeringen har en ursprunglig löptid på högst sex månader och härrör från förflyttning av varor över nationella gränser.

b) Exponeringar som är hänförda till riskklass A och som inte är kortfristiga ska åsättas en riskvikt på 30 % om samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) Exponeringen uppfyller inte något av villkoren i led a.

ii) Institutets kärnprimärkapitalrelation är minst 14 %.

iii) Institutets bruttosoliditetsgrad är lika med eller högre än 5 %.

c) Exponeringar som är hänförda till riskklass A, B eller C och som inte uppfyller de villkor som anges i led a eller b ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1.

Om en exponering mot ett institut inte är uttryckt i den nationella valutan för den jurisdiktion som institutet tillhör eller om institutet har bokfört kreditförpliktelsen i en filial i en annan jurisdiktion och exponeringen inte är uttryckt i den nationella valutan för den jurisdiktion där filialen är verksam, ska den riskvikt som i enlighet med led a, b eller c åsätts andra exponeringar än exponeringar som har en löptid på högst ett år och härrör från självavvecklande, handelsrelaterade villkorade poster som härrör från förflyttning av varor över nationella gränser inte underskrida riskvikten för en exponering mot den nationella regeringen i det land som institutet tillhör.

Tabell 1

Kreditriskbedömning

Riskklass A

Riskklass B

Riskklass C

Riskvikt för kortfristiga exponeringar

20 %

50 %

150 %

Riskvikt

40 %

75 %

150 %”.

51. Artikel 122 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska tabell 6 ersättas med följande:

”Tabell 1

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

50 %

75 %

100 %

150 %

150 %”.

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Exponeringar för vilka ingen sådan kreditvärdering finns tillgänglig ska åsättas en riskvikt på 100 %.”

52. Följande artikel ska införas:

”Artikel 122a

Exponeringar som utgör specialutlåning

1. Inom den klass för företagsexponeringar som avses i artikel 112 g ska instituten separat som exponeringar som utgör specialutlåning identifiera exponeringar med samtliga följande egenskaper:

a) Exponeringen är mot en enhet som särskilt inrättats för att finansiera eller förvalta fysiska tillgångar eller är en exponering som är ekonomiskt jämförbar med en sådan exponering.

b) Exponeringen är inte knuten till finansiering av bostadsfastighet eller kommersiell fastighet och omfattas av de definitioner av objektfinansieringsexponeringar, projektfinansieringsexponeringar eller råvarufinansieringsexponeringar som fastställs i punkt 3.

c) Det avtal som reglerar förpliktelsen i samband med exponeringen ger institutet en väsentlig grad av kontroll över tillgångarna och den inkomst de genererar.

d) Den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalningen av förpliktelsen i samband med exponeringen är den inkomst som de finansierade tillgångarna genererar, snarare än den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet.

2. Exponeringar som utgör specialutlåning för vilka det finns en direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1:

Tabell 1

Kreditkvalitetssteg

1

2

3

4

5

6

Riskvikt

20 %

50 %

75 %

100 %

150 %

150 %

3. Exponeringar som utgör specialutlåning för vilka det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt enligt följande:

a) Om syftet med en exponering som utgör specialutlåning är att finansiera förvärv av fysiska tillgångar, däribland fartyg, luftfartyg, satelliter, järnvägsvagnar och flottor, och de intäkter som dessa tillgångar ska generera kommer i form av kassaflöden som genereras av de specifika fysiska tillgångar som har finansierats och intecknats till förmån för eller överlåtits på långivaren (objektfinansieringsexponeringar), ska instituten tillämpa en riskvikt på 100 %.

b) Om syftet med en exponering som utgör specialutlåning är att tillhandahålla kortfristig finansiering av reserver, varulager eller fordringar avseende börshandlade råvaror, däribland råolja, metaller eller grödor, och de intäkter som dessa reserver, varulager eller fordringar ska generera är inkomster från försäljning av råvaran (råvarufinansieringsexponeringar), ska instituten tillämpa en riskvikt på 100 %.

c) Om syftet med en exponering som utgör specialutlåning är att finansiera ett individuellt projekt, antingen i form av uppförandet av en ny anläggning eller refinansiering av en befintlig anläggning, med eller utan förbättringar, för utveckling eller förvärv av stora, komplexa och kostsamma anläggningar, däribland kraftverk, kemiindustrianläggningar, gruvor, transport-, miljö- och telekommunikationsinfrastruktur där det utlånande institutet i första hand ser till de inkomster som genereras av det finansierade projektet, både som källa till återbetalning och som säkerhet för lånet (projektfinansieringsexponeringar), ska instituten tillämpa följande riskvikter:

i) 130 %, om det projekt som exponeringen avser befinner sig i den föroperativa fasen.

ii) Under förutsättning att den justering av kapitalbaskraven för kreditrisk som avses i artikel 501a inte tillämpas, 80 % om det projekt som exponeringen avser befinner sig i den operativa fasen och exponeringen uppfyller samtliga följande kriterier:

1.

Det finns kontraktsmässiga begränsningar avseende gäldenärens möjligheter att bedriva verksamhet som kan vara till nackdel för långivaren, inbegripet begränsningar som innebär att nya skuldinstrument inte får emitteras utan befintliga kreditgivares medgivande.

2.

Gäldenären har tillräckliga reserver helt i kontanter eller andra finansiella arrangemang med en enhet för att täcka kraven på reserver för oförutsedda utgifter och rörelsekapital under hela livslängden för det projekt som finansieras, förutsatt att enheten av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om enheten inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut, den enheten har tilldelats en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att den enheten är internt klassificerad av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.

3.

Det projekt som exponeringen avser genererar kassaflöden som är förutsägbara och täcker alla framtida låneåterbetalningar.

4.

Om gäldenärens inkomster inte utgörs av betalningar från ett stort antal användare är källan till återbetalning av förpliktelsen beroende av en huvudmotpart, som är en av följande:

— En centralbank, en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller lokala myndigheter, förutsatt att de har åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artiklarna 114 och 115 eller av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre, eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om centralbanken, den nationella regeringen, det regionala självstyrelseorganet eller den lokala myndigheten inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut, har en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att de är internt klassificerade av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.

— Ett offentligt organ som åsatts en riskvikt på högst 20 % i enlighet med artikel 116 eller som av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om det offentliga organet inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut, det offentliga organet har tilldelats en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att det offentliga organet är internt klassificerad av institutet i enlighet med kapitel 3 avsnitt 6.

— Ett företag som av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om företaget inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut företaget har tilldelats en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att företaget är internt klassificerat av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.

5.

Det avtal som reglerar exponeringen mot gäldenären ger ett högt skydd för det utlånande institutet i händelse av gäldenärens fallissemang.

6.

Huvudmotparten eller andra motparter som på liknande sätt uppfyller godtagbarhetskriterierna för huvudmotparten skyddar på ett effektivt sätt det utlånande institutet mot förluster till följd av att projektet avslutas.

7.

Alla tillgångar och avtal som är nödvändiga för att driva projektet har intecknats till förmån för det utlånande institutet i den utsträckning som är tillåten enligt tillämplig rätt.

8.

Det utlånande institutet kan ta kontroll över gäldenären vid en fallissemangshändelse.

iii) 100 %, om det projekt som exponeringen avser befinner sig i den operativa fasen och exponeringen inte uppfyller villkoren i led ii.

d) Vid tillämpning av led c ii 3 ska de kassaflöden som genereras endast anses förutsägbara om en betydande del av inkomsterna uppfyller ett eller flera av följande villkor:

i) Inkomsterna är tillgänglighetsbaserade, vilket innebär att när byggnationen är slutförd har gäldenären, förutsatt att avtalsvillkoren är uppfyllda, rätt till betalningar från sina avtalsenliga motparter som täcker drifts- och underhållskostnader, räntekostnader och avkastning på eget kapital när gäldenären driver projektet, och dessa betalningar är inte föremål för svängningar i efterfrågan, såsom trafiknivåer, och de justeras vanligtvis endast på grund av bristande prestanda eller bristande tillgänglighet till tillgången för allmänheten.

ii) Inkomsterna omfattas av en avkastningsreglering.

iii) Inkomsterna omfattas av ett take-or-pay-avtal.

e) Vid tillämpning av led c avses med den operativa fasen den fas under vilken den enhet som särskilt inrättats för att finansiera projektet eller som är ekonomiskt jämförbar uppfyller båda följande villkor:

i) Enheten har ett positivt nettokassaflöde som är tillräckligt för att täcka återstående avtalsenliga förpliktelser.

ii) Enheten har en sjunkande långfristig skuld.

4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera villkoren för hur kriterierna i punkt 3 c ii kan uppfyllas.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

53. Artikel 123 ska ersättas med följande:

”Artikel 123

Hushållsexponeringar

1. Exponeringar som uppfyller samtliga följande kriterier ska betraktas som hushållsexponeringar:

a) Exponeringen är mot en eller flera fysiska personer eller mot ett litet eller medelstort företag.

b) Det totala belopp som ska betalas till institutet, dess moderföretag och dess dotterföretag av gäldenären eller gruppen av kunder med inbördes anknytning, inklusive fallerande exponeringar men exklusive exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet, upp till fastighetsvärdet, ska inte enligt institutets kännedom överstiga 1 miljon EUR, varvid institutet ska vidta rimliga åtgärder för att bekräfta detta.

c) Exponeringen är en av ett betydande antal exponeringar med liknande egenskaper, så att riskerna i samband med sådan exponering minskas väsentligt.

d) Det berörda institutet behandlar exponeringen inom ramen för sin riskhanteringsram och hanterar exponeringen internt som en hushållsexponering på ett konsekvent sätt över tiden och på ett sätt som liknar institutets behandling av andra hushållsexponeringar.

Nuvärdet av minimileasingbetalningar från hushåll får hänföras till klassen hushållsexponeringar.

Senast den 10 juli 2025 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera proportionerliga diversifieringsmetoder enligt vilka en exponering ska betraktas som en av ett betydande antal liknande exponeringar enligt första stycket c i denna punkt.

2. Följande exponeringar ska inte betraktas som hushållsexponeringar:

a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter.

b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

c) Alla övriga exponeringar i form av värdepapper.

3. De hushållsexponeringar som avses i punkt 1 ska åsättas en riskvikt på 75 %, med undantag för exponeringar mot transaktionsparter, som ska åsättas en riskvikt på 45 %.

4. Om något av de kriterier som avses i punkt 1 inte är uppfyllt för en exponering mot en eller flera fysiska personer ska exponeringen betraktas som en hushållsexponering och ska åsättasen riskvikt på 100 %.

5. Genom undantag från punkt 3 ska exponeringar till följd av lån som beviljats av ett institut till pensionärer eller anställda med avtal om tillsvidareanställning mot ovillkorlig överföring av en del av låntagarens pension eller lön till det institutet åsättas en riskvikt på 35 %, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) För att betala tillbaka lånet tillåter låntagaren ovillkorligen att pensionsfonden eller arbetsgivaren gör direktbetalningar till institutet genom att dra av de månatliga avbetalningarna på lånet från låntagarens månatliga pension eller lön.

b) Risker för att låntagaren avlider, blir arbetsoförmögen eller arbetslös, eller att låntagarens månatliga nettopension eller nettolön minskar, täcks i tillräcklig utsträckning genom en försäkring till förmån för institutet.

c) De månatliga avbetalningar som ska göras av låntagaren på alla lån som uppfyller de villkor som anges i leden a och b får sammanlagt inte överstiga 20 % av låntagarens månatliga nettopension eller nettolön.

d) Lånets maximala ursprungliga löptid är högst 10 år.”

54. Följande artikel ska införas:

”Artikel 123a

Exponeringar med valutaobalans

1. För exponeringar mot fysiska personer som hänförts till den exponeringsklass som avses i artikel 112 h, eller exponeringar mot fysiska personer som räknas som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, som hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 112 i, ska den riskvikt som åsätts i enlighet med detta kapitel multipliceras med faktorn 1,5, varvid den resulterande riskvikten inte får vara högre än 150 %, om följande villkor är uppfyllda:

a) Exponeringen är uttryckt i en annan valuta än valutan för gäldenärens inkomstkälla.

b) Gäldenären har ingen säkring för sin betalningsrisk på grund av valutaobalans, vare sig genom ett finansiellt instrument eller en inkomst i utländsk valuta som matchar exponeringsvalutan, eller så täcker summan av sådana säkringar som är tillgängliga för låntagaren mindre än 90 % av varje avbetalning för denna exponering.

Om ett institut inte kan särskilja sådana exponeringar med valutaobalans ska riskvikten multipliceras med 1,5 i fråga om alla osäkrade exponeringar där exponeringsvalutan skiljer sig från den inhemska valutan i det land där gäldenären har sin hemvist.

2. Vid tillämpning av denna artikel avses med inkomstkälla alla källor som genererar kassaflöden till gäldenären, inbegripet penningöverföringar, hyresinkomster eller löner, men exklusive inkomster från försäljning av tillgångar eller liknande regressåtgärder från institutets sida.

3. Genom undantag från punkt 1 ska riskvikten multiplicerad med 1,5 inte tillämpas när de båda valutor som avses i punkt 1 a utgörs av euron och valutan i en medlemsstat som deltar i den andra etappen av Ekonomiska och monetära unionen (ERM II).”

55. Artiklarna 124, 125 och 126 ska ersättas med följande:

”Artikel 124

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom

1. En icke-ADC-exponering som inte uppfyller samtliga villkor i punkt 3, eller varje del av en icke-ADC-exponering som överstiger det nominella beloppet av panträtten i egendomen ska behandlas enligt följande:

a) En icke-IPRE-exponering ska riskviktas som en exponering mot den motpart som inte är säkrad genom den berörda fasta egendomen.

b) En IPRE-exponering ska åsättas en riskvikt på 150 %.

2. En icke-ADC-exponering, upp till det nominella beloppet av panträtten i egendomen, där samtliga villkor i punkt 3 i denna artikel är uppfyllda ska behandlas enligt följande:

a) Om exponeringen är säkrad genom en bostadsfastighet

i) ska den behandlas i enlighet med artikel 125.1 om den är en icke-IPRE-exponering,

ii) ska den om den är en IPRE-exponering behandlas i enlighet med artikel 125.1 om den uppfyller något av följande villkor:

1.

Den fasta egendom som säkrar exponeringen är gäldenärens primära bostad, antingen om den fasta egendomen som helhet utgör en enda bostadsenhet eller om den fasta egendom som säkrar exponeringen är en bostadsenhet som är en separat del av den fasta egendomen.

2.

Exponeringen är riktad mot en fysisk person och är säkrad genom en inkomstgenererande bostadsenhet, antingen om den fasta egendomen som helhet utgör en enda bostadsenhet eller om bostadsenheten är en separat del av den fasta egendomen, och institutets totala exponeringar mot den fysiska personen är inte säkrade genom mer än fyra fasta egendomar, inklusive sådana som inte är bostadsfastighet eller som inte uppfyller något av de kriterier som fastställs i detta led, eller separata bostadsenheter i en fast egendom.

3.

Exponeringen är riktad mot sammanslutningar eller kooperativ av fysiska personer som regleras i nationell rätt och som har som enda syfte att ge sina medlemmar rätt att nyttja en primär bostad i den egendom som säkrar lånen.

4.

Exponeringen är riktad mot allmännyttiga bostadsbolag eller ideella föreningar som regleras i lag och existerar för sociala ändamål och för att erbjuda hyresgäster långsiktiga bostäder.

iii) En IPRE-exponering som inte uppfyller något av villkoren i led ii i detta led ska behandlas i enlighet med artikel 125.2.

b) Om exponeringen är säkrad genom en kommersiell fastighet ska den behandlas enligt följande:

i) En icke-IPRE-exponering ska behandlas i enlighet med artikel 126.1.

ii) En IPRE-exponering ska behandlas i enlighet med artikel 126.2.

3. För att vara berättigad till den behandling som avses i punkt 2 ska en exponering som är säkrad genom en fast egendom uppfylla samtliga följande villkor:

a) Den fasta egendom som säkrar exponeringen uppfyller något av följande villkor:

i) Den fasta egendomen är helt färdigställd.

ii) Den fasta egendomen utgör skogs- eller jordbruksmark.

iii) Utlåningen sker till en fysisk person och den fasta egendomen är antingen en bostadsfastighet under uppförande eller mark där en bostadsfastighet planeras bli uppförd, om planen har godkänts rättsligt av alla relevanta myndigheter, beroende på vad som är tillämpligt, och om något av följande villkor är uppfyllt:

1.

Den fasta egendomen har högst fyra bostadsenheter och kommer att utgöra gäldenärens primära bostad, och utlåningen till den fysiska personen finansierar inte indirekt ADC-exponeringar.

2.

En nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan, lokala myndigheter eller ett offentligt organ är involverad, mot vilka exponeringar behandlas i enlighet med artiklarna 115.2 eller 116.4, och dessa har rättsliga befogenheter och möjlighet att säkerställa att den egendom som är under uppförande kommer att färdigställas inom rimlig tid, samt har skyldighet eller har gjort ett rättsligt bindande åtagande att säkerställa slutförande om uppförandet annars inte skulle slutföras inom denna rimliga tid; alternativt finns det en likvärdig rättslig mekanism för att säkerställa att den egendom som är under uppförande färdigställs inom en rimlig tid.

b) Exponeringen är säkrad genom en första panträtt som innehas av institutet i den fasta egendomen, eller institutet innehar den första panträtten och alla stegvist lägre rangordnade panträtter i den egendomen.

c) Egendomens värde är inte i väsentlig grad beroende av gäldenärens kreditkvalitet.

d) All information som krävs vid exponeringens uppkomst och för övervakningsändamål är korrekt dokumenterad, inbegripet information om gäldenärens återbetalningsförmåga och värderingen av egendomen.

e) Kraven i artikel 208 är uppfyllda och värderingsreglerna i artikel 229.1 har iakttagits.

Vid tillämpning av första stycket led c får instituten utesluta situationer där rent makroekonomiska faktorer påverkar både fastighetsvärdet och gäldenärens fullgörande.

Vid tillämpning av första stycket led d ska instituten införa kreditgivningspolicyer för uppkomsten av exponeringar som är säkrade genom fast egendom som inbegriper en bedömning av låntagarens återbetalningsförmåga. Kreditgivningspolicyerna ska omfatta relevanta mått för den bedömningen och deras respektive maximinivåer.

4. Genom undantag från punkt 3 b, i jurisdiktioner där oprioriterade panträtter ger innehavaren en fordran på säkerheter som är rättsligt bindande och utgör en effektiv kreditriskreducerande åtgärd, får oprioriterade panträtter som innehas av ett annat institut än det som innehar den prioriterade panträtten också erkännas, inbegripet fall där institutet inte innehar den prioriterade panträtten eller inte har en panträtt som är rangordnad mellan en högre prioriterad panträtt och en lägre prioriterad panträtt som båda innehas av institutet.

Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna om panträtter säkerställa följande:

a) Att varje institut som innehar en panträtt i en egendom kan inleda en försäljning av egendomen oberoende av andra enheter som innehar en panträtt i egendomen.

b) I de fall då försäljningen av egendomen inte genomförs genom en offentlig auktion, att enheter som innehar en prioriterad panträtt vidtar rimliga åtgärder för att erhålla ett skäligt marknadsvärde eller det bästa pris som kan erhållas under omständigheterna när de utövar rätten att sälja på egen hand.

5. Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för outnyttjade faciliteter kan panträtter som uppfyller alla godtagbarhetskrav som anges i punkt 3 och, i tillämpliga fall, punkt 4, erkännas om utnyttjandet av en facilitet är villkorat av ett föregående eller samtidigt lämnande av en panträtt i den utsträckning som institutet har intresse av panträtten när faciliteten väl har utnyttjats, så att institutet inte har något intresse av panträtten i den utsträckning faciliteten inte utnyttjas.

6. Vid tillämpning av artiklarna 125.2 och 126.2 ska exponeringskvoten (ETV-kvoten) beräknas genom att bruttoexponeringsbeloppet divideras med egendomens värde, på följande villkor:

a) Bruttoexponeringsbeloppet ska beräknas som det redovisade värdet för tillgångsposten i samband med den exponering som är säkrad genom fastaegendom och eventuella outnyttjade men beviljade belopp som, när de väl utnyttjats, skulle öka exponeringsvärdet för den exponering som är säkrad genom fast egendom; det bruttoexponeringsbeloppet ska beräknas utan att hänsyn tas till följande:

i) Specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110,

ii) ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 relaterade till institutets verksamhet utanför handelslagret,

iii) avdrag för belopp i enlighet med artikel 36.1 m, och

iv) andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till tillgångsposten.

b) Bruttoexponeringsbeloppet ska beräknas utan att hänsyn tas till någon typ av betalt eller obetalt kreditriskskydd, med undantag för intecknade inlåningskonton hos det utlånande institutet som uppfyller alla krav för nettning inom balansräkningen, antingen enligt ramavtal om nettning i enlighet med artiklarna 196 och 206 eller enligt andra avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 195 och 205, och som är ovillkorligt och oåterkalleligt intecknade enbart i syfte att fullgöra kreditförpliktelsen i samband med den exponering som är säkrad genom fast egendom.

c) När det gäller exponeringar som måste behandlas i enlighet med artikel 125.2 eller 126.2 där en annan part än institutet innehar en prioriterad panträtt och en oprioriterad panträtt som innehas av institutet erkänns i enlighet med punkt 4 i den här artikeln, ska bruttoexponeringsbeloppet beräknas som summan av bruttoexponeringsbeloppet för panträtt som innehas av institutet och bruttoexponeringsbeloppen för alla andra panträtter med samma eller högre förmånsrätt än panträtt som innehas av institutet.

Vid tillämpning av första stycket led a och om ett institut har mer än en exponering som är säkrad genom samma fasta egendom och exponeringarna är säkrade genom panträtt i den fasta egendomen i stegvis rangordning utan att någon panträtt som innehas av en tredje part rangordnas däremellan, ska exponeringarna behandlas som en enda kombinerad exponering och bruttoexponeringsbeloppen för de enskilda exponeringarna summeras vid beräkning av bruttoexponeringsbeloppet för den enda kombinerade exponeringen.

Vid tillämpning av första stycket led c ska institutet om det inte finns tillräcklig information för att fastställa rangordningen av de övriga panträtterna behandla dessa panträtter som likställda med den oprioriterade panträtt som innehas av institutet. Institutet ska först fastställa riskvikten i enlighet med artikel 125.2 eller 126.2 (basriskvikten), beroende på vad som är tillämpligt. Därefter ska det justera denna riskvikt med en multiplikator på 1,25 för att beräkna de riskvägda beloppen för oprioriterade panträtter. Om basriskvikten motsvarar undergruppen för den lägsta exponeringskvoten ska multiplikatorn inte tillämpas. Den riskvikt som följer av att basriskvikten multipliceras med 1,25 får inte överstiga den riskvikt som skulle tillämpas på exponeringen om kraven i punkt 3 inte är uppfyllda.

7. Exponeringar mot en hyresgäst inom ramen för en transaktion med leasing av fast egendom där institutet är leasegivare och hyresgästen har rätt att köpa ska räknas som exponeringar säkrade genom fast egendom och ska behandlas i enlighet med den behandling som anges i artikel 125 eller 126 om de tillämpliga villkor som anges i den här artikeln är uppfyllda, förutsatt att institutets exponering är säkrad genom dess äganderätt till fastigheten.

8. Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 9. Den myndigheten ska vara den behöriga eller den utsedda myndigheten.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att tillämpa denna artikel och att de på lämpligt sätt involveras i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 9.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten, ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet åläggas att ha ett nära samarbete och dela all information som skulle kunna behövas för att den utsedda myndigheten på ett ändamålsenligt sätt ska kunna utföra de uppgifter som den får enligt denna artikel. Detta samarbete ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

9. På grundval av de uppgifter som samlats in enligt artikel 430a och andra relevanta indikatorer ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i den här artikeln regelbundet, och minst en gång per år, bedöma huruvida de riskvikter som anges i artiklarna 125 och 126 för exponeringar som är säkrade genom fast egendom som är belägen på territoriet för medlemsstaten för den myndigheten är korrekt baserad på

a) erfarenheterna av förluster avseende exponeringar som är säkrade genom fast egendom,

b) den framtida utvecklingen på marknaden för fast egendom.

Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel, på grundval av den bedömning som avses i första stycket, drar slutsatsen att de riskvikter som anges i artikel 125 eller 126 inte på lämpligt sätt återspeglar de faktiska riskerna i samband med ett eller flera egendomssegment av exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet eller kommersiell fastighet som är belägen i en eller flera delar av det territorium som tillhör den myndighetens medlemsstat och om den anser att riskvikternas olämplighet skulle kunna inverka negativt på den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten, får den öka riskvikterna för dessa exponeringar inom de gränser som fastställs i fjärde stycket i den här punkten eller införa striktare kriterier än de som anges i punkt 3 i den här artikeln.

Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel ska underrätta EBA och ESRB om varje justering av riskvikter och kriterier som tillämpas enligt denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten i vilket de får ange, vid behov, om de anser att justeringarna av riskvikterna och kriterierna även rekommenderas för andra medlemsstater. EBA och ESRB ska offentliggöra de riskvikter och kriterier för exponeringar som avses i artiklarna 125 och 126 och artikel 199.1 a och som införts av den berörda myndigheten.

Vid tillämpning av andra stycket i denna punkt får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel öka de riskvikter som anges i artikel 125.1 första stycket, artikel 125.2 första stycket, artikel 126.1 första stycket eller artikel 126.2 första stycket, eller införa strängare kriterier än de som anges i punkt 3 i den här artikeln för ett eller flera egendomssegment av exponeringar som är säkrade genom panträtt i fast egendom som är belägen i en eller flera delar av det territorium som tillhör den myndighetens medlemsstat. Den myndigheten får inte öka dessa riskvikter till mer än 150 %.

Vid tillämpning av andra stycket i denna punkt får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel också minska den procentandel av egendomens värde som avses i artikel 125.1 eller 126.1 eller de procentandelar för exponeringskvot som definierar den riskviktsundergrupp för exponeringskvot som fastställs i tabell 1 i artikel 125.2 eller i tabell 1 i artikel 126.2. Den berörda myndigheten ska säkerställa överensstämmelse mellan alla riskviktsundergrupper för exponeringskvot, så att riskvikten för en lägre riskviktsundergrupp för exponeringskvot alltid är lägre eller lika med riskvikten för en högre -riskviktsundergrupp för exponeringskvot.

10. Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 fastställer högre riskvikter eller striktare kriterier i enlighet med punkt 9 ska instituten ha en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa dem.

11. EBA ska i nära samarbete med ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de typer av faktorer som ska beaktas vid bedömningen av om de riskvikter som avses i punkt 9 är lämpliga.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

12. ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA vägleda myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 8 i den här artikeln om både

a) faktorer som skulle kunna ’inverka negativt på den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten’ enligt punkt 9 andra stycket, och

b) vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 ska ta hänsyn till om den fastställer högre riskvikter.

13. Institut som är etablerade i en medlemsstat ska tillämpa de riskvikter och kriterier som i enlighet med punkt 9 har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat på alla sina motsvarande exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet eller kommersiell fastighet som är belägen i en eller flera delar av den andra medlemsstaten.

14. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad som utgör en ’likvärdig rättslig mekanism’ för att säkerställa att den egendom som är under uppförande färdigställs inom rimlig tid, i enlighet med punkt3 a iii 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikeln i rättsakten