Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32024R2747

Artikel 17 i förordning (EU) 2024/2747

Kriterier för aktivering

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2747 av den 9 oktober 2024 om inrättande av en ram med åtgärder relaterade till krissituationer på den inre marknaden och till resiliensen på den inre marknaden och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2679/98 (förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden) (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Vid bedömningen av om de villkor som avses i artikel 3.3 är uppfyllda i syfte att fastställa om krisläget för den inre marknaden behöver aktiveras, ska kommissionen och rådet, på grundval av konkreta och tillförlitliga bevis, bedöma om krisen skapar ett eller flera hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster eller personer som får effekter på åtminstone en sektor med centrala samhällsfunktioner eller ekonomiska verksamheter på den inre marknaden.

Om krisen, utöver kriterierna i första stycket, leder till en störning av leveranskedjornas funktion ska kommissionen och rådet bedöma om varorna eller tjänsterna kan diversifieras eller ersättas, eller om de berörda arbetstagarna kan ersättas.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen och rådet särskilt beakta följande indikatorer:

a) Antalet betydande incidenter som har anmälts enligt artikel 13.1.

b) Det faktum att krisen har utlöst aktivering av något av följande:

i) En av rådets relevanta krishanteringsmekanismer, inbegripet IPCR.

ii) Civilskyddmekanismen.

iii) Någon av de mekanismer som inrättats inom EU:s hälsosäkerhetsram, inbegripet åtgärdsramen vid hot mot folkhälsan, som inrättats genom förordning (EU) 2022/2372.

c) En uppskattning av antalet ekonomiska aktörer och antalet användare som är beroende av den eller de störningsutsatta sektorerna på den inre marknaden för försörjning av de berörda varorna eller tjänsterna, eller en uppskattning av aktörernas marknadsställning och marknadsefterfrågan på dem.

d) En uppskattning av typen av varor och tjänster eller av antalet personer, inbegripet arbetstagare, som påverkas av krisen.

e) Krisens faktiska eller potentiella effekter på centrala samhällsfunktioner och ekonomiska verksamheter samt på miljön och den allmänna säkerheten, uttryckt i grad och varaktighet.

f) Det faktum att de ekonomiska aktörer som har påverkas av krisen inte inom en rimlig tid och på frivillig basis har kunnat erbjuda en lösning på krisens särskilda aspekter.

g) De geografiska områden, inbegripet gränsregioner och yttersta randområden, som påverkas eller skulle kunna påverkas av krisen, inklusive eventuella gränsöverskridande effekter som leder till att de leveranskedjor som är absolut nödvändiga för upprätthållandet av centrala samhällsfunktioner eller ekonomiska verksamheter på den inre marknaden fungerar mindre väl.

h) Hur viktiga de drabbade ekonomiska aktörerna är för upprätthållandet av en tillräcklig försörjningsnivå för varorna eller tjänsterna, med beaktande av alternativa sätt att tillhandahålla dessa varor eller tjänster.

i) Avsaknaden av eller bristen på alternativ till varor eller tjänster.

Artikeln i rättsakten