EU-rätt · Förordning · CELEX 32024R2803
Artikel 2 i förordning (EU) 2024/2803
Definitioner
EU-rätten
Artikelns text
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. flygplatskontrolltjänst: en flygkontrolltjänst (ATC) för flygplatstrafik.
2. flygbriefingtjänst eller AIS: en tjänst som inrättats inom ett avgränsat täckningsområde och som ansvarar för tillhandahållandet av sådan flyginformation och sådana data som är nödvändiga för en säker, regelbunden och effektiv flygtrafik.
3. byrån: Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, som inrättats genom förordning (EU) 2018/1139.
4. leverantör av flygtrafiktjänster: en offentlig eller privat enhet som tillhandahåller en eller flera flygtrafiktjänster för allmän flygtrafik.
5. flygtrafiktjänster eller ANS: flygtrafikledningstjänst, kommunikations-, navigations- och övervakningstjänster (CNS), inbegripet tjänster som förstärker signaler som sänds ut av satelliter i GNSS-kärnkonstellationer som är avsedda för flygtrafik, flygvädertjänst (MET), flygbriefingtjänster (AIS) och datatjänster för flygtrafiktjänst(ADS).
6. flygkontrolltjänst eller ATC-tjänst: en tjänst som tillhandahålls i syfte att
a) förebygga kollisioner
i) mellan luftfartyg,
ii) mellan luftfartyg och ett hinder inom manöverområdet,
b) påskynda och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde.
7. datatjänster för flygtrafiktjänst eller ADS: tjänster för att samla in, sammanställa och integrera operativa data från leverantörer av övervakningstjänster, från leverantörer av flygvädertjänst (MET) och flygbriefingtjänst (AIS) och nätverksfunktioner, och från andra relevanta enheter som genererar operativa data, och för att tillhandahålla behandlade data för flygkontroll- (ATC) och flygledningsändamål (ATM).
8. flödesplanering eller ATFM: en funktion som inrättats i syfte att bidra till ett säkert, välordnat och snabbt trafikflöde i luften, omfattande den fullständiga färdlinjen, genom att säkerställa att flygkontrolltjänstens kapacitet utnyttjas i största möjliga utsträckning och att trafikvolymen är förenlig med de kapaciteter som uppgetts av de berörda leverantörerna av flygtrafikledningstjänster.
9. flygledningstjänst eller ATM: den samling luftburna och markbaserade funktioner och tjänster, dvs. flygtrafikledningstjänst, luftrumsplanering och flödesplanering, inbegripet utformning av flygprocedurer, som krävs för att säkerställa säkra och effektiva rörelser för luftfartyg under alla faser av flygningen.
10. flygtrafikledningstjänster: olika flyginformations-, alarmerings- och flygrådgivningstjänster samt flygkontrolltjänster, dvs. områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst.
11. luftrumsblock: ett luftrum av definierad omfattning, i tid och rum, som består av en eller flera luftrumsstrukturer och inom vilket flygtrafiktjänster tillhandahålls.
12. luftrumsplanering: en planerings - och övervakningsfunktion som främst syftar till att optimera användningen av tillgängligt luftrum genom dynamisk tidsfördelning (time-sharing) och, ibland, separering av luftrummet mellan olika kategorier av luftrumsanvändare utifrån kortsiktiga behov.
13. luftrumsstruktur: en specifik luftrumsvolym som definieras i syfte att säkerställa säker och optimal drift av luftfartyg.
14. luftrumsanvändare: operatörer av luftfartyg som drivs i enlighet med regler för allmän flygtrafik.
15. alarmeringstjänst: tjänst med uppgift att underrätta relevanta organisationer om luftfartyg som behöver eftersöknings- och räddningstjänst och bistå dessa organisationer utgående från situationens krav.
16. inflygningskontrolltjänst: flygkontrolltjänst för ankommande eller avgående kontrollerade flygningar.
17. områdeskontrolltjänst: flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar i kontrollområden.
18. utgångsvärde: ett värde som definieras i syfte att fastställa prestationsmål och som uppskattas på grundval av faktiska kostnader eller faktiska enhetskostnader under det år som föregår den relevanta referensperiodens början.
19. benchmarkgrupp: en grupp leverantörer av flygtrafikledningstjänster med liknande operativ och ekonomisk miljö.
20. nedbrytningsvärde: det värde som erhålls, för en viss leverantör av flygtrafikledningstjänster, genom nedbrytning av ett unionstäckande prestationsmål till nivån för en eller flera leverantörer av flygtrafikledningstjänster, och som fungerar som en referens för bedömning av överensstämmelsen mellan det prestationsmål som anges i utkastet till prestationsplan och det unionstäckande prestationsmålet.
21. certifikat: ett certifikat enligt definitionen i artikel 3.12 i förordning (EU) 2018/1139.
22. gemensam informationstjänst eller CIS (Common Information Service): en tjänst som består av spridning av statiska och dynamiska data för att möjliggöra tillhandahållande av U-space-tjänster för trafikledning avseende obemannade luftfartyg.
23. U-space-luftrum: en geografisk UAS-zon som utsetts av medlemsstaterna, där UAS-drift endast får äga rum med stöd av U-space-tjänster.
24. U-space-tjänst: en tjänst som använder digitala tjänster och automatisering av funktioner som är utformade för att stödja säker, effektiv och trygg tillgång till U-space-luftrummet för ett stort antal UAS:er.
25. leverantör av U-space-tjänst: en juridisk person som tillhandahåller U-space-tjänster.
26. kommunikationstjänster: fasta och rörliga radio- och telekommunikationstjänster som möjliggör kommunikation mark/mark, luft/mark och luft/luft i syfte att utöva flygkontrolltjänst.
27. komponenter: materiella objekt, till exempel hårdvara, och immateriella objekt, till exempel programvara, av vilka driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (EATMN) är beroende.
28. kontrollområde: kontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven gräns ovanför jordytan.
29. gemensamt beslutsfattande: en process där beslut fattas på grundval av samverkan och samråd med de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna, operativa berörda parter och andra aktörer, beroende på vad som är lämpligt och med målet om att nå konsensus.
30. gränsöverskridande tjänster: flygtrafiktjänster som tillhandahålls i en medlemsstat av en tjänsteleverantör som har sin huvudsakliga verksamhetsort i en annan medlemsstat.
31. deklaration: när det gäller flygledningstjänst och flygtrafiktjänster, en deklaration enligt definitionen i artikel 3.10 i förordning (EU) 2018/1139.
32. utformning av luftrumsstrukturer: en process för att utveckla och genomföra avancerade navigeringsmöjligheter och navigeringstekniker, förbättrade flygvägsnät och tillhörande sektorsindelning, optimerade luftrumsstrukturer och kapacitetshöjande ATM-förfaranden.
33. avgiftszon för undervägsavgifter: luftrumsvolym som sträcker sig från marken upp till och med det övre luftrummet, där flygtrafiktjänster underväg tillhandahålls och för vilken en enhetlig kostnadsbas har fastställts.
34. Eurocontrol: Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst, inrättad genom den internationella konventionen av den 13 december 1960 om samarbete för luftfartens säkerhet.
35. det europeiska nätverket för flygledningstjänst eller EATMN: de system som avses i punkt 3.1 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1139 och som möjliggör tillhandahållande av flygtrafiktjänster i unionen, inbegripet gränssnitt vid gränser till tredjeland.
36. generalplanen för det europeiska systemet för flygledningstjänsten: den plan som godkänts genom rådets beslut 2009/320/EG (18), i dess ändrade lydelse.
37. flexibel användning av luftrummet: ett koncept för luftrumsplanering, såsom det beskrivs av Icao, baserat på den grundläggande principen att luftrum inte bör betecknas som antingen rent civilt eller militärt luftrum, utan snarare bör betraktas som ett kontinuum i vilket alla användarbehov måste tillgodoses i största möjliga utsträckning.
38. flyginformationstjänst: tjänst med uppgift att ge råd och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet.
39. utformning av flygprocedurer: alla uppgifter som är relevanta för utformningen av en instrumentflygningsprocedur.
40. allmän flygtrafik: alla rörelser av civila luftfartyg, liksom alla rörelser av statsluftfartyg (inbegripet militära luftfartyg samt tullens och polisens luftfartyg) när dessa förflyttningar genomförs i överensstämmelse med Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao, inrättad genom Chicagokonvention) regler.
41. instrumentflygregler eller IFR: regler som möjliggör flygning av ett luftfartyg som är utrustat med passande navigationsutrustning, som är lämplig för den sträcka som ska flygas, i enlighet med de tillämpliga kraven för flygdrift.
42. IFR-rörelser per år: det totala antal starter och landningar som genomförs enligt instrumentflygregler, beräknat som det årliga genomsnittet under de tre kalenderår som föregår det år under vilket utkastet till prestationsplan ska lämnas in.
43. driftskompatibilitet: en uppsättning av funktionella, tekniska och operativa egenskaper som krävs av systemen och komponenterna i det europeiska nätverket för flygledningstjänst och av förfarandena för dess drift, i syfte att säkerställa en säker, sammanhängande och effektiv drift.
44. flygvädertjänst eller MET: de hjälpmedel och tjänster som tillhandahåller meteorologiska prognoser, varningar, briefing och observationer för flygtrafik, liksom all annan meteorologisk information och data som staterna tillhandahåller för användande inom luftfarten.
45. nationell behörig myndighet: en nationell behörig myndighet enligt definitionen i artikel 3.34 i förordning (EU) 2018/1139.
46. nationell tillsynsmyndighet: det eller de nationella organ som av en medlemsstat anförtrotts uppgifter enligt denna förordning.
47. navigationstjänst: de hjälpmedel och tjänster som förser luftfartyg med positionsbestämning och tidsanpassad information.
48. nätverkskris: ett tillstånd av oförmåga att tillhandahålla flygledningstjänst eller flygtrafiktjänster på erforderlig nivå, vilket medför en avsevärd förlust av nätverkskapacitet, en stor obalans mellan nätverkskapaciteten och efterfrågan eller ett större fel i informationsflödet inom, eller integriteten hos, en eller flera delar av nätverket till följd av en ovanlig eller oförutsedd situation.
49. nätverksförvaltare: den enhet som anförtrotts de uppgifter som är nödvändiga för att bidra till verkställandet, i enlighet med artikel 38, av de nätverksfunktioner som avses i artikel 37.
50. operativ plan för nätverket eller NOP: en plan inrättad genom en process för gemensamt beslutsfattande för att på operativ nivå genomföra nätverksfunktionernas mål och bidra till prestationsmålen.
51. strategisk plan för nätverket eller NSP: en plan inrättad genom en process för gemensamt beslutsfattande för att vägleda nätverkets långsiktiga utveckling.
52. operativ flygtrafik: alla flygningar som inte iakttar de föreskrifter som anges för allmän flygtrafik och för vilka regler och förfaranden har angivits av vederbörande nationella myndigheter.
53. operativa data: sådan information, avseende hela flygningen, som leverantörer av flygtrafiktjänster, luftrumsanvändare, flygplatsoperatörer och andra berörda aktörer behöver för operativa ändamål.
54. operativa berörda parter: civila och militära användare av luftrummet, civila och militära leverantörer av flygtrafiktjänster samt flygplatsoperatörer.
55. prestationsplan: en plan som syftar till att förbättra flygtrafiktjänsternas och nätverksfunktionernas prestation.
56. ibruktagande: den första operativa användningen efter den ursprungliga installationen eller en uppgradering av ett system.
57. flygvägsnät: ett nät av fastställda flygvägar för kanalisering av flödet av allmän trafik i den utsträckning detta krävs för tillhandahållande av flygkontrolltjänster.
58. Sesars utformningsfas: den fas som omfattar upprättande och uppdatering av den långsiktiga visionen för Sesar-projektet, det därmed sammanhängande driftskoncept som möjliggör förbättringar i varje fas av flygningen, de väsentliga operativa ändringar som krävs inom EATMN och de utvecklings- och genomförandeprioriteringar som krävs.
59. Sesars installationsfas: de successiva industrialiserings- och genomförandefaserna under vilka följande verksamheter genomförs: standardisering, produktion och certifiering av markbaserad och luftburen utrustning och processer som krävs för att genomföra Sesar-lösningar (industrialisering); samt upphandling, installation och ibruktagande av utrustning och system som bygger på Sesar-lösningar, inklusive tillhörande operativa förfaranden (genomförande).
60. Sesars utvecklingsfas: den fas under vilken forsknings-, utvecklings- och valideringsverksamhet som syftar till att leverera mogna Sesar-lösningar genomförs.
61. Sesar-projekt: ett projekt för att modernisera flygledningstjänst i Europa, som syftar till att förse unionen med en högpresterande, standardiserad och driftskompatibel infrastruktur för flygledningstjänst, och som består av en innovationscykel som omfattar Sesars utformningsfas, Sesars utvecklingsfas och Sesars installationsfas.
62. Sesar-lösning: ett installerbart resultat från Sesars utvecklingsfas genom vilken man inför nya eller förbättrade standardiserade och driftskompatibla operativa förfaranden eller tekniska lösningar.
63. övervakningstjänster: de hjälpmedel och tjänster som används för att fastställa luftfartygs position i syfte att möjliggöra säker separation.
64. system: en samling luftburna och markbaserade komponenter liksom rymdbaserad utrustning, som ger stöd till flygtrafiktjänster under hela flygningen.
65. terminalavgiftszon: en flygplats eller en grupp av flygplatser, belägna inom en eller flera medlemsstaters territorium, där flygtrafiktjänster i terminalområde tillhandahålls och för vilken en enhetlig kostnadsbas har fastställts.
66. uppgradering: varje ändring som innebär en förändring av ett systems operativa kännetecken.
67. användning av luftrumsstrukturer: det sätt på vilket luftrumsstrukturer används operativt, vilket ska förstås som ett annat begrepp än luftrumsplanering enligt definitionen i led 12.