Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32025R0038

Artikel 1 i förordning (EU) 2025/38

Innehåll och mål

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/38 av den 19 december 2024 om åtgärder för att stärka solidariteten och kapaciteten i unionen att upptäcka, förbereda sig inför och hantera cyberhot och cybersäkerhetsincidenter och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (cybersolidaritetsförordningen).

EU-rätten

Artikelns text

1. I denna förordning fastställs åtgärder för att stärka kapaciteten i unionen att upptäcka, förbereda sig inför och hantera cyberhot och cyberincidenter, i synnerhet genom att inrätta

a) ett europeiskt nätverk av cybernav (det europeiska systemet med cybersäkerhetsvarningar) för att bygga upp och förbättra samordnad kapacitet för upptäckt och gemensam kapacitet för situationsmedvetenhet,

b) en cybernödmekanism för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förbereda sig inför, hantera, mildra effekterna av och initiera återhämtning från betydande cybersäkerhetsincidenter och storskaliga cybersäkerhetsincidenter och att stödja andra användare när det gäller att hantera betydande cybersäkerhetsincidenter och incidenter som är likvärdiga med en storskalig cybersäkerhetsincident,

c) en europeisk mekanism för utvärdering av cybersäkerhetsincidenter för att utvärdera och analysera betydande cybersäkerhetsincidenter eller storskaliga cybersäkerhetsincidenter.

2. Denna förordning eftersträvar de allmänna målen att stärka konkurrensställningen för industri och tjänster i unionen i hela den digitala ekonomin, inbegripet mikroföretag och små och medelstora företag samt uppstartsföretag, och att bidra till unionens tekniska suveränitet och öppna strategiska oberoende på cybersäkerhetsområdet, bland annat genom att främja innovation på den digitala inre marknaden. Den strävar efter att uppnå dessa mål genom att stärka solidariteten på unionsnivå, förbättra cybersäkerhetsekosystemet, höja medlemsstaternas cyberresiliens och utveckla arbetskraftens färdigheter, kunnande, förmågor och kompetens när det gäller cybersäkerhet.

3. De allmänna mål som avses i punkt 2 ska uppnås genom följande specifika mål:

a) Stärka den gemensamma samordnade upptäcktskapaciteten och den gemensamma situationsmedvetenheten i unionen när det gäller cyberhot och cyberincidenter.

b) Förbättra beredskapen hos entiteter som är verksamma inom högkritiska sektorer eller entiteter som är verksamma i andra kritiska sektorer i hela unionen och stärka solidariteten genom att utveckla samordnad beredskapstestning och stärkt insats- och återhämtningskapacitet för att hantera betydande cybersäkerhetsincidenter, storskaliga cybersäkerhetsincidenter eller incidenter som är likvärdiga med en storskalig cybersäkerhetsincident, bland annat möjligheten att göra unionsstöd för hantering av cybersäkerhetsincidenter tillgängligt för tredjeländer som är associerade till programmet för ett digitalt Europa.

c) Öka unionens resiliens och bidra till effektiv hantering av incidenter genom att granska och analysera betydande cybersäkerhetsincidenter eller storskaliga cybersäkerhetsincidenter för att bland annat dra lärdomar av dessa och, när så är lämpligt, utfärda rekommendationer.

4. Åtgärderna enligt denna förordning ska genomföras med vederbörlig respekt för medlemsstaternas behörighet och ska komplettera den verksamhet som bedrivs av CSIRT-nätverket, EU-CyCLONe och samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet.

5. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas väsentliga statliga funktioner, däribland att säkerställa statens territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. I synnerhet ska den nationella säkerheten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar.

6. Utbyte av information enligt denna förordning som är konfidentiell i enlighet med unionsregler eller nationella regler ska begränsas till det som är relevant och står i proportion till ändamålet med utbytet. Vid sådant informationsutbyte ska informationens konfidentialitet bevaras och säkerhetsintressen och kommersiella intressen hos de berörda entiteterna skyddas. Det ska inte innebära tillhandahållande av information vars röjande skulle strida mot medlemsstaternas väsentliga intressen avseende nationell säkerhet, allmän säkerhet eller försvar.

Artikeln i rättsakten