Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/274 av den 5 februari 2026 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2025/1981 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, efter en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

5 februari 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 9d885e43-02fc-11f1-825d-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/274

6.2.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/274

av den 5 februari 2026

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2025/1981 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, efter en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1) Genom kommissionens förordning (EU) nr 1072/2012 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en provisorisk antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina).

(2) Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 (3) införde rådet antidumpningstullar på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(3) Efter en partiell interimsöversyn av produktdefinitionen ändrade kommissionen genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1932 (4) den produktdefinition som hade fastställts i de ursprungliga åtgärderna, vilket ledde till att import av keramiska kryddkvarnar och deras keramiska malverk, keramiska kaffekvarnar, keramiska knivvässare, keramiska vässare, keramiska köksverktyg som ska användas för skärning, malning, rivning, skivning, skrapning och skalning samt keramiska pizzastenar gjorda av kordierit av det slag som används för gräddning av pizza eller bröd uteslöts.

(4) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1198 (5) återinförde kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den första översynen vid giltighetstidens utgång).

(5) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2131 (6) ändrade kommissionen de gällande åtgärderna till följd av en undersökning om kringgående. Genom genomförandeförordning (EU) 2019/2131 utvidgades den tull på 36,1 % som är tillämplig på ”alla övriga företag” och som infördes genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1198 till att omfatta import som deklarerats av 33 företag som tidigare omfattades av en lägre tull och som konstaterats kringgå tullen genom kanalisering via vissa kinesiska exporterande producenter, och deras Taric-tilläggsnummer upphävdes.

(6) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1981 (7) återinförde kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång.

(7) De individuella antidumpningstullar som för närvarande är i kraft varierar mellan 13,1 % och 18,3 %. Alla samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet i den undersökning som ledde till de ursprungliga åtgärderna (den ursprungliga undersökningen) erhöll en tullsats på 17,9 % och alla övriga företag omfattas av tullsatsen för övriga företag på 36,1 %.

1.2 Inledande

(8) Den 19 december 2024 inledde kommissionen en partiell interimsöversyn begränsad i omfattning till en undersökning av dumpning av import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Kina, på grundval av artikel 11.3 grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (8) (tillkännagivandet om inledande).

(9) Kommissionen inledde undersökningen till följd av en begäran om en översyn begränsad till dumpning, som ingavs den 17 oktober 2024 av Cerame Unie/The European Federation of Ceramic Table and Ornamentalware (FEPF) (sökanden). Begäran ingavs på vägnar av unionsindustrin för bords- och köksartiklar av keramiskt material i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran innehöll bevisning för dumpning och förändringar av bestående karaktär som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(10) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde den icke-närstående importören Holst Porzellan GmbH att förfarandet skulle avslutas, eftersom undersökningen grundades på en begäran daterad den 17 oktober 2024, medan det enligt företaget inte fanns någon begäran med detta datum i de ärendehandlingar som berörda parter kunde begära att få ta del av.

(11) Kommissionen klargjorde att tillkännagivandet om inledande hänvisade till den begäran som lämnades in och mottogs den 16 oktober 2024 och följaktligen, enligt kommissionens praxis och artikel 5.1 i grundförordningen, ansågs ha lämnats in följande dag. Den icke-konfidentiella versionen av begäran gjordes också tillgänglig i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, och de fick 37 dagar på sig att lämna synpunkter på den (9).

(12) Holst Porzellan hävdade att ett betydande antal av de unionsproducenter som enligt Cerame Unies förteckning uttryckt sitt stöd inte har någon verksamhet som avser den berörda produkten eller inte påverkas av import från Kina. Importören begärde dessutom en fullständig förteckning över de producenter som stödde begäran.

(13) Host Porzellan lade inte fram någon bevisning för detta påstående. Begäran ingavs den 17 oktober 2024 av sökanden som företrädare för unionsindustrin för bords- och köksartiklar av keramiskt material. Enligt artikel 5.4 i grundförordningen ska en undersökning inledas om de unionsproducenter som uttryckligen stöder klagomålet tillsammans svarar för mer än 25 % av unionsindustrins sammanlagda produktion av den likadana produkten. Eftersom Cerame Unie uppskattades stå för mer än 37 % av unionsindustrins sammanlagda produktion var detta villkor uppfyllt och påståendet avvisades därför.

1.3 Översynsperiod

(14) Dumpningsundersökningen omfattade perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 (översynsperioden).

1.4 Berörda parter

(15) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen de kända exporterande producenterna, handlare, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(16) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.5 Stickprovsförfarande

1.5.1 Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina

(17) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att utföra stickprov bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(18) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Folkrepubliken Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(19) 567 exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Dessa samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenter stod tillsammans för mer än 80 % av den totala importen från Kina under översynsperioden.

(20) Efter att ha analyserat de uppgifter som lämnats av de kinesiska exporterande producenterna beslutade kommissionen att begränsa sin undersökning till ett rimligt antal exporterande producenter, genom att göra ett urval i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Den 21 februari 2025 gjorde kommissionen ett preliminärt urval av två grupper av exporterande producenter på grundval av störst försäljningsvolym till unionen under översynsperioden (10). De två grupper som ingick i urvalet stod för mer än 10 % av den uppskattade totala kvantiteten export av bords- och köksartiklar av keramiskt material till unionen från Kina under översynsperioden.

(21) I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden och från en av de exporterande producenter som ingick i det preliminära urvalet.

(22) Cerame Unie påpekade att det inte var möjligt för dem att kommentera valet av Hunan Hualian China Industry och Hunan Hualian Ebillion China Industry (Hunan Hualian Group) på grund av utelämnanden i den offentliga versionen. Cerame Unie påpekade också att det fanns skillnader mellan en exporterande producents svar på stickprovsfrågeformuläret och det stickprovsfrågeformulär som vederbörande lämnat in i samband med den senaste översynen vid giltighetstidens utgång. Cerame Unie antydde att företaget medvetet kunde ha utelämnat försäljning för att undvika att ingå i urvalet och uppmanade kommissionen att klargöra situationen.

(23) Kommissionen granskade inlagorna från Hunan Hualian China Industry och Hunan Hualian Ebillion China Industry och begärde att företagen skulle tillhandahålla en uppdaterad offentlig version, som sedan lades till de offentliga ärendehandlingarna (11). Kommissionen jämförde den exportvolym till EU som den exporterande producenten med påstått inkonsekventa inlagor hade rapporterat i stickprovsfrågeformuläret med de volymer som registrerats under företagets Taric-tilläggsnummer och konstaterade att även om det faktiskt fanns skillnader mellan de två uppgifterna, var den korrigerade exportvolymen till EU ändå för låg för att företaget skulle ha räknats till de största exporterande producenterna och därmed ha ingått i urvalet. Korrigeringen påverkade därför inte beslutet att företaget inte skulle ingå i urvalet.

(24) En av de företagsgrupper som hade valts ut i det preliminära urvalet, Fun Lin Wah Group, lämnade synpunkter som klargjorde att de hade inkluderat försäljning till icke-närstående handlare som exporterade till EU som sin egen försäljning till EU och att de inte kunde garantera att dessa icke-närstående handlare skulle samarbeta.

(25) Den 13 maj 2025 gjorde kommissionen en notering i ärendehandlingarna, genom vilken berörda parter informerades om att kommissionen, efter att ha mottagit synpunkter på det preliminära urvalet, i enlighet med avsnitt 5.3 i tillkännagivandet om inledande hade ändrat sitt preliminära urval av exporterande producenter och lagt till ytterligare en grupp med namnet Hunan Huazhi Group. Inga ytterligare synpunkter inkom. Den 21 maj 2025 bekräftade kommissionen det slutgiltiga urvalet (12) av exporterande producenter, vars export omfattade mer än 12 % av den rapporterade kvantitet som de samarbetsvilliga exporterande producenterna hade exporterat till Europeiska unionen under översynsperioden. Inga synpunkter inkom.

(26) Efter utlämnandet av uppgifter hävdade en av de exporterande producenter som ingick i urvalet, nämligen Hunan Huazhi Group, att trots att de samarbetsvilliga producenterna stod för över 80 % av all import av bords- och köksartiklar av keramiskt material under undersökningsperioden, utgjorde de exporterande producenter som ingick i urvalet endast 12 % av den uppskattade importen till unionen under översynsperioden. Enligt företaget var urvalet därför inte representativt och kunde de slutsatser som drogs under kontrollen av de företag som ingick i urvalet inte anses omfatta resten av industrin.

(27) Importören Holst Porzellan kritiserade hur urvalet gjorts och ansåg att det inte var representativt med tanke på det totala antalet producenter av bords- och köksartiklar av keramiskt material i Kina och variationen i de individuella dumpningsmarginaler som gällde för företagsgrupperna. En annan icke-närstående importör, Josef Mäser GmbH, invände mot urvalets representativitet med argumentet att alla producenter var belägna i samma region i Kina och att urvalet därför inte hade en representativ geografisk balans.

(28) Kommissionen erinrade om att urvalet gjordes i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen. Med tanke på den fragmenterade marknaden ansåg kommissionen att det skulle ha varit orimligt betungande att utvidga urvalet och att det inte skulle ha lett till några betydande förbättringar när det gäller representativiteten. Även om urvalet skulle ha utvidgats till att omfatta den näst största exporterande producenten av bords- och köksartiklar av keramiskt material skulle urvalets representativitet ändå bara ha ökat med mindre än två procentenheter. När det gäller den geografiska fördelningen informerade kommissionen Josef Mäser GmbH om att de exporterande producenterna i urvalet i själva verket var belägna i tre olika administrativa regioner. Den 13 maj 2025 utfärdade kommissionen dessutom en notering till ärendehandlingarna där de berörda parterna informerades om sammansättningen av det slutliga urvalet av exporterande producenter, och inga synpunkter inkom. Dessa påståenden avvisades därför.

1.5.2 Stickprovsförfarande avseende importörer

(29) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(30) Inga importörer gav sig till känna.

(31) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade flera importörer att de inte hade informerats om att en undersökning inletts. Dessutom kritiserade vissa av dessa importörer avsaknaden av ett stickprov för importörer och menade att det hade inverkat negativt på undersökningens resultat.

(32) I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen icke-närstående importörer att registrera sig som berörda parter och att delta i stickprovsförfarandet. Såsom beskrivs i skäl 30 gav sig dock ingen importör till känna och ett stickprovsförfarande var därför inte nödvändigt.

1.5.3 Enskild undersökning

(33) När undersökningen inleddes uttryckte 19 exporterande producenter i Kina intresse för att bli föremål för en enskild undersökning, men inget av de 19 företagen besvarade stickprovsfrågeformuläret. Därför ansågs inget företag formellt ha begärt en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen.

1.6 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök

(34) Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna inkom inte med svar på frågeformuläret.

(35) Kommissionen skickade frågeformulär till de tre företagsgrupper som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (13) på dagen för inledandet.

(36) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för fastställande av dumpning.

(37) Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

— Fung Lin Wah Group:

— Fun Lin Wah Enterprise Limited, Hongkong,

— Rong Lin Wah Industrial, Shenzhen, Kina,

— Red Star Ceramics Limited, Yiyang, Kina.

— Hunan Hualian Group:

— Hunan Hualian Ebillion China Industry, Liling, Kina,

— Hunan Hualian China Industry, Liling, Kina.

— Hunan Huazhi Group:

— Hunan Huazhi Ceramic, Liling, Kina,

— Liling Leyi Home Trade, Liling, Kina.

2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(38) Den berörda produkten är densamma som den som definieras i genomförandeförordning (EU) 2017/1932 efter en översyn av produktdefinitionen som inleddes den 12 april 2017 (14), det vill säga bords- och köksartiklar av keramiskt material, med undantag av keramiska kryddkvarnar och deras keramiska malverk, keramiska kaffekvarnar, keramiska knivvässare, keramiska vässare, keramiska köksverktyg som ska användas för skärning, malning, rivning, skivning, skrapning och skalning samt keramiska pizzastenar gjorda av kordierit av det slag som används för gräddning av pizza eller bröd (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 6911 10 00 , ex 6912 00 21 , ex 6912 00 23 , ex 6912 00 25 och ex 6912 00 29 (Taric-nummer 6911 10 00 90, 6912 00 21 11, 6912 00 21 91, 6912 00 23 10, 6912 00 25 10 och 6912 00 29 10), och har sitt ursprung i Kina (den berörda produkten eller bords- och köksartiklar av keramiskt material).

(39) Bords- och köksartiklar av keramiskt material kan vara tillverkade av porslin (inklusive benporslin), vanligt lergods, stengods, fajans eller keramik eller andra material. Den keramiska slutprodukten beror på typen och sammansättningen av de viktigaste råvaror som används, till exempel lera, kaolin, fältspat och kvarts.

(40) Bords- och köksartiklar av keramiskt material saluförs i många olika former som har utvecklats med tiden. De används på en mängd olika platser, såsom hushåll, hotell, restauranger och vårdinrättningar, och är främst avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(41) Efter utlämnandet av uppgifter gav sig flera icke-närstående importörer till känna och begärde att vissa produkter skulle undantas från åtgärderna, bland annat sublimeringsbelagd keramik, polyesterbelagda keramiska råämnen för sublimeringstryck och keramiska råämnen med en eller flera färgbeläggningar.

(42) Kommissionen erinrade om att den produkt som berörs av denna undersökning är densamma som den som definieras i förordningen om införande av de ursprungliga åtgärderna, och att interimsöversynen är begränsad till undersökningen av dumpning, såsom anges i avsnitt 1 i tillkännagivandet om inledande. Dessutom kunde importörerna inte lägga fram någon faktisk bevisning, inte heller avseende produkternas fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, för att motivera att de skulle undantas. Dessa begäranden avslogs således.

2.2 Berörd produkt

(43) Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller som har sitt ursprung i Kina och för närvarande klassificeras enligt KN-numren 6911 10 00 , ex 6912 00 21 , ex 6912 00 23 , ex 6912 00 25 och ex 6912 00 29 (Taric-nummer 6911 10 00 90, 6912 00 21 11, 6912 00 21 91, 6912 00 23 10, 6912 00 25 10 och 6912 00 29 10) (den berörda produkten).

2.3 Likadan produkt

(44) Såsom redan fastställts i den ursprungliga undersökningen och i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna interimsöversyn att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

— Den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs på Kinas hemmamarknad.

— Den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.

(45) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. DUMPNING

(46) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter mottog kommissionen synpunkter på beräkningen av dumpningsmarginalen från sökanden, de tre exporterande producenter som ingick i urvalet, kinesiska handelskammaren för import och export av lätta industriprodukter och hantverksprodukter (China Chamber of Commerce for Import and Export of Light Industrial Products and Arts-Crafts – CCCLA) och flera importörer.

(47) Hunan Hualian Group, POS Germany, Sayano Deutschland GmbH, Holst Porzellan GmbH, Josef Mäser GmbH och Ritzenhoff & Breker GmbH hördes.

3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(48) Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning som visar på att det i Kina föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(49) För att inhämta nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter om de insatsvaror som används för att producera bords- och köksartiklar av keramiskt material. Relevanta uppgifter lämnades av 68 exporterande producenter.

(50) För att få de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade den ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och inkommma med bevisning med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(51) Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom.

(52) I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, skulle kunna komma att betrakta Turkiet som lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka eventuella andra lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(53) Den 6 juni 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi, som används i produktionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material. Baserat på kriterierna för val av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom möjliga representativa länder, nämligen Brasilien, Thailand och Turkiet, och drog slutsatsen att den på grundval av en preliminär bedömning av tillgängliga uppgifter (som sammanfattas i skälen 77–101) avsåg att använda Turkiet som ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden och från en av de exporterande producenter som ingick i urvalet. Samtliga synpunkter diskuteras nedan.

(54) Den 18 augusti 2025 underrättades berörda parter genom en andra notering (den andra noteringen), i vilken kommissionen bekräftade vilka relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden och från en exporterande producent. Samtliga synpunkter diskuteras nedan.

3.2 Normalvärde

(55) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(56) I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(57) Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas och de exporterande producenternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar

(58) Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förelåg i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(59) För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar:

(60) I begäran underströk sökanden förekomsten av övergripande systemiska snedvridningar i Kina och analyserade statliga ingripanden på olika nivåer i ekonomin, särskilt inom den keramiska sektorn och på marknaden för bords- och köksartiklar.

(61) Vidare konstaterades i begäran att den keramiska sektorn i Kina, inklusive den produkt som översynen gäller, försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna. Sökanden framhöll i detta avseende de kinesiska myndigheternas inblandning i ekonomin, genom nära förbindelser mellan Kinas kommunistiska parti och både offentliga och privata enheter, och uppgav att de kinesiska myndigheternas politiska mål uppnås genom flera olika åtgärder, bland annat de nationella ekonomiska planerna.

(62) I begäran nämndes särskilt Kinas utvecklingsplan för den lätta industrin för åren 2016–2020 och tillhörande vägledande yttranden från 2022 om främjande av en högkvalitativ utveckling av den lätta industrin, som syftar till att stärka och förbättra strategierna för skattemässigt och ekonomiskt stöd till sektorn och uppmuntra lokala myndigheter att eftersträva de mål som har fastställts för sektorn även på provins- och kommunnivå (15). Sökande noterade att den keramiska industrin, med tanke på dess betydelse inom de kinesiska lätta industrierna, står under ständig politisk tillsyn och vägledning från de kinesiska myndigheterna för att säkerställa att dessa planer följs. Arbetsplanen för en stabil tillväxt inom den lätta industrin (2023–2024), som även omfattar den keramiska sektorn, är ett annat policydokument som de kinesiska myndigheterna har utarbetat för att vägleda verksamheten inom sektorn, genom antagandet av ”mer kraftfulla åtgärder […] för att öka utvecklingstakten, optimera den ekonomiska strukturen och främja en fortsatt återhämtning av ekonomin” (16).

(63) I begäran konstaterades också att den statliga närvaron i företagen gör det möjligt för staten att påverka priserna och kostnaderna för den produkt som översynen gäller. Sökanden upprepade kommissionens slutsatser i den första översynen vid giltighetstidens utgång, särskilt vad gäller Kinas kontinuerliga inblandning genom inrättandet av kommunistparticeller i både statsägda och privata företag. Sökanden hänvisade till kommunistpartiets närvaro i företag som Great Wall-koncernen och Guandong Sitong, med kommunistpartimedlemmar på ledande positioner. I begäran framhölls dessutom att keramiska råvaror hade inkluderats i provinsplanerna, t.ex. i Jiangxis övergripande plan för mineralresurser (2016–2020) och i Guangdongs övergripande provinsplan för mineralresurser (2021–2025).

(64) Sökanden underströk dessutom att det finns offentlig politik eller offentliga åtgärder som gynnar inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna. Vidare framhöll sökanden resultaten av tidigare antidumpningsundersökningar, i vilka kommissionen fastställt att resurser anslås till sektorer som betecknas som strategiska eller på annat sätt ekonomiskt viktiga, inbegripet den keramiska sektorn, och erinrade om att de kinesiska myndigheterna har infört en ”strategi för utveckling av industrikluster” för att tillhandahålla strategisk infrastruktur och specialiserade anläggningar. Sökanden drog därför slutsatsen att de kinesiska myndigheterna anslår resurser till den kinesiska keramiska sektorn samtidigt som den kräver att företagen följer den statliga politiken och påverkar de fria marknadskrafterna inom denna sektor. I begäran undersöktes även avsaknaden av, den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs-, bolags- eller egendomsrätten inom den keramiska sektorn och på marknaden för den produkt som översynen gäller. Sökanden noterade de kinesiska myndigheternas viktiga roll i insolvensförfaranden, även det faktum att kinesiska domstolar lyder under de kinesiska myndigheterna när de avgör om ansökningar från börsnoterade företag ska godtas eller avslås. När det gäller egendomslagarna i Kina uppgav sökanden att all mark ägs av staten och att tilldelningen av denna helt och hållet sköts av de kinesiska myndigheterna. Sökanden upprepade också resultaten av den första översynen vid giltighetstidens utgång, där kommissionen fastställde att trots att det finns rättsliga bestämmelser om en transparent fördelning av markanvändningen så respekteras de ofta inte.

(65) Slutligen betonades det i begäran att lönekostnaderna är snedvridna i Kina, särskilt inom den keramiska sektorn och på marknaden för den produkt som översynen gäller. Sådana snedvridningar fastställdes redan i den första översynen vid giltighetstidens utgång och sökanden fann ingen bevisning för att sektorn för bords- och köksartiklar är skyddad mot snedvridningarna av lönekostnaderna.

(66) För det andra har kommissionen i en nyligen genomförd undersökning rörande den keramiska sektorn i Kina (17) konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I den undersökningen konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (18). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den keramiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (19), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (20). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (21). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar i synnerhet när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (22). Kommissionen konstaterade likaså snedvridningar av lönekostnaderna i den keramiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (23), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (24).

(67) För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (25) slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som kan påverka denna slutsats.

(68) För det fjärde pekade ytterligare bevisning i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (rapporten) (26), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(69) För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(70) Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.2.2 Representativt land

(71) Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

— En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (27).

— Produktion av den undersökta produkten i det landet.

— Förekomst av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet.

— Om det fanns fler än ett möjligt representativt land gavs företräde, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(72) Såsom anges i skälen 53 och 54 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: den första noteringen om produktionsfaktorer av den 6 juni 2025 och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 19 augusti 2025. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I båda noteringarna om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

3.2.3 En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas

(73) I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av deras bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(74) Inga synpunkter inkom beträffande det urval av länder som uppgavs i den noteringen.

3.2.4 Förekomst av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet

(75) I den första noteringen undersökte kommissionen vart och ett av de potentiellt representativa ländernas import av de viktigaste produktionsfaktorerna från Kina under undersökningsperioden. Thailands import från Kina utgjorde en betydande del av den totala importen, omkring 36 %, medan Brasiliens och Turkiets import från Kina var försumbar.

(76) Kommissionen ansåg att Thailand på grund av sin omfattande import från Kina inte borde anses vara ett representativt land som är jämförbart med Brasilien och Turkiet.

(77) Analysen av importen från resten av världen visade att Turkiet importerade elva gånger mer kaolin (den viktigaste råvaran uttryckt i kvantitet) och två gånger mer pigment från övriga världen än Brasilien. När det gäller zinkoxid importerade Brasilien sju gånger mer än Turkiet.

(78) Jämfört med Turkiet importerade Brasilien betydligt mindre kaolin, den viktigaste råvaran i fråga om kvantitet, och hade dessutom en högre andel kinesisk import av andra HS-nummer. Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att Turkiets import borde beaktas vid fastställandet av värdena för produktionsfaktorer.

(79) I den första noteringen informerade kommissionen dessutom berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för Kütahya Porselen Sanayi A.S. (Kütahya Porselen), en turkisk producent av den undersökta produkten.

(80) Hunan Hualian Group lämnade synpunkter både på valet av lämpligt representativt land och valet av Kütahya Porselen som källa för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(81) När det gäller kommissionens beslut att inte betrakta Thailand som ett representativt land på grund av dess stora andel import från Kina, hävdade Hunan Hualian Group att det faktum att Thailand importerar 36,3 % av sina råvaror från Kina inte är tillräckligt för att bevisa att referenspriserna är snedvridna, och påpekade vidare att priserna på import till Thailand oftast är högre än på import till Turkiet.

(82) Hunan Hualian Group menade dessutom att Turkiet inte borde ha betraktats som lämpligt representativt land på grund av landets exceptionella ekonomiska situation och höga inflation under översynsperioden. Enligt dessa påståenden ledde den höga inflationen till att referenspriserna snedvreds och påverkade en korrekt framställning av finansiell information enligt de internationella redovisningsstandarderna för inflationsländer (IAS 29 (28)). Hunan Hualian Group hävdade dessutom att höjningen av minimilönen i Turkiet före översynsperioden snedvred arbetskraftskostnaderna, vilket gjorde dem icke-representativa.

(83) Kommissionen noterade att priserna på import till Turkiet låg i linje med priserna för import till Brasilien och Thailand, och avvisade påståendet att referensvärdena inte var representativa. Kommissionen påpekade också att det är allmän ekonomisk praxis att justera finansiell information enligt IAS 29, och att enligt Hunan Hualian Group källor syftade höjningen av minimilönen till att anpassa arbetskraftskostnaderna till en nivå som motsvarar landets övergripande ekonomiska utveckling. Dessa påståenden avvisades därför.

(84) Vidare föreslog Hunan Hualian Group Thailand som det lämpligaste representativa landet och tillhandahöll källor till finansiella uppgifter om flera producenter av bords- och köksartiklar av keramiskt material i Thailand.

(85) Kommissionen undersökte hur tillgängliga och representativa uppgifterna om den thailändska industrin var och konstaterade att de källor till finansiell information som Hunan Hualian Group lagt fram, liksom alla andra källor som kommissionen konsulterat, var mycket mindre detaljerade och fullständiga än de tillgängliga uppgifterna för Kütahya Porselen. De tillgängliga finansiella uppgifterna om den thailändska industrin var begränsade till vissa grundläggande finansiella uppgifter, medan den allmänt tillgängliga informationen om Kütahya Porselen omfattade en fullständig uppsättning finansiella rapporter. Kommissionen konstaterade att detsamma gällde informationskällorna om arbetskraftskostnader. Därför drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligare representativ land i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen och bortsåg följaktligen från Thailand.

(86) Slutligen ifrågasatte Hunan Hualian Group kommissionens val att basera beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på Kütahya Porselens offentliggjorda räkenskaper, med motiveringen att beräkningar som baserades på ett enskilt företags räkenskaper skulle återspegla särdrag för det specifika företaget som kanske inte var tillämpliga på hela marknaden. Hunan Hualian Group hävdade att det utvalda företaget producerar högkvalitativa dekorativa föremål som inte omfattas av definitionen av den undersökta produkten, att det har ådragit sig höga finansiella kostnader och att dess försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler därför var onormalt höga. Hunan Hualian Group ansåg därför att det vore rimligare att fastställa referensvärdena för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av de turkiska myndigheternas offentliga uppgifter för sektorn som helhet (Nace C234). Slutligen begärde Hunan Hualian Group att provisionskostnader skulle dras av från de totala försäljnings- och administrationskostnaderna samt andra allmänna kostnaderna för att ge en bättre uppskattning av kostnadskvoten för dessa kostnader på nivån fritt fabrik.

(87) Kommissionen undersökte påståendet och drog slutsatsen att det inte fanns någon bevisning som tydde på att de dekorativa föremål som salufördes av Kütahya Porselen – och som utgjorde en mindre del av företagets produktkatalog – var av högre kvalitet än en viss del av deras försäljning av den undersökta produkten. Kommissionen noterade dessutom att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som angavs i Kütahya Porselens reviderade rapporter låg i linje med de nivåer för sektorn i stort (Nace C234) som rapporterats av de turkiska myndigheterna och som Hunan Hualian Group föreslog som en lämplig alternativ källa, trots att uppgifter för 2024 saknades och omfattade betydligt fler produkter som inte ingick i definitionen av den produkt som översynen gäller än Kütahya Porselens produktkatalog (29) (30) .

(88) Företaget kunde inte heller visa varför Kütahya Porselens försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginal inte var rimliga och icke snedvridna. Slutligen fann kommissionen ingen anledning till att försäljningsprovisioner inte skulle ingå i försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader fritt fabrik, eftersom de inte är kopplade till transport- eller tullkostnader. Dessa påståenden avvisades därför.

(89) Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna genom den andra noteringen om att den avsåg att använda Turkiet som lämpligt representativt land och Kütahya Porselen, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för att inhämta icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(90) Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av landet som representativt land och företaget som producent i det representativa landet. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden och från Hunan Hualian Group. Samtliga synpunkter diskuteras nedan.

(91) I sina synpunkter på den andra noteringen om produktionsfaktorer höll Hunan Hualian Group fast vid sina tidigare synpunkter på valet av Kütahya Porselen som källa för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och påpekade att det ankommer på kommissionen att styrka att dess referensvärden är lämpliga och inte på parterna att bevisa att de är olämpliga. Hunan Hualian Group nämnde också skillnaden på 10 procentenheter mellan marginalen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för Kütahya Porselen och marginalen för sektorn som helhet och insisterade på att uppgifterna för sektorn som helhet skulle användas. Dessutom ifrågasatte Hunan Hualian Group överensstämmelsen mellan kontonamnen och strukturen på de finansiella uppgifterna i räkenskaperna för de olika undersökta perioderna och begärde att beloppen under ”frakt- och portokostnader” också skulle dras av vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader.

(92) Kommissionen upprepade att den ansåg att den bevisning som anges i de båda noteringarna var tillräcklig för att Kütahya Porselens lättillgängliga räkenskaper skulle anses vara en lämplig informationskälla för beräkningen av skäliga och icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler. Hunan Hualian Groups synpunkter på de justeringar som krävs för att se till att de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som beräknas är representativa är ytterligare bevis på att Kütahaya Porselens bokföring är fullständig och detaljerad, samt på vikten av datagranularitet, något som uppgifterna för sektorn som helhet saknar.

(93) När det gäller överensstämmelsen mellan kontonamn och struktur under olika perioder medgav kommissionen att Kütahya Porselen från och med 2024 verkar ha omstrukturerat sin finansiella rapportering. Kommissionen kunde dock inte förstå hur detta skulle ha kunnat påverka företagen negativt, eftersom den använde de mest försiktiga siffrorna för att säkerställa rättvisa, liksom för tullutgifterna för 2024. Under 2024 bokfördes inga fraktkostnader, vilket kommissionen har förstått beror på att de inkluderades i de reguljära ”transportkostnaderna”, vilket även förklarar varför dessa är betydligt högre än under tidigare perioder.

(94) Vid kontrollen bekräftade de företag som ingick i urvalet att det var praxis inom industrin att inkludera frakt- och portokostnader för försändelser av prover och reklammaterial, men inte för den specifika undersökta produkten. Kommissionen ansåg därför att dessa kostnader med rätta skulle betraktas som en del av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. Dessa påståenden avvisades därför.

(95) Hunan Hualian Group upprepade också sitt påstående att Turkiet inte var ett lämpligt representativt land. Hunan Hualian Group ansåg att kommissionen hade motsagt sig själv när den hävdade att man genom att basera referensvärden på importpriser i internationella valutor (i detta fall renminbi yuan) minimerade inflationens inverkan på dessa referensvärden, samtidigt som den menade att förhållandet mellan växelkurser och inflation inte är linjärt. Hunan Hualian Group påpekade dessutom att referenspriserna hade ökat med mer än 50 % under de fem åren mellan den första översynen vid giltighetstidens utgång (som avslutades 2019) och den aktuella undersökningen. Enligt Hunan Hualian Group var denna ökning slående och omotiverad. Slutligen insisterade Hunan Hualian Group på att den höjning av minimilönen som gjordes före översynsperioden var politiska åtgärder som bidrog till att säkra valstöd och hade en direkt och omedelbar inverkan på lönerna i hela landet.

(96) Hunan Hualian Group vidhöll också sitt tidigare påstående att Thailand är ett lämpligare representativt land på grundval av tillgången till finansiella uppgifter för 2023 och 2024 för flera producenter, vilket Hunan Hualian Group anser vara mer representativt än kommissionens val av Kütahya Porselen. Dessutom menade Hunan Hualian Group att kommissionen i tidigare undersökningar har konstruerat Thailands referensvärden för arbetskraftskostnader och ansett att dessa är tillräckligt detaljerade och tillförlitliga.

(97) När det gäller Turkiets lämplighet som representativt land ansåg kommissionen inte att de två argumenten var motstridiga, och att det faktum att referensvärden baserade på importpriser uttryckta i internationell valuta minimerar inverkan av inflationen i inhemsk valuta samt det faktum att förhållandet mellan växelkurser och inflation inte är linjärt är två ekonomiskt koherenta påståenden.

(98) I sina synpunkter på noteringen påpekade sökanden dessutom med rätta att ökningen av referenspriserna för Brasilien mellan den första översynen vid giltighetstidens utgång och den aktuella undersökningen var av liknande omfattning – och i vissa fall större – än för Turkiet. Framför allt är inflationen i Brasilien betydligt lägre än i Turkiet (omkring 4,5 % under översynsperioden (31)), vilket ytterligare stärker kommissionens slutsats att förändringar av importreferensvärdena inte orsakas av inflation.

(99) Kommissionen påminde även Hunan Hualian Group om unionsdomstolarnas väletablerade rättspraxis att en tidigare tillämpad administrativ praxis inte kan användas vid bedömningen av huruvida förordningar om införande av antidumpningstullar är lagenliga (32). Tidigare praxis i andra undersökningar anses därför inte vara ett tillräckligt argument. Även om kommissionen inte ifrågasatte tillförlitligheten hos uppgifterna om arbetskraftkostnader och de finansiella uppgifterna för Thailand, ansåg den att uppgifterna för Turkiet var mer korrekta, tillförlitliga och detaljerade och gjorde det möjligt att konstruera de relevanta referensvärdena för den undersökta produkten på ett mer exakt sätt. Kommissionen upprepade därpå att det är tydligt att den befintliga detaljerade, sektorsspecifika och offentligt tillgängliga informationen om arbetskraftskostnader i Turkiet är en lämpligare källa än ett konstruerat sådant referensvärde för Thailand. Dessutom ansåg kommissionen att detaljerad reviderad finansiell information som kan begränsas till översynsperiodens exakta varaktighet utan tvekan var en bättre informationskälla än mer allmän information som omfattar en längre period än översynsperioden.

3.2.5 Nivå av social trygghet och miljöskydd

(100) Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(101) Av ovanstående analys drogs slutsatsen att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(102) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CCCLA, Fun Lin Wah Group, Hunan Hualian Group, Hunan Huazhi Group och flera icke-närstående importörer de påståenden Hunan Hualian Group gjorde efter den första och andra noteringen som nämns ovan. Dessa parter ifrågasatte kommissionens metod för att beräkna dumpningsmarginalerna och hävdade att tillvägagångssättet saknade giltighet. Parterna hade två huvudsakliga invändningar: För det första, valet av Turkiet som representativt land, där man hänvisade till att landets höga och ihållande inflation och snedvridna arbetskraftskostnader undergräver representativiteten. För det andra, användandet av uppgifter från Kütahya Porselen, ett enskilt företag som bedriver verksamhet enligt en speciell affärsmodell, vilken ytterligare äventyrar metodens tillförlitlighet.

(103) Kommissionen noterade att parterna upprepade sitt påstående att Turkiet inte borde beaktas eftersom det rådde hyperinflation i landet under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde dock att hyperinflationen hade en begränsad inverkan på fastställandet av referensvärdena och drog slutsatsen att Turkiet ändå var ett lämpligt representativt land av följande skäl:

(104) Råmaterial: Dessa baserades på importvärden som inte uttrycktes i turkiska lira, vilket i sig skyddade dem från devalveringen av den turkiska liran. De berörda parter som anges i skäl 102 kunde inte förklara hur den påstådda inflationen och devalveringen hade påverkat dessa värden så till den grad att de blev olämpliga. Såsom beskrivs i skäl 83 noterade kommissionen att priserna för import till Turkiet låg i linje med priserna för import till Brasilien och Thailand. Kommissionen avvisade därför påståendet att referensvärdena inte var representativa.

(105) Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst: Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler uttrycks i procent. Även om hyperinflationen påverkar de absoluta försäljningspriserna och kostnaderna har den en begränsad inverkan på de relativa procentandelar som används för dessa referensvärden. Dessutom kunde de berörda parter som anges i skäl 102 inte förklara hur den påstådda inflationen och devalveringen gjorde att försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinstnivåer användes på ett olämpligt sätt.

(106) El- och arbetskraftskostnader: Även om dessa uttrycktes i den lokala valutan minimerades inflationseffekten genom den betydande devalveringen av den turkiska lirans gentemot yuan (en devalveringsfaktor på tre mellan 2021 och undersökningsperioden). Dessutom påpekade kommissionen att priserna minskade under undersökningsperioden jämfört med perioden omedelbart före, vilket framgår av den informationskälla för el som det hänvisas till.

(107) När det gäller valet att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler på grundval av Kütahya Porselens uppgifter noterade kommissionen att ingen ny bevisning som skulle motsäga slutsatserna i skälen 87 och 92 inkommit. Påståendet avvisades därför.

(108) Hunan Huazhi Group hävdade dessutom att kommissionen visserligen hade justerat de turkiska uppgifterna och lämnat motiveringar, men att den inte i tillräcklig utsträckning beaktade följande kritiska metodologiska brister: 1) Det saknades en kvantitativ analys av hur den extrema inflationen orsakade snedvridningar i redovisningen. 2) Kommissionen förklarade inte hur dess justeringar motverkade eller neutraliserade dessa systemiska snedvridningar på ett effektivt sätt. 3) Kommissionen kom inte med några lämpliga bevis eller känslighetsanalyser för att bedöma den praktiska genomförbarheten, begränsningarna av eller efterlevnaden av standarder som IAS 29 för redovisningsjusteringar i ekonomier med hög inflation.

(109) Kommissionen ansåg att metoden beskrivits utförligt i den första och den andra noteringen om källorna, vilka var tillgängliga för alla parter i de öppna ärendehandlingarna och på vilka Hunan Huazhi inte hade lämnat några synpunkter. Kommissionen påpekade att den till följd av en synpunkt från Hunan Hualian i detalj hade beskrivit den metod som använts för att konstruera försäljnings- och administrationskostnaderna, andra allmänna kostnaderna samt vinstmarginalerna för undersökningsperioden. Dessutom beskrevs metoden som kommissionen använt i bilaga III till båda noteringarna, där de justeringar som införts för att säkerställa uppgifternas jämförbarhet och minimera snedvridningar av systemet angavs och förklarades.

(110) Kommissionen fastställde att hänvisningen till IAS 29 inte var relevant i detta fall. Detta beror på att IAS 29 specifikt behandlar analysen av historiska finansiella uppgifter i samband med hyperinflation, medan fastställandet av vissa referensvärden baseras på uppgifter som härrör från en kort, begränsad tidsram. Kommissionen avvisade därför påståendet eftersom det inte är förenligt med tillämpningsområdet för eller syftet med IAS 29.

(111) CCCLA, Fun Lin Wah Group, Hunan Huazhi Group och flera icke-närstående importörer hävdade att Thailand, även med en hög andel råvaror från Kina, har stabilare ekonomiska förhållanden och en representativ marknadsdynamik och därför skulle fungera som ett lämpligare och mer trovärdigt alternativ för referensvärden. Hunan Huazhi Group hävdade dessutom att Thailands import inte borde avvisas som icke-representativ eftersom priserna för Thailands import överensstämmer med priserna för Turkiets och Brasiliens import. Eftersom det inte finns några betydande prisskillnader mellan dessa länder bör Thailand – som erbjuder motsvarande eller högre representativitet – föredras framför Turkiet som referensvärde, eftersom landet saknar de systemiska snedvridningar (t.ex. hög inflation) som undergräver Turkiets tillförlitlighet. Det centrala påståendet är att om importpriserna anpassas är Thailands allmänna lämplighet som representativt land (ekonomiskt stabilt, mindre snedvridet) logiskt sett större än Turkiets brister. En importör kritiserade dessutom att Thailand uteslöts enbart på grundval av iakttagelsen att en betydande andel av råvarorna har sitt ursprung i Kina.

(112) Såsom anges i svaret på skäl 81, där Hunan Hualian Group kommer med ett liknande påstående om kommissionens beslut att bortse från Thailand på grundval av dess importvolym från Kina, godtog kommissionen detta argument. I skäl 85 förklarar kommissionen dock att källorna till information om tillverkningskostnader och finansiell information ansågs vara sämre än i Turkiet, där uppgifterna var mer detaljerade och möjliggjorde en mer representativ analys. Efter att ha behandlat påståendena om Turkiets ”systemiska snedvridningar” i skäl 103, och eftersom inga nya argument i detta avseende framfördes, avvisades påståendet.

(113) En importör föreslog att kommissionen borde ha analyserat Bangladesh som ett potentiellt representativt land. En annan importör föreslog att man skulle använda en kombination av uppgifter från två eller flera övre medelinkomst-producenter, såsom Brasilien, Thailand och Turkiet. Enligt importören skulle detta tillvägagångssätt göra det möjligt att minska inflytandet av landsspecifika snedvridningar och ge en mer balanserad bild av icke snedvridna kostnader.

(114) Kommissionen erinrade parterna om att enligt artikel 2.6a a i grundförordningen måste det representativa landet väljas ut bland länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med den som den berörda produkten har sitt ursprung i. I detta syfte noterade kommissionen att Bangladesh på grundval av Världsbankens uppgifter inte klassificeras som ett land vars bruttonationalinkomst är jämförbar med Kinas. När det gäller förslaget att kombinera referenspriser ansåg kommissionen att det inte var lämpligt att kombinera information från de tre länderna, med tanke på skillnaderna i statistisk rapportering om referenspriser för energi och arbetskraft mellan länderna. Påståendet avvisades därför.

(115) Många importörer hävdade att det normalvärde som baseras på referenspriserna i Turkiet inte på ett korrekt sätt återspeglar de europeiska producenternas ekonomiska struktur, de faktiska marknadsvillkoren eller de priser som är godtagbara för slutkunderna.

(116) Kommissionen förklarade att det normalvärde som konstruerats utifrån dessa referensvärden används för att approximera ett inhemskt fritt marknadspris på den undersökta produkten i Kina och därför inte har något förhållande till de europeiska marknadsvillkoren eller slutkonsumenterna i EU.

3.2.6 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(117) I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder i produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda de uppgifter som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut och tillsynsmyndighet för energimarknaden för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi, samt den information som offentliggjorts av investeringskontoret för vatten vid Republiken Turkiets presidentkansli.

(118) I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara betydelsen av några av dessa råvaror för de sammanlagda produktionskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

3.2.6.1 Produktionsfaktorer

(119) Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell

Produktionsfaktorer för de undersökta bords- och köksartiklarna av keramiskt material

Produktionsfaktor

Varukod

Icke snedvridet värde

Måttenhet

Råvaror

Kvartssand, naturlig

250510

0,41 CNY/kg

kg

Kaolin och andra kaolinartade leror

2507 00 20 00 11,

2507 00 20 00 18,

2507 00 80 00 11,

2507 00 80 00 12

1,73 CNY/kg

kg

Bentonit, såväl kalcinerad som icke-kalcinerad

2508 10 00 00 11,

2508 10 00 00 12

2,74 CNY/kg

kg

Ball clay (lera)

2508 40

1,43 CNY/kg

kg

Andra kalciumfosfater

2835 26 (33)

10,08 CNY/kg

kg

Gipsmaterial för formar

2520 20 00 10,

2520 20 00 90 19

4,62 CNY/kg

kg

Fältspat

2529 10 00 00 11,

2529 10 00 00 12,

2529 10 00 00 19

1,02 CNY/kg

kg

Mineraliska ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

2530 90 30,

2530 90 40,

2530 90 50,

2530 90 70

12,85 CNY/kg

kg

Zinkoxid, zinkperoxid

2817 00 00 10,

2817 00 00 90

22,60 CNY/kg

kg

Silikater; kommersiella silikater av alkalimetaller, andra än natriumsilikater

2839 90 00 10,

2839 90 00 20,

2839 90 00 90 12,

2839 90 00 90 13,

2839 90 00 90 15

8,82 CNY/kg

kg

Pigment och preparat på basis av titandioxid

3206 19

23,39 CNY/kg

kg

Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger och liknande preparat

3207 10

42,26 CNY/kg

kg

Glasyrmaterial

3207 20 10,

3207 20 90 00 11,

3207 20 90 00 19

12,98 CNY/kg

kg

Fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor

3207 40 40,

3207 40 85

9,36 CNY/kg

kg

Dekalkomanier, tryckta med preparat enligt nr 3207

4908 10

286,24 CNY/kg

kg

Bords- och köksartiklar; av porslin

6911 10 00 00 11,

6911 10 00 00 12,

6911 10 00 00 19

41,01 CNY/kg

kg

Pulver av aluminium, med annan än bladstruktur

7603 10

29,47 CNY/kg

kg

Förbrukningsvaror

Arbetskraft

Arbetskraftskostnader i tillverkningssektorn

74,92 CNY/timme

timme

Energi

Elektricitet

0,62–0,88 CNY/KwH (34)

kWh

Naturgas

2,86 CNY/m3

m3

LNG

4,07 CNY/m3

m3

Vatten

1,66 CNY/m3

m3

(120) Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. Metoden för att fastställa beloppet förklaras i skäl 149.

3.2.6.2 Råvaror

(121) För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (35). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skälen 58–70 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte fanns någon bevisning som visade att samma snedvridningar inte likaledes påverkar produkter avsedda för export, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(122) När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 118.

(123) Kommissionen uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter på de källor och den metod som använts för att fastställa det icke snedvridna priset på produktionsfaktorerna för den undersökta produkten.

(124) Hunan Hualian Group påpekade att kommissionen hade analyserat importkvantiteterna och priserna för produktionsfaktorerna i Turkiet på grundval av HS-nummer. Enligt denna exporterande producent borde kommissionen grunda sin analys på åttasiffriga KN-nummer, som omfattar en snävare och mer representativ uppsättning produkter än sexsiffriga HS-nummer.

(125) Kommissionen noterade att de kinesiska exporterande producenterna tillhandahöll åttasiffriga koder, men att dessa koder i själva verket motsvarar HS-nummer eftersom de två sista siffrorna var ”00” och därför inte gav mer information än ett HS-nummer. Dessutom är det endast möjligt att göra en jämförelse mellan Kina och Turkiet på HS-nummer-nivå.

(126) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Hunan Huazhi Group att kommissionens ersättningspriser för råvaror var kraftigt uppblåsta, ofta ”flera till flera dussin gånger högre än Hunan Huazhis faktiska kostnader”. Detta gäller särskilt lera – en insatsvara i stora volymer och med lågt värde som sällan importeras långa sträckor för bearbetning – som inte återspeglar det turkiska importpris som kommissionen tillämpat, eftersom den har liten betydelse för det material som faktiskt används i produktionen. Företaget uppmanade kommissionen att utföra sin prisanalys på åttasiffrig HS-nummernivå, vilket skulle ge en mer korrekt och representativ bedömning av materialkostnaderna.

(127) Kommissionen erinrade om att det, såsom anges i skäl 125, ansågs lämpligt att använda det sexsiffriga HS-numret under undersökningen, med beaktande av att 1) en stor andel av råvarorna huvudsakligen rapporterades på sexsiffrig nivå, vilket anges skäl i 125, och 2) såsom framgår av bilaga II till den första noteringen motsvarade den åttasiffriga varukoden för lera i Turkiet, dvs. 2508 40 00 , det sexsiffriga HS-numret 2508 40 , eftersom de två sista siffrorna var ”00”. En jämförelse på en mer detaljerad nivå skulle därför inte leda till en bättre representativitet. Såsom förklaras i avsnitt 3.2.1 ansåg kommissionen dessutom att priserna och kostnaderna i Kina inte var representativa för marknadsvillkoren och därför inte jämförbara med priserna i Turkiet. Eftersom den exporterande producenten inte tillhandahöll någon ytterligare materiell bevisning till stöd får påståendet avvisades det.

3.2.6.3 Arbetskraft

(128) Både i den första och den andra noteringen informerade kommissionen alla parter om att den hade för avsikt att använda de uppgifter som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut för den specifika tillverkningssektorn. Inga synpunkter inkom innan tidsfristen löpte ut.

(129) Efter att tidsfristen löpt ut lämnade Hunan Hualian Group synpunkter och begärde att kommissionen skulle beräkna referensvärdet för arbetskraft på grundval av tillgängliga uppgifter i Internationella arbetsorganisationens (ILO) databas. Företaget hävdade att ILO:s uppgifter uppdateras oftare än de officiella turkiska uppgifterna.

(130) Kommissionen avvisade detta påstående. Kommissionen menar att uppgifter från ILO endast är tillgängliga på årsbasis, vilket innebär att en uppskattning skulle behöva göras, medan uppgifter från Turkiets statistikinstitut är tillgängliga kvartalsvis och möjliggör en mer exakt beräkning för översynsperioden. Dessutom har ILO:s uppgifter en låg detaljnivå, eftersom man endast hänvisar till ”tillverkning” i allmänhet, medan Turkiets statistikbyrå tillhandahåller uppgifter för ”tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter”.

(131) I avsaknad av mer aktuella uppgifter använde kommissionen de uppgifter om arbetskraftskostnader som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut, särskilt de löner som rapporterats inom tillverkningssektorn för 2022 för näringsgren C.23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) enligt Nace rev. 2, som är den mest aktuella statistik som finns tillgänglig. Värdena har justerats för inflation med hjälp av det prisindex för producenter som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (36).

(132) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Hunan Huazhi Group påståendet från Hunan Hualian Group att industrin för bords- och köksartiklar av keramiskt material är arbetsintensiv, där råvaror endast utgör en liten del av kostnaderna, och påpekade att kommissionens referensvärde för arbetskraftskostnader (74,92 renminbi yuan/timme) är flera gånger högre än Hunan Huazhi Groups faktiska kostnad. Hunan Huazhi Group ansåg att Turkiets löneuppgifter var otillförlitliga på grund av hög inflation, politiskt motiverade löneökningar och valutainstabilitet. Företaget hävdade vidare att de uppgifter som använts är från 2022 och inte återspeglar översynsperioden, inte ens efter en inflationsjustering. Hunan Huazhi Group uppmanade kommissionen att använda referensvärden för arbetskraftskostnader från ILO:s dataset för tillverkningssektorn för översynsperioden (enligt förslaget från Hunan Hualian Group), eller alternativt byta till lönekostnader i Thailand som referensvärde och använda de thailändska löneuppgifterna som lämnats av Hunan Hualian Group. Hunan Huazhi Group anser att detta tillvägagångssätt skulle säkerställa en rättvisare och mer korrekt bedömning av arbetskraftskostnaderna.

(133) Detta påstående stöddes av en icke-närstående importör, LPP SA, som kritiserade att de turkiska uppgifterna krävde omfattande inflationsjusteringar med hjälp av producentprisindex, vilket riskerar att förstärka kostnadssnedvridningarna. En annan importör, Club House NV, noterade att arbetskraftskostnaderna hade ökat betydligt jämfört med det referensvärde som fastställdes under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, där undersökningsperioden delvis överlappade med undersökningsperioden för det aktuella förfarandet.

(134) Såsom anges i skäl 103 ansåg kommissionen att referensvärdet för arbetskraft från Turkiet var tillräckligt tillförlitligt för att beaktas vid beräkningen av normalvärdet. När det gäller höjningen av referensvärdet för arbetskraftskostnader hänvisar kommissionen till bilaga II till den andra noteringen, som visar att höjningen beror på indexeringen av arbetskraftskostnader, enligt vad som rapporterats av Turkiets nationella statistikinstitut. Dessutom går det inte att dra någon meningsfull slutsats av jämförelsen med de inhemska priserna i Kina, med tanke på de betydande snedvridningarna på den kinesiska marknaden, såsom förklaras i avsnitt 3.2.1. Påståendet avvisades därför.

3.2.6.4 Elektricitet

(135) Kommissionen använde den elprisstatistik som Turkiets tillsynsmyndighet för energimarknaden (37) offentliggör i sina regelbundna pressmeddelanden och som innehåller pristabeller baserade på industriella användares elräkningar. Statistiken offentliggörs kvartalsvis och gör det därmed möjligt att exakt täcka undersökningsperioden.

(136) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Hunan Hualian Group att kommissionen borde använda uppgifter från Eurostat i stället för uppgifter från Turkiets tillsynsmyndighet för energimarknaden. Parten hävdade att den turkiska myndigheten inte tillhandahåller energikostnader som är differentierade efter elförbrukningsnivåer, medan Eurostat tillhandahåller sådana uppgifter var sjätte månad.

(137) Kommissionen godtog påståendet och reviderade sina beräkningar på grundval av Eurostats rapport om elpriser för icke-hushållskonsumenter i Turkiet (38). Referenspriset för el fastställdes således enligt följande:

Förbrukningsklass

Icke snedvridet värde

Förbrukning under 20 MWh – intervall IA

0,88 CNY/kWh

Förbrukning från 20 MWh till 499 MWh – intervall IC

0,8 CNY/kWh

Förbrukning från 500 MWh till 1 999 MWh – intervall IC

0,74 CNY/kWh

Förbrukning från 2 000 MWh till 19 999 MWh – intervall ID

0,69 CNY/kWh

Förbrukning från 20 000 MWh till 69 999 MWh – intervall IE

0,65 CNY/kWh

Förbrukning från 70 000 MWh till 149 999 MWh – intervall IF

0,62 CNY/kWh

3.2.6.5 Naturgas

(138) Kommissionen använde det gaspris för industriella användare i Turkiet som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden i dess rapport om naturgasmarknadssektorn 2023 och 2024 (39). Kommissionen använde uppgifterna om gaspriserna inom industrin i motsvarande förbrukningsintervall i TRY/Sm3 för andra halvåret 2023 och första halvåret 2024.

3.2.6.6 Flytande naturgas (LNG)

(139) I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade sökanden att det referensvärde som fastställts på grundval av naturgaspriserna i Turkiet var baserat på det generiska priset för naturgas för industriell användning, snarare än på priset för LNG, som dominerar importen av naturgas i Kina och hade använts i andra undersökningar. Sökanden begärde därför att kommissionen skulle använda LNG-priset, eftersom det skulle vara mer representativt för situationen för exporterande producenter i Kina.

(140) Hunan Hualian Group höll inte med om att uppgifter om naturgaspriser i Turkiet är mer detaljerade och beräknas utan hänsyn till andra kostnader, såsom den särskilda konsumtionsskatten. Företaget hävdade dessutom att det skulle strida mot kommissionens etablerade praxis att skilja mellan rörledningsimporterad naturgas och LNG, och att det dessutom var omöjligt för företagen att veta från vilken gaskälla deras leverantörer köpte in gas.

(141) Sökanden betonade vidare att kommissionen borde använda referensvärdet för LNG i undersökningen, eftersom 1) de officiella uppgifterna om LNG-priser är mer detaljerade än uppgifterna om de generiska priserna för naturgas och skulle göra det möjligt att dra av den särskilda konsumtionsskatten, 2) det skulle vara förenligt med kommissionens praxis, och 3) Hunan Hualian Groups påstående att producenterna inte hade någon information om källan till den inköpta naturgasen ogiltigförklarades av att de själva påstod att Hunan Hualian Group i själva verket köpte gas som inte importerats som LNG.

(142) Hunan Hualian Group lämnade ytterligare synpunkter där de upprepade sina tidigare påståenden och noterade att endast 0,96 % av den naturgas som distribueras i Turkiet är LNG. Därför menade man att de LNG-priser som rapporterades i Turkiet inte var representativa. Hunan Hualian Group hävdade också att sökandens påstående att det var lämpligare att använda ett referensvärde baserat på LNG-priser än ett referensvärde baserat på naturgas via rörledning var bevis på att Turkiet inte var ett lämpligt representativt land.

(143) Kommissionen påminde båda parter om att enligt tribunalens rättspraxis kan en tidigare tillämpad administrativ praxis inte användas för att ifrågasätta lagenligheten i en rättslig tolkning och därmed relaterade beslut.

(144) Kommissionen undersökte Cerame Unies påstående om inköp av naturgas i Kina och konstaterade att LNG-importen under översynsperioden utgjorde omkring 58 % av all import av naturgas till Kina (40) samt att importen av gas via rörledning ökade (41). Å andra sidan noterade kommissionen under kontrollförfarandet att parterna till största del kände till vilken metod som använts för importen av den köpta naturgasen och att det därför var möjligt att göra åtskillnad mellan dem.

(145) Kommissionen ansåg att sökandens begäran om att LNG-priser skulle ses som ett lämpligare referensvärde inte berodde på att de tillgängliga uppgifterna i Turkiet inte var lämpliga, utan snarare på att LNG-priserna möjliggjorde en mer detaljerad bedömning av den kinesiska marknaden.

(146) Kommissionen beslutade därför att tillämpa de separata referensvärden för naturgas och LNG som rapporterats av företagen i urvalet och kontrollerats i deras lokaler.

(147) Kommissionen använde det försäljningspris för LNG i Turkiet som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden i dess publikation Natural Gas Market LNG/CNG Price Reports List (42). Kommissionen gjorde lämpliga justeringar för att konstruera referensvärdet efter avdrag för skatter.

3.2.6.7 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst

(148) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(149) Produktionsomkostnaderna för de exporterande producenter som ingick i urvalet uttrycktes som en procentandel av de faktiska tillverkningskostnaderna för dessa exporterande producenter. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(150) I den första noteringen om källorna informerade kommissionen alla parter om att den avsåg att använda de finansiella uppgifterna för Kütahya Porselen, som hämtats från dess offentligt tillgängliga räkenskaper, för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(151) Skrivfel som påpekats av berörda parter undersöktes, vilket resulterade i en reviderad marginal för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader på 36,25 % uttryckt i procent av kostnaden för sålda varor.

(152) Efter att noggrant ha beaktat alla synpunkter som mottagits valde kommissionen de finansiella uppgifterna från Kütahya Porselens lättillgängliga räkenskaper för undersökningsperioden för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(153) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter kritiserade CCCLA, Fun Lin Wah Group, Hunan Huazhi Group, Hunan Hualian Group och flera importörer beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst enbart på grundval av ett enda företags, Kütahya Porselens, räkenskaper. Producenterna ansåg att uppgifterna begränsades av företagets särdrag och inte kunde anses representera industrin.

(154) Hunan Huazhi Group begärde att kommissionen skulle ersätta uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst med mer representativa och rimliga uppgifter, eftersom uppgifterna från endast ett företag oundvikligen återspeglar företagsspecifika omständigheter som kanske inte råder på marknaden. Företaget hävdade att kommissionen inte lade fram någon bevisning för att detta enskilda företag skulle vara representativt för de turkiska exportinriktade, arbetsintensiva keramikproducenterna som helhet. Dessa siffror som visade höga kostnader och hög vinst blåste upp normalvärdet och förstorade på ett artificiellt sätt dumpningsmarginalen, i strid med antidumpningsinstrumentets grundläggande principer. Hunan Huazhi Group ansåg att om ett byte till Thailand skulle ske för det slutliga fastställandet borde de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinstmarginalerna från flera thailändska producenter användas.

(155) CCCLA och de exporterande producenterna Fun Lin Wah Group och flera icke-närstående importörer hävdade dessutom att Kütahya Porselen främst producerade högkvalitativa dekorativa keramiska produkter, vilka inte omfattas av undersökningen.

(156) Kommissionen noterade att användandet av Kütahya Porselens finansiella uppgifter meddelades i den första noteringen och att det ansågs vara representativt för produktionen av den berörda produkten, såsom förklaras i skälen 79–87. De berörda parterna lade inte fram någon konkret bevisning vares sig för att vinsten eller de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som härletts från Kütahya Porselen skulle leda till värden som inte var ”icke snedvridna och skäliga” i den mening som avses i artikel 2.6a a. Påståendet avvisades därför.

(157) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade en icke-närstående importör och Hunan Hualian Group att Kütahya Porselen inte bara är en tillverkare utan även driver ett omfattande detaljhandelsnät. Strukturen på Kütahya Porselens försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader skiljer sig i grunden från de strukturen hos de kinesiska producenterna, som inte bedriver detaljhandelsförsäljning direkt till konsumenter. Hunan Hualian hävdade vidare att tribunalen i Sinopec-domen hade understrukit behovet av att fastställa normalvärdet och exportpriset i samma handelsled för att säkerställa en rättvis och jämförbar analys. Importören begärde att provisionskostnader samt hyres- och reklamkostnader som inte uppkommit för kinesiska exportörer som säljer till importörer skulle undantas.

(158) Kommissionen umdersökte påståendet och drog slutsatsen att en eventuell minskning av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader skulle leda till en motsvarande ökning av vinstmarginalerna och därmed inte påverka beräkningen av dumpningsmarginalen. Påståendet styrktes inte heller, vilket framgår av analysen av de finansiella rapporterna. Kommissionen avvisade därför påståendet, eftersom det inte utgjorde någon giltig grund för att justera försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader.

(159) Dessutom hävdade de ovannämnda icke-närstående importörerna och Hunan Hualian Group att kommissionen borde utesluta intäkter från annan verksamhet och inkludera monetära förluster vid beräkningen av Kütahya Porselens vinstvärde.

(160) Kommissionen granskade påståendet och drog slutsatsen att inkomster från verksamhet som inte hör till kärnverksamheten bör undantas från beräkningarna av den totala vinsten. Detta undantag säkerställer att vinstmarginalen korrekt återspeglar lönsamheten för den undersökta produkten. Samma princip gäller för nettoförluster som inte rör produktionen och försäljningen av produkten i fråga och därför inte kan dras av från vinsten från försäljningen. Monetära förluster kategoriseras uttryckligen under ”Finansiella intäkter och kostnader” i resultaträkningen för den relevanta rapporteringsperioden, vanligtvis till följd av inflationsjusteringar. Även om detta bokförs som en förlust i resultaträkningen påverkar det i slutändan balansräkningen genom justeringar av balanserade vinstmedel.

(161) Det är viktigt att notera att det i resultaträkningen klargörs att monetära förluster är undantagna från beräkningarna av rörelsemarginalen. Detta mått är avgörande för att bedöma hur effektiv ett företags kärnverksamhet är när det gäller att generera vinst. Monetära förluster undantas från rörelseresultatet eftersom de till sin natur är poster som inte ingår i rörelseresultatet och som snarare härrör från externa faktorer (t.ex. valutafluktuationer, inflation) än från försäljning, produktion eller administrativ verksamhet. Denna åtskillnad säkerställer att rörelsemarginalen förblir en tillförlitlig indikator på verksamhetens effektivitet, oberoende av enstaka eller perifera finansiella händelser.

(162) I den turkiska skattelagstiftningen görs dessutom åtskillnad mellan standardkostnader för intäkternas förvärvande och de redovisningsjusteringar som krävs enligt IFRS/IAS. Den särskilda posten ”Vinst (förlust) på monetär nettoposition” som redovisas i finansiella rapporter enligt IFRS för att redovisa förlorad köpkraft behandlas inte som en ”ordinarie och nödvändig kostnad” i de turkiska skattemyndigheternas ögon och undantas därför vid fastställandet av det totala vinstvärdet eftersom det kan beräknas på grundval av Kütahya Porselens finansiella rapporter.

(163) Hunan Hualian Group kritiserade också det faktum att kommissionen verkade tona ned den turkiska hyperinflationens inverkan på kostnaderna för produktionsfaktorer och hävdade att en sådan inverkan endast neutraliseras på grund av att referensvärdena uttrycks i renminbi yuan. Samtidigt medger kommissionen dock att korrelationen mellan växelkurser och inflation inte är linjär. Den exporterande producenten kritiserade att den metod som användes för valutajustering inte fullt ut återspeglade inflationen i Turkiet, som ökade med 50 %, medan den turkiska liran endast skrevs ner med 18 % gentemot den kinesiska renminbi yuan. Såsom konstateras i skäl 103 fastställde kommissionen att hyperinflationen hade en begränsad inverkan på fastställandet av referensvärdena. Påståendet avvisades därför.

(164) En importör hävdade vidare att alla intäkter och utgifter som bokförts som ”valutakursvinster/förluster” borde undantas från Kütahya Porselens finansiella resultat, eftersom de återspeglar exportverksamhet utanför nivån fritt fabrik. Importören hävdade också att kommissionen vid rekonstruktionen av de finansiella uppgifterna för undersökningsperioden på ett inkonsekvent sätt hade jämfört siffror uttryckta i nominell turkisk lira för första halvåret 2023 och inflationsjusterade siffror för hela året 2023.

(165) Kommissionen noterade att även om valutakursvinster/förluster vittnar om internationella transaktioner är dessa transaktioner inte begränsade till exportförsäljning och skulle, åtminstone delvis, kunna motsvara internationell upphandlingspraxis. När det gäller kombinationen av nominella och inflationsanpassade siffror noterade kommissionen att oavsett vilken nivå de finansiella siffrorna rapporterades på gjordes jämförelsen mellan dem efter att de justerats till inflationsnivåerna i juni 2024, vilket innebar att de hamnade på samma jämförelsenivå. Kommissionen noterar dessutom att den finansiella rapporten för juni 2024 innehåller de inflationsjusterade värdena för juni 2023 ”för jämförelse”, vilket visar att jämförelsen mellan siffrorna efter inflationsjustering inte bara är matematiskt sund, utan även vanlig praxis. Dessa påståenden avvisades därför.

(166) På grundval av detta resonemang justerade kommissionen vinstmarginalen och uttryckte den som en procentandel av kostnaden för sålda varor (dvs. 19,8 %).

3.2.7 Beräkning

(167) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(168) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de exporterande producenter som ingick i urvalet. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.6.1.

(169) När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivningar (se skäl 149). De fastställdes på grundval av Kütahya Porselens finansiella rapporter för undersökningsperioden (se skäl 79).

(170) Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 36,25 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 20,42 %.

(171) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.3 Exportpris

(172) Exporten till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag som fungerade som handlare.

(173) För de exporterande producenter i urvalet som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

3.4 Jämförelse

(174) Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med det exportpris som de exporterande producenter som ingick i urvalet tillämpade i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

3.4.1 Justeringar av normalvärdet

(175) Såsom förklaras i skäl 171 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med användning av produktionskostnaderna och belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka hade justerats till det handelsledet.

3.4.2 Justeringar av exportpriset

(176) För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader.

(177) Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

3.5 Dumpningsmarginaler

(178) För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(179) På grundval av detta fastställs dumpningsmarginalerna uttryckta i procent av priset inklusive kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, till följande:

Exporterande producent/grupp

Slutgiltig dumpningsmarginal (%)

Fun Lin Wah Group

444,7

Hunan Hualian Group

80,9

Hunan Huazhi Group

226,7

Dumpningsmarginal för den enskilda enheten

138,28

3.6 De förändrade omständigheternas bestående karaktär enligt den partiella interimsöversynen

(180) I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen om de förändrade omständigheterna beträffande dumpningen var av bestående karaktär.

(181) Med tanke på de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja (se skäl 51), baserades slutsatserna i detta avsnitt på de uppgifter som var tillgängliga, nämligen den information som lämnades i begäran om översyn och den information som inhämtats under undersökningen.

(182) I begäran angav sökanden att de kinesiska lokala och kommunala myndigheterna nyligen gjort insatser för att främja en omfattande konsolidering av keramikindustrin, genom de klusterbaserade industriutvecklingsstrategierna. Kommissionen undersökte konsolideringen av keramikindustrin kring viktiga ledande stora företag som fick stöd av de kinesiska myndigheterna. Dessa kluster, som också kallas ”högteknologiska zoner” eller ”parker”, erbjuder gynnsamma villkor för resursorienterade och energiintensiva industrier och generösa incitament till företag som vill etablera sig där (43).

(183) De senaste planerna har inriktats på att optimera produktionsprocessen och industristrukturen genom att koncentrera industrin kring större konkurrenskraftiga flaggskeppsföretag. Stor vikt har lagts vid att ta fram nya patent och främja forsknings- och innovationsverksamhet inom dessa flaggskeppsföretag (44).

(184) Denna centrala strategi bekräftas i flera planeringsdokument om industrin för brukskeramik (45), som utfärdats på provins- och kommunnivå.

(185) I provinserna Guandong, Fujian och Hunan samt kommunen Liling finns bra exempel.

(186) År 2020 antog staden Chaozhou (provinsen Guangdong) en handlingsplan för att inrätta ett kluster för keramikindustrin till ett värde av hundra miljarder yuan, som inte bara innehåller detaljerade bestämmelser om uppskalning av regionens keramikindustri, utan även investeringsprogram avsedda att främja stordriftsfördelar:

— ”Göra en omfattande revidering av förteckningen över viktiga keramikföretag, inrätta en ram för företagsutveckling och ge väsentligt stöd i enlighet med politiken ”ett företag och en strategi”, samt stärka främjandet av centrala storskaliga företag, sammanslagningar och förvärv av företag, intensifiera utvecklingen av huvudkontorsekonomin, främja uppförandet av huvudkontorsbaser och sträva efter att stärka den övergripande konkurrenskraften” (46) […].

— ”Planera industriparkens positionering på ett vetenskapligt sätt och prioritera en positionering i keramikindustrins övre segment […] samt främja bildandet av en stor plattform för att locka och främja stora projekt” (47).

— ”På lämpligt sätt justera priserna på vatten, el och gas för företag och använda prispolitik för att hjälpa företag att minska produktionskostnaderna. Vägleda finansinstitut så att de optimerar och anpassar inriktningen på kapitalinvesteringar, utvidgar skaleffekten […] och tillhandahåller högkvalitativa finansiella produkter och tjänster för sammanslagning och förvärv av företag, resursintegrering i tidigare och senare led, kapitalökning och produktionsexpansion” (48).

(187) På liknande sätt innehåller 2022 års plan från Fujians provinsdepartement konkreta åtgärder för att stärka ledande och viktiga företag och sänka de fasta kostnaderna genom att öka produktionen:

— ”Undersöka inrättandet av Haisi Ceramics Innovation Pilot Zone, främja keramikindustrin så att dess värde överstiger 100 miljarder yuan så snart som möjligt, bli en viktig keramikproduktionsbas i landet med konkurrenskraftiga industrikluster […], stödja uppförandet av offentliga plattformar, t.ex. forsknings- och designcentrum för keramik, centrum för snabbsäkring, tryckerier, lerbearbetningscentrum och centraliserade upphandlings- och distributionscentrum för råvaror för att förbättra plattformarnas servicenivåer” (49).

(188) I planen beskrivs dessutom de lokala myndigheternas investeringsinsatser för att stödja viktiga företag med över 30 miljoner yuan mellan 2023 och 2025 (50).

(189) I Zhuzhou City (provinsen Hunan) inrättades 2023 ett industrikluster med namnet ”Liling Ceramic Industry Cluster” (51) för att främja tillväxten av stora för ändamålet upprättade högteknologiska keramikgrupper (52) (53).

(190) I enlighet med detta fick de kommunala myndigheterna i provinsen Hunan direktiv om att ”främja en kapacitetsökning, kvalitetsförbättring och effektivitetsförbättring inom industrin” genom ett flertal projekt, bland annat stöd till uppförande av nya anläggningar och andra sätt att utöka kapaciteten, i enlighet med vad som anges i första och andra uppsättningen nyckelprojekt för att utöka och uppgradera kapaciteten i industriföretag i provinsen Hunan (54).

(191) Inom ramen för denna strategi har de kinesiska myndigheternas omfattande statliga stöd lett till en långtgående omstrukturering av den kinesiska keramikindustrin, genom att sammanslagningar uppmuntrats och större aktörer blivit ännu större och produktivare.

(192) Kontrollen av de företag som ingick i urvalet gjorde det möjligt att tydligt påvisa denna dynamik, eftersom det framgick att regionala ledande företag som omnämns i de ovannämnda planerna och strategierna hade tagit över produktionskapaciteten från flera företag i samma industripark under de senaste åren.

(193) I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, som delvis överlappar den nuvarande översynsperioden, konstaterades att Kina hade en produktionskapacitet på 87 miljarder keramiska enheter 2023 och en outnyttjad kapacitet på 18,7 % (55), vilket visar på en stadig ökning sedan den senaste översynen.

(194) Den bevisning som framkommit belyser de kinesiska lokala och kommunala myndigheternas insatser för att främja en omfattande konsolidering av keramikindustrin, genom klusterbaserade industri- och utvecklingsstrategier kring ett flertal viktiga stora företag. I de planer som anges ovan identifierades och godkändes företag med regional ledarställning, en betydande FoU-avdelning och ett etablerat leverantörsnätverk, samt skapades förutsättningar för att de skulle kunna öka sin produktionskapacitet. Inom ramen för denna strategi har de kinesiska lokala myndigheterna med omfattande statligt stöd bidragit till en långtgående omstrukturering av den kinesiska keramikindustrin, genom att sammanslagningar uppmuntrats och större aktörer blivit ännu större och produktivare.

(195) Såsom framgår av myndigheternas strategier och de planeringsdokument som utfärdats på provins- och kommunnivå (se skälen 184–190), samt den information som framkommit vid kontrollen av de företag som ingår i urvalet, har den kinesiska industrin för bords- och köksartiklar av keramiskt material sedan den ursprungliga undersökningen dessutom omvandlats genom en progressiv industrikoncentration där fokus har legat på betydande investeringar i infrastruktur och forskning.

(196) Denna konsolidering är av en sådan omfattning att den är strukturell och oåterkallelig, och utgör en bestående förändring av industrins konfiguration och leveranskedjor. Den utgör därför en grundläggande och bestående förändring av omständigheterna som motiverar en ny undersökning av dumpningsmarginalerna.

(197) Dessutom visar den statistik över kinesisk export till unionen som lämnades i begäran om översyn att priserna sjunkit med omkring 15 % sedan 2019. Eftersom det i den nyligen genomförda översynen vid giltighetstidens utgång av åtgärderna konstaterades att de kinesiska priserna underskred unionsindustrins priser med mer än 38 %, skulle ytterligare potentiella prisfall till följd av omstruktureringen av sektorn och de stordriftsfördelar detta medför otvivelaktigt skada unionsindustrin.

(198) Mot bakgrund av ovanstående, och med tanke på omfattningen av den import som skedde till mycket låga dumpade priser under översynsperioden för den senaste översynen vid giltighetstidens utgång, drog kommissionen slutsatsen att kravet i artikel 11.3 i grundförordningen, dvs. att ”den gällande åtgärden inte längre är tillräcklig för att motverka […] dumpningen” är uppfyllt.

(199) Efter utlämnandet av uppgifter invände flera importörer mot slutsatserna om de strukturella förändringar av bestående karaktär som beskrivs ovan. De hävdade att prisminskningen för importen från Kina berodde på högre effektivitet och stordriftsfördelar och att priserna på insatsvaror återspeglar marknadsvillkoren. Flera andra importörer påstod till och med att trenden var den motsatta och hävdade att priserna förblev stabila eller ökade på grund av högre produktions- och logistikkostnader. Importörerna kritiserade också ändringen till en landsomfattande tull, och en importör hävdade att den kinesiska keramiksektorns strukturella egenskaper och de påstådda snedvridningarna redan har undersökts i tidigare översyner och begärde ytterligare information.

(200) Importörerna lade inte fram någon underbyggd bevisning till stöd för sina påståenden. De avvisades därför.

4. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

4.1 Tullarnas form och nivå

(201) På grundval av kommissionens slutsatser i denna partiella interimsöversyn som är begränsad till dumpning, enligt artikel 11.3 i grundförordningen och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör den antidumpningstull som införts på import av den berörda produkten med ursprung i Kina ändras.

4.1.1 Den praktiska genomförbarheten av individuella tullsatser

(202) Under undersökningens gång fann kommissionen betydande bevisning som gjorde att möjligheten att införa individuella tullsatser enligt artikel 9.5 i grundförordningen starkt kunde ifrågasättas.

(203) Först och främst visade analysen av de betydande snedvridningar som beskrivs i avsnitt 3.2.1 att de kinesiska myndigheterna noggrant övervakar keramiksektorn (se skälen 58–70).

(204) Stickprovsförfarandet visade tydligt att industrin för bords- och köksartiklar av keramiskt material i Kina är tätt sammanflätad, och ytterligare analyser belyste starka och komplexa kopplingar mellan producenter, handlare och offentliga myndigheter, som var strukturella i sektorn och inbäddade i leveranskedjorna i hela industrin.

(205) Under kontrollbesöken konstaterades att alla producenter i urvalet under översynsperioden hade köpt varor som omfattas av beskrivningen av den undersökta produkten från andra producenter och exporterat dem till unionsmarknaden. Detta stärker kommissionens bedömning att återförsäljning är ett vanligt exportmönster inom sektorn. Vid kontrollen konstaterades dessutom att alla producenter som ingick i urvalet också ägnade sig åt återförsäljning av produkter som tillverkats av andra företag för export, och att det i den leveranskedja som följde ingick ett eller flera mellanliggande led av icke-närstående handlare innan varorna anlände till unionen. I själva verket hade alla företag som kontrollerades vid något tillfälle underlåtit att tillhandahålla den uppsättning undertecknade försäkringar som krävs enligt bilagorna 2 och 3 till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2131.

(206) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Hunan Huazhi Group att även om företaget köpte produkter från andra tillverkare bedrev inte alla dessa export till EU. Företaget hävdade att kommissionen inte hade kontrollerat destinationsländerna för dessa inköp och felaktigt antagit att de avsåg EU-marknaden. Hunan Huazhi Group klargjorde dessutom att dess närstående handlare köpte varor från icke-samarbetsvilliga leverantörer som omfattades av tullsatsen för övriga företag och därmed avsändes utan undertecknade försäkringar (vilket endast krävs för samarbetsvilliga företag). Alla produkter som tillverkades av Hunan Huazhi Group självt och exporterades till EU innehöll de nödvändiga undertecknade försäkringarna, vilket bekräftades vid kontrollen. Kommissionen kan därför inte dra slutsatsen att ”alla företag underlät att lämna försäkringar”, och att det innebär att man bortse från dessa distinktioner och ger en felaktig bild av fakta.

(207) Kommissionen noterar att det faktum att inte all återförsäljning av den färdiga produkten var avsedd för unionsmarknaden inte motsäger förekomsten av denna praxis eller dess strukturella karaktär. När det gäller Hunan Huazhi Groups andra påstående medger kommissionen att den inte kontrollerade giltigheten hos de fakturor som undertecknats av den närstående handlaren Liling Leyi Home Trading om återförsäljning av bearbetade produkter som tillverkats av Hunan Huazhi Ceramics.

(208) De enskilda antidumpningstullsatserna var tillämpliga på de företag som anges i artikel 1.3 i genomförandeförordning (EU) 2019/2131 under översynsperioden på villkor att de uppvisade nämnda undertecknade försäkringar för medlemsstaternas tullmyndigheter. Med tanke på att producenterna använder sig av flera leverantörer anses inget system för uppvisande av handlingar vid unionens gräns vara tillräckligt effektivt i detta fall, oberoende av eventuella ytterligare krav som skulle kunna införas.

(209) Under 2019 inledde kommissionen dessutom en undersökning om kringgående och fann att handeln kanaliserades genom exporterande producenter med individuella (lägre) tullsatser. Till följd av denna undersökning infördes ett extra säkerhetslager för att företag ska kunna omfattas av en individuell tullsats. Den bevisning som inhämtades under undersökningen ger emellertid anledning att ifrågasätta huruvida de nu gällande kraven (se skäl 205) är lämpliga och ändamålsenliga.

(210) Fragmenteringen av den kinesiska industrin i kombination med strukturförändringarna efter den bestående konsolideringen gör att den nuvarande strategin, som riktar sig mot enskilda företag, är ohållbar på sikt. Detta framgår, å ena sidan, av det stora antalet kinesiska företag som började exportera och ansökte om status som ny exporterande producent för att beviljas en förmånligare tullsats, och, å andra sidan, av det stora antalet kinesiska företag med en individuell tullsats som inte har exporterat under översynsperioden (mer än 50 av 400 företag som beviljats en individuell tullsats), vilket tyder på att de kanske inte längre är verksamma.

(211) På grundval av ovanstående undersökningsresultat och överväganden drog kommissionen slutsatsen att det inte är praktiskt genomförbart att införa individuella tullsatser för denna särskilda sektor och produkt, och att det skulle äventyra åtgärdens effektivitet. En landsomfattande tullsats skulle vara lämpligare i det aktuella fallet i enlighet med artikel 9.5 andra stycket i grundförordningen.

(212) Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Hunan Hualian Group de rättsliga grunderna för tillämpningen av en landsomfattande tull. Hunan Hualian Group hävdade att artikel 9.5 i grundförordningen omfattar tre möjliga scenarier: 1) att det är omöjligt att beräkna individuella dumpningsmarginaler, i vilket fall det är motiverat att tillämpa en landsomfattande tull, 2) att det finns en enda ekonomisk enhet mellan producenter eller producenter och deras leverantörer, i vilket fall en enda tull kan tillämpas på alla företag som betraktas som en enda enhet, och 3) att det finns en enda ekonomisk enhet mellan producenter och staten, i vilket fall en enda tull kan tillämpas på dessa producenter.

(213) Hunan Hualian Group hävdade vidare att tillämpningen av en landsomfattande tull, i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen, är begränsad till situationer där det är ”inte är praktiskt genomförbart” att beräkna en individuell dumpningsmarginal för varje leverantör, oavsett hur effektivt (eller inte) de tillämpas. När individuella tullmarginaler beräknas måste därför en individuell tullsats tillämpas, i enlighet med rapporten från WTO:s överprövningsorgan i ärendet EG – fästdon (56). Eftersom Hunan Hualian Group hävdade att de skulle vara berättigade till en individuell tull som är lägre än 79 %, skulle tillämpningen av en landsomfattande tull vara diskriminerande för dem. Företaget hävdade dessutom att kommissionen inte kunde visa att Hunan Hualian Group, eller någon annan exporterande producent, borde betraktas som en enda enhet med staten eller med andra leverantörer. Hunan Hualian Group hävdade vidare att även om dessa kopplingar skulle bevisas, krävdes det enligt WTO:s rättspraxis (57) att om vissa exportörer är närstående och utgör en enda leverantör skulle kommissionen vara skyldig att fastställa en individuell dumpningsmarginal för den enda ekonomiska enheten i fråga som skulle baseras på varje enskild exportörs genomsnittliga exportpriser. Denna part hävdade också att om en landsomfattande tull skulle tillämpas i denna situation på grundval av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, skulle en sådan tull vara tillämplig i alla antidumpningsärenden som rör Kina.

(214) Dessutom förnekade Hunan Hualian Group all inblandning i kringgående och invände mot att kommissionen dragit slutsatser på grundval av en enda händelse, som inte var representativ för en avsiktlig och systematisk plan för att kringgå de befintliga åtgärderna. Sådana påstådda metoder utgör inte en grund för att tillämpa en landsomfattande tull, och förekomsten av kringgående som gör de gällande åtgärderna verkningslösa är inte heller en grund för tillämpning av en landsomfattande tull enligt artikel 9.5 i grundförordningen.

(215) Hunan Hualian Group noterade också att de skademarginaler som beräknats inom ramen för den ursprungliga undersökningen (AD586) fortfarande var giltiga och tillämpliga eftersom översynen var begränsad till en undersökning av dumpning. Följaktligen är kommissionens beslut att tillämpa en landsomfattande tull på 79 % i praktiken endast och uteslutande inriktat på Hunan Hualian Group, och det kommer endast och uteslutande att vara till skada för Hunan Hualian Group, eftersom Hunan Hualian Group är det enda företag som har en skademarginal på mindre än 79 % och därmed det enda företag som skulle omfattas av en individuell tull på mindre än 79 %. Av detta följer, enligt Hunan Hulian, att kommissionens förslag att införa en landsomfattande tull är både diskriminerande och grundlöst.

(216) Kommissionen erinrade om att, såsom Hunan Hualian Group korrekt angav, en av de relevanta faktorer som avses i artikel 9.5 i grundförordningen för att tillämpa en landsomfattande tull är ”statens kontroll eller väsentliga inflytande på prissättning och produktion eller leverantörslandets ekonomiska struktur”.

(217) Den nuvarande ordalydelsen i artikel 9.5 i grundförordningen infördes genom förordningen om ändring av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (58) i syfte att genomföra slutsatserna i WTO-rapporten i ärendet EG – fästdon. Såsom förklaras i skäl 4 i den ändringsförordningen beror bedömningen av huruvida fastställande av en enda dumpningsmarginal och en enda antidumpningstull för flera exportörer på förekomsten av förhållanden som tyder på att två eller flera exportörer, även om de är juridiskt åtskilda, står i ett sådant förhållande till varandra att de bör betraktas som en enda enhet. Sådana förhållanden kan exempelvis vara i) att det finns organisatoriska och strukturella kopplingar mellan exportörerna, såsom gemensam kontroll, gemensamt aktieinnehav eller gemensam företagsledning, ii) att det finns organisatoriska och strukturella kopplingar mellan staten och exportörerna, såsom gemensam kontroll, gemensamt aktieinnehav eller gemensam företagsledning, iii) att staten har kontroll eller väsentligt inflytande över prissättning och produktion, samt leverantörslandets ekonomiska struktur såsom anges i artikel 9.5 i grundförordningen.

(218) Inledningsvis noterade kommissionen att de flesta av de argument som framförts av Hunan Hualian Group bygger på selektiva citat från överprövningsorganets rapport i ärendet EG – fästdon, och helt bortser från att detta på ett snabbt och fullständigt vis har genomförts i grundförordningen och har efterlevts fullt ut sedan dess. Hunan Hualian Group underlät att nämna att det i överprövningsorganets rapport i ärendet EG – fästdon också fastställdes att en undersökande myndighet kan behöva ta hänsyn till andra faktorer och faktisk bevisning än de som fastställer en företags- eller affärsförbindelse vid bedömningen av om staten och ett antal exportörer är en enda enhet och att staten således är källan till prisdiskriminering. Det kan till exempel gälla bevis för statlig kontroll eller instruktioner eller väsentligt inflytande på vissa exportörers beteende när det gäller prissättning och produktion. Dessutom kan en WTO-medlems ekonomiska struktur användas som bevisning inför en undersökande myndighet för att avgöra om staten och ett antal exportörer eller producenter som är föremål för en undersökning är tillräckligt närstående för att utgöra en enda enhet, så att en enda marginal bör beräknas och en enda tull införas för dem (59). Dessa kriterier skulle kunna visa att staten, även i avsaknad av formella strukturella band mellan staten och specifika exportörer, faktiskt bestämmer och i väsentlig grad påverkar priser och produktion och att exportörer eller producenter som är föremål för en undersökning är tillräckligt närstående för att utgöra en enda enhet. I överprövningsorganets rapport anges också tydligt att om staten instruerar eller väsentligt påverkar flera exportörers beteende i fråga om priser och produktion, kan de i praktiken betraktas som en enda exportör i den mening som avses i antidumpningsavtalet och en enda marginal och tull kan tilldelas denna enskilda exportör (60).

(219) I det aktuella fallet, och såsom förklaras i avsnitt 3.2.1 i samband med analysen av betydande snedvridningar och i skäl 194, bekräftade undersökningen genom en mängd bevis att de kinesiska myndigheterna utövar kontroll och väsentligt inflytande över keramiksektorn samt att det finns ett genomgripande statligt inflytande över denna sektors ekonomiska struktur. Såsom förklaras i skäl 70 drog kommissionen slutsatsen att det inom keramiksektorn är så att de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande äger en betydande andel av företagen (61), utan också kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen (62). All denna bevisning är relevant även i samband med analysen enligt artikel 9.5 i grundförordningen för att införa en landsomfattande tull, eftersom den redan tydligt visar hur de kinesiska myndigheterna kontrollerar och väsentligt påverkar prissättningen och produktionen inom sektorn för bords- och köksartiklar och hur denna sektors ekonomiska struktur påverkas av all politik och alla planer som genomförs av de kinesiska myndigheterna. I motsats till vad Hunan Hualian Group hävdar grundade kommissionen sig på all denna bevisning för att underbygga sin slutsats, vilket också anges i skälen 203–204.

(220) Dessutom underlåter Hunan Hualian Group att erkänna och ta upp den senaste politiska utvecklingen som visar hur genomgripande det statliga inflytandet är på de olika förvaltningsnivåerna (dvs. nationell nivå och provinsnivå) i keramiksektorn. Bevisningen i avsnitt 3.6 visar att de kinesiska myndigheternas senaste strategi, bland annat att konsolidera sektorn genom att skapa nationella mästare, skala upp produktionen och kapaciteten och tillhandahålla finansiering för att genomföra denna strategi, har konstaterats ha en omedelbar inverkan på företagen i urvalet.

(221) Kommissionen noterade specifikt när det gäller Hunan Hualian Group att gruppen uttryckligen ingick i och namngavs i förteckningen över stödmottagare för ”Nyckelprojekt för att utöka och uppgradera kapaciteten i industriföretag i provinsen Hunan” som nämns i skäl 190 ovan. Dessutom uppmanas de stödmottagande företag som förtecknas i denna plan (dvs. även Hunan Hualian Group) att följa kraven i tillkännagivandet om utgivning av ”Andra uppsättningen nyckelprojekt för att utöka och uppgradera kapaciteten i industriföretag i provinsen Hunan (Xiang Gongxin Investment [2023] nr 429 (63)) och omedelbart genomdriva de effektivitetsvinster som regeringen eftersträvar.

(222) Hunan Hualian Group lade inte fram någon bevisning som motsäger alla dessa undersökningsresultat och den underliggande bevisningen, och har inte visat att den inte är påverkad av eller är föremål för sådan kontroll eller sådant väsentligt inflytande från de kinesiska myndigheternas sida. Följaktligen fanns det inga skäl att behandla Hunan Hualian Group annorlunda än någon annan exporterande producent av bords- och köksartiklar i Kina. Sammanfattningsvis leder den samlade bevisningen för den kinesiska statens kontroll eller väsentliga inflytande när det gäller prissättning och produktion inom sektorn för bords- och köksartiklar av keramiskt material samt de kinesiska myndigheternas ekonomiska struktur och politik inom samma sektor till slutsatsen att det är lämpligt att tillämpa en landsomfattande tull i det aktuella fallet. Därför avvisades argumenten.

(223) När det gäller Hunan Hualian Groups påståenden att gruppen inte befanns kringgå den landsomfattande tullsatsen och att det på grundval av bedömningen av betydande snedvridningar borde tillämpas en landsomfattande tull i alla antidumpningsundersökningar avseende Kina, höll kommissionen inte med. Kommissionen noterade att dess beslut att införa en landsomfattande tull i detta fall grundades på alla de faktorer som förklaras i denna förordning och som visar på de kinesiska myndigheternas kontroll och väsentliga inflytande över keramiksektorn, inbegripet prissättning och produktion, samt på landets särskilda ekonomiska struktur till följd av de kinesiska myndigheternas politik och inflytande. Denna slutsats grundades inte bara på bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar i avsnitt 3.2.1, utan på ett antal andra relevanta faktorer som anges i skälen 205 och 208–211, vilka är utmärkande för den specifika produkt och sektor som är föremål för denna undersökning och som kanske inte alla särskilt påverkar Hunan Hualian Group, samtidigt som de fortfarande är relevanta för det landsomfattande undersökningsresultatet. Dessa faktorer omfattar det särskilda ingripandet från de kinesiska myndigheterna, liksom den särskilda karaktären hos sektorn för bords- och köksartiklar av keramiskt material, vilken är extremt fragmenterad och för närvarande omfattas av de kinesiska myndigheternas politik för konsolidering, att exporterande producenter återexporterar produkter till EU som köpts av andra producenter, det stora antalet nya exporterande producenter och det tidigare kringgåendet. På grundval av detta avvisade kommissionen de argument som Hunan Hualian Groups lade fram.

(224) När det gäller Hunan Hualian Groups påstående baserat på rättspraxis från WTO-ärendet EG – fästdon om att när en individuell dumpningsmarginal har beräknats kan en enda tull tillämpas på olika leverantörer som utgör en enda exportör och att den enda tullen bör baseras på varje enskild exportörs genomsnittliga exportpriser, höll kommissionen inte med om detta. För det första erinrade kommissionen om att den landsomfattande tull som fastställdes i denna undersökning baserades på skademarginalen och inte på dumpningsmarginalen, såsom förklaras i avsnitt 4.1.2, eftersom den förstnämnda var lägre än dumpningsmarginalen. Dessutom, såsom anges i avsnitt 3.5, ansågs den genomsnittliga dumpningsmarginal som återspeglade exportpriserna för de tre producenter som ingick i urvalet vara representativ för den enda enheten och uppgick till 138,2 %, dvs. över den nya tillämpliga landsomfattande tullen på 79 %. Kommissionen fastställde i själva verket inte individuella dumpningsmarginaler, utan fastställde först mellanliggande marginaler för varje exporterande producent i urvalet som ansågs vara representativa för den enda enheten. Detta var ett nödvändigt mellansteg på grundval av vilket kommissionen sedan beräknade dumpningsmarginalen för den enda enheten. Dessa påståenden avvisades därför.

4.1.2 Åtgärdernas nivå

(225) Antidumpningsåtgärder bör införas för import av produkter med ursprung i berörda länder i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde de målprisunderskridandemarginaler som fastställdes i den ursprungliga undersökningen och de dumpningsmarginaler som fastställdes i skäl 179 ovan. Eftersom den dumpningsmarginal som konstaterats i denna översyn är högre än den målprisunderskridandemarginal som fastställdes i den ursprungliga undersökningen, ska den nya åtgärdsnivån baseras på den lägre av de två marginalerna, dvs. målprisunderskridandemarginalen.

(226) I detta syfte, och eftersom det inte var praktiskt genomförbart att tillämpa individuella tullar och alla individuella dumpningsmarginaler översteg skademarginalen, beslutade kommissionen att jämföra den landsomfattande dumpningsmarginal som fastställs i denna partiella interimsöversyn med den genomsnittliga skadenivån för urvalet i den ursprungliga undersökningen.

(227) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CCCLA och Fun Lin Wah Group att den skademarginal som fastställdes under den ursprungliga undersökningen inte längre var relevant för den nuvarande situationen. Båda parter ansåg att kommissionen borde göra en ny bedömning av skadenivån på grundval av de rådande omständigheterna under perioden för interimsöversynen för att säkerställa korrekthet och återspegla den faktiska marknadsdynamiken.

(228) CCCLA och Fun Lin Wah Group hävdade dessutom att den föreslagna nya antidumpningstullen innebär att samma tullsats tillämpas på alla företag i Kina, oavsett om de samarbetade i undersökningen eller inte. Fun Lin Wah Group hävdade att detta var orättvist mot samarbetsvilliga kinesiska företag, särskilt de som valts ut för stickprov (såsom Fun Lin Wah Group), och skulle kunna avskräcka från framtida samarbete i EU-undersökningar. Fun Lin Wah Group hävdade vidare att bristen på differentiering skulle kunna skada kommissionens förmåga att genomföra effektiva undersökningar i framtiden, och uppmanade kommissionen att a) erkänna det starka samarbetet från de deltagande företagen (särskilt de som ingick i urvalet), b) tillämpa olika tullsatser på grundval av samarbetsnivåer (lägre tullsatser för samarbetsvilliga företag) och c) erbjuda de företag som ingick i urvalet förmånligare tullsatser som belöning för deras samarbete.

(229) CCCLA och Fun Lin Wah Group hävdade att höjda antidumpningstullar i EU skulle skada EU-importörer, störa leveranskedjorna och orsaka ekonomiska förluster. Båda parter hävdade att de kinesiska industrierna och unionsindustrierna kompletterar varandra och inte konkurrerar, eftersom EU-producenterna fokuserar på högkvalitativa märkesprodukter, medan Kina levererar kostnadseffektiv keramik för massmarknaden. CCCLA och Fun Lin Wah Group hävdade vidare att högre tullar i slutändan skulle påverka konsumenterna och förvärra inflationen, och att den nuvarande operativa uppdelningen mellan kinesiska producenter och unionsimportörer var gynnsam och säkerställde produktkvalitet, kostnadseffektivitet och nöjda konsumenter. Parterna ansåg att de föreslagna tullarna hotar EU:s ekonomiska stabilitet, konsumenternas välfärd och de ömsesidigt fördelaktiga handelsförbindelserna mellan Kina och EU, vilket undergräver långsiktiga intressen.

(230) Efter utlämnandet av uppgifter lämnade ett stort antal icke-närstående importörer synpunkter på undersökningen, i linje med synpunkterna från CCCLA och Fun Lin Wah Group.

(231) Importörerna hävdade vidare att den höjda tullen kommer att leda till ökade kostnader för importörerna och ökade priser för konsumenter och sektorer i senare led, vilket kommer att leda till betydande ekonomiska förluster och förluster av arbetstillfällen samt konkurser. Importörerna kritiserade att särskilt små och medelstora företag kommer att påverkas.

(232) Importörerna hävdade att den europeiska industriella kapaciteten inte kan ersätta de kinesiska importvolymerna, vilket följaktligen skulle leda till försörjningsavbrott och försörjningsbrist. Flera importörer ansåg att Turkiet var olämpligt som alternativ produktionsplats på grund av landets bristande teknisk kapacitet att följa de europeiska standarderna. En importör hävdade att åtgärden skulle leda till att produktionen skulle omledas till andra tredjeländer, såsom Vietnam, Bangladesh eller Turkiet. Importörerna kritiserade också att konsumenterna på grund av stigande detaljhandelspriser i allt högre grad kan handla direkt från Kina genom inköpskanaler som Temu. I flera inlagor hävdades också att de ändrade åtgärderna skulle påverka miljön, eftersom konsumenterna skulle börja använda bordsartiklar av plast.

(233) Flera importörer menade att en schablontull inte skulle återspegla mångfalden på marknaden och befarade att den skulle kunna eliminera hela produktkategorier och leda till bristande konkurrens och prisökningar för producenter i EU och tredjeländer. Vissa importörer ansåg att det var osannolikt att en höjning av antidumpningstullen skulle återuppliva EU:s keramikproduktion, och hänvisade till strukturella och långsiktiga utmaningar såsom förändrade konsumentvanor, demografiska trender eller högre energi-, miljö- och arbetskraftskostnader.

(234) Flera importörer efterlyste också ett övergångsarrangemang för befintliga långsiktiga avtal som är föremål för sanktioner på grund av uteblivna eller försenade leveranser, har fasta leveransvillkor och inte tillåter prisjusteringar i avtalet.

(235) Holst Porzellan hävdade att den dubbla undersökning som översynen vid giltighetstidens utgång och interimsöversynen utgjorde var en överträdelse av artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med hänvisning till slutsatserna om skada i översynen vid giltighetstidens utgång. Flera importörer hävdade att det i interimsöversynen borde ha hänvisats till resultaten av översynen vid giltighetstidens utgång som bekräftade att unionsproducenterna hade lidit skada på grund av en prisunderskridandemarginal på 38 %, och kritiserade att tullen höjdes till 79 % genom interimsöversynen.

(236) När det gäller ovanstående påståenden vill kommissionen påminna om att interimsöversynen är begränsad till dumpning. Analysen av skada och unionens intresse omfattas därför inte av undersökningen. Dessutom samarbetade ingen av de berörda parterna efter inledandet av undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Eftersom det inte heller lades fram någon väsentlig bevisning till stöd för påståendena avvisades de.

4.2 Slutgiltiga dumpningstullar

(237) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Dumpningsmarginal (%)

Skademarginal (%)

Slutgiltig antidumpningstull (%)

Landsomfattande dumpningsmarginal

138,28

79,0

79,0

(238) Den antidumpningstullsats som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av den här undersökningen. Den återspeglar därför den situation som konstaterades vid undersökningen. Denna landsomfattande tull som är tillämplig på alla företag är tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(239) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Hunan Huazhi Group och flera importörer att den föreslagna nivån på tullarna strider mot WTO:s proportionalitetsprincip. Europeiska kommissionens beslut att införa en enhetlig tull på 79 % för alla exportörer är oförenligt med denna princip, eftersom mindre restriktiva och lika effektiva alternativ fanns tillgängliga. Hunan Huazhi Group hävdade att tullsatsen på ett oproportionerligt sätt skulle skada industrier i senare led och slutkonsumenter – särskilt de som är beroende av bords- och köksartiklar av keramiskt material till överkomliga priser – och överskrida vad som är proportionerligt för att hantera den skada som dumpningen utgör. En sådan åtgärd riskerar att överkompensera för dumpning och orsaka onödig ekonomisk skada för sektorer och konsumenter. Därutöver begärde Hunan Huazhi Group att kommissionen skulle beräkna skademarginalen, införa tullar endast på den nivå som krävs för att undanröja skadan och säkerställa att tullarna inte är alltför höga. Detta skulle förhindra att EU:s producenter överbeskyddas och säkerställa rättvisa och proportionella åtgärder.

(240) Såsom anges i tillkännagivandet om inledande begränsades interimsöversynen till en undersökning av dumpning, och skademarginalen för detta förfarande är därför den som fastställs i förordningen om införande av de ursprungliga åtgärderna. Såsom förklaras i skäl 225 fastställdes tullen på grundval av den lägre av dumpnings- och skademarginalerna, i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen. Därför avvisades påståendet.

5. SLUTBESTÄMMELSER

(241) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (64) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(242) Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

Artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2025/1981 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

1. ”En slutgiltig antidumpningstull införs på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 6911 10 00 , ex 6912 00 21 , ex 6912 00 23 , ex 6912 00 25 och ex 6912 00 29 (Taric-nummer 6911 10 00 90, 6912 00 21 11, 6912 00 21 91, 6912 00 23 10, 6912 00 25 10 och 6912 00 29 10) och har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande tullsatser för den slutgiltiga antidumpningstullen skall tillämpas på nettopriset fritt vid unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1:

Ursprungsland

Slutgiltig antidumpningstull (%)

Folkrepubliken Kina

79,0

3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.”

Artikel 2 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 februari 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 1072/2012 av den 14 november 2012 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina, EUT L 318, 15.11.2012, s. 28, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1072/oj.

(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 131, 15.5.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/412/oj).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1932 av den 23 oktober 2017 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 273, 24.10.2017, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/1932/oj).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1198 av den 12 juli 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 189, 15.7.2019, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1198/oj), senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/571 av den 24 april 2020 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/1198 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2019/2131, och om återbetalning av inbetalda tullar (EUT L 132, 27.4.2020, s. 7), ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/571/oj.

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2131 av den 28 november 2019 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/1198 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 321, 12.12.2019, s. 139, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2131/oj).

(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1981 av den 7 oktober 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L, 2025/1981, 8.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1981/oj).

(8) EUT C, C/2024/7456, 19.12.2024. ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/7456/oj.

(9) Se noteringen i ärendehandlingarna om den offentliga versionen (Sn t25.002029).

(10) Notering till ärendehandlingarna av den 21 februari 2025, dokumentnummer t25.002338 (finns tillgänglig i de offentliga ärendehandlingarna).

(11) Dokumentnummer t25.008995.

(12) Notering till ärendehandlingarna av den 21 maj 2025, dokumentnummer t25.005523 (finns tillgänglig i de offentliga ärendehandlingarna).

(13) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2767.

(14) Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 117, 12.4.2017, s. 12).

(15) Kinas statsråd – vägledande yttranden från fem departement om att främja en högkvalitativ utveckling av den lätta industrin, finns på: https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-06/19/content_5696665.htm (hämtad den 16 oktober 2025) (inte översatt till svenska).

(16) Ministeriet för industri och informationsteknik – tolkning av arbetsplanen för en stabil tillväxt inom den lätta industrin (2023–2024), finns på: https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/202307/content_6895224.htm (senast hämtad den 16 oktober 2025) (inte översatt till svenska).

(17) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/493 av den 12 februari 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L, 2024/493, 13.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/493/oj).

(18) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skälen 99–137.

(19) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 104.

(20) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 135.

(21) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 108.

(22) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 127.

(23) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 128.

(24) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 129.

(25) Genomförandeförordning (EU) 2025/1981.

(26) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 10 april 2024, SWD(2024) 91 final (inte översatt till svenska).

(27) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.

(28) IAS 29 – Finansiell rapportering i hyperinflationsländer – ger vägledning för företag som är verksamma i ekonomier med hyperinflation. Standarden kräver att finansiella rapporter inflationsjusteras för att återge förändringar i den allmänna köpkraften i lokal valuta, eftersom historiska uppgifter kan vara missvisande under sådana omständigheter.

(29) Produktkatalog: Https://kurumsal.kutahyaporselen.com/en/products (inte översatt till svenska).

(30) Nace-kategori C234 omfattar följande underkategorier:

— C-2341 ”Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar”,

— C-2342 ”Tillverkning av keramiska sanitetsartiklar”.

(31)

World Economic Outlook (April 2025) - Inflation rate, average consumer prices (inte översatt till svenska).

(32) T.ex. dom av den 2 juli 2025, PT Permata Hijau Palm Oleo och PT Nubika Jaya/Europeiska kommissionen, mål T-187/23, ECLI:EU:T:2025:663, punkt 95.

(33) I den andra noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen varukoderna 2510 10 00 90 11 och 2510 10 00 9012 som lämpliga referensvärden för kalciumfosfater. Till följd av de kontrollerade uppgifter so m mottagits under kontrollbesöken hos de exporterande producenterna drog kommissionen slutsatsen att varukod 2835 26 var lämpligare.

(34) Den källa som används ger en rad referenspriser som beror på den totala elförbrukningen. Se Eurostat: Electricity prices for non-household consumers - bi-annual data. För mer detaljerade förklaringar, se skälen 130–131.

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.

(36) TÜİK - Veri Portalı (tuik.gov.tr) och TÜİK - Veri Portalı (tuik.gov.tr).

(37) https://www.epdk.gov.tr/Detay/Icerik/3-0-39/kurul-kararlari-.

(38) https://doi.org/10.2908/NRG_PC_205.

(39) EPDK | Enerji Piyasası Düzenleme Kurumu (inte översatt till svenska).

(40) https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=62804.

(41) https://www.spglobal.com/commodity-insights/en/news-research/latest-news/lng/022924-china-2024-lng-imports-expected-to-rise-81-on-year-to-77-mil-mt-cnpc-etri.

(42) EMRA | Energy Market Regulatory Authority.

(43) Think! Desk China Research and Consulting, Report Part 2, Development and Policy Guidance of the Chinese Daily-use Ceramics Industry, 12 januari 2024, s. 10 (inte översatt till svenska).

(44) Fujians provinsdepartement för industri och informationsteknik, Tillkännagivande från Fujians provinsdepartement för industri och informationsteknik och sju andra departement om flera åtgärder för att främja högkvalitativ utveckling av porslinsindustrin China White·Dehua Porcelain, 8 november 2022 (inte översatt till svenska).

(45) I officiell kinesisk statistik och officiella kinesiska dokument tas produktionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material ofta upp inom sektorn för ”brukskeramik”, som också omfattar andra keramiska artiklar för hushållsbruk.

(46) Chaozhous lokala myndigheter, Chaozhous handlingsplan för att inrätta ett kluster för keramikindustrin till ett värde av hundra miljarder, 5 augusti 2020, s. 6 (inte översatt till svenska).

(47) Ibid, s. 9.

(48) Ibid, s. 32.

(49) Fujians provinsdepartement för industri och informationsteknik, Tillkännagivande från Fujians provinsdepartement för industri och informationsteknik och sju andra departement om flera åtgärder för att främja högkvalitativ utveckling av porslinsindustrin China White·Dehua Porcelain, 8 november 2022, s. 1 (inte översatt till svenska).

(50) Ibid, s. 3.

(51) ST Daily, pressmeddelande, Fujian Dehua världens porslinshuvudstad: Intelligent tillverkning är framtiden och hela kedjan stöder en uppgradering av industrin, 22 november 2022, s. 1 (inte översatt till svenska).

(52) Hunans regering, pressmeddelande, ”Millennium Porcelain City” skapar ett kluster för keramikindustrin till ett värde av 100 miljarder dollar, 10 mars 2022 (inte översatt till svenska).

(53) Hunans regering, pressmeddelande, Hunan har fem nya industrikluster för små och medelstora företag, 19 oktober 2023 (inte översatt till svenska).

(54) Tillkännagivande om utgivning av ”Andra uppsättningen nyckelprojekt för att utöka och uppgradera kapaciteten i industriföretag i provinsen Hunan, Hunans provinsdepartement för industri och informationsteknik, gxt.hunan.gov.cn., 6 december 2023.

(55) Hangzhou Zhongjing Zhisheng Market Research – 2024 Report on Daily Ceramics Market in China, s. 32–36, som återfinns i bilaga 5 i den öppna begäran om översyn vid giltighetstiden utgång.

(56) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, EC – Fasteners (China), WT/DS397/AB/R, antagen den 28 juli 2011, punkt 339: när en individuell dumpningsmarginal har fastställts följer det av skyldigheten i artikel 9.2 första meningen att det lämpliga beloppet för den antidumpningstull som kan införas också måste vara individuellt.

(57) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, EC – Fasteners (China), WT/DS397/AB/R, antagen den 28 juli 2011, punkt 383: om det kan fastställas att vissa exportörer som är närstående utgör en enda leverantör, krävs det ändå att en individuell dumpningsmarginal fastställs för den enda enheten, vilken bör baseras på varje enskild exportörs genomsnittliga exportpriser, och att en motsvarande enda antidumpningstull införs.

(58) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 765/2012 av den 13 juni 2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 237, 3.9.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/765/oj).

(59) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, EC – Fasteners (China), WT/DS397/R, punkt 367.

(60) Rapport från WTO:s överprövningsorgan, EC – Fasteners (China), WT/DS397/R, punkt 376.

(61) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 104.

(62) Genomförandeförordning (EU) 2024/493, skäl 135.

(63) Tillkännagivande om utgivning av ”Andra uppsättningen nyckelprojekt för att utöka och uppgradera kapaciteten i industriföretag i provinsen Hunan, Hunans provinsdepartement för industri och informationsteknik, gxt.hunan.gov.cn., 6 december 2023.

(64) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/274/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)