Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/319 av den 12 februari 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av valin med ursprung i Folkrepubliken Kina
12 februari 2026
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 027b8737-087d-11f1-8870-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1 Inledande
- (1) Den 19 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen)
- (2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål
- 1.2 Registrering
- (3) Kommissionen gjorde import av valin med ursprung i
- 1.3 Provisoriska åtgärder
- (4) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll
- (5) Den 23 juli 2025 lämnade Bayannur Huaheng Biotechnology
- (6) Kommissionen konstaterade att påståendet i led ii var
- (7) Den 14 augusti 2025 införde kommissionen, genom kommissionens
- 1.4 Efterföljande förfarande
- (8) Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden
- (9) De parter som begärde att bli hörda gavs
- (10) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter registrerade sig
- (11) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter
- (12) Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste
- (13) De parter som begärde att bli hörda gavs
- 1.5 Stickprovsförfarande
- (14) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalet av icke-närstående
- (15) När det gäller urvalet av exporterande producenter hävdade
- (16) Kommissionen noterade att undersökningen bekräftade förekomsten av betydande
- (17) Klaganden upprepade också att CJS inte var representativt
- (18) Kommissionen hade redan avvisat en del av detta
- (19) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade klaganden
- (20) Kommissionen noterade att stickprovet, enligt artikel 17 i
- (21) Klaganden hävdade vidare att de samarbetsvilliga kinesiska exporterande
- (22) Klaganden tillhandahöll inte någon särskild metod för att
- (23) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande urvalet av
- 1.6 Enskild undersökning
- (24) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande enskild undersökning bekräftade
- 1.7 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
- (25) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter gjordes ett
- 1.8 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
- (26) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden
- 2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
- (27) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade Ajinomoto,
- (28) Ajinomoto motiverade sitt påstående med hänvisning till reglerna
- (29) Invändningen mot produktdefinitionen lämnades in först efter det
- (30) Under alla omständigheter noterade kommissionen för det första
- (31) Ajinomoto lade inte fram någon bevisning som skulle
- (32) Ajinomoto hävdade att valin av läkemedelskvalitet skulle ha
- (33) För det andra, såsom konstateras i skäl 32
- (34) För det tredje, när det gäller reglerna om
- (35) Enligt Ajinomoto har klaganden inte heller ansett att
- (36) Sammanfattningsvis avvisades importörens påståenden.
- (37) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande den undersökta
- (38) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Ajinomoto
- (39) Kommissionen bekräftade slutsatserna från sin bedömning och noterade
- (40) Uppgifterna om skillnaderna i produktionsprocessen, de påstådda särskilda
- (41) Argumentet att unionsindustrin inte skulle kunna producera valin
- (42) Kommissionen bekräftade därför slutsatserna från sin bedömning och
- 3. DUMPNING
- (43) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade de
- 3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
- (44) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förfarandet för fastställande
- 3.2 Normalvärde
- 3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar
- (45) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förekomsten av betydande
- 3.2.2 Representativt land
- (46) I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av
- (47) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter motsatte sig
- (48) Huaheng Group hävdade att produktion av en produkt
- (49) Kommissionen noterade att Huaheng Group bortsåg från det
- (50) Huaheng Group höll dessutom inte med kommissionen om
- (51) Huaheng Group påpekade att importvolymerna av majsstärkelse till
- (52) Kommissionen hade redan avvisat dessa påståenden i skäl
- (53) Huaheng Group hävdade dessutom att det var vilseledande
- (54) Kommissionen höll emellertid inte med om detta påstående
- (55) Huaheng Group ifrågasatte kommissionens tolkning i skäl 187
- (56) Den prisjämförelse som Huaheng Group gjorde var avsedd
- (57) Slutligen, om man följer kommissionens logik, dvs. att
- (58) Kommissionen behandlade och avvisade påståendet att importpriset på
- (59) I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av
- (60) Kommissionen noterade att man redan hade bekräftat att
- (61) När det gäller Ajinoriki Malaysia ifrågasatte Huaheng Group
- (62) Kommissionen noterade att det förändrade handelsmönster som konstaterades
- (63) När det gäller det faktum att Ajinoriki Malaysias
- (64) Kommissionen noterade att den skäliga vinsten för en
- (65) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (66) När det gäller den första och andra punkten
- (67) CJS hävdade efter det preliminära utlämnandet av uppgifter
- (68) Kommissionen ansåg att CJS inte lade fram tillräcklig
- (69) CJS hävdade vidare att importpriset på ättiksyra är
- (70) Kommissionen ansåg att CJS inte hade lagt fram
- (71) Klaganden hävdade att importen av kol till Colombia
- (72) Kommissionen noterade att klaganden inte underbyggde sitt påstående
- 3.2.2.1 Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter
- (73) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (74) Kommissionen konstaterade att Huaheng Groups påstående var spekulativt.
- (75) Huaheng Group invände mot kommissionens sätt att behandlade
- (76) Huaheng Groups påstående att importvolymen av majsstärkelse till
- (77) Huaheng Group invände också mot hur kommissionen, efter
- (78) Huaheng Groups påstående är till viss del inte
- (79) Huaheng Group hävdade vidare att kommissionen inte tog
- (80) Såsom anges i skäl 53 upprepade Huaheng Group
- (81) Vid en specifik jämförelse mellan andelen import av
- (82) Slutligen hävdade Huaheng Group att företaget, genom att
- (83) Kommissionen delade inte Huaheng Groups tolkning, dvs. att
- (84) Huaheng Group hävdade att kommissionen inte tog upp
- (85) I motsats till vad Huaheng Group hävdar beaktade
- (86) Huaheng Group hävdade vidare att dess påstående efter
- (87) I skäl 199 i förordningen om provisorisk tull
- (88) När det gäller kommissionens slutsatser i skäl 200
- (89) I skäl 200 i förordningen om provisorisk tull
- (90) Huaheng Group hävdade slutligen att kriteriet för att
- (91) Kommissionen noterade att det för Colombia fanns tillgängliga
- (92) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (93) Kommissionen noterade att antidumpningstullarna enbart har beräknats med
- (94) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter invände Huaheng
- (95) För det första hävdade Huaheng Group att kommissionen,
- (96) För det andra, när det gäller importen av
- (97) Såsom förklaras i skälen 98 och 99 höll
- (98) När det gäller det första påståendet ansåg kommissionen
- (99) När det gäller det andra påståendet påminde kommissionen
- (100) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande det representativa
- 3.2.3 Källor som använts för att fastställa kostnader och referensvärden
- (101) Närmare uppgifter om beräkningen av normalvärdet anges i
- (102) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade klaganden
- (103) Kommissionen bekräftade att de värden som användes i
- 3.2.3.1 Råvaror
- (104) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (105) Som produktionsfaktorer användes alla de insatsvaror som hade
- (106) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (107) Kommissionen höll med om att importvolymen av majsstärkelse
- (108) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde klaganden
- (109) Kommissionen förklarade i skälen 220, 222 och 230
- (110) Klaganden begärde också att kommissionen skulle klargöra skillnaden
- (111) Såsom anges i skäl 103 korrigerade kommissionen värdet
- (112) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte CJS
- (113) Vid tillämpningen av artikel 2.6a a i grundförordningen
- 3.2.3.2 Biprodukter
- (114) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter framförde CJS
- (115) Kommissionen avvisade detta påstående. Ytterligare detaljer om kommissionens
- (116) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade klaganden
- (117) Kommissionen bekräftade under kontrollbesöket på plats att proteinpulver
- (118) Dessutom ifrågasatte klaganden om grunden borde vara annorlunda
- 3.2.3.3 Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter
- (119) Huaheng Group hävdade att kommissionen inte hade behandlat
- (120) Kommissionen höll inte med om att påståendet inte
- (121) Eurolysine hävdade att det referensvärde för kol som
- (122) Kommissionen undersökte påståendet och noterade att de uppgifter
- (123) Eurolysine hävdade vidare att det referensvärde för vatten
- (124) Detta påstående grundades emellertid på uppgifter för en
- (125) Eurolysine hävdade också att kommissionens beräkning av elkostnaderna
- (126) Kommissionen undersökte påståendet och noterade att argumentet om
- (127) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande de källor
- 3.3 Exportpris
- (128) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CJS
- (129) Kommissionen noterade att kreditnotan avsåg en transaktion där
- (130) CJS hävdade också att den vinst som låg
- (131) Kommissionen avvisade detta påstående. Ytterligare detaljer om kommissionens
- (132) Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från två importörer
- (133) Efter en kontroll av företagets uppgifter fastställde kommissionen
- (134) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CJS
- (135) Kommissionen erinrade om de två uppgifterna i den
- (136) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CJS
- (137) Kommissionen noterade att den vinstmarginal som användes i
- (138) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande fastställandet av
- 3.4 Jämförelse
- (139) Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset på grundval av
- 3.4.1 Justeringar av normalvärdet
- (140) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CJS
- (141) I skäl 270 i förordningen om provisorisk tull
- (142) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 267–271
- 3.4.2 Justeringar av exportpriset
- (143) Såsom anges i skälen 272 och 273 i
- (144) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade CJS
- (145) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (146) Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull hävdade
- (147) Kommissionen ansåg inte att påståendet var motiverat. I
- (148) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CJS
- (149) Kommissionen analyserade noggrant CJS påståenden och konstaterade att
- (150) Undersökningen visade att CJS sålde till unionen genom
- (151) Av detta följer att jämförelsen mellan normalvärdet och
- (152) Mot bakgrund av ovanstående, och för att säkerställa
- (153) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CJS
- (154) Det är oomtvistat att CJS säljer till unionen
- (155) I CCCME-domen noterade tribunalen att ett normalvärde som
- (156) Det är svårt att påvisa en inverkan på
- (157) Tribunalen drog därefter slutsatsen att ”[v]id bedömningen av
- (158) Asymmetri mellan normalvärdet och exportpriset i samband med
- (159) Mot bakgrund av ovanstående noterade kommissionen att justeringen
- (160) CJS hävdade vidare att kommissionen bröt mot principen
- (161) Kommissionen avvisade detta påstående eftersom artikel 2.10 k
- (162) Slutligen, om kommissionen skulle bibehålla sin justering på
- (163) Kommissionen noterade att den vid beräkningen av justeringen
- (164) CJS hade även synpunkter på kvantifieringen av justeringen
- (165) Kommissionen konstaterade att detta påstående delvis var motiverat
- (166) CJS hade slutligen synpunkter på kvantifieringen av justeringen
- (167) Kommissionen avvisade detta påstående. Såsom förklaras i skälen
- (168) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (169) Kommissionen konstaterade att det var motiverat att justera
- (170) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng
- (171) I skäl 147 angav kommissionen skälen till att
- (172) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande justeringarna av
- 3.5 Dumpningsmarginaler
- (173) Såsom beskrivs i skälen 144–145 och 164–165 har
- (174) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av
- 4. SKADA
- 4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
- (175) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av unionsindustrin
- 4.2 Förbrukning i unionen
- (176) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen
- 4.3 Import från det berörda landet
- (177) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande importen från det
- 4.3.1 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
- (178) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- (179) Med beaktande av den korrigering av beräkningen som
- 4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation
- 4.4.1 Allmänna anmärkningar
- (180) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 4.4.2 Makroekonomiska indikatorer
- 4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
- (181) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande produktion, produktionskapacitet och
- 4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
- (182) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande försäljningsvolym och marknadsandel
- 4.4.2.3 Sysselsättning och produktivitet
- (183) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande sysselsättning och produktivitet
- 4.4.2.4 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
- (184) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande dumpningsmarginalens storlek och
- 4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer
- 4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
- (185) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande priser och faktorer
- 4.4.3.2 Arbetskraftskostnader
- (186) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande arbetskraftskostnader bekräftade kommissionen
- 4.4.3.3 Lagerhållning
- (187) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lagerhållning bekräftade kommissionen
- 4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
- (188) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lönsamhet, kassaflöde, investeringar,
- 4.5 Slutsats om skada
- (189) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit drog kommissionen, på
- 5. ORSAKSSAMBAND
- 5.1 Verkningar av den dumpade importen
- (190) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 5.2 Verkningar av andra faktorer
- 5.2.1 Import från tredjeländer
- (191) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
- (192) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 5.3 Slutsats om orsakssamband
- (193) Eftersom inga synpunkter inkommit drog kommissionen, på grundval
- 6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
- 6.1 Skademarginal
- (194) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- (195) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
- (196) Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar
- 7. UNIONENS INTRESSE
- 7.1 Unionsindustrins intresse
- (197) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 7.2 Icke-närstående importörers intresse
- (198) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 7.3 Användarnas intresse
- (199) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser
- 7.4 Slutsats om unionens intresse
- (200) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande unionens intresse bekräftade
- 8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
- 8.1 Slutgiltiga åtgärder
- (201) Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i
- (202) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser
- (203) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna
- (204) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser
- (205) För att minimera risken för kringgående på grund
- (206) Även om denna faktura är nödvändig för att
- (207) Om exporten från något av de företag som
- (208) För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör
- (209) Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten
- 8.2 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
- (210) Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och
- 8.3 Retroaktivt uttag
- (211) Såsom anges i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att
- (212) I undersökningens slutliga skede bedömdes de uppgifter som
- (213) Kommissionens analys visade inte någon ytterligare betydande ökning
- (214) På denna grund drog kommissionen slutsatsen att de
- (215) I sitt svar på det slutliga utlämnandet av
- (216) Vid fastställandet av importvolymen justerade kommissionen de uppgifter
- 9. SLUTBESTÄMMELSE
- (217) När ett belopp måste återbetalas till följd av
- (218) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är
Europeiska unionens officiella tidning
SV
L-serien
2026/319
13.2.2026
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/319
av den 12 februari 2026
om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av valin med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
(1) Den 19 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av valin med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).
(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 5 november 2024 av Eurolysine SAS (Eurolysine eller klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för valin i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.
1.2 Registrering
(3) Kommissionen gjorde import av valin med ursprung i Kina till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/326 (3) (förordningen om registrering).
1.3 Provisoriska åtgärder
(4) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll kommissionen den 17 juli 2025 parterna en sammanfattning av de föreslagna tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin. Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.
(5) Den 23 juli 2025 lämnade Bayannur Huaheng Biotechnology Co., Ltd (BHB, eller tillsammans med sina närstående företag Huaheng Group) in en skriftlig inlaga med sina synpunkter på de påstådda felen i beräkningen av den på företaget tillämpliga dumpningsmarginalen, och hävdade att kommissionen begick ett fel när den i) drog av bankavgifter två gånger, ii) endast beaktade enhetspriset för majsstärkelse i stället för de genomsnittliga enhetspriserna för majsstärkelse och proteinpulver i förhållande till uppjusteringen av referensvärdet för majsstärkelse vad gäller pålägget för icke-genmodifierad majs, och iii) använde försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på 23,3 % som omfattar ett belopp på 17 848 US-dollar för distributionskostnader, eftersom dessa distributionskostnader påstås ha dragits av från exportpriset.
(6) Kommissionen konstaterade att påståendet i led ii var motiverat och justerade därmed dumpningsmarginalen för Huaheng Group. Påståendet i led i avvisades i det preliminära skedet, men efter att ytterligare bevisning hade lagts fram och efter det preliminära utlämnandet av uppgifter omprövade kommissionen sin hållning, vilket framgår av skäl 145. Ett liknande påstående som i led iii, denna gång från CJ (Shenyang) Biotechnology Co., Ltd (CJS), avvisades i det preliminära skedet och därefter i skälen 140–141.
(7) Den 14 augusti 2025 införde kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1737 (4) (förordningen om provisorisk tull), provisoriska antidumpningstullar på import av valin med ursprung i Kina.
1.4 Efterföljande förfarande
(8) Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (det preliminära utlämnandet av uppgifter) lämnade klaganden och de två exporterande producenter som ingick i urvalet, CJS tillsammans med dess närstående företag samt Huaheng Group, skriftliga inlagor med synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull.
(9) De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Klaganden, CJS tillsammans med dess närstående företag och Huaheng Group hördes.
(10) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter registrerade sig det belgiska företaget Ajinomoto Omnichem (Ajinomoto), en närstående importör till den kinesiska icke-samarbetsvilliga exporterande producenten Shanghai Ajinomoto Amino Acid Co. Ltd, som berörd part och lämnade synpunkter på produktdefinitionen. Dessa synpunkter behandlas i skälen 27–37.
(11) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden. För att komma fram till de slutgiltiga avgörandena beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt.
(12) Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av valin med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Synpunkter mottogs från klaganden, Huaheng Group, CJS och Ajinomoto.
(13) De parter som begärde att bli hörda gavs även möjlighet till detta. Klaganden, Huaheng Group och CJS hördes.
1.5 Stickprovsförfarande
(14) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalet av icke-närstående importörer bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 8 i förordningen om provisorisk tull.
(15) När det gäller urvalet av exporterande producenter hävdade klaganden att uppgifterna från undersökningsperioden, som urvalet byggde på, inte på ett korrekt sätt återspeglade den marknadsdynamik som hade inletts före undersökningsperioden. Klaganden hävdade särskilt att CJS försäljningsvolym till unionen var extremt låg jämfört med CJS försäljning på den kinesiska marknaden. Eftersom dumpning bedöms utifrån skillnaden mellan exportpris och inhemskt pris hävdade klaganden att CJS följaktligen inte var representativt för marknadssituationen.
(16) Kommissionen noterade att undersökningen bekräftade förekomsten av betydande snedvridningar på marknaden för valin i Kina och att normalvärdet därför inte baseras på de exporterande producenternas inhemska försäljning. Såsom anges i skäl 10 i förordningen om provisorisk tull gjorde kommissionen ett urval av exporterande producenter, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen, på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, och i detta avseende var CJS representativt. Påståendet avvisades därför.
(17) Klaganden upprepade också att CJS inte var representativt eftersom det inte var ett kinesiskägt företag. Till stöd för detta påpekade klaganden att CJS var en av de klagande i Brasilien och Förenta staterna i de pågående antidumpningsundersökningarna om import av lysin från Kina.
(18) Kommissionen hade redan avvisat en del av detta påstående, dvs. att CJS var ett utländskt företag med verksamhet i Kina och därför inte bedrev verksamhet på samma villkor som kinesiskägda företag, i skäl 16 i förordningen om provisorisk tull, eftersom detta kriterium inte var relevant för ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen, där det anges att ett urval bör baseras på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. De berörda företagens roll i förhållande till andra produkter och inom andra jurisdiktioner är inte heller relevant. Påståendet avvisades därför.
(19) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade klaganden att CJS export till unionen har minskat dramatiskt till förmån för andra kinesiska exportörer, eftersom CJS valin är betydligt dyrare. Klaganden tillade att detta bekräftades av kommissionens slutsatser i skäl 133 när det gäller användningen av den icke-närstående importörens vinstmarginal (Quimidroga’s SA, Quimidroga), som inte ansågs vara representativ.
(20) Kommissionen noterade att stickprovet, enligt artikel 17 i grundförordningen, ska utföras på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs. På grundval av dessa uppgifter konstaterade kommissionen att stickprovet var representativt för exportförsäljningen av den berörda produkten under undersökningsperioden. Omständigheterna efter undersökningsperioden är inte relevanta för urvalet. På samma sätt var importpriset på valin inte relevant för urvalet, vilket baserades på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Detta påstående avvisades därför.
(21) Klaganden hävdade vidare att de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenter som inte ingick i urvalet på ett otillbörligt sätt kommer att gynnas av CJS låga dumpningsmarginal, eftersom den ingår i beräkningen av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de företag som ingick i urvalet, vilken även gäller för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Klaganden tillade att urvalets vägda genomsnittliga dumpningsmarginal inte skulle vara tillräcklig för att skydda unionsindustrin mot den dumpade importen. Klaganden ville därför att kommissionen skulle beräkna dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet på ett sätt som bättre skulle återspegla marknadssituationen och som skulle skydda unionsindustrin på ett effektivare sätt.
(22) Klaganden tillhandahöll inte någon särskild metod för att beräkna en dumpningsmarginal för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet. I artikel 9.6 i grundförordningen föreskrivs dessutom att när ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i den förordningen används, får den antidumpningstull som tillämpas på de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet ”inte överstiga den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för parterna i stickprovet”. På grundval av detta avvisades påståendet.
(23) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande urvalet av exporterande producenter bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 10–18 i förordningen om provisorisk tull.
1.6 Enskild undersökning
(24) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande enskild undersökning bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 19 i förordningen om provisorisk tull.
1.7 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
(25) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter gjordes ett kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen på plats hos den icke-närstående importör som lämnade ett fullständigt svar på frågeformuläret:
— Quimidroga SA, Barcelona, Spanien.
1.8 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(26) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 24 i förordningen om provisorisk tull.
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
(27) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade Ajinomoto, en närstående importör till en kinesisk icke-samarbetsvillig exporterande producent, synpunkter på produktdefinitionen och hävdade att valin som används för farmaceutiska ändamål (av läkemedelskvalitet) skulle ha andra grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och andra avsedda användningsområden, kvalitetsstandarder och distributionskanaler samt en annan grad av utbytbarhet än valin av livsmedels- och foderkvalitet och begärde att det skulle undantas från produktdefinitionen.
(28) Ajinomoto motiverade sitt påstående med hänvisning till reglerna om icke-förmånsberättigande ursprung för kapitel 29 som omfattar den berörda produkten, på grundval av vilka rening anses vara en väsentlig bearbetning av produkten. På grundval av detta, och eftersom valin av läkemedelskvalitet genomgår en sådan reningsprocess, hävdade Ajinomoto att det inte borde omfattas av produktdefinitionen.
(29) Invändningen mot produktdefinitionen lämnades in först efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts. Enligt tillkännagivandet om inledande bör emellertid eventuella synpunkter på produktdefinitionen lämnas in inom tio dagar efter det att denna undersökning har inletts. Invändningen inkom därmed för sent och kan därför inte längre beaktas i detta skede.
(30) Under alla omständigheter noterade kommissionen för det första att den i skäl 32 i förordningen om provisorisk tull drog slutsatsen att de olika kvaliteterna av valin fortfarande har liknande grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, eftersom samtliga består av samma molekyl och har samma grundläggande funktioner, dvs. att tillhandahålla mycket lättsmält valin till djur och människor, antingen i läkemedel, livsmedel (som kosttillskott) eller i foder. Dessutom tillverkas alla kvaliteter genom samma produktionsprocess, med olika grader av rening och utvinning. Alla kvaliteter av valin importeras enligt samma Taric-nummer.
(31) Ajinomoto lade inte fram någon bevisning som skulle ha motiverat påståendet att valin av läkemedelskvalitet har olika fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Ajinomoto bekräftade i själva verket att produkten kemiskt sett är densamma som valin av livsmedels- eller foderkvalitet och bygger på samma molekyl (L-valin). De påstått olika kvalitetsstandarderna för producenter av valin av läkemedelskvalitet ändrar inte heller produktens kemiska sammansättning.
(32) Ajinomoto hävdade att valin av läkemedelskvalitet skulle ha en mer kristallin pulverfärg på grund av företagets vidare bearbetning av valin av foderkvalitet. Kommissionen noterar emellertid att produkterna trots denna skillnad fortfarande är mycket lika varandra och att deras grundläggande egenskaper förblir desamma.
(33) För det andra, såsom konstateras i skäl 32 i förordningen om provisorisk tull, har produkten, även om kraven på renhet hos valin av läkemedelskvalitet är högre, fortfarande samma funktion, dvs. att tillhandahålla en essentiell aminosyra till djur och människor, antingen i läkemedel, i livsmedel (som kosttillskott) eller i foder.
(34) För det tredje, när det gäller reglerna om icke-förmånsberättigande ursprung för kapitel 29, bekräftade Ajinomoto själv att slutsatsen i skäl 32 i förordningen om provisorisk tull är tillämplig på valin av livsmedelskvalitet men inte bör tillämpas på valin av läkemedelskvalitet, på grund av den väsentliga bearbetning som görs vid rening av valin av foderkvalitet. De regler om icke-förmånsberättigande ursprung för kapitel 29 som importören hänvisar till omfattar emellertid inte bara bearbetning för farmaceutiska ändamål, utan även för ämnen av livsmedelskvalitet. Rening för farmaceutiska ändamål är därför en produktionsprocess i samma kategori som för produkter av livsmedelskvalitet.
(35) Enligt Ajinomoto har klaganden inte heller ansett att den berörda produkten omfattar valin av läkemedelskvalitet. Ajinomoto hävdar att valin av läkemedelskvalitet produceras i unionen av ett annat företag än klaganden. Eftersom klaganden hävdade att den stod för 100 % av valinproduktionen i unionen och inte kände till några andra producenter hävdade Ajinomoto att produkter av läkemedelskvalitet inte skulle omfattas av klagomålet. Kommissionen bekräftade sina slutsatser i skäl 33 i förordningen om provisorisk tull, nämligen att undersökningen har visat att Eurolysine, efter att ha erhållit relevanta tillstånd, skulle ha den tekniska förmågan att producera valin av alla kvaliteter. I produktbeskrivningen i klagomålet definierades produkten dessutom som en aminosyra med en kemisk sammansättning som omfattar valin av alla kvaliteter, inklusive av läkemedelskvalitet.
(36) Sammanfattningsvis avvisades importörens påståenden.
(37) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande den undersökta produkten, den berörda produkten och den likadana produkten bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 25–33 i förordningen om provisorisk tull.
(38) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Ajinomoto sina synpunkter från det preliminära skedet, vilka kommissionen redan har behandlat i skälen 27–36. Företaget hade synpunkter på prisskillnaden mellan valin av läkemedelskvalitet och valin av foderkvalitet och hävdade att priset på produkter av läkemedelskvalitet är betydligt högre, och att det följaktligen inte har visats att importen av valin av läkemedelskvalitet har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Företaget pekade också på skillnaderna i verksamhet mellan dess närstående producenter i Kina och unionsproducenterna. Ajinomoto hävdade att Eurolysine producerade den undersökta produkten, medan Shanghai Ajinomoto renar den till valin av läkemedelskvalitet, vilket är en helt annan process som inte kan utföras av klaganden. Företaget hävdade vidare att de två produkterna inte är avsedda för samma användare, eftersom valin av läkemedelskvalitet används för farmaceutiska ändamål, medan valin av foderkvalitet används för djurfoder. Det upprepade slutligen att valin av läkemedelskvalitet inte borde omfattas av klagomålet och därför inte heller av det aktuella förfarandet.
(39) Kommissionen bekräftade slutsatserna från sin bedömning och noterade att valin av läkemedelskvalitet, vilket även bekräftats av Ajinomoto, är en version av valin (dvs. den undersökta produkten) med en viss renhetsgrad. Prisskillnaden, det faktum att Ajinomoto utför en annan del av produktionsprocessen för den undersökta produkten och de olika avsedda användningsområdena utgör därmed inte en tillräcklig grund för att betrakta dem som olika produkter, vilket beskrivs närmare i skälen 27–36.
(40) Uppgifterna om skillnaderna i produktionsprocessen, de påstådda särskilda egenskaperna hos valin av läkemedelskvalitet och priserna kunde dessutom inte kontrolleras i samband med undersökningen, eftersom den kinesiska närstående producenten till Ajinomoto inte samarbetade under undersökningen och Ajinomoto valde att delta i undersökningen först efter införandet av de provisoriska åtgärderna. Företagets påståenden underbyggs inte heller av någon materiell bevisning. Kommissionen fastställde därför att alla typer av valin omfattas av definitionen av den undersökta produkten och därför vållade den skada som beskrivs i avsnitten 4 och 5 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen bedömde inverkan av all import av den berörda produkten på unionsindustrin, och avvisade därför Ajinomotos påstående.
(41) Argumentet att unionsindustrin inte skulle kunna producera valin av läkemedelskvalitet och att produkten inte omfattades av klagomålet har redan behandlats i skäl 35. Valin av läkemedelskvalitet nämndes dessutom särskilt i klagomålet som en del av produktdefinitionen. Slutligen bekräftade unionsindustrin att den kan producera valin för andra marknader än fodermarknaden och att de olika renhetsgraderna av valin har samma grundläggande funktioner, dvs att tillhandahålla valin för djur och människor. Dessa påståenden avvisades därför.
(42) Kommissionen bekräftade därför slutsatserna från sin bedömning och avvisade påståendet om att valin av läkemedelskvalitet borde undantas från produktdefinitionen.
3. DUMPNING
(43) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade de två exporterande producenter som ingick i urvalet, CJS och Huaheng Group, samt klaganden synpunkter.
3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
(44) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förfarandet för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 34–40 i förordningen om provisorisk tull.
3.2 Normalvärde
3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar
(45) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förekomsten av betydande snedvridningar i Kina bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 44–139 i förordningen om provisorisk tull.
3.2.2 Representativt land
(46) I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter ställde klaganden sig bakom kommissionens beslut att välja Colombia som representativt land.
(47) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter motsatte sig Huaheng Group kommissionens beslut att välja Colombia som representativt land. För det första vidhöll Huaheng Group att Indonesien var det lämpligaste representativa landet eftersom det var det enda land som i) producerade valin, ii) hade betydande icke snedvriden import av alla de viktigaste produktionsfaktorerna och iii) hade lättillgängliga finansiella uppgifter för hela undersökningsperioden. För det andra, om kommissionen inte väljer Indonesien, hävdade Huaheng Group att kommissionen borde återgå till Malaysia, som valdes ut som representativt land i den andra noteringen av den 4 juni 2025 om de källor som använts för att fastställa normalvärdet (den andra noteringen). För det tredje bör Colombia uteslutas på grund av snedvridningarna av de flesta av de viktigaste produktionsfaktorerna och bristen på tillgängliga finansiella uppgifter. Om kommissionen ändå väljer Colombia som representativt land önskade Huaheng Group emellertid att kommissionen skulle byta ut referensvärdet för majsstärkelse.
— Indonesien
(48) Huaheng Group hävdade att produktion av en produkt i samma allmänna kategori eller sektor endast kan övervägas om den undersökta produkten inte produceras i något land med en jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. Av de två länder (Brasilien och Indonesien) som kan komma i fråga på grundval av dessa kriterier bör Indonesien prioriteras eftersom landet har betydande import av de viktigaste produktionsfaktorerna. När det gäller Brasilien konstaterade kommissionen i den andra noteringen att även om Brasilien producerade valin under undersökningsperioden fanns det ingen uppdaterad finansiell information. Brasilien kunde därför inte betraktas som ett potentiellt representativt land.
(49) Kommissionen noterade att Huaheng Group bortsåg från det faktum att det i det aktuella fallet inte fanns några lättillgängliga finansiella uppgifter för valinproducenter i Indonesien. Kommissionen var därför tvungen att använda en produkt i samma allmänna kategori eller sektor som valin. I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade Huaheng Group bara att det var möjligt att använda sig av citronsyreproducenten PT. Indo Acidatama Tbk. Under alla omständigheter noterade kommissionen att den inte valde Indonesien som ett lämpligt representativt land på grund av den betydande andelen import från Kina av minst fyra av de viktigaste produktionsfaktorerna och snedvridningarna av marknaden för majs och kol. Påståendet avvisades därför.
(50) Huaheng Group höll dessutom inte med kommissionen om att företaget plockade russinen ur kakan genom att välja Brasilien och Turkiet som möjliga representativa länder mot vilka det jämförde Indonesien, i stället för att jämföra Indonesien med Malaysia och Colombia (5). Som svar på kommissionens preliminära undersökningsresultat påpekade Huaheng Group att det förekom betydande import av majs till Indonesien och nämnde att Colombia förväntades inleda en undersökning om import av majs med ursprung i Förenta staterna. Någon sådan undersökning inleddes aldrig, men Huaheng Group hävdade att detta tydde på att majspriset i Colombia kan ha snedvridits på grund av påstått subventionerad import från Förenta staterna, eftersom Förenta staterna stod för nästan 97 % av den totala importen av majs till Colombia. Kommissionen ansåg att Huaheng Groups påstående var spekulativt och ogrundat, eftersom företaget inte lade fram någon bevisning för den påstådda subventioneringen av amerikansk majs och Colombia inte inledde någon undersökning om handelspolitiska skyddsåtgärder mot majs från Förenta staterna. Påståendet avvisades därför.
(51) Huaheng Group påpekade att importvolymerna av majsstärkelse till Indonesien överensstämde med importvolymerna till Malaysia och att de var högre än importvolymerna till Colombia.
(52) Kommissionen hade redan avvisat dessa påståenden i skäl 161 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom Huaheng Group inte lade fram några ytterligare argument till stöd för dessa påståenden avvisade kommissionen dem på grundval av resonemanget i skäl 161 i förordningen om provisorisk tull.
(53) Huaheng Group hävdade dessutom att det var vilseledande att kommissionen endast tog hänsyn till de produktionsfaktorer som påverkats av en betydande andel import från Kina, eftersom alla produktionsfaktorer därmed inte beaktades. De referensvärden som baserades på import till Colombia av majsstärkelse, kol och aktiverat kol var också, enligt Huaheng Group, otillförlitliga. I detta avseende upprepade Huaheng Group sina synpunkter, vilka sammanfattas i skäl 184 i förordningen om provisorisk tull, vad gäller importen av sådana produktionsfaktorer till Indonesien, jämfört med importen till Malaysia och Colombia.
(54) Kommissionen höll emellertid inte med om detta påstående eftersom den hade analyserat alla produktionsfaktorer som nämns av Huaheng Group, inklusive majs, i Indonesien. I den första noteringen av den 2 april 2025 om de källor som använts för att fastställa normalvärdet (den första noteringen) påpekade kommissionen t.ex. att det fanns ett importförbud mot majs i Indonesien. Kommissionen kunde inte heller hitta några bevis för att det fanns snedvridningar i importen av majsstärkelse, kol och aktiverat kol till Colombia. Detta behandlades särskilt i skälen 66, 68 och 70. Påståendet avvisades därför.
(55) Huaheng Group ifrågasatte kommissionens tolkning i skäl 187 i förordningen om provisorisk tull, dvs. att importförbudet mot majs i Indonesien kunde vara orsaken till en lägre importvolym jämfört med Malaysia och Colombia (6). Enligt Huaheng Group motsades kommissionens tolkning av det faktum att det genomsnittliga importpriset för majs till Indonesien var identiskt med importpriset till Malaysia och högre än importpriset till Colombia. Huaheng Group ansåg dessutom att importförbudet mot majs i Indonesien inte återspeglades i landets importvolymer. När det gäller kol, som också påverkas av de marknadssnedvridningar som kommissionen konstaterade i den första noteringen, hävdade Huaheng Group att importpriset till Indonesien var jämförbart med importpriset till Malaysia.
(56) Den prisjämförelse som Huaheng Group gjorde var avsedd att visa att de marknadssnedvridningar som konstaterats för majs och kol inte påverkade importpriset för dessa produktionsfaktorer till Indonesien. I skäl 187 i förordningen om provisorisk tull hävdade kommissionen att importförbudet mot majs kunde ha påverkat importvolymen, men bedömde emellertid inte priseffekten av ett sådant förbud. Huaheng Groups argument behandlade därför inte kommissionens resonemang och ändrade inte heller kommissionens slutsatser i detta avseende. När det gäller påståendet att importförbudet mot majs inte återspeglades i Indonesiens importvolymer erinrar kommissionen dessutom om att den, i den första noteringen, förklarade att det är tillåtet att importera majs enligt detta importförbud inom fastställda månader och så länge den inhemska efterfrågan inte kan tillgodoses genom lokal produktion (7). Importförbudet mot majs är därför inte ett totalförbud och det förekommer fortfarande import, om än på en lägre nivå. Importstatistiken kan därför inte visa att det inte förekommer någon import av majs till Indonesien, vilket Huaheng Group tycks antyda. Tvärtom visar statistiken att det förekommer import av majs, men i lägre volymer jämfört med Malaysia och Colombia, något som Huaheng Group inte beaktade. Huaheng Groups prisjämförelse av majs och kol i Malaysia och Colombia visar dessutom inte huruvida marknadssnedvridningarna påverkade priset på majs och kol i Indonesien. Påståendet avvisades därför.
(57) Slutligen, om man följer kommissionens logik, dvs. att en låg volym innebär en snedvridning, borde även priset på majsstärkelse i Colombia vara snedvridet, enligt Huaheng Group, på grund av den låga importvolymen, vilket också skulle återspeglas i det höga priset i Colombia.
(58) Kommissionen behandlade och avvisade påståendet att importpriset på majsstärkelse till Colombia var snedvridet i skäl 66.
— Malaysia
(59) I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter invände Huaheng Group mot kommissionens slutsats, dvs. att Ajinomoto Malaysias finansiella uppgifter inte kunde utgöra ett tillförlitligt referensvärde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, eftersom Ajinomoto Malaysia har slutat producera mononatriumglutamat, den andra produkten som enligt kommissionen tillhör samma allmänna kategori som valin, i Malaysia. I detta avseende ifrågasatte Huaheng Group tillförlitligheten i Ajinomoto Malaysias årsredovisning för 2024 när det gäller upphörandet av produktionen av mononatriumglutamat på grund av den påstått otydliga formuleringen i årsredovisningen.
(60) Kommissionen noterade att man redan hade bekräftat att Ajinomoto Malaysia inte längre deltog i produktionen av mononatriumglutamat i en nyligen genomförd undersökning, där de malaysiska myndigheterna informerade kommissionen om att Ajinoriki Malaysia var den enda producenten av mononatriumglutamat i landet (8). Ajinomoto Malaysias uppgifter kunde därför inte användas och detta påstående avvisades.
(61) När det gäller Ajinoriki Malaysia ifrågasatte Huaheng Group kommissionens slutsats att Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter inte kunde utgöra ett tillförlitligt referensvärde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grund av att företaget varit inblandat i kringgående (9). Enligt Huaheng Group bedömdes Ajinoriki Malaysias kringgående i samband med produktionen av mononatriumglutamat endast för referensperioden för den undersökningen (1 juli 2023–30 juni 2024).
(62) Kommissionen noterade att det förändrade handelsmönster som konstaterades i den aktuella undersökningen om kringgående berodde på den ökade exporten till Malaysia från Ajinoriki Malaysias närstående handlare i Kina, vilken inleddes 2021, under undersökningsperioden för undersökningen om kringgående (10). Det förändrade handelsmönster som kommissionen konstaterade i undersökningen om kringgående påverkade därför Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022. Påståendet avvisades därför.
(63) När det gäller det faktum att Ajinoriki Malaysias senaste finansiella uppgifter var från 2022 hävdade Huaheng Group dessutom att kommissionen förlitade sig på mer inaktuella vinstuppgifter för icke-närstående importörer från undersökningen om import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Kina (11) (undersökningen om polyvinylalkoholer) för att fastställa vinsten för närstående handlare och importörer.
(64) Kommissionen noterade att den skäliga vinsten för en producent i ett representativt land vid fastställandet av dels normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, dels den vinstmarginal som används för att justera exportpriset enligt artikel 2.9 och 2.10 i i grundförordningen baseras på en annan rättslig grund och tjänar ett annat syfte, vilket därmed innebär att uppgifterna inte är jämförbara. Kommissionen kunde därför inte förlita sig på Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022 och detta påstående avvisades.
— Colombia
(65) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att det colombianska referensvärdet för majsstärkelse var snedvridet och att kommissionen borde ersätta det med ett lämpligare referensvärde såsom importpriset till Indonesien eller Malaysia, eller med ett ”globalt importpris”. För det första hävdade Huaheng Group att den låga importvolymen till Colombia inte var representativ, till exempel jämfört med Indonesien eller Malaysia, som båda är stora importörer av majsstärkelse. För det andra hävdade Huaheng Group att den extremt låga importvolymen till Colombia hade lett till onormalt höga importpriser, till exempel jämfört med Brasilien (37 % högre), Thailand (27 %), Indonesien (72 %) och Malaysia (65 %). För det tredje tillhandahöll Huaheng Group uppgifter om importen till Colombia per importföretag och ursprungsland. Huaheng Group hävdade att ett importföretag stod för nästan 50 % av all import till Colombia. Huaheng Group hävdade vidare att all import som det berörda importföretaget gjorde kom från närstående leverantörer, vilket Huaheng Group hävdade kunde ge upphov till tvivel om inköpsprisets marknadsmässighet. För det fjärde hävdade Huaheng Group att importföretagets huvudsakliga verksamhet omfattade livsmedels-, dryckes- och läkemedelssektorerna och att det därför var sannolikt att den majsstärkelse som importerades av företaget var dyrare än den industriella majsstärkelse som användes för att producera valin, som Huaheng Groups producent, dvs. BHB, i sin tur använde sig av.
(66) När det gäller den första och andra punkten drog kommissionen i den första noteringen slutsatsen att majs i Indonesien påverkades av marknadssnedvridningar i form av ett importförbud mot majs. Kommissionen bedömde dessutom GTA-uppgifter för undersökningsperioden vad gäller importvolymen och värdet av importen till alla länder med ursprung i alla länder utom Kina och de länder som förtecknas i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (12). Uppgifterna visade att priset i Malaysia var 40 % lägre än i Colombia, men att det även fanns länder med stora importvolymer med liknande eller högre priser än Colombia, såsom Tyskland (samma priser som i Colombia), Frankrike (26 % högre än i Colombia), Kanada (34 % högre än i Colombia), Förenade kungariket (64 % högre än i Colombia) och Australien (1 % högre än i Colombia). Kommissionen noterade också att även om Huaheng Group nämnde Brasilien som ett exempel på ett land med ett lägre importpris än Colombia, var importvolymen till Brasilien 21 % lägre än i Colombia. Kommissionen drog därför slutsatsen att importvolymen till Colombia inte hade lett till ett onormalt högt importpris. Att importpriserna varierade mellan länderna kan alltså inte i sig motivera att högre eller lägre priser klassificeras som onormala och därmed lämnas utan beaktande. När det gäller den tredje punkten lade Huaheng Group inte fram någon bevisning för huruvida det berörda importföretaget och dess leverantörer var närstående. Kommissionen bedömde dessutom de uppgifter som lämnats av Huaheng Group och noterade att de priser till vilka det importföretag som identifierats av Huaheng Group köpte majsstärkelse varierade kraftigt beroende på leverantörsland, och att uppgifterna därmed inte visade att skillnaden kunde förklaras av potentiell internprissättning. Dessutom fanns det andra importörer i Colombia som hade anskaffat produkter till ett liknande pris från samma leverantörsland. Slutligen noterade kommissionen att importföretagets webbplats (13) innehåller en förteckning över produkter och verksamheter som inte är begränsade till livsmedel, drycker och läkemedel, till exempel foder och industriella tillämpningar. Kommissionen konstaterade därför att påståendet att importföretaget sannolikt hade köpt dyr majsstärkelse var ogrundat. Kommissionen avvisade således påståendena och ansåg att det colombianska referensvärdet för majsstärkelse var skäligt.
(67) CJS hävdade efter det preliminära utlämnandet av uppgifter att kommissionen hade använt otillförlitliga referensvärden för aktiverat kol och ättiksyra. CJS hävdade att de låga importvolymerna av aktiverat kol i Colombia gav upphov till ett uppblåst referensvärde eftersom alla andra högremedelinkomstländer som kommissionen identifierade i den första noteringen, dvs. Brasilien, Indonesien, Colombia, Thailand och Turkiet, hade mycket högre importvolymer. CJS föreslog att det vägda genomsnittliga importpriset i Turkiet eller ett internationellt referensvärde skulle användas som ett mer representativt alternativ, eftersom dessa referensvärden mer korrekt skulle återspegla marknadspriserna för aktiverat kol. CJS underbyggde även sitt förslag genom att hänvisa till andra fall där kommissionen hade använt alternativa referensvärden.
(68) Kommissionen ansåg att CJS inte lade fram tillräcklig bevisning för att styrka sitt påstående att importpriset på aktiverat kol till Colombia är orimligt uppblåst. Importvolymerna i Colombia var tillräckliga för att fastställa ett tillförlitligt referensvärde. Kommissionens användning av landsspecifika referensvärden är dessutom förenligt med dess etablerade praxis. CJS hänvisade till andra fall där alternativa referensvärden hade använts, men kunde inte visa varför dessa exempel skulle vara relevanta i detta fall och för de särskilda marknadsvillkor som rådde vid tidpunkten för undersökningen. Kommissionen avvisade därför CJS påstående.
(69) CJS hävdade vidare att importpriset på ättiksyra är orimligt uppblåst och att priset är 40–80 % högre än de genomsnittliga importpriserna till de andra högremedelinkomstländer som kommissionen hade identifierat i den första noteringen. CJS ansåg att detta i huvudsak berodde på dels Colombias relativt låga importvolym av ättiksyra jämfört med andra högremedelinkomstländer, dels att den typ av ättiksyra som Colombia importerar har en högre renhetsgrad, och följaktligen är dyrare. Till stöd för detta noterade CJS att när Colombia importerar ättiksyra från Tyskland och Nederländerna är priset betydligt högre än när Turkiet importerar ättiksyra från samma länder, sannolikt på grund av skillnaden i renhetsgrad. CJS föreslog att importpriset till Brasilien eller ett internationellt referensvärde skulle användas som ett mer korrekt referensvärde för ättiksyra.
(70) Kommissionen ansåg att CJS inte hade lagt fram tillräcklig bevisning för att styrka sitt påstående att importpriset på ättiksyra till Colombia är orimligt uppblåst, eftersom företaget endast beaktade importen till Colombia från Tyskland och Nederländerna. Kommissionen noterade att importen från Tyskland och Nederländerna utgjorde mindre än 0,1 % av Colombias totala import och därför, på ett övergripande plan, inte är representativ för landets importmönster. Det faktum att importpriserna varierade mellan länderna innebär alltså inte i sig att importpriset till Colombia är onormalt och bör lämnas utan beaktande, vilket även anges i skäl 66. Ingen bevisning har inkommit beträffande snedvridningar på den colombianska marknaden och därmed är kommissionens referensvärden för aktiverat kol och ättiksyra fortfarande en tillförlitlig och representativ indikator på marknadspriset. Kommissionen avvisade därför CJS påstående.
(71) Klaganden hävdade att importen av kol till Colombia var låg eftersom Colombia var en stor kolexportör, samtidigt som företaget hävdade att kommissionen inte tog upp denna låga import i skäl 161 i förordningen om provisorisk tull. Klaganden hävdade att ett lämpligare resultat skulle erhållas om kommissionen använde det vägda genomsnittspriset per enhet för import till alla länder med ursprung i alla länder utom Kina och de länder som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755, enligt vad som anges i GTA.
(72) Kommissionen noterade att klaganden inte underbyggde sitt påstående och inte heller kunde lägga fram någon bevisning för varför den påstått låga importvolymen av kol till Colombia skulle påverka referensvärdets tillförlitlighet i det specifika fallet. Kommissionen ansåg därför att importvolymen av kol till Colombia i detta fall var tillräcklig för att fastställa ett skäligt referensvärde, utan att behöva använda sig av ett alternativt internationellt referensvärde. Påståendet avvisades därför.
3.2.2.1 Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter
— Indonesien
(73) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att kommissionen inte fullt ut hade behandlat företagets påstående efter det preliminära utlämnandet av uppgifter till stöd för att Indonesien borde väljas som representativt land, enligt vilket det colombianska importpriset på majs påverkades av en betydande andel import från Förenta staterna. Kommissionen hade sammanfattat och behandlat denna synpunkt i skäl 50. Huaheng Group upprepade sitt påstående att priset på den påstått subventionerade importen från Förenta staterna var lägre än priset från alternativa källor (Brasilien, Paraguay, Argentina och Ecuador) och på ett konstlat sätt pressade ned det colombianska importpriset på majs jämfört med importpriset till Indonesien, Thailand och Malaysia, som importerade mindre majs från Förenta staterna. Huaheng Group motiverade det faktum att Brasilien hade ett importpris som var ännu lägre än Colombias med att Brasilien är den tredje största majsproducenten i världen, vilket därmed skulle minska Brasiliens efterfrågan på import och hålla nere importpriserna.
(74) Kommissionen konstaterade att Huaheng Groups påstående var spekulativt. Företagets resonemang bygger i själva verket på det faktum att importen av majs från Förenta staterna har snedvridit referensvärdet i form av majsimportpriset till Colombia, vilket därmed skulle vara mindre lämpligt att använda jämfört med majsimportpriset till Indonesien. Till skillnad från importen av majs från Kina, där betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen har konstaterats i den aktuella undersökningen i skäl 138 i förordningen om provisorisk tull, har det inte kunnat visas att det förekommer snedvridningar vad gäller importen av majs från Förenta staterna. Colombia inledde heller aldrig någon antisubventionsundersökning. Huaheng Group hävdade att en sådan undersökning möjligen inte inleddes på grund av farhågor om amerikanska motåtgärder, men tillhandahöll ingen bevisning för detta påstående. Huaheng Group kunde därför inte bevisa att importen från Förenta staterna var snedvriden. Resten av påståendet saknade därmed grund. Det faktum att priset på importen från Förenta staterna var lägre än priset från alternativa försörjningskällor innebar inte att importpriset på majs till Colombia var snedvridet eller artificiellt lågt. Uppgifterna bekräftade snarare ståndpunkten att importpriset på majs till Colombia var en reaktion på, och ett resultat av, den normala marknadsdynamiken i form av det låga priset från den huvudsakliga försörjningskällan, dvs. Förenta staterna. Påståendet avvisades därför.
(75) Huaheng Group invände mot kommissionens sätt att behandlade dess påstående efter det preliminära utlämnandet av uppgifter, dvs. påståendet att importvolymen av majsstärkelse till Colombia var lägre än importvolymen till Indonesien, som i stället var betydande och jämförbar med Malaysias. Kommissionen har sammanfattat detta påstående i skäl 51 och behandlat det i skäl 52, med hänvisning till skäl 161 i förordningen om provisorisk tull. Huaheng Group hävdade emellertid att kommissionen i skäl 161 i förordningen om provisorisk tull endast noterade att antalet produktionsfaktorer som påverkades av en betydande andel import från Kina var lägre i Colombia jämfört med andra potentiella representativa länder.
(76) Huaheng Groups påstående att importvolymen av majsstärkelse till Colombia var lägre än till Indonesien behandlades i skäl 161 i förordningen om provisorisk tull, där kommissionen höll med företaget om att importen av majsstärkelse till Colombia var lägre än till Indonesien. Huaheng Groups synpunkt beaktades således, men en lägre importvolym jämfört med ett annat potentiellt representativt land påverkar inte i sig representativiteten eller tillförlitligheten hos det erhållna referensvärdet. Den separata frågan om huruvida importvolymen av majsstärkelse till Colombia hade någon inverkan på referensvärdets tillförlitlighet behandlas i skäl 66 samt i skälen 97–99. Importvolymen av majsstärkelse till Colombia hade även behandlats i skäl 161 i förordningen om provisorisk tull genom kommissionens efterföljande analys av andelen import från Kina (av den totala importen) av produktionsfaktorerna, vilket förklarade varför Indonesien inte var ett lämpligt representativt land. Kommissionen avvisade därför påståendet att importvolymen av majsstärkelse inte hade beaktats.
(77) Huaheng Group invände också mot hur kommissionen, efter det preliminära utlämnandet av uppgifter, behandlade dess påstående att kommissionen inte borde ha undersökt hur många produktionsfaktorer som påverkades av importen från Kina, utan snarare hur stor andel av produktionsfaktorerna som potentiellt var påverkade hos de exporterande producenternas tillverkningskostnader. Enligt företaget borde kommissionen ha granskat importvolymerna av majsstärkelse, kol och aktiverat kol till Colombia, som var lägre än importen till Indonesien, utifrån detta perspektiv. Kommissionen har sammanfattat detta påstående i skäl 53 och behandlat det i skäl 54. Huaheng Group ansåg emellertid att kommissionen i skäl 54 inte hade motbevisat företagets påstående. Huaheng Group ansåg att produktionsfaktorerna bör utvärderas i förhållande till deras andel av tillverkningskostnaden, eftersom detta direkt skulle återspegla den snedvridande inverkan vid konstruktionen av normalvärdet. Att räkna produktionsfaktorer ger däremot inte, enligt företaget, en korrekt bild av snedvridningens omfattning. Huaheng Group hävdade att när alla produktionsfaktorer beaktas är den snedvridande effekten, mätt i förhållande till den totala tillverkningskostnaden, betydligt större i Colombia än i Indonesien eller Malaysia, med beaktande av andelen majsstärkelse. I sin slutsats beaktade Huaheng Group att importförbudet mot majs i Indonesien inte hade någon snedvridande inverkan på importpriserna, såsom förklaras i skälen 82 och 83, medan den låga importvolymen av majsstärkelse till Colombia däremot hade en snedvridande inverkan.
(78) Huaheng Groups påstående är till viss del inte styrkt. Genom att hänvisa till antalet produktionsfaktorer som påverkas av en betydande andel import från Kina beaktade kommissionen också, såsom förklaras i skäl 186 i förordningen om provisorisk tull, produktionsfaktorernas andel av produktionskostnaden för båda de exporterande producenter som ingick i urvalet (som kan variera beroende på kostnadsstrukturen hos varje producent). I skäl 186 i förordningen om provisorisk tull och dess fotnoter förklarade kommissionen utförligt hur importen från Kina till Indonesien påverkade fyra faktorer, med en andel på mellan 45 och 83 % av den totala importen för var och en av följande faktorer: i) glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver, ii) fosforsyra, iii) kaustiksoda och iv) aktiverat kol. Kommissionen uppgav att dessa fyra produktionsfaktorer stod för [1–10] % av produktionskostnaden för de exporterande producenter som ingick i urvalet. Importen från Kina till Malaysia påverkade däremot tre faktorer, med en andel på mellan 49 och 81 % av den totala importen för var och en av följande faktorer: i) glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver, ii) ättiksyra och iii) aktiverat kol. Dessa faktorer stod för [1–6] % av den totala tillverkningskostnaden för de exporterande producenter som ingick i urvalet. Slutligen påverkade importen från Kina till Colombia tre faktorer, med en begränsad andel på mellan 36 och 65 % av den totala importen för var och en av följande faktorer: i) glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver, ii) fosforsyra och iii) aktiverat kol. Dessa faktorer stod för [1–8] % av den totala tillverkningskostnaden för de exporterande producenter som ingick i urvalet. Kommissionen tog därmed vederbörlig hänsyn till produktionsfaktorernas andel av produktionskostnaden för de exporterande producenter som ingick i urvalet. Dessa uppgifter visade dock att en större andel av produktionskostnaden skulle ha påverkats om Indonesien hade använts som representativt land, jämfört med Malaysia och Colombia. Huaheng Group drog en annan slutsats, dvs. att Colombia, baserat på den berörda andelen av produktionskostnaden, påverkades mer av importen från Kina än Indonesien och Malaysia, eftersom företaget felaktigt antog att importen av majs, majsstärkelse, kol och aktiverat kol till Colombia var snedvriden eller att uppgifterna på annat sätt inte kunde användas. Detta har emellertid inte kunnat påvisas för någon av dessa fyra produktionsfaktorer. Kommissionen drog därför slutsatsen i skäl 74 att importpriset på majs till Colombia inte var snedvridet, i skälen 93 och 97–99 att importpriset på majsstärkelse till Colombia var skäligt, i skäl 72 att importpriset på kol till Colombia var skäligt, och i skäl 68 att importpriset på aktiverat kol till Colombia var skäligt. Huaheng Groups påstående att de produktionsfaktorer som påverkades av importen från Kina i sin tur påverkade en större andel av produktionskostnaden i Colombia grundar sig därför på ett antal felaktiga antaganden. När det gäller andelen import från Kina drog kommissionen slutsatsen att Indonesien påverkas mer än Colombia, men beaktade inte samtidigt importförbudet mot majs i Indonesien. Om kommissionen hade beaktat importförbudet mot majs i Indonesien samt marknadsbegränsningarna för kol skulle den emellertid ändå ha dragit slutsatsen att Indonesien inte kan anses vara ett lämpligt representativt land. Huaheng Groups påstående avvisades därför.
(79) Huaheng Group hävdade vidare att kommissionen inte tog upp företagets synpunkter, efter det preliminära utlämnandet av uppgifter, om importen av glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver, fosforsyra, kaustiksoda och aktiverat kol till Indonesien, jämfört med importen av dessa produktionsfaktorer till Malaysia och Colombia.
(80) Såsom anges i skäl 53 upprepade Huaheng Group i sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter endast de synpunkter som redan lämnats efter den andra noteringen. Kommissionen sammanfattade dessa synpunkter i skäl 184 i förordningen om provisorisk tull och behandlade dem i skälen 185–188 i den förordningen. Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter fokuserade Huaheng Group på en jämförelse mellan Indonesien och Colombia och Malaysia och begärde att kommissionen skulle ta denna jämförelse i beaktande. Kommissionen har emellertid redan motbevisat Huaheng Groups påstående att i) glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver, ii) fosforsyra, iii) kaustiksoda och iv) aktiverat kol hade begränsad betydelse för produktionskostnaden, vilket framgår av skäl 186 i förordningen om provisorisk tull, där man även visar att andelen import från Kina av dessa faktorer i Malaysia och Colombia var lägre än andelen av samma import i Indonesien.
(81) Vid en specifik jämförelse mellan andelen import av dessa faktorer från Kina till Indonesien och andelen import av samma faktorer från Kina till Malaysia och Colombia kunde kommissionen konstatera följande: Huaheng Group medgav att andelen import av aktiverat kol från Kina till Indonesien (45,11 %) var högre än andelen import från Kina till Colombia (39,59 %). Kommissionen diskuterade dessutom representativiteten hos referensvärdet för aktiverat kol i skäl 68. Att Indonesien, Malaysia och Colombia alla påverkades av importen från Kina vad gäller glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver motsäger inte det faktum att Colombia påverkades minst av importen från Kina, med en andel på 36,38 %, jämfört med 80,55 % i Malaysia och 83,46 % i Indonesien. Att priset på importen av fosforsyra till Indonesien överensstämde med importpriset till Malaysia och Colombia motsäger inte heller det faktum att Indonesiens importpris var det lägsta bland de tre länderna och att andelen import från Kina (82,36 %) var högre i Indonesien än i Colombia, där importen från Kina endast uppgick till 65,30 %, och i Malaysia, som inte ens ansågs vara påverkat av importen från Kina. Slutligen var priset på kaustiksoda, trots att importpriset till Indonesien var högst, också i linje med priset på importen från Kina till Malaysia. Kommissionen drog slutsatsen att ingen av de faktorer som Huaheng Group lagt fram kunde ändra dess slutsatser och avvisade därför påståendena.
(82) Slutligen hävdade Huaheng Group att företaget, genom att tillhandahålla kommissionen en jämförelse av importpriserna på majs i Indonesien, Malaysia och Colombia, hade motbevisat kommissionens slutsats att den låga importvolymen av majs till Indonesien kunde bero på importförbudet mot majs. Företaget hävdade vidare att kommissionen ansåg att importpriserna saknade relevans och endast baserade sina slutsatser på importvolymerna. Slutligen hävdade Huaheng Group att Indonesien hade ett icke snedvridet representativt importpris på majs, trots importförbudet.
(83) Kommissionen delade inte Huaheng Groups tolkning, dvs. att kommissionen endast skulle ha beaktat importvolymer. I skäl 56 behandlade kommissionen endast en av Huaheng Groups synpunkter. De uppgifter som företaget lämnat visade inte, enligt kommissionen, att marknadssnedvridningarna inte hade påverkat priset på majs i Indonesien. Enbart det faktum att majspriserna överensstämde med varandra i de tre länderna (Indonesien, Malaysia och Colombia) under undersökningsperioden innebär inte att importpriset på majs i Indonesien inte påverkades av importförbudet. Att Indonesien inte valdes som representativt land berodde inte enbart på importförbudet mot majs, utan även på andelen import från Kina av fyra produktionsfaktorer och det faktum att det förekom snedvridningar på marknaden för kol. Påståendet avvisades därför.
— Malaysia
(84) Huaheng Group hävdade att kommissionen inte tog upp dess påstående efter det preliminära utlämnandet av uppgifter om att Ajinomoto Malaysias årsredovisning för 2024 inte tydligt visade att produktionen av mononatriumglutamat hade upphört, utan snarare pekade på en omlokalisering eller gradvis utfasning av vissa processer, och att dess finansiella uppgifter därmed fortfarande kunde användas som ett tillförlitligt referensvärde. Huaheng Group hävdade vidare att den bekräftelse som de malaysiska myndigheterna lämnat i en annan undersökning, nämligen att Ajinoriki Malaysia var den enda producenten av mononatriumglutamat i landet, såsom anges i skäl 60, bara gällde de producenter som de malaysiska myndigheterna kände till och inte alla producenter i landet. Enligt Huaheng Group visade dessa faktorer tillsammans inte att produktionen av mononatriumglutamat helt hade upphört i Malaysia, och företaget hävdade att kommissionen därför fortfarande kunde ha använt Ajinomoto Malaysias finansiella uppgifter för 2024.
(85) I motsats till vad Huaheng Group hävdar beaktade kommissionen påståendena. Såsom anges i skäl 60 styrkte den bekräftelse som mottagits av de malaysiska myndigheterna kommissionens slutsats att Ajinomoto Malaysias finansiella uppgifter inte kunde användas. Att den bekräftelse som mottagits av de malaysiska myndigheterna kanske endast hänvisade till de kända producenterna, och inte till alla producenter, kan inte påverka denna slutsats, eftersom kommissionen anser att myndigheterna i ett land är rimligt välunderrättade om producenterna i det berörda landet. Kommissionen ansåg därför att den påstådda tvetydighet som Huaheng Group noterade i Ajinomoto Malaysias årsredovisning för 2024 inte kunde stödja Huaheng Groups slutsats att produktionen av mononatriumglutamat fortfarande pågick i Malaysia, särskilt med tanke på att det fanns belägg för motsatsen i de uppgifter som tillhandahölls av de malaysiska myndigheterna liksom i tillkännagivandet Notice of Initiation of Investigation and Interim Measures – EAPA Consolidated Case 7950, utfärdat av Förenta staternas tull- och gränsskyddsmyndighet (14), där informationen gjordes tillgänglig för kommissionen av andra berörda parter i synpunkterna på den andra noteringen och även nämndes i skäl 189 i förordningen om provisorisk tull. Ajinomoto Malaysias finansiella uppgifter kunde därför inte användas och kommissionen avvisade detta påstående.
(86) Huaheng Group hävdade vidare att dess påstående efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inte hade bemötts, dvs. att kommissionen inte borde betrakta Ajinomoto Malaysias försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som oskäliga, eftersom de återspeglar uppgifter från 2024, medan de colombianska siffrorna gällde 2023.
(87) I skäl 199 i förordningen om provisorisk tull avvisade kommissionen emellertid förslaget att använda Ajinomoto Malaysias finansiella uppgifter som referensvärde för skäliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst eftersom Ajinomoto Malaysia hade slutat producera mononatriumglutamat i Malaysia, och inte eftersom Ajinomoto Malaysias försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i sig var oskäliga. Formuleringen ”skäliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst” avsåg referensvärdet, och betecknade inte Ajinomoto Malaysias finansiella uppgifter som sådana. Påståendet avvisades därför.
(88) När det gäller kommissionens slutsatser i skäl 200 i förordningen om provisorisk tull och i skäl 61 om Ajinoriki Malaysia kringgående hävdade Huaheng Group att exporten från Ajinoriki Malaysias närstående handlare i Kina till Malaysia fortfarande var mycket begränsad i absoluta tal under 2021 (15), vilket innebär att det är tveksamt om detta skulle kunna utgöra en förändring i handelsmönstret, vilket är ett av villkoren för att export ska kunna anses utgöra kringgående av antidumpningsåtgärder. Huaheng Group tillade också att en förändring i handelsmönstret bara var ett av fyra kumulativa villkor för att fastställa förekomsten av kringgående i enlighet med grundförordningen och att de uppgifter som krävs för att bedöma ett av dessa villkor, nämligen bevisningen om dumpning, endast samlades in för referensperioden för den undersökning om kringgående som nämns i skäl 61, dvs. mellan den 1 juli 2023 och den 30 juni 2024. Därför kunde Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022 fortfarande användas.
(89) I skäl 200 i förordningen om provisorisk tull avvisade kommissionen påståendet att den borde använda Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022, eftersom dessa uppgifter också härrör från omlastningen av kinesiskt mononatriumglutamat via Malaysia, och inte bara från verklig produktion. På samma sätt hänvisade kommissionen i skäl 62 till förändringen i handelsmönstret. De fyra kumulativa villkoren för att fastställa kringgående hade inte fastställts för 2021, men omlastningen påverkade likväl Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022, vilket innebar att kommissionen inte kunde betrakta dem som tillförlitliga. Påståendet avvisades därför.
(90) Huaheng Group hävdade slutligen att kriteriet för att fastställa en representativ vinstmarginal enligt artikel 2.6a i grundförordningen och enligt artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen inte borde vara detsamma och att kommissionen därför borde använda Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022, eftersom den använde ännu mer föråldrade uppgifter när den justerade exportpriset enligt artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen.
(91) Kommissionen noterade att det för Colombia fanns tillgängliga uppgifter för 2024 och 2023 från citronsyraproducenten Sucroal och att Huaheng Group inte förklarade varför kommissionen borde använda Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022, när det fanns mer aktuella finansiella uppgifter för Colombia tillgängliga. Denna slutsats stöds ytterligare av det faktum att kommissionen redan har fastställt att Ajinoriki Malaysias uppgifter för 2022 påverkades av omlastningen hos dess närstående handlare, såsom förklaras i skälen 62 och 89. Med beaktande av dessa faktorer kunde kommissionen inte använda Ajinoriki Malaysias finansiella uppgifter för 2022. Påståendet avvisades därför. En jämförelse med fastställandet av exportpriset enligt artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen är inte lämplig i detta sammanhang, eftersom fastställandet av en skälig vinstmarginal enligt dessa bestämmelser bygger på andra överväganden.
— Colombia
(92) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att de resulterande tullnivåerna inte återspeglade den ekonomiska verkligheten, eftersom kommissionen hade valt Colombia som representativt land utan att justera för landets påstått artificiellt höga priser på majsstärkelse. Huaheng Group anförde att den antidumpningstull som beräknats för företaget var mer än 20 % högre än för CJS, trots att Huaheng Group använder en produktionsprocess som leder till lägre kostnader än den process som används av CJS.
(93) Kommissionen noterade att antidumpningstullarna enbart har beräknats med hjälp av den metod som fastställs i grundförordningen, såsom anges i skäl 44. Såsom beskrivs i skäl 113 ersatte kommissionen de snedvridna kostnaderna i Kina för varje produktionsfaktor med motsvarande referensvärden i det lämpliga representativa landet. Dessutom förklarar kommissionen i skälen 66, 97, 98 och 99 varför den ansåg att referensvärdet för majsstärkelse i Colombia var skäligt. Kommissionen avvisade därför påståendet.
(94) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter invände Huaheng Group mot kommissionens slutsats i skäl 66, dvs. att priset på majsstärkelse i Colombia var skäligt, och hävdade att slutsatsen inte var i linje med artikel 2.6a i grundförordningen och kommissionens tidigare praxis, vilket beskrivs närmare nedan.
(95) För det första hävdade Huaheng Group att kommissionen, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, måste fastställa om ett importpris är skäligt genom att jämföra det med länder som har en med Kina jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå snarare än med länder som har en annan ekonomisk utvecklingsnivå. Huaheng Group hävdade att kommissionen använde detta tillvägagångssätt när den införde provisoriska åtgärder på import av elektrolytiska mangandioxider med ursprung i Kina (16) (förordningen om provisorisk tull på elektrolytiska mangandioxider). Huaheng Group tillade att importpriset på majsstärkelse i Colombia var mellan 31 och 33 % högre än det genomsnittliga importpriset i länder med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina, beroende på vilken jämförelsemetod som användes.
(96) För det andra, när det gäller importen av majsstärkelse till Colombia, hävdade Huaheng Group, med hjälp av inlämnade uppgifter, att alla fyra företag med ”Ingredion” i namnet ingick i Ingredion Group och ifrågasatte kommissionens slutsats att priserna inte påverkades av Ingredion Groups interna prispolitik. Huaheng Group hävdade att Ingredion Colombias importpriser från Ingredion Mexiko och Ingredion Peru endast uppvisade små variationer, vilket tydde på att de inte var marknadsmässiga. Huaheng Group hävdade vidare att även om importpriserna från Ingredion Brazil fluktuerade mer, kunde detta bero på de olika produktionsanläggningar som drevs av Ingredion Brazil. Huaheng Group hävdade samtidigt att Ingredion Colombias olika verksamheter (foder, livsmedel osv.) även kan förklara skillnaderna i företagets importpriser. Huaheng Group hävdade också att Ingredion Colombias genomsnittliga importpriser var nästan 80 % högre än för annan import av majsstärkelse till Colombia och att även Ingredion Colombias lägsta importpriser var 10–25 % högre än genomsnittet för annan import till Colombia. Slutligen hävdade Huaheng Group att annan import till Colombia hade liknande priser som Ingredion Colombias import bara när det gäller transaktioner som omfattade mycket små volymer.
(97) Såsom förklaras i skälen 98 och 99 höll kommissionen inte med Huaheng Group om att importpriset på majsstärkelse till Colombia var oskäligt och att slutsatsen inte skulle vara förenlig med artikel 2.6a i grundförordningen eller skulle vara i strid med kommissionens tidigare beslutspraxis.
(98) När det gäller det första påståendet ansåg kommissionen att artikel 2.6a a i grundförordningen innehåller en förteckning över de källor som kommissionen kan använda för att ersätta snedvridna priser och kostnader, men att den inte innehåller någon vägledning om hur kommissionen kan fastställa om ett specifikt referensvärde är onormalt högt eller inte. För att fastställa om importpriset på majsstärkelse till Colombia var onormalt högt gjorde kommissionen en jämförelse med länder i världen med större importvolymer av majsstärkelse än Colombia, oavsett ekonomisk utvecklingsnivå. Såsom anges i skäl 66 konstaterade kommissionen att det fanns flera länder med stora importvolymer som hade högre importpriser än Colombia. Även om kommissionen skulle godta Huaheng Groups påstående att en jämförelse borde begränsas till länder med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina, anser kommissionen inte att ett pris som är 31–33 % högre skulle betraktas som onormalt högt. Såsom anges i skäl 95 hänvisade Huaheng Group till förordningen om provisorisk tull på elektrolytiska mangandioxider. Trots att varje fall är unikt och analyseras var för sig undersökte kommissionen Huaheng Groups hänvisning och konstaterade att priserna ansågs vara onormalt höga i det ärendet när de var 102 %, 1 115 %, 1 233 % och 2 608 % högre än det genomsnittliga importpriset till alla länder som hade en med Kina jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. I förordningen om provisorisk tull på elektrolytiska mangandioxider ersattes också en produktionsfaktor vars pris var 29 % högre, eftersom dess importvolym motsvarade 0,00006 % av importen till alla länder som hade en med Kina jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå och eftersom importvolymen, inom ramen för den undersökningen, ansågs vara extremt låg. I denna undersökning noterade kommissionen att importvolymen av majsstärkelse till Colombia, som uppgick till mer än 644 000 ton, motsvarade 0,8 % av importen till alla berörda länder med samma utvecklingsnivå som Kina. Av de 41 länderna i den gruppen (17) var Colombia den tionde största importören av majsstärkelse. Kommissionen avvisade därför påståendet.
(99) När det gäller det andra påståendet påminde kommissionen om att Huaheng Group, såsom förklaras i skäl 66, inte hade lagt fram någon bevisning till stöd för att alla enheter med ”Ingredion” i namnet skulle vara närstående och att det förekom internprissättning. Den del av påståendet som gällde variationerna i Ingredion Colombias importpriser konstaterades inte ha styrkts. Den del av påståendet som avsåg Ingredion Colombias olika verksamheter hade inte heller styrkts. Kommissionen konstaterade därför att även om Ingredionföretagen var närstående var Huaheng Groups påståenden och stödjande uppgifter spekulativa och utgjorde inte bevisning för de observerade variationerna i importpriserna. När det gäller de ytterligare jämförelser som Huaheng Group tillhandahöll på importtransaktionsnivå i Colombia ansåg kommissionen inte att skillnaderna skulle vara onormala samt noterade att Huaheng Group inte hade lagt fram någon bevisning för att förklara dem. Kommissionen avvisade därför påståendet.
(100) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande det representativa landet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 140–208 i förordningen om provisorisk tull.
3.2.3 Källor som använts för att fastställa kostnader och referensvärden
(101) Närmare uppgifter om beräkningen av normalvärdet anges i skälen 41–261 i förordningen om provisorisk tull.
(102) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade klaganden att de icke snedvridna värdena för de referensvärden för råvaror som anges i tabell 1 i förordningen om provisorisk tull inte motsvarade de värden som angavs i bilagan med referensvärden till utlämnandet av uppgifter på förhand.
(103) Kommissionen bekräftade att de värden som användes i beräkningen faktiskt var de som angavs i bilagan med referensvärden för råvaror, vilken lämnades ut på förhand till parterna, med undantag för majs och majsstärkelse, där värdena justerades som beskrivs i skäl 224 i förordningen om provisorisk tull. För tydlighetens skull tillhandahöll kommissionen en uppdaterad och korrigerad version av tabell 1.
”Tabell 1
Produktionsfaktorer för valin
Produktionsfaktor
Varukod (18)
Uppgiftskälla
Icke snedvridet värde
Måttenhet
Råvaror
Majs
1005 90 11 (19)
GTA
1,81 (20)
CNY/kg
Majsstärkelse
1108 12
GTA
5,75 (20)
CNY/kg
Glukosmonohydrat och superoxiddismutaspulver/powder/r-temp/c
1702 30
GTA
5,84
CNY/kg
Fosforsyra
2809 20
GTA
8,33
CNY/kg
Flytande ammoniak
2814 10
GTA
3,77
CNY/kg
Kaustiksoda (naoh30 %)/liquid/r-temp/cn
2815 12
GTA
1,77
CNY/kg
Ättiksyra/C2H4O2/liquid/r-temp/cn
2915 21
GTA
6,22
CNY/kg
Aktiverat kol
3802 10
GTA
22,46
CNY/kg
Arbetskraft
Arbetskraft
Ej tillämpligt
ILO
20,44
CNY/timme
Energi
Kol
2701 12 00 10, 2701 12 00 90
GTA
0,64
CNY/kg
Elektricitet
Ej tillämpligt
Den colombianska leverantören Enel Colombias priser (21)
1,46
CNY/kWh
Vatten
Ej tillämpligt
Den colombianska leverantören Acueductos priser (22)
8,47
CNY/m3
Biprodukter
Majsgroddar
1104 30
GTA (23)
Pro rata (23)
CNY/kg
Proteinpulver
2309 90
GTA (23)
Pro rata (23)
CNY/kg
Majsskal 40 kg, majsglutenfoder, majsproteinpulver och glykoprotein
2302 10
GTA (23)
Pro rata (23)
CNY/kg
Mjöl av majsgroddar 40 kg, cn_sy csl(sale), cn_sy majsgluten 40 kg, majsskal och majssirap/mjölk
2303 10
GTA (23)
Pro rata (23)
CNY/kg
3.2.3.1 Råvaror
(104) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att kommissionen inte hade beaktat den ekonomiska verkligheten när den beslutade huruvida majs eller majsstärkelse skulle användas som en relevant produktionsfaktor för att beräkna dess produktionskostnad. Huaheng Group tillade att kommissionens beslut hade missgynnat Huaheng Group jämfört med den andra exporterande producenten i urvalet.
(105) Som produktionsfaktorer användes alla de insatsvaror som hade köpts in för att producera valin och kommissionen noterade därför att den beaktade den ekonomiska verkligheten. Kommissionen använde samma metod för den andra exporterande producenten i urvalet och gjorde därmed ingen åtskillnad mellan producenter. Kommissionen avvisade detta påstående.
(106) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att kommissionen, vad gäller majsstärkelse, inte borde ha gjort någon justering för genetiskt modifierad majsstärkelse, eftersom det nästan inte förekom någon import från Förenta staterna, där användningen av genetiskt modifierade produkter är omfattande (24). Huaheng Group hävdade att den höga prisnivån på majsstärkelse i Colombia tydde på att denna import gällde icke-genmodifierad majsstärkelse, vilken, såsom anges i skäl 224 i förordningen om provisorisk tull, är dyrare än genetiskt modifierad majsstärkelse.
(107) Kommissionen höll med om att importvolymen av majsstärkelse från Förenta staterna till Colombia var låg. Kommissionen höll emellertid inte med om att prisnivån på majsstärkelse i Colombia tydde på att importen gällde icke-genmodifierad majsstärkelse. Undersökningen visade de facto att en stor del av den majs som odlades i de tre länder från vilka Colombia köpte merparten av sin majsstärkelse (upp till 89 %) var genetiskt modifierad: 90 % i Brasilien (25), 99 % i Argentina (26) och 80 % i Paraguay (27). Kommissionen vidhöll därför att justeringen var nödvändig och avvisade påståendet.
(108) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde klaganden att kommissionen skulle bekräfta att referensvärdet för majs omfattade transportkostnaderna efter import.
(109) Kommissionen förklarade i skälen 220, 222 och 230 i förordningen om provisorisk tull att den hade lagt till kostnader för inlandstransporter till de icke snedvridna referensvärdena för råvaror.
(110) Klaganden begärde också att kommissionen skulle klargöra skillnaden mellan det referensvärde för majs som angavs i tabell 1, inklusive det högre priset för icke-genmodifierad majs, och det referensvärde för majs som angavs i den relevanta bilagan till utlämnandet av uppgifter på förhand.
(111) Såsom anges i skäl 103 korrigerade kommissionen värdet i tabell 1. Såsom förklaras i skäl 224 i förordningen om provisorisk tull är det högre priset på icke-genmodifierad majs dessutom ett tillägg till referensvärdet på 5,7 % av värdet på det referensvärde som angavs i den relevanta bilagan till utlämnandet av uppgifter på förhand. Det resulterande icke snedvridna värdet anges i tabell 1.
(112) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte CJS kommissionens tillvägagångssätt, dvs. att man till importpriset för produktionsfaktorerna i Colombia lade till kvoten mellan transportkostnaden och inköpsvärdet för de insatsvaror som rapporterats av CJS, snarare än den faktiska transportkostnad som rapporterats av CJS, och hävdade att kommissionen därmed bortsåg från företagets faktiska transportkostnad utan vederbörlig motivering. CJS hävdade särskilt att kommissionen inte hade visat att dess transportkostnader var snedvridna och att den drog av de faktiska inhemska hanterings-, lastnings- och transportkostnaderna från exportpriset, utan att ersätta dem med ett referensvärde, och därför ansåg att dessa kostnader var tillförlitliga.
(113) Vid tillämpningen av artikel 2.6a a i grundförordningen fastställde kommissionen att det, på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i Kina, inte var lämpligt att använda inhemska kinesiska priser och kostnader. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden. För detta ändamål använde kommissionen importpriset på produktionsfaktorerna till Colombia som referensvärde för att ersätta priset på samma produktionsfaktorer i Kina. I enlighet med sin vanliga praxis använde kommissionen kvoten mellan transportkostnaden och det faktiska inköpsvärdet för insatsvarorna, enligt de kinesiska exporterande producenternas uppgifter, för att göra en uppskattning av transportkostnaderna i Colombia. Under undersökningen kunde CJS inte med säkerhet fastställa att företagets transportkostnader inte var snedvridna. Till följd av detta ansågs uppskattningen av transportkostnaden i Colombia, som gjordes på grundval av kvoten mellan denna kostnad och det faktiska inköpsvärdet för importen enligt de kinesiska exporterande producenternas uppgifter, vara korrekt. Påståendet avvisades därför.
3.2.3.2 Biprodukter
(114) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter framförde CJS en invändning mot de referensuppgifter som kommissionen hade använt för att beräkna referensvärdet för biprodukterna. I den konfidentiella versionen av sin inlaga redogjorde CJS närmare för detta påstående.
(115) Kommissionen avvisade detta påstående. Ytterligare detaljer om kommissionens bedömning tillhandahölls till CJS i det särskilda utlämnandet av uppgifter, eftersom den innehöll konfidentiella uppgifter.
(116) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade klaganden att omvandlingen av majsstärkelse till glukos inte genererade proteinpulver som en biprodukt, eftersom majsens proteindel redan hade avlägsnats i tidigare steg i torrmalningsprocessen. Enligt klaganden brukar dessutom proteinrika biprodukter ha ett annat värde än protein som huvudsakligen innehåller kolhydrater.
(117) Kommissionen bekräftade under kontrollbesöket på plats att proteinpulver var en biprodukt när vissa insatsvaror användes för att producera valin. När det gäller värdet på proteinpulver erinrade kommissionen om att den metod som användes för att värdera biprodukter, som beskrivs i skäl 246 i förordningen om provisorisk tull, inte beaktade det pris till vilket sådana biprodukter såldes. Kommissionen noterade också att klaganden inte ytterligare klargjorde hur värdet för proteinpulver skulle fastställas. Påståendet avvisades därför.
(118) Dessutom ifrågasatte klaganden om grunden borde vara annorlunda för den andel biprodukter som beräknats av kommissionen. Klaganden lämnade emellertid ingen ytterligare förklaring om detta påstående och vilken grund som i stället borde ha använts för kvoten mellan priset på biprodukterna i Kina och priset på den viktigaste insatsvaran i Kina. Påståendet avvisades därför.
3.2.3.3 Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter
(119) Huaheng Group hävdade att kommissionen inte hade behandlat en av företagets synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter. Huaheng Group hävdade särskilt att kommissionens tillvägagångssätt att använda majsstärkelse i stället för majs som en produktionsfaktor stred mot kravet i artikel 2.6a a i grundförordningen att konstruera normalvärdet för den undersökta parten, dvs. Huaheng Group i stället för BHB.
(120) Kommissionen höll inte med om att påståendet inte hade behandlats. Kommissionen sammanfattade detta påstående i skäl 104 och behandlade det i skäl 105 på grundval av de uppgifter som gjorts tillgängliga i den icke-konfidentiella versionen av de synpunkter som lämnats av Huaheng Group. När det gäller metoden för att fastställa det konstruerade normalvärdet, och såsom förklaras i skäl 105, betraktade kommissionen alla insatsvaror som den faktiska exporterande producenten BHB hade köpt för att tillverka valin som produktionsfaktorer. Även om BHB:s ursprungliga svar på frågeformuläret (före skrivelser med begäran om komplettering och kontroll) omfattade både majs och majsstärkelse som produktionsfaktorer, konstaterade kommissionen att BHB inte hade köpt majs utan endast majsstärkelse från närstående och icke-närstående leverantörer. Kommissionen bad därför BHB att lämna in tabeller över tillverkningskostnader med uppgifter om deras inköpta material, inklusive majsstärkelse. Detta sätt att identifiera produktionsfaktorerna motsvarar den exporterande producentens produktionsprocess för vilken normalvärdet fastställs. Detta var också de uppgifter som kontrollerades på plats av kommissionen och som Huaheng Group inte hade några invändningar mot, dvs. att kommissionen borde ha beaktat en annan produktionsfaktor. Kommissionen avvisade därför påståendet.
(121) Eurolysine hävdade att det referensvärde för kol som kommissionen använde inte var representativt på grund av hur den colombianska kolmarknaden var uppbyggd. Företaget hävdade att Colombia främst exporterar energikol i mycket stora volymer, medan importen är marginell, begränsad till särskilda kolkvaliteter såsom metallurgiskt kol och koks, och motsvarar en försumbar andel av den inhemska produktionen. Enligt Eurolysine innebär den låga volymen och den skiftande kvaliteten på denna import att importpriserna är statistiskt otillförlitliga och troligen nedvärderade. Företaget noterade vidare att kommissionen i en nyligen genomförd antidumpningsundersökning om lysin med ursprung i Kina, som avslutades av kommissionen den 11 juli 2025 (28) (undersökningen om lysin), där liknande marknadsvillkor observerades, använde ett globalt referensvärde för kol. Företaget hävdade att samma tillvägagångssätt i den aktuella undersökningen skulle säkerställa konsekvens.
(122) Kommissionen undersökte påståendet och noterade att de uppgifter som tillhandahölls omfattade allmänna statistiska källor om colombiansk kolproduktion och kolexport. Dessa uppgifter bekräftar att exporten domineras av energikol, men det finns ingen produktspecifik information om de koltyper som importeras till Colombia eller bevisning för att de importpriser som används för referensvärdet skulle vara icke-representativa eller avvikande. Påståendet visade därför inte på någon koppling mellan den allmänna strukturen på den colombianska kolmarknaden och det referensvärde som tillämpades. Kommissionen konstaterade vidare att hänvisningen till undersökningen om lysin avsåg en annan kolkvalitet och därför inte var av avgörande betydelse. Påståendet avvisades därför.
(123) Eurolysine hävdade vidare att det referensvärde för vatten som kommissionen använde inte återspeglade industrins faktiska vattenkostnader. Enligt företaget föreföll det värde som kommissionen använde gälla avloppsvatten snarare än vattenförsörjning, och detta värde omfattade varken fasta avgifter eller kostnader för rening av avloppsvatten.
(124) Detta påstående grundades emellertid på uppgifter för en annan region än den som användes i undersökningen. Såsom beskrivs i skäl 213 i förordningen om provisorisk tull använde kommissionen uppgifter från vattenleverantören i Bogotá, huvudstaden i Colombia, Acueducto SA, medan Eurolysine hänvisade till siffror från Soacha. Påståendet avvisades därför.
(125) Eurolysine hävdade också att kommissionens beräkning av elkostnaderna endast omfattade rörliga förbrukningskostnader och inte återspeglade de fasta avgifter som ska betalas av industrianvändare. Företaget hävdade att den colombianska leverantören Enels tariffstruktur omfattar flera obligatoriska fasta komponenter som är tillämpliga på stora konsumenter, t.ex. grundläggande månadsavgifter, avgifter vad gäller systemtillgänglighet och förvaltning, avtalade totalavgifter och nätrelaterade kostnader. Eurolysine hävdade att dessa avgifter borde läggas till referensvärdet. Företaget noterade vidare att kommissionen i undersökningen om lysin, där Colombia och Enel också användes som källor, inkluderade fasta elavgifter i det icke snedvridna värdet. Företaget hävdade att samma tillvägagångssätt i detta fall skulle säkerställa konsekvens.
(126) Kommissionen undersökte påståendet och noterade att argumentet om fasta elavgifter baserades på en felaktig tolkning av tillvägagångssättet i undersökningen om lysin. Då liksom nu byggde referensvärdet på Enels offentliggjorda Nivel 3-tariffer för industrisektorn (sector no residencial). Såsom förklaras i skäl 194 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/74 (29) lades dessutom inga ytterligare avgifter till, eftersom det rapporterade priset täcker alla kostnader. Det tillvägagångssätt som användes i undersökningen om lysin och i den aktuella undersökningen var således konsekvent, eftersom inga ytterligare avgifter lades till i någon av dessa undersökningar. Påståendet avvisades därför.
(127) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande de källor som använts för att fastställa kostnaderna och referensvärdena för fastställandet av normalvärdet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 209–261 i förordningen om provisorisk tull.
3.3 Exportpris
(128) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CJS att en kreditnota inte hade beaktats korrekt vid beräkningen av exportpriset, eftersom kommissionen endast drog av värdet på kreditnotan men inte motsvarande volym från de rapporterade transaktionerna.
(129) Kommissionen noterade att kreditnotan avsåg en transaktion där den volym som angavs på leveransdokumentet inte motsvarade den volym som mottagits av kunden, vilken var mindre. CJ Europe GmbH (CJE) utfärdade därför en kreditnota för värdet av den saknade volymen, utan att nämna själva volymen. Det framgår av den tillgängliga bevisningen att den saknade volymen i fråga lämnade CJE:s anläggning och att den ursprungliga volym som angavs i CJE:s tabeller fortfarande var korrekt. Påståendet avvisades därför.
(130) CJS hävdade också att den vinst som låg till grund för kommissionens justering enligt artikel 2.9 i grundförordningen byggde på en gammal undersökning av import av polyvinylalkoholer med ursprung i Kina (30). I den konfidentiella versionen av sin inlaga redogjorde CJS närmare för detta påstående. CJS påpekade vidare att både Quimidroga och Millenis SAS (Millenis) besvarade frågeformuläret för icke-närstående importörer.
(131) Kommissionen avvisade detta påstående. Ytterligare detaljer om kommissionens bedömning tillhandahölls till CJS i det särskilda utlämnandet av uppgifter, eftersom den innehöll konfidentiella uppgifter.
(132) Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från två importörer men noterade att en av dessa hade lämnat ett ofullständigt svar som inte gjorde det möjligt att fastställa vinstmarginalen. Det andra företaget tillhandahöll fullständiga uppgifter liksom uppgifter om vinsten avseende den undersökta produkten samt samtyckte, efter införandet av provisoriska åtgärder, till en kontroll av dess svar på frågeformuläret, till att information om dess vinstmarginal under undersökningsperioden lämnas ut och till att vinstmarginalen fick användas vid beräkningen.
(133) Efter en kontroll av företagets uppgifter fastställde kommissionen i sin undersökning att importören i mer än tio år uteslutande hade köpt aminosyror, inklusive den undersökta produkten, från en av de exporterande producenter som ingick i urvalet och hade fungerat som dess exklusiva distributör i en medlemsstat. Denna ensamrätt grundar sig på ett muntligt avtal mellan parterna, och på grund av denna ensamrätt kan importören inte köpa produkter från andra leverantörer. Detta bekräftas av de fakta som framkommit vid undersökningen. Importören köpte valin enbart från denna producent och sålde det endast i den medlemsstaten (31). Undersökningen visade också att importörens vinstmarginal under undersökningsperioden, på grundval av importörens egna uppgifter, var särskilt låg, eftersom importören var tvungen att sälja en del av de importerade varorna med förlust och därmed nätt och jämnt uppnådde nollresultat. Denna låga vinst berodde på att det var omöjligt för importören att köpa valin från någon annan kinesisk exporterande producent som sålde till lägre priser, vilket i sin tur skulle ha gjort det möjligt för importören att sälja vidare varorna med högre vinster, samt på den övergripande negativa marknadssituationen som kännetecknades av stora volymer billig dumpad import som konkurrerade med importörens försäljning. Kommissionen konstaterade därför att importörens vinstmarginal under undersökningsperioden inte kunde anses vara representativ för den vinst som en oberoende importör, utan koppling till exporterande producenter och som följaktligen kunde köpa från alla leverantörer, skulle uppnå. Såsom noteras ovan, vilket bekräftats av företaget, var dess vinst under undersökningsperioden särskilt låg på grund av avtalet om ensamrätt i kombination med de kraftigt ökade volymerna av billig import till sjunkande priser från andra kinesiska producenter. Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att en sådan vinst inte kan anses vara skälig i den mening som avses i artikel 2.9 i grundförordningen. Den vinstmarginal som användes i det preliminära skedet av den aktuella undersökningen är emellertid representativ för sådan verksamhet, av de orsaker som förklaras i skäl 265 i förordningen om provisorisk tull. CJS påstående avvisades därför, och kommissionen förlitade sig på den vinst på 6,89 % som ansågs vara skälig i undersökningen om lysin (32) och i den tidigare undersökningen om polyvinylalkoholer (33).
(134) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CJS sitt påstående att kommissionen inte bara borde ha beaktat värdet på kreditnotan, utan även motsvarande volym från de rapporterade transaktionerna, vid beräkningen av exportpriset. CJS instämde inte i kommissionens påstående att den saknade volymen faktiskt lämnade CJE:s anläggning och hänvisade till att det saknades bevis till stöd för denna slutsats.
(135) Kommissionen erinrade om de två uppgifterna i den tillgängliga bevisning som samlats in under kontrollen på plats, vilka stödde kommissionens slutsats att den saknade volymen i fråga lämnade CJE:s lokaler. För det första framgick det av leveransdokumentet, som återfinns på sidan 7 i bevis 14 från kontrollbesöket, att vikten på det valin som lastades i lastbilen inkluderade den aktuella volymen. För det andra framgick det av kreditnotan att den endast utfärdades för värdet av den saknade volymen, utan någon motsvarande justering av volymen. Kommissionen drog därför slutsatsen att valinet faktiskt lämnade CJE:s anläggning, oavsett om det togs emot av kunden eller inte. Eftersom företaget självt, efter det att dess kund hade påpekat inkonsekvensen, inte ansåg det lämpligt att justera volymen valin i sitt lager, kan man inte heller kräva att kommissionen ska göra en sådan justering. Kommissionen avvisade därför påståendet.
(136) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CJS att kommissionen inte borde använda den föråldrade vinsten från undersökningen om polyvinylalkoholer för att konstruera exportpriset, utan snarare den vinstmarginal på [1–5] % som användes i en nyligen genomförd antidumpningsundersökning om import av epoxihartser med ursprung i Kina, Taiwan och Thailand (34) (undersökningen om epoxihartser).
(137) Kommissionen noterade att den vinstmarginal som användes i undersökningen om epoxihartser baserades på den vinst som en enda samarbetsvillig icke-närstående importör (35) hade gjort. Importören i fråga samtyckte till att kommissionen kunde använda dess vinst från beräkningarna i undersökningen om epoxihartser, men samtyckte inte till att dess vinst offentliggjordes, och vinsten angavs som ett intervall på [1–5] % i genomförandeförordning (EU) 2025/393. Den vinstmarginal som användes i undersökningen om polyvinylalkoholer baserades däremot på tre samarbetsvilliga icke-närstående importörers (36) vinstmarginal. Den genomsnittliga vinsten på 6,89 % offentliggjordes då utan konfidentialitetsproblem i genomförandeförordning (EU) 2020/1336. Kommissionen kunde inte använda den vinstmarginal som tillhandahållits av en enda samarbetsvillig icke-närstående importör i en separat undersökning, och som inte offentliggjorts på grund av företagsspecifika sekretesskäl, när en icke-konfidentiell vinstmarginal finns allmänt tillgänglig i en annan undersökning. Slutligen noterade kommissionen att CJS inte förklarade varför vinstmarginalen i undersökningen om epoxihartser skulle leda till skäligare vinstbelopp än den vinstmarginal som användes i undersökningen om polyvinylalkoholer, utöver det faktum att den har fastställts i en senare undersökning. Påståendet avvisades därför.
(138) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande fastställandet av exportpriset bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 262–263 i förordningen om provisorisk tull.
3.4 Jämförelse
(139) Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset på grundval av priset från fabrik för de exporterande producenter som ingick i urvalet. När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.
3.4.1 Justeringar av normalvärdet
(140) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CJS att Sucroals försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, i motsats till kommissionens redogörelse i skäl 270 i förordningen om provisorisk tull, omfattade distributionskostnader och begärde därför att kommissionen skulle dra av dessa från normalvärdet för att kunna göra en rättvis jämförelse i handelsledet fritt fabrik.
(141) I skäl 270 i förordningen om provisorisk tull avsåg kommissionen transportkostnader snarare än distributionskostnader. Detta framgår av meningen efter den redogörelse som CJS hänvisar till och där kommissionen anger att dess metod följde den senaste rättspraxisen om ogrundade påståenden ”om att de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader […] omfattar transportkostnader”. I redogörelsen i skäl 270 betonade kommissionen att det inte fanns några tillgängliga uppgifter som visade att Sucroals försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, särskilt posten för distributionskostnader, omfattade transportkostnader som borde dras av från normalvärdet. Bokföringskategorin ”distributionskostnader” behöver inte nödvändigtvis motsvara konkreta frakt- eller leveranskostnader som uppkommit efter handelsledet fritt fabrik. I enlighet med gängse redovisningspraxis kan sådana kostnader omfatta olika kommersiella och administrativa kostnader, inbegripet kostnader för lagerhållning, logistikförvaltning, säljare och marknadsföring, vilka ingår i försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader i handelsledet fritt fabrik och som inte bör dras av från normalvärdet. Sådana försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, inbegripet kommersiella och administrativa kostnader, kan vara en rättmätig del av normalvärdet fritt fabrik, förutsatt att de inte konstateras överlappa med de kostnader som dras av från exportpriset. Uppdelningen av Sucroals distributionskostnader eller posten ”övriga kostnader” var inte offentligt tillgänglig, och CJS lade inte heller fram några bevis för att ”distributionskostnaderna” i Sucroals räkenskaper uteslutande omfattade frakt- eller hanteringskostnader i senare led som var jämförbara med de kostnader som dras av från exportpriset. Påståendet avvisades därför.
(142) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 267–271 i förordningen om provisorisk tull.
3.4.2 Justeringar av exportpriset
(143) Såsom anges i skälen 272 och 273 i förordningen om provisorisk tull gjordes justeringar för tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackning, kreditkostnader, provisioner och bankavgifter i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.
(144) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade CJS att kommissionen hade dragit av företagets förpackningskostnader och bankavgifter två gånger från exportpriset. CJS begärde att kommissionen skulle säkerställa att dessa utgifter bara drogs av en gång. Kommissionen ansåg att denna invändning var motiverad och justerade sin beräkning.
(145) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att kommissionen, vid beräkningen av exportpriset, hade dubbelräknat en viss kostnad. Kommissionen ansåg att denna invändning var motiverad och justerade sin beräkning.
(146) Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull hävdade Huaheng Group att kommissionen inte uppfyllde bevisbördan för att göra en justering av exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen vad gäller sådan försäljning från producenten till ett närstående företag som därefter exporterades till unionen, såsom anges i skäl 274 i förordningen om provisorisk tull. Huaheng Group hävdade särskilt att kommissionen inte förklarade i) varför erhållen vinst eller handel med ett stort antal varor innebar att den närstående handlaren ansågs fylla liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis och ii) varför en sådan justering var nödvändig för prisjämförbarheten mellan exportpriset och normalvärdet.
(147) Kommissionen ansåg inte att påståendet var motiverat. I skäl 275 i förordningen om provisorisk tull drog kommissionen slutsatsen att Huaheng Group använde ett företag inom gruppen för handelsändamål. Ytterligare detaljer om kommissionens bedömning tillhandahölls till Huaheng Group i det särskilda utlämnandet av uppgifter, eftersom den innehöll konfidentiella uppgifter. På grundval av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att den närstående handlaren Anhui Huaheng Biotechnology Co., Ltd (AHB) fyllde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Kommissionen ansåg därför att en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen var motiverad.
(148) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CJS att villkoren för att göra en justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen inte var uppfyllda vad gäller dess närstående handlare CJ CheilJedang Corp. (CJCJ) och tillhandahöll konfidentiella uppgifter om CJCJ:s verksamhet till stöd för påståendet.
(149) Kommissionen analyserade noggrant CJS påståenden och konstaterade att de var motiverade. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset enligt artikel 2.10 k i grundförordningen analyserade kommissionen även huruvida gruppens specifika struktur när det gäller exportförsäljning var en faktor som påverkade prisernas jämförbarhet.
(150) Undersökningen visade att CJS sålde till unionen genom en närstående handlare under undersökningsperioden och att denna handlare ådrog sig kostnader och uppnådde vinster som kunde hänföras till försäljningen i unionen. Normalvärdet för den berörda produkten konstruerades emellertid i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, och omfattade således ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Såsom anges i skäl 254 i förordningen om provisorisk tull ansågs dessa kostnader och vinster vara skäliga för handelsledet fritt fabrik och kan därför inte omfatta en närstående handlares kostnader och vinster.
(151) Av detta följer att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset inte var rättvis, eftersom exportpriset inkluderade en närstående handlares kostnader och vinster och normalvärdet konstruerades utan sådana faktorer. Detta skapade en asymmetri som påverkar prisjämförbarheten mellan normalvärdet och exportpriset. Kommissionen drog därför slutsatsen att en justering i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen var motiverad.
(152) Mot bakgrund av ovanstående, och för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset, drog kommissionen av den närstående handlarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som inte ingick i normalvärdet från exportpriset. Inom ramen för gruppens särskilda exportförsäljningskanal gjorde kommissionen en justering med hjälp av CJCJ:s faktiska försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och den teoretiska vinst på 6,89 % som avses i skäl 133, med beaktande av det förhållande och den vinstfördelning mellan CJCJ och CJS som påverkade den uppnådda vinsten.
(153) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CJS att kommissionen, för att göra en justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen, måste kunna visa hur CJCJ:s deltagande i exportförsäljningens faktureringsprocess har påverkat prisjämförbarheten med normalvärdet. CJS hävdade vidare att kommissionen, trots att den medgav att villkoren för att tillämpa en justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen inte var uppfyllda, tillämpade samma justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen utan att kunna påvisa att CJS kunder betalade olika priser på hemmamarknaden på grund av att CJCJ deltog i exportförsäljningen av den undersökta produkten till unionen. I den konfidentiella versionen av inlagan lämnade CJS ytterligare uppgifter om justeringarna för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.
(154) Det är oomtvistat att CJS säljer till unionen genom en närstående handlare: CJCJ. En del av handlarens försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader kan rimligen hänföras till försäljningen av den berörda produkten på unionsmarknaden. CJCJ genererar även vinst.
(155) I CCCME-domen noterade tribunalen att ett normalvärde som konstruerats enligt artikel 2.6a i princip inte påverkas ”av faktorer som kan inverka menligt på dess jämförbarhet, eftersom det har fastställts på ett konstlat sätt” (37). Med andra ord, om en faktor för vilken en justering begärs inte med säkerhet kan visas ha använts vid konstruktionen av normalvärdet, kan justeringen inte göras. Med tanke på att kommissionen i det aktuella fallet, såsom anges i skälen 253 och 267–271 i förordningen om provisorisk tull, konstruerade normalvärdet genom att använda bland annat försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som konstaterats vara skäliga för handelsledet fritt fabrik, kan dessa kostnader per definition inte omfatta en närstående handlares kostnader.
(156) Det är svårt att påvisa en inverkan på prisernas jämförbarhet mellan exportpriset och normalvärdet på ett tydligare sätt än genom att visa att en faktor, i detta fall en närstående handlares försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, förekommer i exportpriset och saknas i normalvärdet. Detta innebär med andra ord att man måste kunna visa att exportpriset och normalvärdet är asymmetriska. Begreppet prisjämförbarhet mellan exportpriset och normalvärdet är nära kopplat till begreppet symmetri dem emellan. Tribunalen förklarade detta på följande sätt i Dashiqiao Sanqiang-målet (38): ”I rättspraxis har det även fastställts att det framgår av såväl lydelsen av som systematiken i artikel 2.10 i grundförordningen att en justering av exportpriset eller normalvärdet endast kan göras för att ta hänsyn till olikheter beträffande faktorer som påverkar priserna och således deras jämförbarhet. Detta innebär med andra ord att en justering syftar till att återställa symmetrin mellan en varas normalvärde och exportpris. Om justeringen har gjorts på ett korrekt sätt, medför det således att symmetrin har återställts mellan normalvärdet och exportpriset.” (39)
(157) Tribunalen drog därefter slutsatsen att ”[v]id bedömningen av huruvida den jämförelsemetod som tillämpats är rättvis är således begreppet symmetri mellan normalvärdet och exportpriset avgörande, vilket innebär att det ska fastställas om priserna är jämförbara i den mening som avses i artikel 1.2 i grundförordningen” (40).
(158) Asymmetri mellan normalvärdet och exportpriset i samband med en justering enligt artikel 2.10 k beaktades av tribunalen i Sinopec-målet. Tribunalen erinrade först om kommissionens slutsats att det förelåg en asymmetri mellan exportpriset och normalvärdet som skapats av förekomsten av ej återbetalningsbar mervärdesskatt i det förstnämnda fallet och avsaknaden av en sådan mervärdesskatt i det sistnämnda fallet (41), och drog därefter slutsatsen att kommissionen följaktligen visade att den omtvistade justeringen var nödvändig (42). Tribunalen konstaterade att justeringen inte kunde ha gjorts enligt artikel 2.10 b och att kommissionen således hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, men konstaterade samtidigt att ”detta misstag inte ha[de] någon avgörande betydelse för den bedömning som gjorts av unionsrättsaktens upphovsman” (43). Enligt tribunalen berodde detta på att artikel 2.10 k i grundförordningen ”gav kommissionen tillåtelse att göra […] de[n] omtvistade justering[en] i syfte att återställa symmetrin mellan normalvärdet och exportpriset på den berörda produkten och säkerställa en rättvis jämförelse mellan dessa båda värden” (44). Med andra ord bekräftade tribunalen att kommissionens bedömning, som var begränsad till konstaterandet av asymmetri (på samma sätt som den bedömning som gjordes i det aktuella ärendet vid tribunalen), var tillräcklig för att göra justeringen enligt artikel 2.10 k i grundförordningen.
(159) Mot bakgrund av ovanstående noterade kommissionen att justeringen enligt artikel 2.10 k i grundförordningen var nödvändig för att återställa symmetrin mellan normalvärdet och exportpriset och därmed säkerställa en rättvis jämförelse. Jämförelsen måste således göras i handelsledet fritt fabrik, såsom förklaras i skäl 117. Även om normalvärdet fastställdes i handelsledet fritt fabrik kan ett exportpris som inbegriper en närstående handlares försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst inte anses motsvara priset fritt fabrik. Kommissionen måste därför eliminera CJCJ:s kostnader och den teoretiska vinsten för att kunna jämföra normalvärdet och exportpriset i samma handelsled. CJCJ:s deltagande, som är begränsat till exportförsäljningen, innebär att vissa kostnader och vinster måste beaktas. CJS kan inte dra nytta av CJCJ:s ekonomiska verksamhet och tillhörande skatteförmåner och samtidigt hävda att avsaknaden av en sådan verksamhet inte skulle förändra någonting i försäljningskanalen. Påståendet avvisades därför.
(160) CJS hävdade vidare att kommissionen bröt mot principen i unionsrätten om lex specialis, enligt vilken en unionsinstitution inte kan kringgå en mer specifik bestämmelse genom att förlita sig på en allmän bestämmelse. CJS hävdade i detta avseende att artikel 2.10 k i grundförordningen skulle vara en allmän bestämmelse, medan artikel 2.10 i skulle vara en specifik bestämmelse.
(161) Kommissionen avvisade detta påstående eftersom artikel 2.10 k i grundförordningen inte är en allmän bestämmelse jämfört med artikel 2.10 i i grundförordningen, utan snarare ett annat fall där justeringar kan göras. Artikel 2.10 k i grundförordningen hänvisar de facto till ”andra faktorer som inte anges under a till j”. CJS hävdade och kommissionen höll med om att artikel 2.10 i i grundförordningen inte kunde tillämpas i detta fall, eftersom ingen provision utbetalades i den mening som avses i den bestämmelsen. I stället för att kringgå en specifik bestämmelse genom att förlita sig på en allmän bestämmelse gjorde kommissionen helt enkelt en korrekt bedömning av omständigheterna i ärendet. Ett sådant tillvägagångssätt är dessutom i linje med tribunalens dom i Sinopec-målet, som sammanfattas i skäl 158, och därför avvisade kommissionen detta påstående.
(162) Slutligen, om kommissionen skulle bibehålla sin justering på grundval av artikel 2.10 k i grundförordningen, hävdade CJS att en sådan justering inte kunde motsvara den som gjordes enligt artikel 2.10 i i grundförordningen, eftersom de två justeringarna är olika och eftersom kommissionen fastställde att villkoren för att göra en justering enligt artikel 2.10 i inte var uppfyllda. Till följd av detta begärde CJS att kommissionen skulle kvantifiera hur CJCJ:s deltagande i exportförsäljningens faktureringsprocess har påverkat prisjämförbarheten med normalvärdet. Om kommissionen ansåg att CJCJ:s vinst påverkade prisernas jämförbarhet hävdade CJS att denna vinst borde vara högst 2 %, vilket motsvarade den vinst som användes i antidumpningsundersökningen om vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Egypten, Japan och Vietnam (45) (undersökningen om varmvalsade platta produkter).
(163) Kommissionen noterade att den vid beräkningen av justeringen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader redan undantog poster från dessa kostnader som inte var relevanta för försäljningen av den undersökta produkten till unionen, såsom anges i skäl 165. Vid justeringen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader beaktade kommissionen således bara de poster som härrörde från CJCJ:s roll och som påverkade prisernas jämförbarhet. När det gäller vinsten kunde kommissionen inte förlita sig på CJCJ:s faktiska vinst, som motsvarar vinsten mellan närstående enheter, utan använde den teoretiska vinsten från undersökningen av polyvinylalkoholer, eftersom denna undersökning är den mest tillförlitliga informationskällan i detta fall, såsom fastställs i skäl 265 i förordningen om provisorisk tull och i skälen 133 och 137. CJS kunde inte visa varför den vinst som användes i undersökningen om varmvalsade platta produkter skulle vara lämpligare, förutom att den var lägre. Dessutom fastställdes en sådan vinst i undersökningen om varmvalsade platta produkter för en annan ekonomisk sektor, stålsektorn, och har ingen koppling till den kemiska sektorn såsom den teoretiska vinst som fastställdes i undersökningen om polyvinylalkoholer. Påståendet avvisades därför.
(164) CJS hade även synpunkter på kvantifieringen av justeringen på grundval av avdraget för CJCJ:s försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, ursprungligen i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen och i detta skede i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen. Detta påstående gällde särskilt fem poster som var relevanta för att fastställa CJCJ:s försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. I den konfidentiella versionen av sin inlaga redogjorde CJS närmare för detta påstående.
(165) Kommissionen konstaterade att detta påstående delvis var motiverat för tre av de fem posterna och drog därför av dem från de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som var relevanta för justeringen. Påståendet avvisades vad gäller de återstående två posterna. Ytterligare detaljer om kommissionens bedömning tillhandahölls till CJS i det särskilda utlämnandet av uppgifter, eftersom den innehöll konfidentiella uppgifter.
(166) CJS hade slutligen synpunkter på kvantifieringen av justeringen på grundval av avdraget för en skälig vinst (6,89 %), ursprungligen i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen och i detta skede i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen. I den konfidentiella versionen av sin inlaga redogjorde CJS närmare för detta påstående.
(167) Kommissionen avvisade detta påstående. Såsom förklaras i skälen 149–152 bibehöll kommissionen den justering för en teoretisk vinst på 6,89 % som hade fastställts såsom framgår av skäl 133. Ytterligare detaljer om kommissionens bedömning tillhandahölls till CJS i det särskilda utlämnandet av uppgifter, eftersom den innehöll konfidentiella uppgifter.
(168) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group att kommissionen inte hade behandlat påståendet efter det preliminära utlämnandet av uppgifter om att kommissionen inte hade motiverat varför det var nödvändigt att justera exportpriset för att säkerställa prisjämförbarhet mellan normalvärdet och exportpriset. I detta avseende hävdade Huaheng Group att kostnader för tjänster som utförts av AHB hade dragits av från exportpriset, samtidigt som kostnaderna för samma tjänster hade inkluderats i normalvärdet och borde ha dragits av. Huaheng Group hävdade också att de undersökningsresultat som anges i skäl 141, dvs. att vissa försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader kan vara en rättmätig del av normalvärdet fritt fabrik, förutsatt att de inte konstateras överlappa med de kostnader som dras av från exportpriset, utgör ytterligare bevis för denna asymmetri.
(169) Kommissionen konstaterade att det var motiverat att justera exportpriset eftersom den i skäl 147 hade dragit slutsatsen att AHB fyllde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Såsom förklaras i skälen 274–276 i förordningen om provisorisk tull fick AHB ett pålägg på återförsäljningen av den berörda produkten och, eftersom kommissionen kunde konstatera att företaget utförde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis, var det motiverat att göra en justering för provisioner. Detta berodde på att normalvärdet, såsom förklaras i skäl 261 i förordningen om provisorisk tull, konstruerades i handelsledet fritt fabrik. Med andra ord, såsom förklaras i skälen 156 och 157, innebar förekomsten av en faktor (en provision) i exportpriset och avsaknaden av denna i normalvärdet att det skapades en asymmetri dem emellan som måste korrigeras för att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset ska kunna bli ”rättvis” i den mening som avses i artikel 2.10 i grundförordningen. När det gäller kvantifieringen av justeringen för provisioner, vilket bekräftades av tribunalen i Çolakoğlu-målet (46), kan kommissionen ta hänsyn till förhållandet mellan producenten och den närstående handlaren när den fastställer justeringens storlek. Om det finns en koppling mellan producenten och handlaren kan kommissionen kvantifiera justeringen genom att tillämpa artikel 2.9 i grundförordningen på motsvarande sätt. I sådana fall görs justeringen för en provision som konstruerats på grundval av den berörda handlarens försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och en teoretisk vinst. Med tanke på att BHB och AHB ingick i Huaheng Group och att förhållandet dem emellan inte ansågs vara marknadsmässigt, vilket styrks av bestämmelserna i det skriftliga avtalet mellan BHB och AHB, baserades justeringen på den närstående handlarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt på en teoretisk vinst. Kommissionen gjorde ingen justering för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst, utan för en provision som konstruerats på grundval av dessa kostnader och en teoretisk vinst. Påståendet att justeringen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader hade lett till en asymmetri mellan normalvärdet och exportpriset ansågs därför inte vara tillämpligt. Huaheng Group hävdade inte vid något tillfälle under undersökningen att det konstruerade normalvärdet innehöll en provision, och kunde inte heller styrka eller kvantifiera ett sådant påstående, vilket krävs enligt den rättspraxis som det hänvisas till i skäl 269 i förordningen om provisorisk tull. Såsom anges i skäl 168 konstruerades normalvärdet utan hänsyn till eventuella provisioner. Även om kommissionen skulle ha behövt justera för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst, ansåg den under alla omständigheter inte att den skulle ha behövt dra av utgifter för dessa kostnader för att säkerställa jämförbarheten mellan normalvärdet och exportpriset. För det första lade Huaheng Group inte fram någon bevisning för att de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som användes för att konstruera provisionen hade inkluderats i normalvärdet. För det andra motsvarade de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som ingick i normalvärdet de kostnader som en producent faktiskt ådragit sig, särskilt de kostnader som Sucroal ådragit sig i Colombia. För det tredje motsvarade de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som drogs av från exportpriset de kostnader som AHB faktiskt ådragit sig genom att verka som närstående handlare. Eftersom kostnaderna avsåg olika verksamheter (exporterande producent och närstående handlare) skulle inga utgifter för den colombianska producenten Sucroals försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader ha behövt dras av från normalvärdet. Kommissionen avvisade därför påståendet.
(170) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Huaheng Group vidare att kommissionen inte hade uppfyllt den bevisbörda som krävs för att justera exportpriset i den mening som avses i artikel 2.10 i i grundförordningen och särskilt att ingen justering kunde göras i fall där rättsligt separata företag var interna försäljningsavdelningar som utgjorde en enda ekonomisk enhet.
(171) I skäl 147 angav kommissionen skälen till att den betraktade AHB som en handlare med liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Kommissionen konstaterade vidare att denna slutsats var tillräcklig för att göra en justering av exportpriset enligt artikel 2.10 i i grundförordningen och att inga ytterligare bevis krävdes. Huaheng Group hade dessutom aldrig hävdat att AHB och den exporterande producenten bildade en enda ekonomisk enhet. Det erinras om att när kommissionen har lagt fram samstämmiga indicier på att en distributör som är närstående till en producent utför liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis, ankommer det enligt rättspraxis på distributören eller producenten att lägga fram bevis för att en justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen inte är motiverad, till exempel genom att visa att de utgör en enda ekonomisk enhet (47).
(172) Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande justeringarna av exportpriset bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 272–276 i förordningen om provisorisk tull.
3.5 Dumpningsmarginaler
(173) Såsom beskrivs i skälen 144–145 och 164–165 har kommissionen till följd av påståenden från berörda parter reviderat dumpningsmarginalerna.
(174) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
Företag
Slutgiltig dumpningsmarginal (%)
CJ (Shenyang) Biotechnology Co., Ltd
31,3
Bayannur Huaheng Biotechnology Co., Ltd
53,8
Övriga samarbetsvilliga företag
42,2
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina
53,8
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
(175) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av unionsindustrin och unionens produktion bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 281–283 i förordningen om provisorisk tull.
4.2 Förbrukning i unionen
(176) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 284–289 i förordningen om provisorisk tull.
4.3 Import från det berörda landet
(177) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande importen från det berörda landet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 290–294 i förordningen om provisorisk tull.
4.3.1 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
(178) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 295–301 i förordningen om provisorisk tull.
(179) Med beaktande av den korrigering av beräkningen som anges i skäl 195 har resultatet av prisjämförelsen, uttryckt i procent av unionsindustrins teoretiska omsättning under undersökningsperioden, reviderats och visar nu på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 15,0 och 22,2 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.
4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.4.1 Allmänna anmärkningar
(180) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 302–306 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2 Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(181) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 307–310 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
(182) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande försäljningsvolym och marknadsandel bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 311–313 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.3 Sysselsättning och produktivitet
(183) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande sysselsättning och produktivitet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 314–316 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.4 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(184) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 317–318 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
(185) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande priser och faktorer som påverkar priserna bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 319–321 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3.2 Arbetskraftskostnader
(186) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande arbetskraftskostnader bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 322–323 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3.3 Lagerhållning
(187) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lagerhållning bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 324–326 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(188) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 327–332 i förordningen om provisorisk tull.
4.5 Slutsats om skada
(189) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit drog kommissionen, på grundval av undersökningsresultaten i förordningen om provisorisk tull, slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen och bekräftade sina slutsatser i skälen 333–338 i förordningen om provisorisk tull.
5. ORSAKSSAMBAND
5.1 Verkningar av den dumpade importen
(190) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 339–341 i förordningen om provisorisk tull.
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
(191) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 342–343 i förordningen om provisorisk tull.
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
(192) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 344–347 i förordningen om provisorisk tull.
5.3 Slutsats om orsakssamband
(193) Eftersom inga synpunkter inkommit drog kommissionen, på grundval av undersökningsresultaten i förordningen om provisorisk tull, slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte försvagade eller bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Kommissionen bekräftade därför de slutsatser som anges i skälen 348–352 i förordningen om provisorisk tull.
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
6.1 Skademarginal
(194) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 353–359 i förordningen om provisorisk tull.
(195) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skäl 360 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen noterade emellertid att en exporterande producents priser inte justerades till nivån vid unionens gräns i samband med prisjämförelsen. Kommissionen korrigerade beräkningen i enlighet med detta och den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada för de samarbetsvilliga exporterande producenterna och för alla övriga företag är följande:
Land
Företag
Slutgiltig skademarginal (%)
Folkrepubliken Kina
CJ (Shenyang) Biotechnology Co., Ltd
118,1
Bayannur Huaheng Biotechnology Co., Ltd
141,0
Övriga samarbetsvilliga företag
129,2
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina
141,0
6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
(196) Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
Land
Företag
Dumpningsmarginal (%)
Skademarginal (%)
Slutgiltig antidumpningstull (%)
Folkrepubliken Kina
CJ (Shenyang) Biotechnology Co., Ltd
31,3
118,1
31,3
Bayannur Huaheng Biotechnology Co., Ltd
53,8
141,0
53,8
Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan
42,2
129,2
42,2
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina
53,8
141,0
53,8
7. UNIONENS INTRESSE
7.1 Unionsindustrins intresse
(197) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 363–366 i förordningen om provisorisk tull.
7.2 Icke-närstående importörers intresse
(198) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 367–369 i förordningen om provisorisk tull.
7.3 Användarnas intresse
(199) I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 370–374 i förordningen om provisorisk tull.
7.4 Slutsats om unionens intresse
(200) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande unionens intresse bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skäl 375 i förordningen om provisorisk tull.
8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
8.1 Slutgiltiga åtgärder
(201) Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.
(202) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:
Land
Företag
Slutgiltig antidumpningstull (%)
Folkrepubliken Kina
CJ (Shenyang) Biotechnology Co., Ltd
31,3
Bayannur Huaheng Biotechnology Co., Ltd
53,8
Övriga samarbetsvilliga företag
42,2
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina
53,8
(203) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är därmed endast tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa tullsatser och bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.
(204) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran måste ställas till kommissionen (48). Begäran måste innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
(205) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.
(206) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.
Artiklar som skälet nämner
- art. 1.3 · i texten
(207) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.
(208) För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen på all övrig import med ursprung i Kina inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.
(209) Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden bör kunna be kommissionen om att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden, ii) företaget är inte närstående någon exporterande producent som gjorde detta, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.
8.2 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
(210) Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull, tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning.
8.3 Retroaktivt uttag
(211) Såsom anges i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att importen av den undersökta produkten skulle registreras.
(212) I undersökningens slutliga skede bedömdes de uppgifter som samlats in genom registreringen. Kommissionen analyserade huruvida kriterierna för retroaktivt uttag av slutgiltiga tullar enligt artikel 10.4 i grundförordningen var uppfyllda.
(213) Kommissionens analys visade inte någon ytterligare betydande ökning av importen utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden enligt artikel 10.4 d i grundförordningen. För denna analys jämförde kommissionen de genomsnittliga månatliga importvolymerna av den berörda produkten under undersökningsperioden, som låg på [1 750–2 417] ton/månad, med de månatliga genomsnittliga importvolymerna under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den sista hela månaden före införandet av provisoriska åtgärder (1 455 ton/månad). Vid en jämförelse mellan de genomsnittliga månatliga importvolymerna av den berörda produkten under undersökningsperioden och de månatliga genomsnittliga importvolymerna under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes (1 320 ton/månad) kunde dessutom ingen ökning konstateras.
Tidsperiod
Undersökningsperioden
Januari–juli 2025
Januari–augusti 2025
Genomsnittliga månatliga importvolymer (ton/månad)
[1 750 –2 417 ]
1 455
1 320
(214) På denna grund drog kommissionen slutsatsen att de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen för retroaktiv tillämpning av den slutgiltiga antidumpningstullen inte var uppfyllda.
(215) I sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter invände klaganden mot kommissionens bedömning och hävdade, på grundval av den särskilda marknadsinformationen i klagomålet och svaren på frågeformuläret, som kommissionen också använde för att fastställa importvolymerna av den berörda produkten under undersökningen, att villkoren för retroaktivt uttag av tullar hade uppfyllts. Enligt dessa uppgifter hävdade klaganden att den månatliga importen av den berörda produkten ökade betydligt efter undersökningsperioden. Klaganden hävdade särskilt att de månatliga sändningarna under 2024 i genomsnitt uppgick till mellan 1 och 2,5 ton valin, att sändningarna därefter mångfaldigades upp till sex gånger i februari 2025 och att mycket stora volymer skickades till unionen i februari och mars 2025, vilket tydde på att lager höll på att byggas upp. Enligt klaganden visade denna kraftiga ökning av exporten från Kina till unionen efter undersökningsperioden att villkoren för retroaktivt uttag av tullar är uppfyllda, och därför begärde klaganden att kommissionen skulle införa tullar retroaktivt.
(216) Vid fastställandet av importvolymen justerade kommissionen de uppgifter som klaganden lämnat i den särskilda marknadsinformationen, såsom beskrivs i skälen 287 och 290 i förordningen om provisorisk tull, genom korrigeringar till följd av dubbelkontrollerade uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exportörer som kontrollerats på plats. Sedan undersökningen inleddes har det dessutom funnits ett separat Taric-nummer för den berörda produkten, och kommissionen kan därmed fullt ut förlita sig på den importstatistik som medlemsstaterna tillhandahåller. Det fanns ingen anledning att misstro dessa uppgifter och kommissionen jämförde därför den genomsnittliga månatliga import som rapporterats av medlemsstaterna med den genomsnittliga månatliga import som fastställts för undersökningsperioden, i enlighet med avsnitt 4.3 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen anser därför att klagandens påstående inte har styrkts och bekräftade sin slutsats att villkoren i artikel 10.4 i grundförordningen för retroaktivt uttag av den slutgiltiga antidumpningstullen inte var uppfyllda.
9. SLUTBESTÄMMELSE
(217) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (49) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.
(218) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
Skäl som nämner artikeln
- Skäl 206 · i texten
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av valin, estrar av valin och salter av dessa föreningar, som en separat kemiskt definierad organisk förening, även innehållande föroreningar, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2922 49 85 (Taric-nummer 2922 49 85 87), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
Ursprungsland
Företag
Slutgiltig antidumpningstull (%)
Taric-tilläggsnummer
Folkrepubliken Kina
CJ (Shenyang) Biotechnology Co., Ltd
31,3
89TX
Bayannur Huaheng Biotechnology Co., Ltd
53,8
89TY
Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan
42,2
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina
53,8
8999
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att (volym och använd volymenhet) av (den berörda produkten) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (det berörda landet). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina tillämpas.
4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2 artikelns sida
De belopp för vilka säkerhet ställts genom den provisoriska antidumpningstull som införs genom genomförandeförordning (EU) 2025/1737 ska tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen ska frisläppas.
Artikel 3 artikelns sida
Artikel 1.2 får ändras för att lägga till nya exporterande producenter från Folkrepubliken Kina och göra dem till föremål för en lämplig vägd genomsnittlig antidumpningstullsats för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att företaget
a) inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 under undersökningsperioden (1 oktober 2023–30 september 2024),
b) inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som skulle ha kunnat samarbeta i den ursprungliga undersökningen, och
c) antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut.
Artikel 4 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, p. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av valin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2024/7460, 19.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/7460/oj).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/326 av den 18 februari 2025 om registrering av import av valin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/326, 19.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/326/oj).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1737 av den 13 augusti 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av valin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/1737, 14.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1737/oj).
(5) Förordningen om provisorisk tull, skäl 187.
(6) Se föregående fotnot.
(7) https://globaltradealert.org/intervention/19519.
(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/698 av den 10 april 2025 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2021/633 på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av mononatriumglutamat som avsänds från Malaysia oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller inte (EUT L, 2025/698, 11.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/698/oj), skäl 18.
(9) Se ovan, skäl 60.
(10) Se ovan, skälen 63–64.
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336 av den 25 september 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 315, 29.9.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1336/oj).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj).
(13) https://www.ingredion.com/sa/es-co.
(14) Notice of Initiation of Investigation and Interim Measures – EAPA Consolidated Case 7950, 9 juli 2024, s. 3.
(15) Tabell 4 i genomförandeförordning (EU) 2025/698.
(16) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2120 av den 12 oktober 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av elektrolytiska mangandioxider med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2023/2120, 13.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2120/oj) skäl 133.
(17) Efter att ha uteslutit Kina och länderna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755.
(18) Till och med sex siffror, enligt Världstullorganisationens (WCO) harmoniserade system.
(19) Relevanta varukoder omfattar även 1005 90 10 , 1005 90 90 , 1005 90 99 och 100590000019, men GTA-uppgifterna hämtades endast utifrån varukod 1005 90 11 .
(20) Priset justerat för att återspegla det högre priset på icke-genmodifierad majs, se skäl 224 i förordningen om provisorisk tull.
(21) https://www.enel.com.co/en/people/energy-rates.html.
(22) https://www.acueducto.com.co/wps/portal/EAB2/Home/atencion-al-usuario/tarifas/tarifas2023, https://www.acueducto.com.co/wps/portal/EAB2/Home/atencion-al-usuario/tarifas/tarifas_2024.
(23) De GTA-uppgifter som användes var GTA-uppgifter för majs (varukod 1005 90 11 ) eller, i tillämpliga fall, majsstärkelse (varukod 1108 12 ). Se skäl 246 i förordningen om provisorisk tull för pro rata.”
(24) Se skälen 223 och 224 i förordningen om provisorisk tull.
(25) https://www.embrapa.br/tema-transgenicos/sobre-o-tema.
(26) https://geneticliteracyproject.org/2024/09/12/farmers-in-brazil-and-argentina-ramp-up-growing-of-genetically-modified-drought-tolerant-wheat-that-can-grow-in-subtropical-regions/.
(27) https://gm.agbioinvestor.com/downloads/9.
(28) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1330 av den 10 juli 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av lysin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/1330, 11.7.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1330/oj), skäl 42.
(29) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/74 av den 13 januari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av lysin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/74, 14.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/74/oj).
(30) Genomförandeförordning (EU) 2020/1336.
(31) Med undantag för en enstaka transaktion via Quimidrogas närstående företag i en annan medlemsstat.
(32) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/74 skäl 212, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1330, skäl 53.
(33) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336, skäl 352.
(34) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/393 av den 26 februari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av epoxihartser med ursprung i Folkrepubliken Kina, Taiwan och Thailand (EUT L, 2025/393, 27.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/393/oj), skäl 208.
(35) Genomförandeförordning (EU) 2025/393, skäl 208.
(36) Genomförandeförordning (EU) 2020/1336, skälen 32, 352 och 358.
(37) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663, punkt 188 och där angiven rättspraxis.
(38) Dom av den 16 december 2011, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials/rådet, T-423/09, EU:T:2011:764.
(39) Se föregående fotnot, punkt 42 och där angiven rättspraxis.
(40) Se föregående fotnot, punkt 43.
(41) Dom av den 21 februari 2024, Sinopec Chongqing SVW Chemical m.fl./kommissionen, T-762/20, ECLI:EU:T:2024:113, punkt 155.
(42) Se föregående fotnot, punkt 156.
(43) Se föregående fotnot, punkt 157.
(44) Se föregående fotnot.
(45) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1919 av den 25 september 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Egypten, Japan och Vietnam och om avslutande av undersökningen beträffande import av dessa produkter med ursprung i Indien (EUT L, 2025/1919, 26.9.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1919/oj), skälen 114 och 126.
(46) Dom av den 8 maj 2024, Çolakoğlu Metalurji och Çolakoğlu Dış Ticaret/kommissionen, T-630/21, ECLI:EU:T:2024:304, punkterna 94–97.
(47) Se t.ex. tribunalens dom av den 11 juni 2025, Akgün Seramik Sanayi ve Ticaret AŞ m.fl./Europeiska kommissionen, T-231/23, ECLI:EU:T:2025:580, punkt 155 och där angiven rättspraxis.
(48) E-post: TRADE-TDI-NAME-CHANGE-REQUESTS@ec.europa.eu; European Commission, Directorate-General for Trade, Directorate G, Wetstraat/Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bruxelles/Brussel, BELGIQUE/BELGIË.
(49) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
BILAGA
Övriga samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet
Land
Namn
Taric-tilläggsnummer
Folkrepubliken Kina
Xinjiang Meihua Amino Acid Co., Ltd
Tongliao Meihua Biological Sci-tech Co., Ltd
89TZ
Ningxia EPPEN Biotech Co., Ltd
89UA
Hulunbeier Northeast Fufeng Biotechnologies Co., Ltd
Xinjiang Fufeng Biotechnologies Co., Ltd
89UB
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/319/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)