Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/343 av den 6 oktober 2025 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller handelsnormer för fjäderfäkött och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 543/2008
6 oktober 2025
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk aa46c26e-0ba1-11f1-8870-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- (1) I sitt meddelande av den 20 maj 2020,
- (2) Förordning (EU) nr 1308/2013 upphävde och ersatte rådets
- (3) För att garantera att marknaden för fjäderfäkött fungerar
- (4) För att göra det möjligt att saluföra fjäderfäkött
- (5) Dessa normer behöver inte tillämpas på vissa produkter
- (6) För att åstadkomma en enhetlig tillämpning av denna
- (7) Lagrings- och hanteringstemperaturen är av avgörande betydelse för
- (8) Exempel på frivilliga uppgifter som får användas vid
- (9) När kött från ankor och gäss som föds
- (10) Med hänsyn till konsumentskyddet bör medlemsstaterna ständigt övervaka
- (11) Med hänsyn till kontrollernas specialiserade karaktär bör de
- (12) Aktörer i tredjeländer kan vilja använda de frivilliga
- (13) För att undvika att konsumenter vilseleds och med
- (14) Vattenupptagningen vid produktionen bör kontrolleras och pålitliga metoder
- (15) Saluföring av fjäderfäkött som inte uppfyller kraven och
- (16) EU-referenslaboratorier och nationella referenslaboratorier bör utses för att
Europeiska unionens officiella tidning
SV
L-serien
2026/343
17.2.2026
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2026/343
av den 6 oktober 2025
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller handelsnormer för fjäderfäkött och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 543/2008
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artiklarna 75.2, 79, 86 a och 89, och
av följande skäl:
(1) I sitt meddelande av den 20 maj 2020, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (2), tillkännagav kommissionen att den kommer att se över handelsnormerna för att föreskriva användningen av och tillgången på hållbara jordbruksprodukter och stärka hållbarhetskriterierna, med beaktande av de eventuella effekterna av dessa normer på livsmedelsförluster och livsmedelsavfall. I det sammanhanget bör de befintliga handelsnormerna för fjäderfäkött också ändras för att ta hänsyn till de tekniska framstegen och konsumenternas behov samt utvecklingen av aviär influensa som en riskfaktor för producenter av kött från fjäderfä som har tillgång till utomhusvistelse.
(2) Förordning (EU) nr 1308/2013 upphävde och ersatte rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (3). I del II avdelning II kapitel I avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs bestämmelser om handelsnormer för fjäderfäkött och kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på området. För att säkerställa att marknaden för fjäderfäkött fungerar väl inom den nya rättsliga ramen behöver vissa bestämmelser antas genom sådana akter. Den här förordningen och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/344 (4) bör ersätta kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 (5), som därför bör upphöra att gälla.
(3) För att garantera att marknaden för fjäderfäkött fungerar väl bör handelsnormerna för fjäderfäkött omfatta klassificeringskriterier, krav på presentation, märkning och förpackning, typ av jordbruks- och produktionsmetod, konservering och hantering, användning av frivilliga förbehållna begrepp, toleransnivåer samt villkor för import. Eftersom alla dessa aspekter är nära sammankopplade med varandra bör bestämmelserna om handelsnormer för fjäderfäkött finnas kvar som en sammanhängande uppsättning bestämmelser, och de bör därför fastställas i en delegerad akt.
(4) För att göra det möjligt att saluföra fjäderfäkött i olika klasser beroende på konformation och utseende, är det nödvändigt att fastställa definitioner av slaktkropparnas arter, ålder och presentationsformer, samt när det gäller styckningsdelar av fjäderfä, den anatomiska strukturen och det anatomiska innehållet. För den produkt som kallas ”foie gras”, dvs. fet gås- och anklever, är det med hänsyn till denna produkts höga värde och den därav följande risken för bedrägligt förfarande, nödvändigt att fastställa särskilt exakta minimihandelsnormer.
(5) Dessa normer behöver inte tillämpas på vissa produkter och presentationsformer som är av lokal eller på annat sätt begränsad betydelse. De namn under vilka sådana produkter säljs bör emellertid inte vara av en sådan art att de väsentligt kan vilseleda konsumenten att förväxla dessa produkter med produkter som omfattas av dessa normer. Likaledes bör dessa normer även gälla för ytterligare beskrivande termer som används för att närmare namnge sådana produkter.
(6) För att åstadkomma en enhetlig tillämpning av denna förordning bör termerna ”slaktkropp”, ”styckningsdelar” och ”saluföring” definieras.
(7) Lagrings- och hanteringstemperaturen är av avgörande betydelse för upprätthållandet av höga kvalitetsnormer. Följaktligen är det lämpligt att fastställa en minimitemperatur vid vilken kylda fjäderfäköttprodukter ska förvaras och toleranser för en sådan minimitemperatur.
(8) Exempel på frivilliga uppgifter som får användas vid märkning är kylmetoden och särskilda produktionsmetoder. Märkning med produktionsmetoden bör med hänsyn till konsumentskyddet omfattas av noggrant definierade kriterier vad gäller djurhållningsförhållanden, ålder vid slakt, gödningsperiodens varaktighet eller fodrets sammansättning.
(9) När kött från ankor och gäss som föds upp för produktion av ”foie gras” märks som kött från fåglar med tillgång till utomhusvistelse, bör det också anges att fåglarna föds upp för produktion av ”foie gras” så att konsumenterna får fullständig information om produkternas egenskaper.
(10) Med hänsyn till konsumentskyddet bör medlemsstaterna ständigt övervaka att de fjäderfäköttprodukter som säljs på deras territorier är förenliga med unionsrätten, inklusive handelsnormer och nationella bestämmelser som antagits i enlighet med de bestämmelserna. Företag som använder termer som hänvisar till särskilda produktionsmetoder bör kontrolleras, och de bör föra detaljerade register för detta syfte.
(11) Med hänsyn till kontrollernas specialiserade karaktär bör de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna kunna delegera ansvaret för dem till externa organ som har lämpliga kvalifikationer och vederbörliga tillstånd, utan att det påverkar lämpliga tillsyns- och försiktighetsåtgärder. Bestämmelser bör fastställas för detta syfte.
(12) Aktörer i tredjeländer kan vilja använda de frivilliga uppgifterna om kylmetoder och produktionsmetoder. För att säkerställa att konsumenter får korrekt och tillförlitlig information, bör bestämmelser införas så att aktörerna kan använda uppgifterna, under förutsättning att ett lämpligt tillstånd utfärdas av det berörda tredjelandets behöriga myndighet, som ska finnas uppförd i en förteckning som sammanställts av kommissionen.
(13) För att undvika att konsumenter vilseleds och med hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen i produktionen av fjäderfäkött bör den högsta tillåtna vattenhalten i fjäderfäkött fastställas och ett övervakningssystem för både slakterier och samtliga handelsled definieras, utan att principen om varors fria rörlighet på den inre marknaden kränks.
(14) Vattenupptagningen vid produktionen bör kontrolleras och pålitliga metoder för att bestämma den vattenhalt som tillsätts vid beredningen av slaktkroppar av frysta och djupfrysta fjäderfä bör införas utan att man skiljer mellan naturligt vatten och vatten som tillkommer vid beredningen av fjäderfäna, med tanke på de praktiska svårigheterna med att göra en sådan åtskillnad.
(15) Saluföring av fjäderfäkött som inte uppfyller kraven och som saknar lämplig märkning på förpackningen bör förbjudas. Följaktligen är det nödvändigt att anta bestämmelser med tanke på de uppgifter som ska anges på individuella och gemensamma förpackningar, beroende på destinationen, för att underlätta kontroller och säkerställa att produkterna inte används till något annat ändamål än det avsedda.
(16) EU-referenslaboratorier och nationella referenslaboratorier bör utses för att harmonisera kraven på vattenhalten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
Innehåll
Denna förordning kompletterar förordning (EU) nr 1308/2013 med bestämmelser om handelsnormer för fjäderfäkött, i synnerhet
a) klassificeringskriterier och definitioner,
b) krav på presentation, märkning och förpackning,
c) typ av jordbruks- och produktionsmetod,
d) konservering och hantering,
e) användning av frivilliga förbehållna begrepp,
f) toleransnivåer,
g) villkor för import.
Artikel 2 artikelns sida
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på de produkter som förtecknas i denna artikel. Andra produkter än de som avses i denna artikel får endast saluföras i unionen under namn som inte vilseleder konsumenten genom förväxling med dem som avses i denna artikel eller med de uppgifter som föreskrivs i artikel 10, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (6).
I denna förordning avses med de produkter som anges i artikel 75.1 g i förordning (EU) nr 1308/2013 följande, och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk förtecknas i bilaga I:
1. Fjäderfäslaktkroppar
a) TAMHÖNS (Gallus domesticus)
i) kycklingar, slaktkycklingar (broiler): höns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) tuppar, hönor, gryt- eller kok-: höns med stel bröstbensspets (förbenad).
iii) kapuner: tuppar som före könsmognaden kastrerats genom ett kirurgiskt ingrepp och som slaktas vid en ålder på lägst 140 dagar; efter kastreringen ska kapunerna gödas under en period på minst 77 dagar.
iv) poussin, coquelet: kycklingar med en slaktvikt på under 650 g (utan inkråm, huvud och fötter). Kycklingar på 650–750 g får kallas ”poussin” om slaktåldern är högst 28 dagar. Medlemsstaterna får tillämpa artikel 4 i genomförandeförordning (EU) 2026/344 vid kontroll av denna slaktålder.
v) värphönstuppar: tuppkycklingar av värpras med stel bröstbensspets (inte helt förbenad) vars ålder vid slakt ska vara minst 70 dagar.
b) KALKONER (Meleagris gallopavo dom.)
i) (unga) kalkoner: kalkoner med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) kalkoner: kalkoner med stel bröstbensspets (förbenad).
c) ANKOR (Anas platyrhynchos dom., Cairina moschata), mulardankor (Cairina moschata x Anas platyrhynchos)
i) unga ankor eller ankungar, (unga) myskankor, (unga) mulardankor: ankor med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) ankor, myskankor, mulardankor: ankor med stel bröstbensspets (förbenad).
d) GÄSS (Anser anser dom.)
i) (unga) gäss eller gåsungar: gäss med böjlig bröstbensspets (inte förbenad). Fettlagret över hela slaktkroppen är tunt eller medeltjockt. De unga gässens fett kan ha en färg som tyder på en särskild diet.
ii) gäss: gäss med stel bröstbensspets (förbenad). Över hela slaktkroppen finns ett medeltjockt till tjockt fettlager.
e) PÄRLHÖNS (Numida meleagris domesticus)
i) (unga) pärlhöns: pärlhöns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) pärlhöns: pärlhöns med stel bröstbensspets (förbenad).
Vid tillämpning av denna förordning ska könsrelaterade varianter av de termer som avses i första stycket leden a–e tolkas som synonyma termer.
2. Anatomiska styckningsdelar av fjäderfä
a) halva: halva slaktkroppen, som delats genom ett längsgående snitt längs bröstbenet och ryggbenet.
b) kvart: lårkvart eller bröstkvart som erhållits genom ett tvärgående snitt genom en halva.
c) bakdelspart: båda lårkvarterna förenade med en del av en ryggbenet, med eller utan gumpen.
d) bröst: bröstbenet och revbenen eller en del därav, fördelad på båda sidor om bröstbenet, med omgivande muskulatur. Bröstet kan vara helt eller halvt.
e) klubba: lårbenet, skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
f) kycklingklubba med del av ryggben: ryggens vikt överskrider inte 25 % av hela styckningsdelen.
g) lår: lårbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
h) överlår med del av ryggben: ett överlår med del av ryggbenet erhålls genom att en lårkvart styckas vid leden mellan skenbenet och lårbenet. Ryggens vikt överskrider inte 35 % av hela styckningsdelen. Ben, knäskål och bukfett ska avlägsnas. Lår med del av ryggben består av låret samt den del av ryggbenet och det fett som hör samman med låret. Gumpkörteln, stjärten och köttet vid tarmbenet (kycklingostronen) kan, men behöver inte, lämnas kvar.
i) ben: skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
j) vinge: överarmsbenet, strålbenet och armbågsbenet med omgivande muskulatur, överarmsbenet eller strålbenet/armbågsbenet med omgivande muskulatur får presenteras som separata delar. Spetsen med handlovsbenen kan vara borttagen men behöver inte vara det. Snitten ska göras vid lederna.
k) sammanhängande vingar: båda vingarna förenade med del av ryggbenet, varvid ryggdelens vikt inte får överstiga 45 % av hela styckningsdelens vikt.
l) bröstfilé: den urbenade hela eller halva inre eller yttre delen av bröstet, dvs. utan bröstben och revben. När det gäller kalkonbröst kan filén bestå av enbart den djupa bröstmuskeln.
m) bröstfilé med nyckelben: bröstfilén utan skinn och enbart med nyckelbenet och bröstbenets broskartade spets, varvid nyckelbenets och broskets vikt inte får överstiga 3 % av styckningsdelens vikt.
n) magret, maigret: bröstfilé av ankor och gäss som avses i punkt 3 med skinn och underhudsfettet som omger bröstmuskeln, utan den djupa bröstmuskeln.
o) innerfilé: en filé erhålls genom att den inre bröstmuskeln skiljs från bröstet och bröstbenet. Innerfilén består av en enda hel muskel med eller utan den sena som går genom filén.
p) fötter: en fot erhålls genom att en slaktkroppsklubba styckas vid leden mellan mellanfoten och skenbenet. Slaktkroppen ska avlägsnas. En fot består av mellanfoten och fyra tår (tåben) med kött och skinn.
q) tåpartier: ett tåparti erhålls genom att en slaktkroppsklubba styckas vid sporren. Slaktkroppen ska avlägsnas. Ett tåparti består av en del av mellanfoten och fyra tår (tåben) med kött och skinn.
r) hals: halsen erhålls genom att den styckas från slaktkroppen vid bogleden och huvudet avlägsnas. Halsen består av halsbenen med kött.
s) huvud: huvudet erhålls genom att slaktkroppen styckas vid den övre delen av nacken och slaktkroppen avlägsnas. Huvudet består av skallben och innehåll med näbb, kött och skinn.
t) suprême: halva filén utan ben, med den första falangen från vingen med skinn.
u) nyckelben: nyckelben med omgivande muskulatur.
v) skulderblad: skulderbladsben med omgivande muskulatur.
För de produkter som avses i första stycket leden e, g och i ska orden ”snitten ska göras vid lederna” innebära att snitten görs innanför de två linjer som avgränsar lederna enligt illustrationen i bilaga II.
De produkter som avses i första stycket leden d–l får presenteras med eller utan skinn. Avsaknaden av skinn hos de produkter som avses i första stycket leden d–j eller förekomsten av skinn hos den produkt som avses i första stycket led l ska anges vid märkningen.
Urbening, putsning och portionering ska utföras utan att de produkter som avses i första stycket leden d–l skadas.
För de produkter som avses i första stycket leden l, m och o ska ordet ”filé” användas när dessa produkter har genomgått styckningsprocesser (exempelvis putsats och delats i portioner) som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur och ta bort de egenskaper som är karakteristiska för kött.
3. Fet gås- och anklever (”foie gras”)
Lever av gäss eller ankor av arterna Cairina moschata eller Cairina moschata x Anas platyrhynchos som har götts på ett sådant sätt att de utvecklat hypertrofi till följd av fettinlagring i levercellerna.
Fåglar från vilka sådan lever tas ska vara fullständigt avblodade och levern ska ha en enhetlig färg.
Levern ska ha följande vikt:
a) Anklever ska väga minst 300 g netto.
b) Gåslever ska väga minst 400 g netto.
Artikel 3 artikelns sida
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) slaktkropp: hela kroppen av en fågel av de arter som anges i artikel 2.1 efter avblodning, plockning och urtagning. Borttagning av njurar ska dock vara frivillig. En urtagen slaktkropp får presenteras för försäljning med eller utan inkråm, dvs. hjärta, lever och muskelmage, instoppat i bukhålan, med eller utan hals.
b) styckningsdelar därav: fjäderfäkött som på grund av storleken och den sammanhängande muskelvävnadens egenskaper kan identifieras som komna från de respektive delarna av slaktkroppen.
c) saluföring: innehav eller skyltning för saluföring, försäljningsanbud, försäljning, leverans eller varje annan form av saluföring.
d) märkning: märkning enligt definitionen i artikel 2.2 j i förordning (EU) nr 1169/2011.
Artikel 4 artikelns sida
Presentation av fjäderfäslaktkroppar
1. Fjäderfäslaktkroppar ska säljas i en av följande former:
a) Delvis urtagen (”effilé”, ”roped”).
b) Med inkråm.
c) Utan inkråm.
2. Ordet ”urtagen” får läggas till på förpackningen.
3. Delvis urtagna slaktkroppar är slaktkroppar från vilka hjärta, lever, lungor, muskelmage, kräva och njurar inte har avlägsnats.
4. Beträffande de presentationsformer av slaktkroppar som avses i punkt 1 får luft- och matstrupe liksom kräva lämnas kvar i slaktkroppen om huvudet inte är borttaget.
5. Inkråmet får endast bestå av hjärta, muskelmage och lever, äggledare, äggulor och ovärpta ägg från värphöns på slakteriet, samt alla andra delar som konsumenterna anser vara ätliga på den marknad där produkten är avsedd att slutligen konsumeras. Levern ska vara utan gallblåsa. Muskelmagen ska vara utan hornlagret och innehållet i muskelmagen ska vara urtaget. Hjärtat kan vara med eller utan hjärtsäcken.
Artikel 5 artikelns sida
Namn på fjäderfäslaktkroppar och styckningsdelar
1. De livsmedelsbeteckningar som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) nr 1169/2011 under vilka produkter som omfattas av denna förordning säljs, ska vara de beteckningar som fastställs i artikel 2 i den här förordningen och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk som förtecknas i bilaga I till den här förordningen, åtföljda av följande hänvisning:
a) För hela slaktkroppar en hänvisning till en av de presentationsformer som fastställs i artikel 4.1.
b) För styckningsdelar av fjäderfä en hänvisning till respektive arter.
2. De produktnamn som avses i artikel 2.1 och 2.2 får kompletteras med andra termer, förutsatt att dessa termer uppfyller kraven på rättvisande information i artikel 7 i förordning (EU) nr 1169/2011.
Artikel 6 artikelns sida
Saluföring, märkning och presentation av fjäderfäkött
1. För konsumentförpackat fjäderfäkött ska tillståndet i vilket fjäderfäköttet saluförs i enlighet med del V avsnitt III i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 anges på konsumentförpackningen eller på en etikett som fästs på denna.
2. Genom undantag från punkt 1 ska det vid leveranser av fjäderfäkött till stycknings- eller bearbetningsanläggningar inte vara nödvändigt att ange de uppgifter som avses i den bestämmelsen.
Artikel 7 artikelns sida
Temperatur på fryst fjäderfäkött
Följande bestämmelser ska gälla för fryst fjäderfäkött enligt definitionen i del V avsnitt II punkt 3 i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013:
Fryst fjäderfäkött ska hålla en stabil temperatur på högst – 12 °C på alla ställen i produkten, med eventuella kortvariga temperaturökningar på högst 3 °C. Dessa toleranser för produktens temperatur ska vara tillåtna i enlighet med god förvarings- och distributionspraxis vid lokal distribution och i frysdiskar i detaljhandeln.
Artikel 8 artikelns sida
Klasser av fjäderfäkött
1. Fjäderfäkött får klassificeras enligt kvalitet som antingen klass ”A” eller klass ”B” i enlighet med slaktkropparnas eller styckningsdelarnas konformation och utseende.
2. För att klassificeras som klass A eller klass B ska slaktkroppar och styckningsdelar av fjäderfä vara följande:
a) Hela, med hänsyn tagen till presentationsformen.
b) Rena, fria från synliga främmande ämnen, smuts och blod.
c) Fria från främmande lukter.
d) Fria från synliga blodfläckar, undantaget sådana som är små och icke iögonfallande.
e) Fria från utskjutande brutna ben.
f) Fria från svåra kontusioner.
Färskt fjäderfäkött får inte uppvisa tecken på tidigare kylning.
3. Vid sidan av kriterierna i punkt 2 ska slaktkroppar och styckningsdelar av fjäderfä uppfylla följande kriterier för att klassificeras som klass A:
a) De ska ha en god konformation. Köttet ska vara fylligt, bröstet väl utvecklat, brett, långt och köttigt, och klubborna ska vara köttiga. Kycklingar, unga ankor eller ankungar och kalkoner ska ha ett tunt, jämnt fettlager på bröstet, ryggen och låren. På tuppar, höns, ankor och unga gäss är det tillåtet med ett tjockare fettlager. Gäss ska ha ett medeltjockt till tjockt fettlager över hela slaktkroppen. I fråga om bröstfilé kan upp till 2 viktprocent brosk (bröstbenets böjliga spets) godtas.
b) Ett fåtal små fjädrar, fjäderspolar (ving- eller stjärtpennslut) och dun (trådfjädrar) får finnas på bröst, klubbor, rygg, fotleder och vingspetsar. Kokhöns, ankor, kalkoner och gäss får även ha ett fåtal fjädrar, fjäderspolar (ving- eller stjärtpennslut) och dun (trådfjädrar) på andra kroppsdelar.
c) Viss skada, kontusion och missfärgning är tillåten under förutsättning att den är liten och icke iögonfallande och inte förekommer på bröst eller klubba. Vingspetsen får saknas. En liten rödfärgning av vingspetsar och fjäderfolliklar är tillåten.
d) Frysta eller djupfrysta fjäderfän får inte uppvisa tecken på frysbränna enligt beskrivningen i bilaga III, undantaget sådan som är oväsentlig, liten och icke iögonfallande och inte förekommer på bröst eller klubba.
Artikel 9 artikelns sida
Uppgift om kylmetod
Uppgift om att en av följande kylmetoder har använts och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk som förtecknas i bilaga IV får anges vid märkning:
a) Luftkylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar med kall luft.
b) Evaporativ kylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar med kall luft som uppblandats med vattendimma eller finfördelat vatten.
c) Vattenkylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar i tankar med vatten eller is och vatten i enlighet med motströmsprocessen.
Artikel 10 artikelns sida
Frivilliga förbehållna begrepp
1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra märkningssystem som omfattar andra produktionsmetoder och som regleras av unionslagstiftningen får följande termer och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk som förtecknas i bilaga V endast anges vid märkning av de produkter som avses i artikel 2 om relevanta villkor i bilaga VI är uppfyllda:
a) ”Utfodrad med … % …”.
b) ”Extensivt uppfödd inomhus”.
c) ”Tillgång till utomhusvistelse”.
d) ”Traditionell utomhusvistelse”.
e) ”Uppfödd i full frihet”.
De termer som avses i första stycket får kompletteras med uppgifter som hänvisar till de särskilda kännetecknen för respektive produktionsmetoder.
De enda termer som får användas för att beteckna produkter från fjäderfän som fötts upp utomhus är de som förtecknas i första stycket leden c, d och e.
För andra produkter än de som uppfyller villkoren för att märkas med de uppgifter som förtecknas i första stycket leden c, d och e, får ingen märkning eller affärshandling, inget reklammaterial eller någon form av reklam eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten kommer från fjäderfän som fötts upp utomhus.
Om kött från ankor och gäss som föds upp för produktion av ”foie gras” märks som kött från fåglar med tillgång till utomhusvistelse (första stycket leden c, d och e) ska det på etiketten också anges ”från produktion av foie gras”.
2. Slaktåldern eller gödningsperiodens varaktighet får endast anges vid märkningen med de termer som anges i punkt 1 och endast för en ålder som är lägst den som anges i led b, c eller d i bilaga VI. Detta gäller dock inte de produkter som avses i artikel 2.1 a iv.
3. Punkterna 1 och 2 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av nationella tekniska bestämmelser som är mer omfattande än de minimikrav som fastställs i bilaga VI, och som endast gäller för producenter i den berörda medlemsstaten, förutsatt att dessa nationella tekniska bestämmelser är förenliga med unionsrätten.
4. Kommissionen ska underrättas om de nationella tekniska bestämmelser som avses i punkt 3.
5. Medlemsstaterna kan föreskriva att livsmedelsföretagare får använda andra termer än de som avses i punkterna 1 och 2 och som fastställs i bilaga VI förutsatt att
a) dessa termer är förenliga med den metod som används för att tillverka produkten och inte vilseleder konsumenterna,
b) dessa termer inte leder till förväxling med de termer som avses i punkterna 1 och 2,
c) produktspecifikationerna är dokumenterade,
d) lämpliga kontroller görs under tillsyn av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.
6. När de villkor som avses i punkt 5 är uppfyllda ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om dessa nationella termer innan livsmedelsföretagarna börjar använda dem. Kommissionen ska informera övriga medlemsstater att den blivit underrättad om dessa termer och offentliggöra dem på webbplatsen Europa.
7. Närhelst kommissionen så begär ska medlemsstaterna överlämna alla uppgifter som är nödvändiga för att bedöma om de nationella tekniska bestämmelser som avses i punkt 3 och de nationella termer som avses i punkt 5 är förenliga med unionsrätten.
Artikel 11 artikelns sida
Register över frivilliga förbehållna begrepp
1. Livsmedelsföretagare som saluför produkter som använder de termer som avses i artikel 10.1 ska föra ett separat register per produktionsmetod över
a) namn och adresser på fjäderfäproducenter som ska registreras av den behöriga myndigheten i medlemsstaten,
b) det antal fåglar som varje producent håller vid varje produktionsomgång (på begäran av den behöriga myndigheten),
c) det antal fåglar som levererats och bearbetats samt den sammanlagda levande vikten eller slaktvikten för dessa,
d) uppgifter om försäljning med namn och adresser till köpare, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.
2. De producenter som avses i punkt 1 a ska föra aktuella register över antalet fåglar per produktionsmetod av vilka det även ska framgå antalet sålda fåglar, köparnas namn och adress, kvantiteter och ursprung för fodret, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.
Producenter som använder de produktionsmetoder som avses i artikel 10.1 c, d och e ska, utöver den information som avses i första stycket i den här punkten, föra register över det datum då fåglarna först fick tillgång till utomhusvistelse.
3. Fodertillverkare och foderleverantörer ska föra register som visar att sammansättningen på det foder som levereras till producenter för de produktionsmetoder som avses i artikel 10.1 a stämmer överens med motsvarande krav i bilaga VI, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändningen av fodret.
4. Kläckerier ska föra register över de fåglar av raser som är erkända som långsamväxande som levereras till producenter för de produktionsmetoder som avses i artikel 10.1 d och e, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändningen av fåglarna.
Artikel 12 artikelns sida
Tillsynsorgan för frivilliga förbehållna begrepp
Organ som medlemsstaterna utsett för att kontrollera de uppgifter som avses i artikel 10 ska uppfylla de kriterier som fastställs i standard ISO/IEC 17065 (7), och ska godkännas och kontrolleras av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.
Artikel 13 artikelns sida
Frivilliga uppgifter om importerat fjäderfäkött
Fjäderfäkött som importeras från tredjeländer får vara märkt med en eller flera av de frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 9 och 10, om det åtföljs av ett intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet och som styrker att de berörda produkterna överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i denna förordning.
På begäran av ett tredjeland ska kommissionen utarbeta en förteckning över sådana myndigheter.
Artikel 14 artikelns sida
Högsta tillåtna vattenhalt i fjäderfäkött
1. Frysta och djupfrysta kycklingslaktkroppar får saluföras inom unionen endast om vattenhalten, enligt den analysmetod som fastställs i artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider de tekniskt sett lägsta värden som fastställs i bilaga VII till den här förordningen.
2. Följande färska, frysta och djupfrysta styckningsdelar av fjäderfä får saluföras inom unionen endast om vattenhalten, enligt den analysmetod som fastställs i artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider de tekniskt sett lägsta värden som fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.
a) Kycklingbröstfiléer, med eller utan nyckelben, utan skinn.
b) Kycklingbröst, med skinn.
c) Lår, ben, klubbor, klubbor med del av ryggben och lårkvarter av kyckling, med skinn.
d) Kalkonbröstfilé, utan skinn.
e) Kalkonbröst, med skinn.
f) Lår, ben och klubbor av kalkon, med skinn.
g) Urbenat kalkonkött av klubba, utan skinn.
3. De högsta nivåer av vatten som får upptas i kycklingslaktkroppar i slakterier fastställs i bilaga IX.
4. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får tillåta saluföring av fjäderfäkött som inte uppfyller kraven i punkt 1 eller 2, förutsatt att förpackningen märks med en banderoll eller en etikett som har minst en av de uppgifter som förtecknas i bilaga X angivet med röda versaler.
Dessa uppgifter ska anbringas på en väl synlig plats och vara lättlästa och outplånliga. De ska inte döljas, skymmas eller störas av andra texter eller bilder. Bokstäverna ska på individuella förpackningar vara minst 1 cm höga och på gemensamma förpackningar 2 cm.
Artikel 15 artikelns sida
Anmälningar om kontroller av vattenhalten
1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta det nationella referenslaboratoriet om resultaten av de kontroller som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2026/344, som genomförs av dem eller under deras övervakning.
Senast den 30 juni varje år ska de nationella referenslaboratorierna underrätta kommissionen om resultaten av de kontroller som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2026/344. Den kommitté som avses i artikel 229.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska informeras av kommissionen om resultaten av kontrollerna.
2. Medlemsstaterna ska anta alla nödvändiga åtgärder för de kontroller som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2026/344. De ska informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om dessa åtgärder. Alla ändringar av dessa åtgärder ska anmälas till de övriga medlemsstaterna och kommissionen.
Artikel 16 artikelns sida
Expertstyrelsen för övervakning av vattenhalten
En styrelse sammansatt av experter på övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött ska fungera som samordningsorgan för de nationella referenslaboratoriernas testverksamhet. Den ska bestå av företrädare för kommissionen och nationella referenslaboratorier. Styrelsens och de nationella referenslaboratoriernas uppgifter samt styrelsens organisatoriska struktur anges i bilaga XI.
Artikel 17 artikelns sida
Upphävande
Förordning (EG) nr 543/2008 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och till genomförandeförordning (EU) 2026/344 i tillämpliga fall och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XII till den här förordningen.
Artikel 18 artikelns sida
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Bryssel den 6 oktober 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1308/oj.
(2) COM(2020) 381 final.
(3) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/1234/oj).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/344 av den 6 oktober 2025 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller handelsnormer för fjäderfäkött (EUT L, 2026/344, 17.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/344/oj).
(5) Kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 av den 16 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött (EUT L 157, 17.6.2008, s. 46, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/543/oj).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/1169/oj).
(7) ISO/IEC 17065:2012, Bedömning av överensstämmelse – Krav på organ som certifierar produkter, processer och tjänster.
BILAGA I
Namn på fjäderfäslaktkroppar som avses i artikel 2.1
bg
es
cs
da
de
et
el
en
fr
hr
it
lv
1. Пиле, бройлер
Pollo (de carne)
Kuře, brojler
Kylling, slagtekylling
Hähnchen
Masthuhn
Broiler
Κοτόπουλο
Πετεινοίί και κότες (κρεατοπαραγωγής)
Chicken, broiler
Poulet (de chair)
Pile, brojler
Pollo, ’Broiler’
Cālis, broilers
2. Петел, кокошка
Gallo, gallina
Kohout, slepice, drůbež na pečení, nebo vaření
Hane, høne, suppehøne
Suppenhuhn
Kukk, kana, hautamiseks või keetmiseks mõeldud kodulind
Πετεινοί και κότες (για βράσιμο)
Cock, hen, casserole, or boiling fowl
Coq, poule (à bouillir)
Pijetao, kokoš, kokoš za pečenje ili kuhanje
Gallo, gallina
Pollame da brodo
Gailis, vista (sautēšanai vai vārīšanai)
3. Петел (угоен, скопен)
Capón
Kapoun
Kapun
Kapaun
Kohikukk
Καπόνια
Capon
Chapon
Kopun
Cappone
Kapauns
4. Ярка, петле
Picantón, coquelet
Kuřátko, kohoutek
Poussin, Coquelet
Stubenküken
Kana- ja kukktibud
Νεοσσός, πετεινάρι
Poussin, Coquelet
Poussin, coquelet
Mlado pile i mladi pijetao
Galletto
Cālītis
5. мъжко пиленце от генетична линия на кокошки носачки
Gallo joven
Mladý kohout
Hanekylling fra æglæggerlinjer
Bruderhahn
Noorkukk
Πετεινάρι ωοπαραγωγικής φυλής
Brother rooster
Poulet mâle de race pondeuse
Mladi pijetao
Maschio di gallina ovaiola
Jauns gailis
1.
(Млада) пуйка
Pavo (joven)
(Mladá) krůta
(Mini) kalkun
(Junge) Pute, (Junger) Truthahn
(Noor)kalkun
(Νεαροί) γάλοι και γαλοπούλες
(Young) turkey
Dindonneau, (jeune) dinde
(Mladi) puran
(Giovane) tacchino
(Jauns) tītars
2.
Пуйка
Pavo
Krůta
Avlskalkun
Pute, Truthahn
Kalkun
Γάλοι και γαλοπούλες
Turkey
Dinde (à bouillir)
Puran
Tacchino/a
Tītars
1.
(Млада) патица, пате (млада) мускусна патица, (млад) мюлар
Pato (joven o anadino), pato de Barbaria (joven), pato cruzado (joven)
(Mladá) kachna, kachnê, (mladá) Pižmová kachna, (mladá) kachna Mulard
(Ung) and (Ung) berberiand
(Ung) mulardand
Frühmastente, Jungente, (Junge) Flugente (Junge Mulardente)
(Noor)part, pardipoeg (noor) muskuspart, (noor) mullard
(Νεαρές) πάπιες ή παπάκια, (νεαρές) πάπιες Βαρβαρίας, (νεαρές) άπιες mulard
(Young) duck, duckling, (Young) Muscovy duck (Young) Mulard duck
(Jeune) canard, caneton, (jeune) canard de Barbarie, (jeune) canard mulard
(Mlada) patka, (mlada) mošusna patka, (mlada) patka mulard
(Giovane) anatra (Giovane) Anatra muta (Giovane) Anatra ’mulard’
(Jauna) pīle, pīlēns, (jauna) muskuspīle, (jauna) Mulard pīle
2.
Патица, мускусна патица, мюлар
Pato, pato de Barbaria, pato cruzado
Kachna, Pižmová kachna, kachna Mulard
Avlsand Avlsberberiand Avlsmulardand
Ente, Flugente Mulardente
Part, muskuspart, mullard
Πάπιες, πάπιες Βαρβαρίας πάπιες mulard
Duck, Muscovy duck, Mulard duck
Canard, canard de Barbarie (à bouillir), canard mulard (à bouillir)
Patka, mošusna patka, patka mulard
Anatra Anatra muta Anatra ’mulard’
Pīle, muskuspīle, Mulard pīle
1.
(Млада) гъска, гъсе
Oca (joven), ansarón
Mladá husa, house
(Ung) gås
Frühmastgans, (Junge) Gans, Jungmastgans
(Noor)hani, hanepoeg
(Νεαρές) χήνες ή χηνάκια
(Young) goose, gosling
(Jeune) oie ou oison
(Mlada) guska
(Giovane) oca
(Jauna) zoss, zoslēns
2.
Гъска
Oca
Husa
Avlsgås
Gans
Hani
Χήνες
Goose
Oie
Guska
Oca
Zoss
1.
(Млада) токачка
Pintada (joven)
Mladá perlička
(Ung) perlehøne
(Junges) Perlhuhn
(Noor) pärlkana
(Νεαρές) φραγκόκοτες
(Young) guinea fowl
(Jeune) pintade Pintadeau
(Mlada) biserka
(Giovane) faraona
(Jauna) pērļu vistiņa
2.
Токачка
Pintada
Perlička
Avlsperlehøne
Perlhuhn
Pärlkana
Φραγκόκοτες
Guinea fowl
Pintade
Biserka
Faraona
Pērļu vistiņa
lt
hu
mt
nl
pl
pt
ro
sk
sl
fi
sv
1.
Viščiukas, viščiukas broileris
Csirke, brojlercsirke
Fellus, brojler
Kuiken, braadkuiken
Kurczę, broiler
Frango
Pui de carne, broiler
Kurča, brojler
Pitovni piščanec – brojler
Broileri
Kyckling, slaktkyckling (broiler)
2.
Gaidys, višta, gaidys (arba višta) troškinti arba virti
Kakas, tyúk, sütésre vagy főzésre szánt szárnyas
Serduk, tiġieġa
(tal-brodu)
Haan, hen soep- of stoofkip
Kura rosołowa
Galo, galinha
Cocoș, găină sau carne de pasăre pentru fiert
Kohút, sliepka
Petelin, kokoš, perutnina za pečenje ali kuhanje
Kukko, kana
Tupp, höna, gryt-, eller kokhöna
3.
Kaplūnas
Kappan
Ħasi
Kapoen
Kapłon
Capão
Clapon
Kapún
Kopun
Chapon (syöttökukko)
Kapun
4.
Viščiukas tabaka (arba poussin (coquelet) tipo viščiukas)
Csibe
Għattuqa, coquelet
Piepkuiken
Kurczątko
Franguitos
Pui tineri
Kurčiatko
Mlad piščanec, mlad petelin
(kokelet)
Kananpoika, kukonpoika
Poussin, coquelet
5.
Gaidžiukas
Fiatal kakas (bébikakas)
Serduq tat-tip brother
Jonge haan
Kogut typu nieśnego
Irmão de poedeira
Pui masculi de carne
Kohútik
Petelin lahkega tipa
Munintarotuinen kukkopoika
Värphönstuppar
1.
Kalakučiukas
(Fiatal) pulyka
Dundjan (żgħir fl-eta)
(Jonge) kalkoen
(Młody) indyk
Peru
Curcan (tânăr)
Mladá morka
(Mlada) pura
(Nuori) kalkkuna
(Ung) kalkon
2.
Kalakutas
Pulyka
Dundjan
Kalkoen
Indyk
Peru adulto
Curcan
Morka
Pura
Kalkkuna
Kalkon
1.
Ančiukas, muskusinis ančiukas, mulardinis ančiukas
Fiatal kacsa, (fiatal) pézsmakacsa, (fiatal) Mulard-kacsa
Papra (żgħira fl-eta), papra żgħira (fellus ta’ papra) muskovy (żgħira fl-eta), papra mulard
(Jonge) eend, (Jonge) Barbarijse eend (Jonge) „Mulard”-eend
(Młoda) kaczka tuczona, (Młoda) kaczka piżmova, (Młoda) kaczka mulard
Pato, Pato Barbary, Pato Mulard
Rață (tânără), rață (tânără) din specia Cairina moschata, rață (tânără) Mulard
(Mladá kačica), káča, (Mladá) pižmová kačica, (Mladý) mulard
(Mlada) raca, račka, (mlada) muškatna raca, (mlada) mulard raca
(Nuori) ankka, (Nuori) myskiankka
(Ung) anka, ankunge (ung) mulardanka (ung) myskanka
2.
Antis, muskusinė antis, mulardinė antis
Kacsa, pézsmakacsa, Mulard-kacsa
Papra, papra muscovy, papra mulard
Eend Barbarijse eend „Mulard”-eend
Kaczka, Kaczka piżmowa, Kaczka mulard
Pato adulto, pato adulto Barbary, pato adulto Mulard
Rață, rață din specia Cairina moschata, rață Mulard
Kačica, Pyžmová kačica, Mulard
Raca, muškatna raca, mulard raca
Ankka, myskiankka
Anka, mulardanka, myskanka
1.
Žąsiukas
(Fiatal) liba
Wiżża (żgħira fl-eta), fellusa ta’ wiżża
(Jonge) gans
Młoda gęś
Ganso
Gâscă (tânără)
(Mladá) hus, húsa
(Mlada) gos, goska
(Nuori) hanhi
(Ung) gås, gåsunge
2.
Žąsis
Liba
Wiżża
Gans
Gęś
Ganso adulto
Gâscă
Hus
Gos
Hanhi
Gås
1.
Perlinis viščiukas
(Fiatal) gyöngytyúk
Farghuna (żgħira fl-eta)
(Jonge) parelhoen
(Młoda) perliczka
Pintada
Bibilică adultă
(Mladá) perlička
(Mlada) pegatka
(Nuori) helmikana
(Ung) pärlhöna
2.
Perlinė višta
Gyöngytyúk
Fargħuna
Parelhoen
Perlica
Pintada adulta
Bibilică
Perlička
Pegatka
Helmikana
Pärlhöna
Namn på styckningsdelar av fjäderfä som avses i artikel 2.2
bg
es
cs
da
de
et
el
en
fr
hr
it
lv
a) Половинка
Medio
Půlka
Halvt
Hälfte oder Halbes
Pool
Μισά
Half
Demi ou moitié
Polovica
Metà
Puse
b) Четвъртинка
Cuarto
Čtvrtka
Kvart
(Vorder-, Hinter-) Viertel
Veerand
Τεταρτημόριο
Quarter
Quart
Četvrt
Quarto
Ceturtdaļa
c) Неразделени задни четвъртинки
Cuartos traseros unidos
Neoddělená zadní čtvrtka
Sammenhængende lårstykker
Hinterviertel am Stück
Lahti lõikamata koivad
Αδιαχώριστα τεταρτημόρια ποδιών
Unseparated leg quarters
Quarts postérieurs non séparés
Neodvojene stražnje četvrti
Cosciotto
Nesadalītas kāju ceturtdaļas
d) Гърди
Pechuga
Prsa
Bryst
Brust, halbe Brust, halbierte Brust
Rind
Στήθος
Breast
Poitrine, blanc ou filet sur os
Prsa
Petto con osso
Krūtiņa
e) Бутче
Muslo y contramuslo
Stehno
Helt lår
Schenkel, Keule
Koib
Πόδι
Leg
Cuisse
Batak sa zabatkom
Coscia
Kāja
f) Пилешко бутче с част от гърба, прикрепен към него
Cuarto trasero de pollo
Stehno kuřete s částí zad
Kyllingelår med en del af ryggen
Hähnchenschenkel mit Rückenstück, Hühnerkeule mit Rückenstück
Koib koos seljaosaga
Πόδι από κοτόπουλο με ένα κομμάτι της ράχης
Chicken leg with a portion of the back
Cuisse de poulet avec une portion du dos
Pileći batak sa zabatkom s dijelom leđa
Coscetta
Cāļa kāja ar muguras daļu
g) Бедро
Contramuslo
Horní stehno
Overlår
Oberschenkel, Oberkeule
Kints
Μηρός (μπούτι)
Thigh
Haut de cuisse
Zabatak
Sovraccoscia
ciska jeb šķiņķis
h) бедро с костта с част от гърба, прикрепен към него
Contramuslo sin deshuesar con una porción de espalda
Nevykostěné stehno s částí hřbetu
Ikke-udbenet lår med en del af ryggen
Nicht entbeinter Oberschenkel mit Rückenstück
Kondiga kints koos seljaosaga
Μηρός (μπούτι) με κόκαλο με μέρος της πλάτης
Bone-in thigh with a portion of the back
Cuisse non désossée avec une portion du dos attachée
Zabatak s kosti i dijelom leđa
Sovraccoscia non disossata con unita parte del dorso
Neatkaulota ciska jeb šķiņķis ar muguras daļu
i) Кълка
Muslo
Dolní stehno (Palička)
Underlår
Unterschenkel, Unterkeule
poolkoib
Κνήμη
Drumstick
Pilon
Batak
Fuso
Stilbs
j) Крило
Ala
Křídlo
Vinge
Flügel
Tiib
Φτερούγα
Wing
Aile
Krilo
Ala
Spārns
k) Неразделени крила
Alas unidas
Neoddělená křídla
Sammenhængende vinger
Beide Flügel, ungetrennt
Lahti lõikamata tiivad
Αδιαχώριστες φτερούγες
Unseparated wings
Ailes non séparées
Neodvojena krila
Ali non separate
Nesadalīti spārni
l) Филе от гърди
Filete de pechuga
Prsní řízek
Brystfilet
Brustfilet, Filet aus der Brust, Filet
Rinnafilee
Φιλέτο στήθους
Breast fillet
Filet de poitrine, blanc, filet, noix
File od prsa
Filetto, fesa
Krūtiņas fileja
m) Филе от гърди с вилчата кост
Filete de pechuga con clavícula
Filety z prsou s klíční kostí
Brystfilet med ønskeben
Brustfilet mit Schlüsselbein
Rinnafilee koos rangluuga
Φιλέτο στήθους με κλειδοκόκαλο
Breast fillet with wishbone
Filet de poitrine avec clavicule
File od prsa s prsnom kosti
Petto (con forcella), fesa (con forcella)
Krūtiņas fileja ar atslēgas kaulu
n) Нетлъсто филе
Magret, maigret
Magret, maigret
Magret, maigret
Magret, Maigret
Rinnaliha („magret“ või „maigret“)
Maigret, magret
Magret, maigret
Magret, maigret
Magret
Magret, maigret
Magret, maigret
o) вътрешно филе
Filete interior
Vnitřní filet
Inderfilet
Innenfilet
Rinnafilee sisetükk
Φιλετάκι
Inner fillet
Filet intérieur
Minifile
Filetto interno
Iekšējā fileja
p) ходила
Patas
Běháky
Fødder
Fuß
Kannused
Άκρα
Feet
Pattes
Nogica
Zampe
Pēdas
q) крачета
Garras
Pařáty
Ben
Klaue
Pöiad
Πόδια
Paws
Parties inférieures de pattes
Stopala
Piedi
Pēdas pamatnes
r) шия
Cuello
Krk
Hals
Hals
Kael
Λαιμός
Neck
Cou
Vrat
Collo
Kakls
s) глава
Cabeza
Hlava
Hoved
Kopf
Pea
Κεφαλή
Head
Tête
Glava
Testa
Galva
t) пилешко филе с кожа
Suprema
Supreme
Supreme
Supreme
Väärttükk
Ανώτατο μέρος
Supreme
Suprême
File supreme
Suprema (supreme)
Krūtiņas fileja ar spārnu
u) вилчата кост
Fúrcula
Klíční kost
Ønskeben
Schlüsselbein
Rangluu
οστούν του στέρνου
Wishbone
Furcula (ou fourchette)
Prsna kost
Forcella
Atslēgas kauls
v) лопатка (скапула)
Escápula
Lopatka
Bovblad
Scapula
Abaluu
ωμοπλάτη
Scapula
Omoplate
Lopatica
Scapola
Lāpstiņa
lt
hu
mt
nl
pl
pt
ro
sk
sl
fi
sv
a) Pusė
Fél
Nofs
Helft
Połówka
Metade
Jumătăți
Polená hydina
Polovica
Puolikas
Halva
b) Ketvirtis
Negyed
Kwart
Kwart
Ćwiartka
Quarto
Sferturi
Štvrťka hydiny
Četrt
Neljännes
Kvart
c) Neatskirti ketvirčiai su šlaunelėmis
Összefüggő combnegyedek
Il-kwarti ta’ wara tas-saqajn, mhux separati
Niet-gescheiden achterkwarten
Ćwiartka tylna w całości
Quartos da coxa não separados
Sferturi posterioare neseparate
Neoddelené hydinové stehná
Neločene četrti nog
Takaneljännes
Bakdelspart
d) Krūtinėlė
Mell
Sidra
Borst
Pierś, połówka piersi
Peito
Piept
Prsia
Prsi
Rinta
Bröst
e) Kulšelė
Comb
Koxxa
Hele poot, hele dij
Noga
Perna inteira
Pulpă
Hydinové stehno
Bedro
Koipireisi
Klubba
f) Viščiuko kulšelė su nugarėlės dalimi
Csirkecomb a hát egy részével
Koxxa tat-tiġieġa b’porzjon tad-dahar
Poot/dij met rugdeel (bout)
Noga kurczęca z częścią grzbietu
Perna inteira de frango com uma porção do dorso
Pulpă de pui cu o porțiune din spate atașată
Kuracie stehno s panvou
Piščančja bedra z delom hrbta
Koipireisi, jossa selkäosa
Kycklingklubba med del av ryggben
g) Šlaunelė
Felsőcomb
Il-biċċa ta’ fuq tal-koxxa
Bovenpoot, bovendij
Udo
Coxa
Pulpă superioară
Horné hydinové stehno
Stegno
Reisi
Lår
h) Šlaunelė su kaulu ir nugarėlės dalimi
Csontos felsőcomb a hát egy részével
Koxxa bl-għadma b’biċċa mid-dahar imqabbda magħha
Bovenpoot/bovendij met rugdeel (bout) met been
Udo z kością z częścią grzbietu
Coxa não desossada com uma porção do dorso
Partea de sus a pulpei cu os, cu o porțiune de spate atașată
Nevykostené stehno s panvou
Stegno s kostmi z delom hrbta
Luullinen reisi, jossa on kiinni osa selkää
Överlår med del av ryggben
i) Blauzdelė
Alsócomb
Il-biċċa t’isfel tal-koxxa (drumstick)
Onderpoot, onderdij (Drumstick)
Podudzie
Perna
Pulpă inferioară
Dolné hydinové stehno
Krača
Koipi
Ben
j) Sparnelis
Szárny
Ġewnaħ
Vleugel
Skrzydło
Asa
Aripi
Hydinové krídelko
Peruti
Siipi
Vinge
k) Neatskirti sparneliai
Összefüggő szárnyak
Ġwienaħ mhux separate
Niet-gescheiden vleugels
Skrzydła w całości
Asas não separadas
Aripi neseparate
Neoddelené hydinové krídla
Neločene peruti
Siivet kiinni toisissaan
Sammanhängande vingar
l) Krūtinėlės filė
Mellfilé
Flett tas-sidra
Borstfilet
Filet z piersi
Carne de peito
Piept dezosat
Hydinový rezeň
Prsni file
Rintafilee
Bröstfilé
m) Krūtinėlės filė su raktikauliu
Mellfilé villacsonttal
Flett tas-sidra bil-wishbone
Borstfilet met vorkbeen
Filet z piersi z obojczykiem
Carne de peito com fúrcula
Piept dezosat cu osul iadeș
Hydinový rezeň s kosťou
Prsni file s prsno kostjo
Rintafilee solisluineen
Bröstfilé med nyckelben
n) Magret, maigret tipo anties (arba žąsies) krūtinėlės filė
Bőrös kacsamellfilé vagy bőrös libamellfilé (magret, maigret)
Magret, maigret
Magret
Magret
Magret, maigret
Tacâm de pasăre, Spinări de pasăre
Magret
Magret
Magret, maigret
Magret, maigret
o) Vidinė filė
Belső filé
Flett intern
Binnenfilet
Filet wewnętrzny
Filete interior
File interior
Vnútorné filé
Notranji file
Sisäfilee
Innerfilé
p) Kojos
Láb
Saqajn
Voet
Stopy
Patas
Picior
Nohy
Stopalo
Jalka
Fötter
q) Pėdos
Talp
Is-saqajn bid-dwiefer tal-annimal
Klauw
Łapy
Pés
Labe
Nôžky
Spodnji del stopala
Varvasosa
Tåpartier
r) Kaklelis
Nyak
Għonq
Hals
Szyja
Pescoço
Gât
Krk
Vrat
Kaula
Hals
s) Galva
Fej
Ras
Kop
Głowa
Cabeça
Cap
Hlava
Glava
Pää
Huvud
t) Krūtinėlė su sparno dalimi
Mellfilé szárnytővel („supreme”)
Suprem
Suprême
Filet supreme
Supremo
Supremă
Supreme
Prsi brez kosti s kožo in nadlahtnico
Supreme
Suprême
u) Krūtinkaulio išsišakojimas
Villacsont
Klavikola
Vorkbeen
Obojczyk
Fúrcula
Claviculă
Kľúčna kosť
Ključnica
Solisluu
Nyckelben
v) Mentė
Lapocka
Skapula
Schouderblad
Łopatka
Escápula
Scapulă
Lopatka
Lopatica
Lapaluu
Skulderblad
BILAGA II
Snitt som skiljer lår/klubba och rygg som avses i artikel 2.2 andra stycket
— avgränsning av höftled
Snitt som skiljer lår och ben
— avgränsning av knäled
BILAGA III
Beskrivning av frysbränna som avses i artikel 8.3 d
Frysbränna (i bemärkelsen kvalitetsförsämring) är en lokal eller fläckvis irreversibel uttorkning av skinnet och/eller köttet som kan visa sig som förändringar av
— den ursprungliga färgen (oftast blekare), eller
— smaken och lukten (utan smak eller härsken), eller
— konsistensen (torr, svampaktig).
BILAGA IV
Kylmetoder som avses i artikel 9
bg
es
cs
da
de
et
el
en
fr
hr
it
lv
1.
Въздушно охлаждане
Refrigeración por aire
Vzduchem (Chlazení vzduchem)
Luftkøling
Luftkühlung
Ōhkjahutus
Ψύξη με αέρα
Air chilling
Refroidissement à l’air
Hlađenje strujanjem zraka
Raffreddamento ad aria
Dzesēšana ar gaisu
2.
Въздушно-душово охлаждане
Refrigeración por aspersión ventilada
Vychlazeným proudem vzduchu s postřikem
Luftspraykøling
Luft-Sprühkühlung
Ōhkpiserdusjahutus
Ψύξη με ψεκασμό
Air spray chilling
Refroidissement par aspersion ventilée
Hlađenje raspršivanjem zraka
Raffreddamento per aspersione e ventilazione
Dzesēšana ar gaisu un smidzināšanu
3.
Охлаждане чрез потапяне
Refrigeración por immersión
Ve vodní lázni ponořením
Neddypningskøling
Gegenstrom-Tauchkühlung
Sukeljahutus
Ψύξη με βύθιση
Immersion chilling
Refroidissement par immersion
Hlađenje uranjanjem u vodu
Raffreddamento per immersione
Dzesēšana iegremdējot
lt
hu
mt
nl
pl
pt
ro
sk
sl
fi
sv
1.
Atšaldymas oru
Levegős hűtés
Tkessih bl-arja
Luchtkoeling
Owiewowa
Refrigeração por ventilação
Refrigerare în aer
Chladené vzduchom
Zračno hlajenje
Ilmajäähdytys
Luftkylning
2.
Atšaldymas drėgnu oru
Permetezéses hűtés
Tkessih b’air spray
Lucht-sproeikoeling
Owiewowo-natryskowa
Refrigeração por aspersão e ventilação
Refrigerare prin dușare cu aer
Chladené sprejovaním
Hlajenje s pršenjem
Ilmasprayjäähdytys
Evaporativ kylning
3.
Atšaldymas panardinant
Bemerítéses hűtés
Tkessiħ b’immersjoni
Dompelkoeling
Zanurzeniowa
Refrigeração por imersão
Refrigerare prin imersiune
Chladené vo vode
Hlajenje s potapljanjem
Vesijäähdytys
Vattenkylning
BILAGA V
Produktionsmetoder som avses i artikel 10.1
bg
es
cs
da
de
et
el
en
fr
hr
it
lv
a) Хранена с … % …
гъска, хранена с овес
Alimentado con … % de …
Oca engordada con avena
Krmena (čím) … % (čeho) …
Husa krmená ovsem
Fodret med … % …
Havrefodret gås
Mast mit … % …
Hafermastgans
Söödetud …, mis sisaldab … % …
Kaeraga toidetud hani
Έχει τραφεί με … % …
Χήνα που παχαίνεται με βρώμη
Fed with … % of …
Oats fed goose
Alimenté avec … % de …
Oie nourrie à l’avoine
Hranjeno s … % …
Guska hranjena zobi
Alimentato con il … % di …
Oca ingrassata con avena
Barība ar … % …
ar auzām barotas zosis
b) Екстензивно закрито
(отгледан на закрито)
Extensivo en interior
Extenzivní v hale
Ekstensivt staldopdræt
(skrabe …)
Extensive Bodenhaltung
Ekstensiivne seespidamine
(lindlas pidamine)
Εκτατικής εκτροφής
Extensive indoor
(barnreared)
Élevé à l’intérieur:
système extensif
Ekstenzivan uzgoj u zatvorenim objektima
Estensivo al coperto
Turēšana galvenokārt telpās
(“Audzēti kūtī”)
c) Свободен начин на отглеждане
Campero
Volný výběh
Fritgående
Freilandhaltung
Vabapidamine
Ελεύθερης βοσκής
Free range
Sortant à l’extérieur
Slobodan uzgoj
All’aperto
Brīvā turēšana
d) Традиционен свободен начин на отглеждане
Campero tradicional
Tradiční volný výběh
Frilands …
Bäuerliche Freilandhaltung
Traditsiooniline vabapidamine
Πτηνοτροφείο παραδοσιακά ελεύθερης βοσκής
Traditional free range
Fermier–élevé en plein air
Tradicionalni slobodan uzgoj
Rurale all’aperto
Tradicionālā brīvā turēšana
e) Свободен начин на отглеждане – пълна свобода
Campero criado en total libertad
Volný výběh – úplná volnost
Frilands … opdrættet i fuld frihed
Bäuerliche Freilandhaltung
Unbegrenzter Auslauf
Täieliku liikumisvabadusega traditsiooniline vabapidamine
Πτηνοτροφείο απεριόριστης τροφής
Free-range – total freedom
Fermier–élevé en liberté
Slobodan uzgoj – neograničeni ispust
Rurale in libertà
Pilnīgā brīvība
lt
hu
mt
nl
pl
pt
ro
sk
sl
fi
sv
a) Lesinta … % …
Avižomis penėtos žąsys
… %-ban …-val/vel etetve
Zabbal etetett liba
Mitmugħa bi … % ta’ …
Wiżża mitmugħa bilħafur
Gevoed met … % …
Met haver vetgemeste gans
Żywione z udziałem … % …
tucz owsiany (gęsi)
Alimentado com … % de …
Ganso engordado com aveia
Furajate cu … % de …
Gâște furajate cu ovăz
Kŕmené … % …
husi kŕmené ovsom
Krmljeno z … %
gos, krmljena z ovsom
Ruokittu rehulla, joka sisältää … %
Kauralla ruokittu hanhi
Utfodrad med … % …
Havreutfodrad gås
b) Ekstensyvus paukščių auginimas patalpose
(tvartuose)
Istállóban külterjesen tartott
Imrobbija ġewwa: sistema estensiva
Scharrel … binnengehouden
Ekstensywny chów ściółkowy
Produção extensiva em interior
Crescute în spații închise – sistem extensiv
Chované na hlbokej podstielke (chov v hale)
Ekstenzivna zaprta reja
Laajaperäinen sisäkasvatus
Extensivt uppfödd inomhus
c) Laisvai auginami paukščiai
Szabadtartás
Trobbija fil-beraħ
(free range)
Scharrel … met uitloop
Chów wybiegowy
Produção em semiliberdade
Creștere liberă
Výbehový chov (chov v exteriéri)
Prosta reja
Vapaa laidun
Tillgång till utomhusvistelse
d) Tradiciškai laisvai auginami paukščiai
Hagyományos szabadtartás
Trobbija fil-beraħ tradizzjonali
Boerenscharrel … met uitloop
Hoeve … met uitloop
Tradycyjny chów wybiegowy
Produção ao ar livre
Creștere liberă tradițională
Chované navol’no
Tradicionalna prosta reja
Vapaa laidun – perinteinen kasvatustapa
Traditionell utomhusvistelse
e) Visiškoje laisvėje auginami paukščiai
Teljes szabadtartás
Trobbija fil-beraħ – libertà totali
Boerenscharrel … met vrije uitloop
Hoeve … met vrije uitloop
Chów wybiegowy bez ograniczeń
Produção em liberdade
Creștere liberă totală
Úplne vol’ný chov
Prosta reja – neomejen izpust
Vapaa laidun – täydellinen liikkumavapaus
Uppfödd i full frihet
BILAGA VI
Villkor som avses i artikel 10.1
a) Utfodrad med … % …
Vid hänvisning till följande särskilda foderingredienser förutsätts följande:
i) När det gäller spannmål att det utgör minst 65 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av gödningsperioden och att det innehåller högst 15 % spannmålsbiprodukter. När hänvisning görs till ett särskilt spannmålsslag ska detta dock utgöra minst 35 % av den foderblandning som ges och när det gäller majs minst 50 %.
ii) När det gäller baljväxter och grönsaker att de utgör minst 5 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av gödningsperioden.
iii) När det gäller mjölkprodukter att de utgör minst 5 viktprocent av den foderblandning som ges under avslutningsperioden.
Termen havreutfodrad gås får dock användas när gässen under avslutningsperioden om tre veckor utfodras med minst 500 g havre dagligen.
b) Extensivt uppfödd inomhus
Användningen av termen innebär följande:
i) Beläggningstätheten per m2 golvyta överskrider inte
— för kycklingar, unga tuppar och kapuner: 15 fåglar, men högst 25 kg levande vikt,
— för ankor, pärlhöns och kalkoner: 25 kg levande vikt,
— för gäss: 15 kg levande vikt.
ii) Fåglarnas slaktålder är följande:
— Kycklingar: lägst 56 dagar.
— Kalkoner: lägst 70 dagar.
— Gäss: lägst 112 dagar.
— Pekingankor: lägst 49 dagar.
— Myskankor: för honor lägst 70 dagar, för hannar lägst 84 dagar.
— Mulardankor, honor: lägst 65 dagar.
— Pärlhöns: lägst 82 dagar.
— Unga gäss (gässlingar): lägst 60 dagar.
— Ungtuppar: lägst 90 dagar.
— Kapuner: lägst 140 dagar.
c) Tillgång till utomhusvistelse
Användningen av termen innebär följande:
i) Beläggningstätheten i fjäderfästallet och slaktåldern överensstämmer med gränserna enligt led b, med undantag av kycklingar, för vilka beläggningstätheten får ökas till 27,5 kg levande vikt per m2 men dock högst 13 fåglar, och med undantag av kapuner, för vilka beläggningstätheten ska vara högst 7,5 men dock högst 27,5 kg levande vikt per m2.
ii) Fåglarna har under minst hälften av sin livstid under dagtid haft kontinuerlig tillgång till en rastgård utomhus med en till största delen vegetationstäckt markyta om minst
— 1 m2 per kyckling eller pärlhöns,
— 2 m2 per anka eller kapun,
— 4 m2 per kalkon eller gås.
När det gäller pärlhöns får en rastgård utomhus ersättas med ett intensivt golvstall med en golvyta som är minst lika stor som fjäderfästallet och med en höjd på minst 2 m. Varje fågel ska ha minst 10 cm utrymme på sittpinne (fjäderfästall och golvstall sammanslaget).
iii) Foderblandningen som ges under gödningsperioden utgörs till minst 70 % av spannmål.
iv) Fjäderfästallet är försett med utgångshål med en sammanlagd längd motsvarande minst 4 m per 100 m2 golvyta. Varje utgångshål för gäss måste vara minst 4 m.
d) Traditionell utomhusvistelse
Användningen av termen innebär följande:
i) Beläggningstätheten inomhus per m2 överskrider inte följande:
— Kycklingar: 12 fåglar, men högst 25 kg levande vikt; när det gäller flyttbara fjäderfästall med högst 150 m2 golvyta som hålls öppen nattetid får dock beläggningstätheten ökas till 20 fåglar men högst 40 kg levande vikt per m2.
— Kapuner: 6,25 fåglar (upp till 91 dagars ålder 12 fåglar), men högst 35 kg levande vikt.
— Myskankor och pekingankor: 8 hannar men högst 35 kg levande vikt, 10 honor men högst 25 kg levande vikt.
— Mulardankor: 8 fåglar, men högst 35 kg levande vikt.
— Pärlhöns: 13 fåglar, men högst 25 kg levande vikt.
— Kalkoner: 6,25 fåglar (upp till 7 veckors ålder 10 fåglar), men högst 35 kg levande vikt.
— Gäss: 5 fåglar (upp till 6 veckors ålder 10 fåglar), 3 fåglar under de 3 sista veckorna av gödning om de hålls inomhus, men högst 30 kg levande vikt.
ii) Fjäderfästallens totala användbara yta vid en och samma anläggning överskrider inte 1 600 m2.
iii) Varje fjäderfästall innehåller högst
— 4 800 kycklingar,
— 5 200 pärlhöns,
— 4 000 honor av myskanka eller pekinganka eller 3 200 hannar av myskanka eller pekinganka eller 3 200 mulardankor,
— 2 500 kapuner, gäss och kalkoner.
iv) Fjäderfästallet är försett med utgångshål med en sammanlagd längd motsvarande minst 4 m per 100 m2 golvyta.
v) Fåglarna har under dagtid kontinuerlig tillgång till en rastgård utomhus från en ålder som är lägst
— 6 veckor för kycklingar och kapuner,
— 8 veckor för ankor, gäss, pärlhöns och kalkoner.
vi) En rastgård utomhus med en till största delen vegetationstäckt markyta om minst
— 2 m2 per kyckling, myskanka, pekinganka eller pärlhöns,
— 3 m2 per mulardanka,
— 4 m2 per kapun från 92 dagars ålder (2 m2 upp till 91 dagars ålder),
— 6 m2 per kalkon,
— 10 m2 per gås.
När det gäller pärlhöns får en rastgård utomhus ersättas med ett intensivt golvstall med en golvyta som är minst dubbelt så stor som fjäderfästallets och med en höjd på minst 2 m. Varje fågel ska ha minst 10 cm utrymme på sittpinne (fjäderfästall och golvstall sammanslaget).
vii) Fåglarna som göds tillhör en långsamväxande ras.
viii) Foderblandningen som ges under gödningsperioden utgörs till minst 70 % av spannmål.
ix) Lägsta slaktålder är
— 81 dagar för kycklingar,
— 150 dagar för kapuner,
— 49 dagar för pekingankor,
— 70 dagar för honor av myskanka,
— 84 dagar för hannar av myskanka,
— 92 dagar för mulardankor,
— 94 dagar för pärlhöns,
— 140 dagar för kalkoner och gäss som saluförs hela för stekning,
— 98 dagar för honor av kalkon som är avsedda att styckas,
— 126 dagar för hannar av kalkon som är avsedda att styckas,
— 95 dagar för gäss avsedda för produktion av ”foie gras” och ”magret”,
— 60 dagar för unga gäss (gässlingar).
x) Avslutningsperioden inomhus överskrider inte
— för kycklingar över 90 dagars ålder: 15 dagar,
— för kapuner: 4 veckor,
— för gäss och mulardankor över 70 dagars ålder avsedda för produktion av ”foie gras” och ”magret”: 4 veckor.
e) Uppfödd i full frihet
Användningen av denna term innebär att de kriterier som fastställs i led d är uppfyllda, förutom att fåglarna under dagtid ska ha kontinuerlig tillgång till en rastgård utomhus av obegränsad storlek.
Om restriktioner, inklusive veterinära restriktioner som antagits på grundval av unionsrätten för att skydda folk- och djurhälsan, medför en begränsning av fjäderfäs tillgång till en rastgård utomhus, får fjäderfä som fötts upp enligt de produktionsmetoder som beskrivs i första stycket leden c, d och e, med undantag för pärlhöns som fötts upp i intensiva golvstallar, fortsätta att saluföras med en särskild hänvisning till uppfödningssystemet under restriktionernas löptid.
BILAGA VII
Högsta tillåtna vattenhalt i de kycklingslaktkroppar som avses i artikel 14.1
Den totala vattenhalten i kycklingar, enligt den analysmetod som beskrivs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2026/344, ska jämföras med det gränsvärde som erhålls genom följande formler:
a) Luftkylning
Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 % (1) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):
Kycklingar: WG = 3,65 × RPA + 42.
b) Evaporativ kylning
Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 4,5 % (1) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):
Kycklingar: WG = 3,79 × RPA + 42.
c) Vattenkylning
Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 7 % (1) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):
Kycklingar: WG = 3,93 × RPA + 42.
d) Andra kylmetoder eller en kombination av två eller flera av de metoder som definieras i artikel 9.
Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 % (1) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):
Kycklingar: WG = 3,65 × RPA + 42.
Om den genomsnittliga vattenhalten (WA) i de sju slaktkropparna, beräknad enligt punkt 6.2 i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider det värde som anges i punkt 1 (WG) ska den kvantitet fjäderfä som omfattas av kontrollen anses uppfylla kraven.
(1) Beräknad i förhållande till slaktkroppens vikt exklusive upptaget vatten.
BILAGA VIII
Högsta tillåtna vattenhalt i de styckningsdelar av fjäderfäkött som avses i artikel 14.2
Den totala vattenhalten i styckningsdelar av fjäderfäkött, enligt den analysmetod som beskrivs i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2026/344, ska jämföras med gränsvärdena enligt följande:
Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 %, 4 % eller 6 % (1) beroende på produkttyp och kylmetod ska de högsta tillåtna förhållandena för W/RP (förhållandet mellan den totala vattenhalten och proteinhalten) enligt denna metod vara följande:
Luftkylning
Evaporativ kylning
Vattenkylning
Kycklingbröstfilé, utan skinn
3,40
3,40
3,40
Kycklingbröst, med skinn
3,40
3,50
3,60
Lår, ben, klubbor, klubbor med del av ryggben och lårkvarter av kyckling, med skinn
4,05
4,15
4,30
Kalkonbröstfilé, utan skinn
3,40
3,40
3,40
Kalkonbröst, med skinn
3,40
3,50
3,60
Lår, ben och klubbor av kalkon, med skinn
3,80
3,90
4,05
Urbenat kalkonkött av klubba, utan skinn
3,95
3,95
3,95
Vid andra kylmetoder eller vid en kombination av två eller flera av de metoder som anges i artikel 9 antas den minsta möjliga vattenhalten uppgå till 2 % och de högsta tillåtna förhållandena för W/RP är de som fastställts för luftkylning i tabellen ovan.
Om det genomsnittliga förhållandet mellan vattenhalten och proteinhalten (WA/RPA) i de fem styckningsdelarna, beräknat enligt värdena i punkt 6.2 i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider det förhållande som anges i denna bilaga ska den kvantitet styckningsdelar av fjäderfä som omfattas av kontrollen anses uppfylla kraven.
(1) Beräknad i förhållande till styckningsdelens vikt exklusive upptaget vatten. För filéer (utan skinn) och urbenat kalkonkött av klubba är procentsatsen 2 % för var och en av kylmetoderna.
BILAGA IX
Högsta nivåer av vatten som får upptas i de kycklingslaktkroppar som avses i artikel 14.3
Det totala vatten som upptagits i kycklingslaktkroppar enligt den metod som beskrivs i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2026/344, ska jämföras med gränsvärdena enligt följande:
1.
Resultatet får inte överskrida följande procentsatser av slaktkroppens ursprungliga vikt eller något annat tal som gör det möjligt att respektera den högsta tillåtna halten upptaget vatten:
— Luftkylning: 0 %.
— Evaporativ kylning: 2,0 %.
— Vattenkylning: 4,5 %.
2.
I de fall en annan kylmetod eller en kombination av två eller flera av de kylmetoder som anges i artikel 9 används för att kyla slaktkroppar, ska den högsta tillåtna vattenhalten inte överskrida 0 % av slaktkroppens ursprungliga vikt.
BILAGA X
UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 14.4
— på bulgariska: Съдържанието на вода превишава нормите на ЕC
— på spanska: Contenido en agua superior al límite UE
— på tjeckiska: Obsah vody překračuje limit EU
— på danska: Vandindhold overstiger EU-Normen
— på tyska: Wassergehalt über dem EU-Höchstwert
— på estniska: Veesisaldus ületab EL normi
— på grekiska: Περιεκτικότητα σε νερό ανώτερη του ορίου ΕΕ
— på engelska: Water content exceeds EU limit
— på franska: Teneur en eau supérieure à la limite UE
— på kroatiska: Sadržaj vode prelazi ograničenje EU
— på italienska: Tenore d’acqua superiore al limite UE
— på lettiska: Ūdens saturs pārsniedz ES noteikto normu
— på litauiska: Vandens kiekis viršija ES nustatytą ribą
— på ungerska: Víztartalom meghaladja az EU által előírt határértéket
— på maltesiska: Il-kontenut ta’ l-ilma superjuri għal-limitu UE
— på nederländska: Watergehalte hoger dan het EU-maximum
— på polska: Zawartość wody przekracza normę UE
— på portugisiska: Teor de água superior ao limite UE
— på rumänska: Conținutul de apă depășește limita UE
— på slovakiska: Obsah vody presahuje limit EU
— på slovenska: Vsebnost vode presega EU omejitev
— på finska: Vesipitoisuus ylittää EU-normin
— på svenska: Vattenhalten överstiger den halt som är tillåten inom EU
BILAGA XI
Uppgifter som ska utföras av den expertstyrelse för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött samt dess organisatoriska struktur som avses i artikel 16
Expertstyrelsen ska ansvara för följande uppgifter:
a) Tillhandahålla de nationella referenslaboratorierna information om analytiska metoder och jämförande tester när det gäller vattenhalten i fjäderfäkött.
b) Samordna de nationella referenslaboratoriernas tillämpning av de metoder som avses i led a genom att anordna jämförande tester, framför allt kvalitetsprövning.
c) Stödja de nationella referenslaboratoriernas kvalitetsprövning genom att tillhandahålla vetenskapligt stöd i samband med utvärdering och rapportering av statistiska uppgifter.
d) Samordna utvecklingen av nya analysmetoder och informera de nationella referenslaboratorierna om framstegen på detta område.
e) Tillhandahålla kommissionen vetenskaplig och teknisk expertkunskap, särskilt då medlemsstaterna inte tolkar resultatet av en analys på samma sätt.
Expertstyrelsen ska vara organiserad enligt följande:
Expertstyrelsen för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött ska vara sammansatt av företrädare för gemensamma forskningscentret (JRC) – Institutet för referensmaterial och referensmätningar (IRMM), företrädare för generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling samt företrädare för tre nationella referenslaboratorier. Företrädaren för IRMM ska vara styrelsens ordförande och ska utse de nationella referenslaboratorierna enligt ett rullande schema. De myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för det nationella referenslaboratorium som valts ut ska sedan utse enskilda experter på övervakning av vattenhalt i livsmedel som ska biträda styrelsen. Genom årlig avlösning ska ett deltagande nationellt referenslaboratorium ersättas åt gången, så att styrelsen garanteras ett viss mått av kontinuitet. Respektive medlemsstater ska stå för de kostnader som uppstår för medlemsstaternas experter och/eller de nationella referenslaboratorierna när de utför sitt arbete enligt första stycket.
BILAGA XII
Jämförelsetabell som avses i artikel 17
Förordning (EG) nr 543/2008
Denna förordning
Genomförandeförordning (EU) 2026/344
Artikel 1
Artikel 2
– Artikel 2
Artikel 3
Artikel 3.1
Artikel 3
Artikel 4
– Artikel 4
Artikel 5
– Artikel 5
Artikel 6
– Artikel 6
Artikel 7
– Artikel 7
Artikel 8
– Artikel 8
– Artikel 3
Artikel 9
–
– Artikel 10
Artikel 9
– Artikel 11
Artikel 10
– Artikel 12
Artikel 11
Artikel 4
Artikel 13
Artikel 12
– Artikel 14
Artikel 13
– Artikel 15
Artikel 14
Artikel 5
Artikel 16
Artikel 14.4
Artikel 6
Artikel 17
– Artikel 7
Artikel 18
Artikel 15
– Artikel 19
Artikel 16
– Artikel 20
Artikel 14
Artikel 8
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2026/343/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)