Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32026R0667

Artikel 1 i förordning (EU) 2026/667

Ändringar av förordning (EU) 2021/1119

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/667 av den 11 mars 2026 om ändring av förordning (EU) 2021/1119 vad gäller fastställande av ett mellanliggande klimatmål för unionen för 2040.

EU-rätten

Artikelns text

Förordning (EU) 2021/1119 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 andra stycket ska följande mening läggas till:

”Denna förordning fastställer också ett bindande mål för unionen för 2040.”

2. Artikel 4.3, 4.4 och 4.5 ska ersättas med följande:

”3. I syfte att uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 ska det bindande klimatmålet för unionen för 2040 vara en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med 90 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2040.

4. När det gäller perioden efter 2030 ska kommissionen se över relevant unionslagstiftning för att göra det möjligt att uppnå målet i punkt 3 i denna artikel och det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1, och överväga nödvändiga åtgärder enligt vad som är lämpligt och på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning, i enlighet med fördragen.

Kommissionen ska fortsätta att stärka initiativen rörande det stödjande ramverket och sträva efter att påskynda deras antagande och genomförande för att säkerställa att det finns förutsättningar för att stödja berörda juridiska och fysiska personer, såsom europeisk industri och europeiska medborgare, under hela omställningen, på vägen mot målen i punkterna 1 och 3 i denna artikel, klimatneutralitetsmålet i artikel 2.1 och en klimatneutral ekonomi.

5. Inom ramen för den översyn som avses i punkt 4 första stycket ska kommissionen, för att underlätta uppnåendet av det mål som anges i punkt 3, säkerställa att följande aspekter återspeglas på lämpligt sätt i lagstiftningsförslagen:

a) Från och med 2036, ett adekvat bidrag till klimatmålet för 2040 från högkvalitativa internationella utsläppskrediter inom ramen för artikel 6 i Parisavtalet uppgående till högst 5 % av unionens nettoutsläpp 1990, motsvarande en inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med 85 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2040, på ett sätt som är både ambitiöst och kostnadseffektivt, till stöd för unionen och tredjeländer när det gäller att uppnå utvecklingsbanor som leder till en nettominskning av växthusgaser och som är förenliga med Parisavtalets mål om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC och göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC över förindustriell nivå, varvid dessa utsläppskrediters miljömässiga integritet säkerställs samtidigt som unionens tekniska ledarskap främjas; en pilotperiod 2031–2035 för att sätta igång en marknad för högkvalitativa internationella utsläppskrediter med hög integritet kan övervägas; ursprung, kvalitetskriterier och andra villkor rörande förvärv och användning av sådana utsläppskrediter ska regleras i unionsrätten för att säkerställa att de baseras på trovärdig och transformativ verksamhet i partnerländer i syfte att uppnå klimatmål och klimatpolitik som överensstämmer med det långsiktiga temperaturmål som fastställs i Parisavtalet, att de omfattas av robusta skyddsåtgärder, inbegripet säkerställande av integritet, undvikande av dubbelräkning, additionalitet, varaktighet, transparent styrning, starka övervaknings-, rapporterings- och verifieringsmetoder, att de säkerställer ekonomiska, sociala och miljömässiga sidovinster och skyddsåtgärder för de mänskliga rättigheterna samt har en hög ambitionsnivå vad gäller delning av intäkter för anpassningsåtgärder och delning av vinster till följd av begränsningsåtgärder med berörda länder; vid fastställandet av kvalitetskriterierna ska kommissionen när så är lämpligt överväga att komplettera de kriterier som fastställs i artikel 6.4 i Parisavtalet för att säkerställa efterlevnad av dessa skyddsåtgärder och högsta möjliga kvalitet på internationella utsläppskrediter, särskilt vad gäller varaktighet och mänskliga rättigheter.

b) Betydelsen av inhemska permanenta upptag inom ramen för det system som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (*1) för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem), i syfte att kompensera för residualutsläpp som är svåra att minska.

c) Ökad flexibilitet inom och mellan olika sektorer och instrument för att stödja möjligheterna att uppnå mål på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

d) Koldioxidupptags realistiska bidrag till de totala utsläppsminskande insatserna, samtidigt som osäkerheterna avseende naturliga upptag beaktas och det säkerställs att eventuella underskott inte inverkar negativt på andra ekonomiska sektorer, utan att detta påverkar medlemsstaternas möjlighet att använda överskott av naturliga upptag för att kompensera för sina utsläpp i andra sektorer.

e) Behovet av att upprätthålla, förvalta och förbättra, när så är lämpligt, naturliga sänkor på lång sikt och skydda och återställa biologisk mångfald, att främja en hållbar och cirkulär bioekonomi samt att ta hänsyn till effekterna av skillnader i skogens åldersstruktur, naturliga variationer och osäkerheter, särskilt sådana som är kopplade till klimatförändringarnas effekter och naturliga störningar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

f) Medlemsstaternas mål och insatser för perioden efter 2030 bör vägledas av kostnadseffektivitet och solidaritet, med beaktande av olika nationella omständigheter och särdrag, inbegripet på öar och i de yttersta randområdena.

g) Bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga evidens, inbegripet de senaste rapporterna från IPCC och det rådgivande organet.

h) De sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna i medlemsstaterna, inbegripet med avseende på målen avseende den europeiska industrins avkarbonisering och konkurrenskraft.

i) Kostnaderna för uteblivna åtgärder och fördelarna med åtgärder på medellång till lång sikt.

j) Behovet av att säkerställa och stödja en rättvis, pragmatisk, kostnadseffektiv och socialt balanserad omställning för alla, med beaktande av olika nationella omständigheter och med särskilt fokus på konsekvenserna för konsumentpriser, energifattigdom och transportfattigdom och på regioner och sektorer, inbegripet deras investeringskapacitet, små och medelstora företag, jordbrukare och sårbara hushåll som berörs av omställningen till klimatneutralitet.

k) Förenkling och minskning av den administrativa bördan, teknikneutralitet, kostnadseffektivitet, ekonomisk effektivitet och ekonomisk säkerhet.

l) Klimatåtgärder som en drivkraft för investeringar, innovation och ökad konkurrenskraft.

m) Behovet av att stärka resiliensen och den globala konkurrenskraften hos unionens ekonomi och minska risken för koldioxidläckage, särskilt för små och medelstora företag och de industrisektorer som är mest utsatta för koldioxidläckage, inbegripet i samband med export, för att säkerställa rättvis konkurrens.

n) Bästa tillgängliga teknik som är kostnadseffektiv, säker och skalbar.

o) Energitillgänglighet och överkomliga energipriser, försörjningstrygghet, energitrygghet och energieffektivitet, inbegripet principen om energieffektivitet först, samt förstärkning av elnät och sammanlänkningar med sikte på att bygga en verklig energiunion och främja inhemskt producerad energi.

p) Betydelsen av koldioxidfria, koldioxidsnåla och förnybara bränslen för avkarboniseringen av transportsektorn, inbegripet vägtransporter efter 2030 och konkreta åtgärder för att hjälpa tillverkare av tunga fordon att uppnå sina mål, med beaktande av europeiskt innehåll.

q) Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna.

r) Behovet av att säkerställa miljöeffektivitet och höjd ambitionsnivå över tid och samtidigt även slå vakt om den sociala sammanhållningen och säkerställa livsmedelstrygghet och en rättvis omställning.

s) Investeringsbehov och investeringsmöjligheter, inbegripet tillgång till offentlig och privat finansiering samt stöd till innovation och tillgång till innovativ teknik i alla medlemsstater, med beaktande av geografisk balans.

t) Internationell utveckling och internationella insatser som gjorts för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och det slutliga målet i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), samt unionens stöd till sina partner när det gäller att ta itu med klimatförändringarna och deras konsekvenser.

(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/oj).” "

3. I artikel 4 ska följande punkt läggas till:

”8. Från och med den 6 mars 2027, och därefter vartannat år, ska kommissionen bedöma och rapportera om genomförandet av de mellanliggande mål och utvecklingsbanor för avkarbonisering som fastställs i denna förordning, med beaktande av mest aktuella vetenskapliga evidens, de tekniska framstegen och de föränderliga utmaningarna och möjligheterna för unionens globala konkurrenskraft. Bedömningen får vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.”

4. I artikel 11 första stycket ska följande led läggas till:

”c)

de föränderliga utmaningarna och möjligheterna för den globala konkurrenskraften hos de europeiska industrierna i medlemsstaterna, särskilt energiintensiva industrier och små och medelstora företag,

d) energiprisernas utveckling och dess inverkan på europeiska industrier och hushåll,

e) de socioekonomiska effekterna, inbegripet effekterna på sysselsättningen,

f) tekniska framsteg och spridning av innovativ teknik i alla medlemsstater och sektorer,

g) den uppskattade nivån av nettoupptag på unionsnivå i förhållande till målen i denna förordning; om kommissionen finner att den uppskattade nivån av naturliga nettoupptag för 2040 avsevärt avviker från vad som skulle krävas för att uppnå det mellanliggande målet för 2040, inbegripet när avvikelsen beror på naturliga störningar, ska kommissionen när så är lämpligt föreslå åtgärder på unionsnivå, om nödvändigt inbegripet en justering av det mellanliggande målet för 2040 som motsvarar, och ligger inom gränserna för, de eventuella underskotten, och säkerställa att de eventuella underskotten inte inverkar negativt på andra ekonomiska sektorer,

h) framstegen mot de mellanliggande mål som fastställs i denna förordning,

i) medlemsstaternas flexibilitet att använda högkvalitativa internationella utsläppskrediter som ett sätt att uppfylla upp till 5 % av sina mål och insatser för perioden efter 2030.”

5. I artikel 11 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionens rapport ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag i syfte att se över denna förordning, inbegripet det mellanliggande målet för 2040, och av ytterligare åtgärder för att stärka initiativen rörande det stödjande ramverk som stöder ett fortsatt effektivt genomförande av denna förordning, i linje med artikel 4.5, och säkrar unionens konkurrenskraft, välstånd och sociala sammanhållning.”

Artikeln i rättsakten