Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/822 av den 14 april 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien

14 april 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk bb6158c6-3864-11f1-be39-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/822

15.4.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/822

av den 14 april 2026

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Inledande

(1) Den 6 mars 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien (det berörda landet eller Brasilien) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 20 januari 2025 av Softwood Plywood Consortium (klaganden). Klagomålet ingavs på vägnar av unionsindustrin för kryssfaner (plywood) av barrträ (den berörda produkten) i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.2 Registrering

(3) Kommissionen gjorde import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Brasilien till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/922 (3).

1.3 Provisoriska åtgärder

(4) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll kommissionen den 7 oktober 2025 parterna en sammanfattning av de föreslagna tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin. Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.

(5) Den 4 november 2025 införde kommissionen provisoriska antidumpningstullar på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Brasilien, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2219 (4) (förordningen om provisorisk tull).

(6) Såsom anges i skälen 225 och 226 i förordningen om provisorisk tull, mottog kommissionen synpunkter under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand från den exporterande producenten Indústria de Compensados Guararapes Ltda. (Guararapes) och korrigerade företagets dumpningsmarginal i enlighet med detta.

1.4 Efterföljande förfarande

(7) Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (det preliminära utlämnandet av uppgifter) lämnade följande berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten inom den tidsfrist som angavs i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull:

— ABIMCI (den brasilianska sammanslutningen för mekaniskt bearbetat timmer).

— PTIA (Plywood Trade Interest Alliance), en informell sammanslutning av importörer och användare i unionen.

— De exporterande producenterna:

— Itamarati Indústria de Compensados Ltda

— Indústria De Compensados Sudati Ltda

— Conply Indústria De Compensados Ltda

— Softwood Plywood Consortium (klaganden)

(8) De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Höranden ägde rum med klaganden och ABIMCI tillsammans med den exporterande producenten Guararapes, som ingick i urvalet.

(9) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena. För att komma fram till de slutgiltiga avgörandena beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt.

(10) Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av den berörda produkten med ursprung i Brasilien (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(11) Följande berörda parter lämnade in skriftliga synpunkter på de slutgiltiga undersökningsresultaten:

— ABIMCI (den brasilianska sammanslutningen för mekaniskt bearbetat timmer).

— PTIA (Plywood Trade Interest Alliance), en informell sammanslutning av importörer och användare i unionen.

— De exporterande producenterna:

— Indústria De Compensados Sudati Ltda

— Nereu Rodrigues & Cia Ltda

— Softwood Plywood Consortium (klaganden)

1.5 Påståenden om inledandet

(12) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits och efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, upprepade PTIA sitt påstående om den konfidentiella behandlingen av vissa skadeindikatorer i klagomålet och hävdade att kommissionen i förordningen om provisorisk tull inte hade tagit upp huruvida det fanns goda skäl att behandla konsoliderade uppgifter konfidentiellt.

(13) Enligt kommissionen fanns det goda skäl att behandla uppgifterna konfidentiellt, eftersom berörda parter, inbegripet företagen inom klagandens organisation, skulle kunna härleda företagsgruppspecifika uppgifter även från de aggregerade uppgifterna. De intervall och index som angavs gjorde det möjligt för andra berörda parter att utöva sin rätt till försvar och att i tillräcklig utsträckning förstå utvecklingen av de skadeindikatorer som klagomålet grundades på. Kommissionen ansåg därför att villkoren i artikel 19 i grundförordningen var uppfyllda.

(14) Kommissionen bekräftade därför slutsatserna i skälen 6–31 i förordningen om provisorisk tull.

1.6 Stickprovsförfarande

(15) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter kontaktade den exporterande producenten Itamarati Indústria de Compensados Ltda, som inte ingick i urvalet, kommissionen och begärde att företagets namn skulle rättas i bilagan till förordningen om provisorisk tull.

(16) Företaget hade angett sitt namn i urvalssystemet men hade också översatt namnet till engelska, och denna översättning hade tagits som företagets namn i bilagan.

(17) En rättelse offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 5 december 2025 (5) för att rätta detta skrivfel.

1.7 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök

(18) I undersökningens slutliga skede gjordes ytterligare kontrollbesök på plats hos följande företag:

Importörer

— Robert Neudeck (Germersheim, Tyskland)

Användare

— Euroline (Leszno, Polen)

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Undersökt produkt

(19) I skäl 48 i förordningen om provisorisk tull definieras den produkt som är föremål för undersökning, det vill säga kryssfaner (plywood), bestående uteslutande av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med båda ytterskikten av barrträ, med eller utan överdrag eller ytbeläggning (kryssfaner (plywood) av barrträ), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4412 39 00 , med ursprung i Brasilien (den undersökta produkten).

2.2 Invändningar avseende produktdefinitionen

(20) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, upprepade PTIA sin invändning att kryssfaner (plywood) av furu och kryssfaner (plywood) av gran är olika produkter som inte kan omfattas av en enda produktdefinition. PTIA hävdade att kommissionen i förordningen om provisorisk tull inte förklarade varför hög hartshalt var en relevant egenskap vid bedömningen av produkters utbytbarhet, medan andra faktorer, såsom elasticitetsmodul, tryckhållfasthet eller brotthållfasthet, inte var det. PTIA hänvisade till ärendet om kryssfaner (plywood) av lövträ, i vilket kommissionen konstaterade att olika arter inom familjen lövträ i botanisk mening inte kan grupperas under samma produktdefinition.

(21) PTIA upprepade också att kryssfaner (plywood) av gran och av furu som produceras i EU uppfyller det strukturella kravet, medan brasilianskt kryssfaner (plywood) av furu i allmänhet är av låg kvalitet och främst används i icke-strukturella tillämpningar. Företaget begärde en analys av marknadssegmenten, eftersom furu och gran enligt dess uppfattning inte är utbytbara.

(22) Kommissionen konstaterade att de ytterligare egenskaper som PTIA beskrev inte innebar något annat användningsområde eller någon annan distributionskanal. Dessutom certifieras importerat brasilianskt kryssfaner (plywood) av furu för strukturella ändamål och inte all europeisk kryssfaner (plywood) av barrträ som säljs är certifierad för strukturella ändamål. Eftersom trä är en naturprodukt varierar egenskaperna även inom samma träslag.

(23) Kommissionen konstaterade att användarna skulle behöva en certifiering för strukturell användning, medan säljarna eller importörerna inte skulle investera i en certifiering för icke-strukturell användning. Själva certifieringen ändrade dock inte egenskaperna. Även utan certifiering som ett särskiljande kriterium säkerställde de produktkontrollnummer som kommissionen använde under undersökningen tillräcklig åtskillnad mellan olika kvaliteter.

(24) Situationen är därför inte jämförbar med den i det nämnda ärendet om kryssfaner (plywood) av lövträ, i vilket åtskillnad gjordes.

(25) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade PTIA återigen att kryssfaner (plywood) av furu och kryssfaner (plywood) av gran var olika produkter och att huruvida kryssfaneret var certifierat för strukturella ändamål eller inte påverkade panelernas kvalitet och tillämpning. PTIA begärde återigen en analys av marknadssegmenten, med åtskillnad mellan furu och gran.

(26) PTIA lade inte fram några nya fakta eller argument som skulle kunna ändra kommissionens tidigare slutsatser.

(27) Kommissionen avvisade detta argument och bekräftade sin slutsats i skäl 62 i förordningen om provisorisk tull.

3. DUMPNING

3.1 Normalvärde

(28) Inga synpunkter inkom på beräkningen av normalvärdet. Kommissionen bekräftade därför de preliminära undersökningsresultaten i skäl 63–78 i förordningen om provisorisk tull.

3.2 Exportpris

(29) I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde klaganden att kommissionen, utöver den justering som redan gjorts enligt artikel 2.10 i i grundförordningen, skulle konstruera exportpriset på grundval av artikel 2.9 i grundförordningen för den brasilianska exporterande producenten Nereu Rodrigues & Cia Ltda (Nereu), i de fall då dess försäljning skedde genom dess närstående handelsföretag i Brasilien till den första oberoende kunden i unionen.

(30) Klaganden hävdade att försäljningen från det närstående handelsföretaget till unionen var otillförlitlig på grund av kopplingen mellan exportören och handelsföretaget.

(31) Kommissionen avvisade detta påstående eftersom den, såsom förklaras i skälen 84–87 i förordningen om provisorisk tull, konstaterade att den berörda handlaren utförde funktioner liknande dem som utförs av en agent som arbetar på provisionsbasis.

(32) Till följd av detta justerade kommissionen exportpriset för den försäljning som skedde via den närstående handlaren enligt artikel 2.10 i i grundförordningen och kan inte ytterligare justera exportpriset enligt artikel 2.9 i grundförordningen för samma kostnader och funktioner hos handelsföretaget.

(33) Den närstående brasilianska handlarens försäljning till den första oberoende kunden och icke-närstående importören i unionen ansågs tillförlitlig. Det finns inga bevis på något kompensationsarrangemang eller någon koppling mellan det närstående handelsföretaget och den icke-närstående importören. Exportpriset är därför det pris som faktiskt betalas för produkten när den säljs på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, justerat i enlighet med artikel 2.10 i enligt ovan.

(34) Artikel 2.9 i grundförordningen är inte tillämplig när det finns ett tillförlitligt exportpris baserat på försäljning till den första oberoende kunden i unionen.

(35) Klagandens begäran om att tillämpa artikel 2.9 i grundförordningen på Nereus export via dess närstående brasilianska handelsföretag avslogs följaktligen.

(36) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde klaganden återigen att kommissionen skulle justera exportpriset mellan den närstående brasilianska handlaren och den första oberoende kunden i unionen, med anledning av förhållandet mellan den exporterande producenten Nereu och dess närstående handlare.

(37) Kommissionen avvisade klagandens påstående att det exportpris som överenskommits mellan den närstående handlaren och den första oberoende kunden automatiskt måste vara otillförlitligt på grund av förhållandet mellan den exporterande producenten och dess närstående handlare. Kommissionen såg ingen anledning att avvisa detta exportpris enligt artikel 2.9 i grundförordningen och konstruera ett exportpris mellan handlaren och den första oberoende kunden vid unionens gräns.

(38) Klaganden upprepade att en skälig vinst borde dras av från exportpriset enligt artikel 2.9 i grundförordningen, som en del av konstruktionen av ett exportpris vid unionens gräns, och sedan igen enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet.

(39) Kommissionen avvisade återigen detta argument eftersom exportpriset mellan den närstående handlaren i Brasilien och den icke-närstående importören ansågs vara tillförlitligt och inte motivera någon justering enligt artikel 2.9.

(40) Kommissionen bekräftade därför de preliminära undersökningsresultaten i skälen 79 och 80 i förordningen om provisorisk tull.

3.3 Jämförelse

(41) I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde klaganden att kommissionen skulle överväga en högre vinstmarginal vid beräkningen av justeringen enligt artikel 2.10 i i grundförordningen för Nereus försäljning via det närstående handelsföretaget.

(42) Kommissionen avvisade denna begäran. Den vinstmarginal som användes för justeringen baserades på den vinst de två kontrollerade icke-närstående importörerna gjort på import och återförsäljning av kryssfaner (plywood) av barrträ. Ingen annan kontrollerad vinstmarginal för en importör av kryssfaner (plywood) av barrträ fanns tillgänglig eller gjordes tillgänglig av klaganden.

(43) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde klaganden återigen att kommissionen skulle använda en högre vinstmarginal för justeringen enligt artikel 2.10 i grundförordningen och avvisa de två icke-närstående importörernas kontrollerade genomsnittliga vinst på försäljning av importerat kryssfaner (plywood) av barrträ.

(44) Klaganden bad kommissionen att betrakta denna kontrollerade vinst som oskälig och ersätta den med en fiktiv vinst som låg ”högre än standardvinsten på 6 %”. Klaganden baserade denna begäran på olika prejudikat, bland annat mål T-190/08, CHEMK och KF mot rådet (6).

(45) Klaganden uppgav att domstolen i punkt 30 i den domen gav kommissionen ett val ”mellan att förlita sig på samarbetsvilliga icke-närstående importörers verkliga vinstmarginal eller att använda en fiktiv vinstmarginal, varvid det enda som krävs är att vinstmarginalen är skälig”.

(46) Kommissionen konstaterade att det i punkt 30 i domen faktiskt står att ”artikel 2.9 i grundförordningen [ska] tolkas så att institutionerna kan välja att använda antingen den närstående importörens verkliga vinstmarginal eller de oberoende importörernas fiktiva vinstmarginal. Det enda som krävs är att vinstmarginalen är skälig.”

(47) Kommissionen har kontrollerat två icke-närstående importörer och konstaterat att vinsten på import och återförsäljning av kryssfaner (plywood) av barrträ låg på en skälig nivå, i enlighet med den dom som det hänvisas till ovan.

(48) Klaganden hänvisade också till den totala vinsten för de två kontrollerade importörerna och uppgav att skillnaden mellan dessa företags totala vinst och den vinst som konstaterades för deras import och återförsäljning av kryssfaner (plywood) av barrträ gav upphov till betydande tvivel om tillförlitligheten hos de uppgifter som kommissionen använde vid justeringen enligt artikel 2.10 i grundförordningen.

(49) Vid kontrollen av de två importörerna kontrollerade kommissionen företagens totala vinst och deras vinst på import och återförsäljning av kryssfaner (plywood) av barrträ och var tillfredsställd både med de kontrollerade uppgifterna och orsakerna till skillnaden.

(50) De två kontrollerade importörerna uppgav i sina svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att deras totala vinstmarginaler omfattade andra produkter som ger andra vinster och som inte har något samband med den berörda produkten. Kryssfaner (plywood) av barrträ från Brasilien är för dem en produkt av råvarukvalitet som inte ger någon hög marginal. Vinsten på den produkten härrör från kvantiteten snarare än priset.

(51) På grund av detta avvisades klagandens påstående återigen och ingen ändring gjordes av den vinst som tidigare använts för att beräkna justeringen enligt artikel 2.10 i grundfördningen.

(52) Kommissionen bekräftade därför de preliminära undersökningsresultaten i skäl 81–87 i förordningen om provisorisk tull.

3.4 Dumpningsmarginaler

(53) Eftersom det inte inkommit några invändningar som godtagits om beräkningen av dumpningsmarginalen, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 94 i förordningen om provisorisk tull.

(54) I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde klaganden att kommissionen skulle lämna ut den metod som använts för att fastställa priset vid unionens gräns (cif-priset) när exportpriset inte var priset vid unionens gräns.

(55) Kommissionen bekräftade att om exportpriserna är fritt fabrik eller fritt ombord är de exporterande producenterna skyldiga att beräkna exportpriset vid unionens gräns. Vid beräkningen kan de exporterande producenterna utgå ifrån sina egna exportpriser cif eller speditörers bekräftade offerter på kostnaderna till unionens gräns.

(56) Denna metod användes i denna undersökning, där exportpriset inte var priset vid unionens gräns. I enlighet med begärandena från de exporterande producenter som ingick i urvalet lämnades inga företagsspecifika uppgifter ut.

(57) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde klaganden ytterligare uppgifter om den typ av kostnader som lagts till exportpriset för att beräkna cif-värdet.

(58) Kommissionen bekräftade att de kostnader som läggs till ett exportpris fritt fabrik är frakt till exporthamnen, hanteringskostnader och lastningskostnader, sjöfrakt och försäkring till ankomsthamnen i unionen. Om exportpriset är fob är läggs vanligtvis kostnader för sjöfrakt och försäkring till ankomsthamnen i unionen till.

(59) Klaganden begärde återigen denna information för varje exporterande producent som ingick i urvalet. Kommissionen bekräftade att den inte kunde lämna ut den justering som gjorts för att beräkna cif-värdet för varje exporterande producent i urvalet, inte ens som intervall, eftersom det skulle avslöja de kostnader som varje exporterande producent i urvalet hade ådragit sig, samt varje exporterande producents leveransvillkor och kommersiella arrangemang.

(60) Förändringen av cif-priset för den exporterande producenten Indústria de Compensados Guararapes Ltda mellan utlämnandet av uppgifter på förhand och införandet av de provisoriska tullarna förklaras i skälen (225) och (226) i förordningen om provisorisk tull. Inget ytterligare utlämnande av uppgifter ansågs nödvändigt för att klaganden skulle kunna utöva sin rätt till försvar.

(61) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset (innefattande kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, anges nedan. Såsom anges i skäl (89) i förordningen om provisorisk tull konstaterades att den exporterande producenten Nereu Rodrigues & Cia Ltda inte bedrev dumpning.

Företag

Slutgiltig dumpningsmarginal (%)

Indústria de Compensados Sudati Ltda

Conply Indústria de Compensados Ltda

Indústria de Compensados Guararapes Ltda

5,4

Andra samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

5,4

All övrig import med ursprung i Brasilien

5,4

4. SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(62) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 95 och 96 i förordningen om provisorisk tull.

4.2 Förbrukning i unionen

(63) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 97–99 i förordningen om provisorisk tull.

4.3 Import från det berörda landet

(64) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 100–110 i förordningen om provisorisk tull.

4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.4.1 Allmänna anmärkningar

(65) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, upprepade ABIMCI och PTIA sina påståenden och ifrågasatte användningen av år 2021 som referenspunkt (basår) för skadeanalysen, eftersom industrin under detta år och år 2022 återhämtade sig från covid-19 och att det därför inte var ett representativt år att använda för skadeanalysen. De hade redan framfört detta argument i samband med klagomålet och inledandet, såsom anges i skäl 30 i förordningen om provisorisk tull. PTIA upprepade detta påstående efter det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(66) De hävdade att 2021 var ett återhämtningsår efter att efterfrågan hade kollapsat 2020 på grund av covid-19 och att man genom att använda 2021 som utgångsvärde riskerade att överdriva vissa trender som förmodligen berodde på andra faktorer.

(67) De hävdade också att kommissionens slutsats i skäl 31 i förordningen om provisorisk tull, nämligen att den period som valts för att bedöma skadan var i linje med kommissionens etablerade praxis, inte vägde tyngre än det rättsliga kravet att ett fastställande av skada ska grundas på en objektiv granskning. Parterna hävdade att kommissionen, genom att förlita sig på lönsamhetsuppgifter från 2017 för att fastställa skademarginalen, medgav att indikatorer från före 2021 kan ge en mer korrekt och representativ bild av industrins normala förhållanden.

(68) Kommissionen klargjorde att hänvisningen i skäl 31 i förordningen om provisorisk tull till dess praxis att analysera väsentlig skada under en period på tre kalenderår plus undersökningsperioden inte innebar ett åsidosättande av det rättsliga kravet på en objektiv granskning.

(69) Tvärtom säkerställde insamlingen av uppgifter under en sådan period att inga händelser som ägt rum under ett enda år ensamma var utslagsgivande för resultatet av skadeanalysen. För att fastställa skadan under undersökningsperioden analyserade kommissionen därför inte bara skadeundersökningsperioden från början till slut, utan beaktade även utvecklingen år från år, som ledde till de förändringar som ägde rum från 2023 fram till undersökningsperioden.

(70) Ingen part hävdade att marknadssituationen under 2023 eller undersökningsperioden påverkades av covid-19-pandemin. Det var viktigt att analysera trenderna under skadeundersökningsperioden och från 2023 fram till undersökningsperioden.

(71) Kommissionen avvisade därför argumentet att de uppgifter som samlats in för skadeundersökningsperioden, som var i linje med kommissionens praxis, inte möjliggjorde en objektiv analys av skadan.

4.4.2 Makroekonomiska indikatorer

4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(72) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, hävdade ABIMCI att det minskade kapacitetsutnyttjandet delvis kan förklaras av unionsindustrins beslut att öka sin produktionskapacitet under 2022.

(73) Såsom framgår av tabell 4 i förordningen om provisorisk tull ökade unionsindustrins produktionskapacitet endast från 1 106 000 m3 år 2021 till 1 110 000 m3 år 2022 och till 1 113 000 m3 år 2023 och förblev stabil under undersökningsperioden. Detta innebar en ökning på endast 0,63 % under skadeundersökningsperioden.

(74) Som jämförelse minskade kapacitetsutnyttjandet under samma period med 24 %.

(75) Kommissionen avvisade därför argumentet att kapacitetsökningen 2022, eller något annat år under skadeundersökningsperioden, hade en betydande inverkan på minskningen av kapacitetsutnyttjandet.

(76) Kommissionen bekräftade därför sin slutsats i skäl 119 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(77) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 120–122 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.2.3 Tillväxt

(78) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skäl 123 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(79) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 124–126 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.2.5 Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(80) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 127–128 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(81) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 129–131 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.3.2 Arbetskraftskostnader

(82) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 132–133 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.3.3 Lagerhållning

(83) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 134–135 i förordningen om provisorisk tull.

4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(84) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 136–141 i förordningen om provisorisk tull.

4.5 Slutsats om skada

(85) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, invände ABIMCI mot kommissionens slutsats att unionsindustrin hade lidit skada och hävdade att unionsindustrin varit i stånd att sälja sin totala produktion.

(86) Kommissionen konstaterade att unionsindustrins förmåga att sälja sin totala produktionsvolym inte var en indikator som uteslöt skada, eftersom produktionsvolymen i sig hade minskat under skadeundersökningsperioden till följd av marknadstrycket från lågprisimporten. Det minskade kapacitetsutnyttjandet och den minskade vinsten visade att unionsindustrin lidit skada. Även om den höga vinsten 2022 hade uppnåtts till följd av den ovanligt höga efterfrågan det året, visade den betydande vinstminskningen från 2023 fram till undersökningsperioden att unionsindustrin under undersökningsperioden inte längre kunde sälja sin produktion med en skälig vinst.

(87) I skäl 145 i förordningen om provisorisk tull bekräftade kommissionen därför att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5. ORSAKSSAMBAND

5.1 Verkningar av den dumpade importen

(88) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, invände ABIMCI mot kommissionens slutsats att det fanns ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och importen av kryssfaner (plywood) av barrträ från Brasilien. ABIMCI hävdade att importen från Brasilien under undersökningsperioden var lägre än under 2022 och att den imponerande ökningen av importvolymerna under 2022 berodde på den höga efterfrågan.

(89) ABIMCI hävdade vidare att om man tog 2019 som utgångspunkt hade priserna på import från Brasilien i genomsnitt ökat och varit betydligt högre under undersökningsperioden än under 2020.

(90) ABIMCI hävdade vidare att importen från Brasilien bara följde förbrukningstrenden.

(91) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, hävdade PTIA att det inte fanns något orsakssamband mellan den skada unionsindustrin lidit och importen av barrträ från Brasilien, eftersom importvolymerna under 2021 varit historiskt låga och sedan bara hade återhämtat sig.

(92) Kommissionen konstaterade att den begränsade minskningen av volymen dumpad import från Brasilien från 2022 fram till undersökningsperioden inte var ett tecken på att det inte fanns något orsakssamband. Som ABIMCI själv påpekade var efterfrågan på unionsmarknaden stor under åren 2021 och 2022. Kommissionen ansåg därför att ett tydligare tecken på orsakssamband var att den dumpade brasilianska importens marknadsandel ökade avsevärt under 2023, då efterfrågan minskade, och att den bibehöll denna höga marknadsandel under undersökningsperioden, då den endast minskade lite. På grund av denna höga marknadsandel, i kombination med låga och sjunkande importpriser, utövade den dumpade brasilianska importen ett starkt pristryck på unionsindustrin, som inte kunde höja sina priser i takt med de ökande kostnaderna.

(93) Kommissionen drog slutsatsen att den isolerade prisjämförelsen av all brasiliansk import från 2019 eller 2020 fram till undersökningsperioden inte var en indikator på ett orsakssamband, eftersom den inte beaktar andra faktorer såsom produktionskostnaden under dessa år jämfört med under undersökningsperioden. Kommissionens analys hänvisade dessutom till utvecklingen av den dumpade importen från Brasilien och inte till den totala importen från Brasilien, som ABIMCI hänvisade till.

(94) Kommissionen konstaterade att volymen dumpad import från Brasilien ökade mer än förbrukningen i unionen under 2022. Under 2023 minskade dessutom volymen av denna import i mindre utsträckning än förbrukningen minskade, vilket ledde till en betydande ökning av marknadsandelen för dumpad import från Brasilien 2023 och den marknadsandelen bibehölls även under undersökningsperioden.

(95) Kommissionen menade att PTIA:s argument att den brasilianska importen endast nyligen återhämtat sig från en historiskt låg nivå under 2021 inte tog hänsyn till den betydande ökningen av marknadsandelen för den dumpade brasilianska importen 2023 och bibehållandet av denna höga nivå, med endast en liten minskning under undersökningsperioden.

(96) Kommissionen konstaterade att den höga marknadsandelen för den dumpade importen från Brasilien under undersökningsperioden i kombination med de sjunkande dumpade priserna gjorde att denna import kunde utöva ett betydande pristryck på unionsindustrin, vilket ledde till dess minskade lönsamhet under undersökningsperioden.

(97) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade PTIA de synpunkter som redan behandlats i skälen 88–92 och lämnade inga nya uppgifter. Kommissionen avvisade därför ABIMCI:s och PTIA:s argument och bekräftade sin slutsats i skäl 154 i förordningen om provisorisk tull att dumpad import av kryssfaner (plywood) av barrträ från Brasilien vållade unionsindustrin väsentlig skada i fråga om pris och volym.

5.2 Verkningar av andra faktorer

5.2.1 Icke-dumpad import från Brasilien

(98) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 156–158 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.2 Import från tredjeländer

(99) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 159–165 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.3 Unionsindustrins exportresultat

(100) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas skälen 166–168 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.4 Förbrukning

(101) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 169–170 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.5 Ökade produktionskostnader

(102) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 171–180 i förordningen om provisorisk tull.

(103) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade PTIA att de högre produktionskostnaderna avsevärt minskade unionsindustrins lönsamhet, främst på grund av att industrin inte kunde överföra de ökade kostnaderna på sina kunder. PTIA noterade att detta framgick av det faktum att importpriserna var lägre än unionens försäljningspriser och kostnader under skadeundersökningsperioden.

(104) Kommissionen konstaterade att unionsindustrins oförmåga att föra över ökningen av produktionskostnaderna på sina kunder sammanföll med den betydande ökningen av den dumpade brasilianska importens marknadsandel 2023 och de samtidigt kraftigt sänkta importpriserna. Såsom anges i skäl (173) i förordningen om provisorisk tull skulle unionsindustrin under normala marknadsförhållanden ha kunnat höja sina försäljningspriser för att åtminstone delvis beakta de ökade råvarukostnaderna och överföra dessa kostnader på sina kunder.

(105) Detta påstående avvisas därför.

5.2.6 Ökade försäljningskostnader

(106) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 181–182 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.7 Bättre försäljningsvillkor

(107) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 183–184 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.8 Förlust av kunder på grund av prisökningar 2022

(108) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, hävdade ABIMCI att de unionsproducenter som ingick i urvalet höjde sina försäljningspriser i EU med 39 % under 2022, medan deras produktionskostnader per enhet ökade med 22 %. ABIMCI hävdade att denna betydande prisökning, som översteg vad som var nödvändigt för att behålla marginalerna, sannolikt hade påverkat kundernas inköpsmönster.

(109) Detta argument styrktes dock inte av något bevis på att kunderna till följd av prisökningen 2022 slutade köpa från unionsproducenterna under åren efter 2022. Såsom framgår av skäl 107 i förordningen om provisorisk tull uppvisade priserna på den dumpade importen från Brasilien också en betydande ökning på 31 %, vilket tyder på att den höga efterfrågan under 2022 gjorde det möjligt för alla säljare att höja priserna avsevärt.

(110) Därför avvisade kommissionen ABIMCI:s argument.

5.2.9 Investeringar

(111) Efter att förordningen om provisorisk tull antagits, hävdade ABIMCI att unionsindustrins investeringar under 2023 kan ha bidragit till den lägre lönsamhet som observerades under undersökningsperioden och även skulle kunna förklara den lägre investeringsnivån och det minskade kassaflödet under undersökningsperioden.

(112) Unionsindustrins genomsnittliga investeringar under åren 2021, 2022 och undersökningsperioden uppgick till 4 507 149 euro. Investeringarna under 2023 uppgick till det dubbla med 9 092 561 euro och skulle kunna ha lett till något högre avskrivningar under 2023 och undersökningsperioden, men det ytterligare avskrivningsbeloppet kan inte ha varit av en omfattning som skulle kunna förklara den betydande förlusten i kassaflöde och lönsamhet.

(113) Därför avvisade kommissionen detta argument.

5.2.10 Andra faktorer

(114) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade PTIA att kommissionen inte hade beaktat de ytterligare faktorer som PTIA tagit upp i sina tidigare inlagor och som skulle kunna bryta eller försvaga orsakssambandet.

(115) För det första påstod PTIA att förekomsten av en tullfri kvot på 448 500 m3 som uppmuntrar till import av kryssfaner (plywood) av barrträ till unionen innebar att den nuvarande skadan för unionsindustrin var självförvållad, eftersom kvoten fastställts efter samråd med unionsindustrin.

(116) Kommissionen konstaterade att den berörda produkten kunde importeras till unionen inom ramen för en tullfri kvot (7) på 448 500 m3 och omfattades av en normal tull på 7 % när kvoten var uttömd. De kvantiteter som importerats från Brasilien till unionen hade överstigit den tullfria kvoten varje år under skadeundersökningsperioden. Förekomsten av en sådan kvot hindrar inte på något sätt kommissionen från att i enlighet med grundförordningen utföra en skadeanalys i den aktuella undersökningen.

(117) Det faktum att unionsindustrin rådfrågas innan en kvot fastställs innebär inte heller att fastställandet av kvoten är en åtgärd från unionsindustrins sida. Eftersom det inte är unionsindustrin som beslutar om en kvot godtog kommissionen inte argumentet att fastställandet av en kvot skulle kunna innebära en självförvållad skada för unionsindustrin.

(118) Detta påstående avvisades därför.

(119) För det andra hävdade PTIA att unionsindustrin utsattes för konkurrenstryck från alternativa träprodukter, såsom korslimmat trä (CLT) och fanérträ (LVL), vilket kunde ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Korslimmat trä och fanérträ är produkter med andra egenskaper än kryssfaner (plywood) av barrträ och omfattas inte av denna undersökning.

(120) PTIA styrkte inte hur importen av dessa produkter skulle försvaga det faktiska och väsentliga orsakssambandet mellan dumpningen och den skada som konstaterats i den aktuella undersökningen. Detta påstående avvisades därför.

(121) För det tredje hävdade PTIA att unionsindustrins resultat påverkades av priset och tillgången på timmer, som är den viktigaste råvaran. Kommissionen har redan behandlat ökningen av råvarupriset i skälen (172) och (173) i förordningen om provisorisk tull.

(122) När det gäller tillgången på timmer hänvisade PTIA till att en klagande hade haft vissa tillfälliga svårigheter att anskaffa råvaran, vilket inte tyder på ett systemproblem inom industrin. Detta påstående avvisades därför.

(123) Slutligen hänvisade PTIA till vissa företagsspecifika händelser bland unionsproducenterna och påstod att dessa ledde till självförvållad skada för unionsindustrin. PTIA lade inte fram någon konkret bevisning som styrkte sambandet mellan dessa händelser och unionsindustrins försämrade resultat inom segmentet kryssfaner (plywood) av barrträ. Detta påstående avvisades därför.

5.3 Slutsats om orsakssamband

(124) Kommissionen bekräftade sina slutsatser i skälen 185–190 i förordningen om provisorisk tull.

6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

6.1 Skademarginal

(125) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter, invände ABIMCI mot att kommissionen hänvisade till artikel 7.2d i grundförordningen för att fastställa unionsproducenternas målpris. ABIMCI hävdade att WTO:s antidumpningsavtal inte innehöll några bestämmelser om att det icke-skadevållande priset ska justeras med hänsyn tagen till framtida kostnader för efterlevnad av miljölagstiftningen.

(126) Kommissionens rättsliga ram för att fastställa unionsindustrins målpris är artikel 7.2d i grundförordningen.

(127) ABIMCI begärde dessutom ett förtydligande av de specifika framtida kostnader som övervägdes enligt artikel 7.2d i grundförordningen och ifrågasatte huruvida kostnader relaterade till EU:s utsläppshandelssystem ingick, med tanke på att producenter i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens hade rätt att få en betydande gratis tilldelning av utsläppsrätter och sannolikt inte skulle drabbas av ytterligare kostnader för utsläppshandelssystemet fram till 2030.

(128) Kommissionen klargjorde att kostnader relaterade till utsläppshandelssystemet inte ingick i fastställandet av det icke-skadevållande priset. Enligt artikel 7.2d beaktades i stället andra framtida kostnader som inte hade något samband med utsläppshandelssystemet och som unionsproducenterna förväntades ådra sig.

(129) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit bekräftas skäl 200 i förordningen om provisorisk tull.

6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån

(130) Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen enligt nedan:

Företag

Slutgiltig antidumpningstull (%)

Indústria de Compensados Sudati Ltda

Conply Indústria de Compensados Ltda

Indústria de Compensados Guararapes Ltda

5,4

Andra samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

5,4

All övrig import med ursprung i Brasilien

5,4

7. UNIONENS INTRESSE

7.1 Unionsindustrins intresse

(131) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 203–205 i förordningen om provisorisk tull.

7.2 Icke-närstående importörers intresse

(132) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 206–208 i förordningen om provisorisk tull.

7.3 Användares, konsumenters eller leverantörers intresse

(133) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 209–212 i förordningen om provisorisk tull.

7.4 Slutsats om unionens intresse

(134) Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftade kommissionen den slutsats som fastställts i skäl 213 i förordningen om provisorisk tull.

8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

8.1 Slutgiltiga åtgärder

(135) Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(136) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Skademarginal (%)

Slutgiltig antidumpningstull (%)

Indústria de Compensados Sudati Ltda

Conply Indústria de Compensados Ltda

Indústria de Compensados Guararapes Ltda

5,4

94,0

5,4

Andra samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

5,4

94,0

5,4

All övrig import med ursprung i Brasilien

5,4

94,0

5,4

(137) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran måste ställas till kommissionen (8). Begäran måste innehålla alla relevanta uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(138) Statistik över kryssfaner (plywood) av barrträ uttrycks ofta i kubikmeter. Någon sådan extra mängdenhet för KN-nummer 4412 39 00 för kryssfaner (plywood) av barrträ anges inte i den kombinerade nomenklatur som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1926 (9) om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (10) om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

(139) Därför måste det föreskrivas att det inte bara är vikten i kilogram eller ton utan även kvantiteten i kubikmeter av importen av den berörda produkten som måste anges i deklarationen för övergång till fri omsättning.

8.2 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar

(140) Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin, bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning.

8.3 Retroaktivt uttag

(141) Kommissionen beslutade att importen av den undersökta produkten skulle registreras.

(142) I undersökningens slutliga skede bedömdes de uppgifter som samlats in genom registreringen. Kommissionen analyserade huruvida kriterierna för retroaktivt uttag av slutgiltiga tullar enligt artikel 10.4 i grundförordningen var uppfyllda.

(143) Kommissionens analys visade inte någon ytterligare betydande ökning av importen av kryssfaner (plywood) av barrträ från Brasilien utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden, i enlighet med artikel 10.4 d i grundförordningen.

(144) För denna analys jämförde kommissionen de genomsnittliga månatliga importvolymerna av den berörda produkten under undersökningsperioden med de månatliga genomsnittliga importvolymerna under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes (april 2025 till november 2025).

(145) Vid en jämförelse mellan den genomsnittliga månatliga importvolymen av den berörda produkten under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes (april 2025 till november 2025) och motsvarande månatliga genomsnittliga importvolym under undersökningsperioden (april 2024 till november 2024) kunde en minskning av importvolymen med 6 % konstateras.

Tabell

Import av kryssfaner (plywood) av barrträ från Brasilien

Tidsperiod

Genomsnittlig import per månad i ton

Undersökningsperioden (januari 2024–december 2024)

399 509

Undersökningsperioden (april 2024–november 2024)

255 733

Perioden efter undersökningsperioden (april 2025–november 2025)

239 779

Källa:

Databasen Surveillance 3

(146) Kommissionen drog därför slutsatsen att villkoren för retroaktivt uttag inte var uppfyllda.

9. SLUTBESTÄMMELSE

(147) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (11) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(148) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av kryssfaner (plywood), bestående uteslutande av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med båda ytterskikten av barrträ, med eller utan överdrag eller ytbeläggning (kryssfaner (plywood) av barrträ), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4412 39 00 , med ursprung i Brasilien.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullar ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Företag

Slutgiltig antidumpningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Indústria de Compensados Sudati Ltda

Conply Indústria de Compensados Ltda

Indústria de Compensados Guararapes Ltda

5,4

89XQ

Andra samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

5,4

Se bilagan

All övrig import med ursprung i Brasilien

5,4

8999

3. Antidumpningstullar är inte tillämpliga på den brasilianska exporterande producenten Nereu Rodrigues & Cia Ltda (Taric-tilläggsnummer 89XR).

4. Om en deklaration för övergång till fri omsättning för den produkt som avses i punkt 1 uppvisas, ska antalet kubikmeter av den importerade produkten, oavsett ursprung, anges i det relevanta fältet i deklarationen.

5. Medlemsstaterna ska varje månad underrätta kommissionen om antalet kubikmeter som importerats enligt KN-nummer 4412 39 00 .

6. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2 artikelns sida

De belopp för vilka säkerhet ställts genom den provisoriska antidumpningstull som införs genom genomförandeförordning (EU) 2025/2219 om införande av provisoriska antidumpningstullar på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien ska tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen ska frisläppas.

Artikel 3 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2) EUT C, C/2025/1490, 6.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/1490/oj.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/922 av den 20 maj 2025 om registrering av import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Brasilien (EUT L, 2025/922, 21.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/922/oj).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2219 av den 3 november 2025 om införande av provisoriska antidumpningstullar på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien (EUT L, 2025/2219, 4.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2219/oj).

(5) EUT L, 2025/90996, 5.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2219/corrigendum/2025-12-05/oj.

(6) Dom av den 25 oktober 2011, CHEMK och KF/Europeiska unionens råd, mål T-190/08, ECLI:EU:T:2011:618, punkt 30.

(7) Rådets förordning (EG) nr 32/2000 av den 17 december 1999 om öppnande och förvaltning av gemenskapens inom Gatt konsoliderade tullkvoter och av vissa andra av gemenskapens tullkvoter, om fastställande av närmare bestämmelser för ändring och anpassning av dessa kvoter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1808/95 (EGT L 5, 8.1.2000, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2000/32/oj).

(8) E-post: TRADE-TDI-NAME-CHANGE-REQUESTS@ec.europa.eu, European Commission, Directorate-General for Trade and Economic Security, Directorate G, Wetstraat/Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.

(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1926 av den 22 september 2025 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L, 2025/1926, 31.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1926/oj).

(10) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 256, 7.9.1987, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1987/2658/oj).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

BILAGA

Samarbetsvilliga exporterande producenter i Brasilien som inte ingick i urvalet

Namn

Taric-tilläggsnummer

Agil Madeiras Eireli

89XS

Agrosepac Serrados Ltda

89XT

Argenta Bonotto & Cia Ltda

89XU

Brasnile Industrial Ltda

89XV

Celplac Industria e Comercio Ldta

89XW

Comércio De Madeiras Brandes Ltda

89XX

Compensa Industry And Trade Plywood Ltda

89XY

Compensados Drabecki Ltda

89XZ

Compensados e Laminados Lavrasul S/A

89YA

Compensados Fiveply Ltda

89YB

Compensados Fuck Ltda

89YC

Compensados Laselva Ltda

89YD

Compensados Nm Ltda

89YE

Compensados Novo Milênio Ltda

89YF

Compensados Relvaplac Ltda

89YG

Compensados Scharan Ltda

89YH

Dalgallo Compensados e Portas Ltda

89YI

Dallo Madeiras Ltda

89YJ

Fabricio Antonio Moreira Neto Eireli

89YK

Faganello Industria e Comércio De Compensados Ltda

89YL

Formato Compensados Ltda

89YM

Fv De Araujo

89YN

G13 Madeiras Ltda

89YO

Guaraetá Compensados Ltda

89YP

Industrial Arbhores Compensados Eireli

89YQ

Industrial Madeireira SA

89YR

Itamarati Industria de Compensados Ltda

89YS

J8 Compensados Ltda

89YT

Laminadora Centenário Ltda

89YU

Lfr Carli & Cia Ltda

89YV

M7 Industria e Comercio e Compensados e Laminados Ltda

89YW

Madebil Madereira Bituruna Ltda

89YX

Madeiras Eulide

89YZ

Madeireira Belo Horizonte Ltda

89ZA

Madeireira Ek Ltda

89ZB

Madeireira Rio Claro Ltda

89ZC

Madeireira Rochembach Ltda

89ZD

Marini Industria de Compensados Ltda

89ZE

Mgs Industria de Compensados Ltda

89ZF

Multi Ply Wood do Brasil SA

89ZG

Newply Madeiras Eireli

89ZH

Nobre Painéis Ltda

89ZI

Palmasola S/A Madeiras e Agricultura

89ZJ

Pinustan Industria e Comercio de Madeiras Ltda

89ZK

Placa Comercio de Madeiras e Compensados Ltda

89ZL

Miraluz Industria e Comércio de Madeiras Ltda

89ZM

Randa Portas, Molduras e Compensados Ltda

89ZN

Repinho Reflorestadora Madeiras e Compensados Ltda

89ZO

Rionile Madeiras Ltda

89ZP

Rodochapas Administradora de Bens Ltda

89ZQ

Senbra Industria e Comercio de Madeiras

89ZR

Somapar Sociedade Madereira Paranaense Ltda

89ZS

Tableros Indústria e Comércio de Painéis Ltda

89ZT

Top Pisos Industria de Artefatos de Madeiras Ltda

89ZU

VW Indústria e Comércio de Madeiras

89ZV

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/822/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)