Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32026R1184

Artikel 39 i förordning (EU) 2026/1184

Formell konfliktlösningsmekanism

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1184 av den 20 maj 2026 om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, om ändring av direktiv 2012/34/EU och om upphävande av förordning (EU) nr 913/2010 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Om konflikten inte har lösts genom den frivilliga konfliktlösningsmekanism som avses i artikel 38 ska infrastrukturförvaltare tilldela järnvägsinfrastrukturkapacitet med hjälp av en rättvis, transparent och icke-diskriminerande metod.

Infrastrukturförvaltaren ska i detalj ange metoden, inbegripet alla tillämpliga parametervärden, i beskrivningen av järnvägsnätet med beaktande av det europeiska ramverket för kapacitetsförvaltning. Parametervärden som definieras av infrastrukturförvaltaren ska vara föremål för samordning i enlighet med artikel 7e c i direktiv 2012/34/EU.

2. Den metod som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Utformning av alternativa scenarier för att dela upp den tillgängliga kapaciteten för olika typer av järnvägstransporttjänster, inbegripet, när så är möjligt, tillhandahållande av alternativ kapacitet på andra linjer eller alternativa tidpunkter.

b) Utvärdering och rangordning av de scenarier som avses i led a i den här punkten, med beaktande av de driftsrelaterade, samhällsekonomiska och miljömässiga kriterier som anges i punkt 3.

c) Val av det högst rankade scenariot på grundval av den utvärdering som avses i led b i denna punkt och ändring av kapacitetsmodellen och kapacitetsutbudsplanen i enlighet med detta.

3. Den utvärdering som avses i punkt 2 b ska baseras på, men inte begränsas till, följande driftsrelaterade, samhällsekonomiska och miljömässiga kriterier, med förbehåll för tillgången till uppgifter och med beaktande av tekniska och operativa överväganden och utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen:

a) Driftskostnader för operatörer av järnvägstransporttjänster och därav följande inverkan på priserna för järnvägstransporttjänsternas kunder.

b) Tidsrelaterade kostnader för järnvägstransporttjänsternas kunder.

c) Konnektiviteten och tillgängligheten för personer och regioner som betjänas av järnvägstransporttjänsterna, inbegripet förbindelsernas kvalitet, särskilt när det gäller anslutningstider och frekvens för person- och godstrafik på järnväg.

d) Inverkan på transporternas externa kostnader, såsom olyckor, utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser samt buller till följd av järnvägstransporttjänster och deras troliga alternativ.

e) Antal personer och volym av gods som transporteras.

4. Enim ska fastställa en rättvis, transparent och icke-diskriminerande metod och upprätta en förteckning över parametrar för järnvägstransporttjänster och samhällsekonomiska kriterier som är nödvändiga för den bedömning som avses i punkt 3. Där så är relevant ska Enim ange standardparametervärden eller intervall för standardvärden. Enim ska säkerställa att dessa parametervärden är tillräckligt provade och kalibrerade i ett operativt sammanhang.

Enim ska inkludera metoden, förteckningen över parametrar och standardparametervärdena i det europeiska ramverket för kapacitetsförvaltning.

Infrastrukturförvaltaren ska, där så är relevant, justera standardparametervärdena för att ta hänsyn till lokala eller nationella förhållanden på grundval av vedertagen metodologi och empiriska bevis och, i tillämpliga fall, följa medlemsstaternas krav i enlighet med artikel 4.2 d.

5. I samband med den formella konfliktlösningsmekanismen ska ansökningar om kapacitetsrätter för flera järnvägsnät beaktas i sin helhet. Om det i enlighet med punkt 4 är olika nationella parametrar som är tillämpliga ska dessa parametrar användas för respektive sträckor.

6. Om ansökningar om kapacitet som rör järnvägstrafik med liknande egenskaper och samhällsekonomisk profil står i konflikt med varandra ska infrastrukturförvaltaren tilldela järnvägsinfrastrukturkapacitet på grundval av en auktion eller på det sätt som ger flest sökande tillgång. Den sistnämnda metoden ska tillämpas under förutsättning att den godkänns av regleringsorganet.

Artikeln i rättsakten